Studien avslutas med en diskussion kring tankar om det som ledde fram till problematisering i inled-‐ ningskapitlet samt vad som hade kunnat förbättra studien. Vi lyfter även upp förslag till vidare forsk-‐ ning.
8.1. Alternativ till amorteringskrav
Det stora problemet med avkastningen för amorteringen är ränteavdraget. Som vi konstaterat tidi-‐ gare gör ränteavdraget att avkastningen på att amortera blir väldigt låg och ibland till och med mindre än den riskfria räntan. Detta skulle kunna innebära att ett bättre sätt att skapa incitament för hushållen att amortera är att göra sig av med ränteavdraget. Detta skulle kunna innebär att fler väljer att amortera vilket leder till skuldsättningsminskningen som finansinspektionen är ute efter, samti-‐ digt som man kan behålla de amorteringsfria bolånen så att de som behöver den alternativa kapital-‐ användningen kan ha kvar den. Ett problem med detta är att det kan tänkas att det bara är de som egentligen inte behöver amortera som då börjar amortera, men att de hushåll som har en farligt hög skuldsättningsgrad fortsätter att ha ett amorteringsfritt bolån och således blir de fortsatt sårbara. Ett annat alternativ vore att tillåta investeringar där hushållen bygger en portfölj med en motsva-‐ rande risk som för ett rörligt bolån. På det sättet ger man hushållen möjligheten att skapa sig själva en högre förmögenhet än vad de lyckas med via amortering.
8.2. Begränsningar i uppsatsen
En tydlig begränsning i denna uppsats är avsaknaden av nivåer av riskaptit samt variationen på till-‐ gångsslag. Om studien hade inkluderat fler tillgångsslag hade en tydligare optimering kunnat göras för olika nivåer av risk. Så som rekommendationerna är utformad nu har en generalisering gjorts där ingen hänsyn alls tas till riskaptit då vi inte når den delen i portföljvalet. Detta är sammankopplat med ovanstående begränsning i form av antal tillgångsslag. Hade fler tillgångsslag tagits med hade andra typer av portföljer kunnat byggas som anpassas efter riskaptiten.
I inledningskapitlet görs en avgränsning i studien som innebär att husets värdeutveckling inte tas med. Även detta är en viktig aspekt som kommer påverka vårt val. Om hushållet förväntar sig en kraftig värdeutveckling på huset kommer detta per automatik öka hushållets förmögenhet, vilket i sin tur borde leda till en ökad riskaptit. Detsamma gäller för inflationen där hög inflation leder till en naturlig urholkning av skulden.
8.3. Förslag till vidare forskning
Det vore intressant att se vidare forskning där fler tillgångar finns med i portföljen för att på så sätt skapa en bättre fördelning mellan risk och avkastning. Det vore även intressant att se om det är real-‐ istiskt att bygga en portfölj med en risknivå som motsvarar den för rörlig ränta fast med högre av-‐ kastning, för att på så sätt undersöka om förslaget som vi ger i diskussionen är genomförbart.
Ett ytterligare förslag är att inkludera bostaden som en tillgång och ta hänsyn till hävstångseffekten som hushållet får på sitt kapital genom att inte amortera. Här blir undersökningen mer i form av den optimala kapitalstrukturen än den optimala portföljen. Hushållet försöker alltså få så mycket avkast-‐ ning som möjligt för så lite kapital som möjligt, medan det i denna undersökning är en fast nivå på kapitalet.
För att öka studiens verklighetskoppling skulle det även vara intressant att se den exakta påverkan av skatter. Framförallt vore det intressant att se hur mycket en alternativinvestering måste avkasta för att den ska vara intressant.
Källförteckning
Allt om bolån. Amortering. Hämtad: 2014-‐04-‐07 från: www.alltombolån.se, http://www.xn-‐-‐ alltomboln-‐95a.se/amortering
Bodie, Zvi, Kane, Alex & Marcus, Alan J. Investments. 10th edition. New York: Macgraw-‐Hill Education. 2014.
Boupplysningen.se. Bolån (bostadslån). Hämtad: 2014-‐04-‐06 från www.boupplysningen.se,
http://www.boupplysningen.se/banker-‐och-‐bolan/bolan-‐bostadslan/
Brandt, Hanna & Larsson, Emil. Amortering eller alternativinvestering – En studie om hur bolånet kan återbetalas effektivt. Magisteruppsats, Linköpings universitet, 2008
Brealy,Richard A. Myers, Stewart C. & Allen, Franklin. Principles of Corporate Finance. 10th edition. New York: Macgraw-‐Hill Education. 2010.
Finansinspektionen. Bolånetak på 85 procent från 1 oktober. Pressmeddelande publicerat: 2010-‐07-‐ 09. Hämtat: 2014-‐04-‐07 från www.fi.se,
http://www.fi.se/Press/Pressmeddelanden/Listan/Bolanetak-‐pa-‐85-‐procent-‐fran-‐1-‐oktober/
Finansinspektionen. Den svenska bolånemarknaden 2013. Dnr 13-‐2825 (2013).
Holton, Glyn A. Defining Risk. Financial Analyst Journal. Nr 6 (2004) 19-‐25.
Leonhard, A. Varför amortera? Marknadsrapport, oktober 2012. Boverket, 2012. Hämtad: 2014-‐04-‐ 07 från: www.boverket.se, http://www.boverket.se/Om-‐
Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2012/Varfor-‐amortera/
Nordea. Boende. Hämtad: 2014-‐04-‐06 från www.nordea.se,
http://www.nordea.se/Privat/L%C3%A5n/Boende/204444.html?WT.srch=1&WT.mc_id=googleSE&m c_en=google&mc_cam=SE%20B2C%20Brand%20+%20Product&mc_ag=Nordea%20+%20Bol%C3%A5 n&mc_kw=nordea%20bol%C3%A5n&mc_mt=e&mc_cid=42942098778
Nordea. Bolån – När du ska köpa nytt eller renovera. Hämtad: 2014-‐04-‐06 från www.nordea.se,
http://www.nordea.se/Privat/L%C3%A5n/Boende/Bol%C3%A5n+n%C3%A4r+du+ska+k%C3%B6pa+n ytt+eller+renovera/200244.html?WT.svl=mega-‐menu_lan_product_bolan
Ragnegård, Daniel. Hushållens ekonomi under 40 år. Swedbank: Institutionen för Privatekonomi. 2011.
Riksbanken. Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag. Penning Politiskrap-‐ port. Februari (2012) 52-‐56
Riksbanken. Statistiska årsböcker. Hämtad 2014-‐04-‐23 från: www.riksbanken.se,
http://www.riksbank.se/sv/Press-‐och-‐publicerat/Publicerat-‐fran-‐Riksbanken/Ovriga-‐ rapporter/Statistisk-‐ArsbokStatistical-‐Yearbook/
Riksdagen. Amorteringskrav istället för bolånetak. Hämtad 2014-‐04-‐05 från: www.riksdagen.se,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-‐Lagar/Forslag/Motioner/mot-‐201314Fi276-‐ Amorteringsk_H102Fi276/?text=true
SBAB. Frågor och svar. Hämtad: 2014-‐04-‐06 från: www.sbab.se,
https://www.sbab.se/2/privat/kundservice/service/fragor___svar/arkiv_for_fragor_och_svar/lan/20 10-‐10-‐27_kan_jag_valja_amorteringsfritt_pa_mitt_lan.html
Skatteverket. Avdragslexikon. Hämtad: 2014-‐04-‐18 från: www.skatteverket.se,
https://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/avdragslexikon/r.4.5fc8c94513259a4ba1 d800042806.html
Statistiska Centralbyrån. Fastighetspriser och lagfarter. Hämtad 2014-‐04-‐03 från: www.scb.se,
http://www.scb.se/sv_/Hitta-‐statistik/Statistik-‐efter-‐amne/Boende-‐byggande-‐och-‐ bebyggelse/Fastighetspriser-‐och-‐lagfarter/Fastighetspriser-‐och-‐lagfarter/
Swedbank. Boende och bolån. Hämtad: 2014-‐04-‐06 från: www.swedbank.se,
http://www.swedbank.se/privat/boende-‐och-‐bolan/
Swedbank. Bolån. Hämtad: 2014-‐04-‐07 från: www.swedbank.se,
http://www.swedbank.se/privat/boende-‐och-‐bolan/lana-‐till-‐bostad/bolan/index.htm Swedbank. 3-‐månaders bolåneräntor. Hämtad 2014-‐04-‐08 från: www.swedbank.se,
http://hypotek.swedbank.se/rantor/historiska-‐rantor/index.htm?ssSourceSiteId=swedbankse Vedung, A. Gärna högt hushållssparande men inget amorteringskrav på bolån. Ekonomisk Debatt. Nr 41-‐1 (2013) 44-‐49.
Waldenström, D. Räntor och aktieavkastningar 1856-‐2006. Riksbanken, 2007. Hämtad 2014-‐04-‐07 från: www.riksbank.se, http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Forskning/Historisk-‐monetar-‐ statistik/Rantor-‐och-‐aktieavkastningar/ Databas
Thomson Reuters Datastream, 2013. Thomson Reuters, New York, Edition: Datastream Advance 5.0. Svenska 3-‐månaders statsskuldväxlar 1983-‐2013. Data hämtad: 2014-‐04-‐07.
Personlig kontakt
SIX Financial Information Nordic. Data över svenska avkastningsindex år 2000-‐2013. E-‐mail mottaget: 2014-‐04-‐16 från Pär Ståhl på SIX.
Appendix