Det här avsnittet redovisar diskussioner som bygger på arbetets teori, metod och resultat. Avsnittet redovisar också egna tankar och funderingar som återspeglar studiens
uppbyggnad.
9.1 Teori och metod
I det här avsnittet redovisas tankar kring hur teori samt metoden har tillämpats. Även de avgränsningar studien har redogörs för här.
9.2 Litteratur
Studien har sin utgångspunkt i frågor om bostadsutveckling på landsbygden.
Litteraturundersökning gav en förståelse för bristen på bostäder på landsbygden som är tillägnade åt äldre. Litteraturen är kopplad till syftet och målet i studien. För att få fram relevant litteratur till studien utfördes olika sökningar på internet med nyckelord som exempelvis: landsbygden, bygden, ruralisering, seniorboende, utveckling av landsbygden och boende för äldre.
9.3 Metoddiskussion
Arbetet innehåller tre metoder vilka är intervjuer, komparativ studie och områdesanalys. Av metoderna kan intervjuerna antas som icke trovärdig källa. Det här på grund av att respondenterna kan med tiden ändra sina åsikter jämfört med vad de svarade på frågorna under intervjun. Det kan även antas som icke trovärdigt på grund av att invånarna har olika åsikter och det kan variera på exempelvis hur länge de har bott i byn, vilka erfarenheter de har och hur mycket de trivs i sin ort. En annan svaghet är valet av antal personer som intervjuades. I arbetet intervjuades endast åtta personer. Om fler invånare hade intervjuats hade resultatet eventuellt varierat utifrån dagens resultat. En annan felkälla kan vara att de som intervjuades antingen har växt upp i Kalvsvik eller har bott i Kalvsvik ett tag vilket kan anses som ensidiga och partiska svar.
Däremot är det ett bra tillvägagångssätt att intervjua Kalvsviks invånare då deras åsikter spelar stor roll för att ge ett bra slutresultat när det gäller utformningen av
illustrationsplaner, seniorboendet och placeringen av seniorboende. I vidare studier bör det genomföras fler intervjuer för att få bredare svar och andra åsikter om ämnet. Den komparativa studien kan anses som trovärdig på grund av att den innehåller mer konkreta fakta om olika seniorboende. Däremot undersökningen av seniorboendena kan antas som ensidig då analysen innehåller vad enskilda personer tycker. För att få det bästa resultatet skulle komparativa metoden analyseras på ett objektivt sätt. För vidare studier kan fler seniorboenden i Sverige jämföras istället för att endast fokusera på tre
kommuner.
Områdesanalysen kan antas som subjektiv då det efter intervjuer och platsbesök i Kalvsvik har valts ut en lämplig plats att bygga ett seniorboende på. Däremot efter undersökningen av området och bakgrundsfakta om vart fornminnen ligger kan områdesanalysen anses som trovärdig och ett möjligt område att bygga på i framtiden. Vid vidare studier kan fler platser i Kalvsvik granskas för att analysera om det finns ett bättre område att bygga på då endast tre platser i det här arbetet har granskats.
30
9.4 Resultatdiskussion
I det här avsnittet diskuteras resultatet utifrån teoretiska utgångspunkter, presenterat material och vad som eventuellt kan förbättras.
9.4.1 Områdesanalys
Utifrån resultatet av intervjuerna går det att konstatera att invånarna i Kalvsvik vill att det ska byggas bostäder mellan lanthandeln och bygdegården. Med hjälp av intervjuerna och platsbesök minskades urvalet av platser, då det är ett stort område. Lanthandeln,
bygdegården och kyrkan betraktas som tre kända knutpunkter. Därför skulle ett område mellan de här platserna vara en attraktiv plats att bygga ett seniorboende på. Till följd av den valda platsen för seniorboendet skulle de boende ha nära till lanthandeln och tillgång till livsmedel och apoteksservice. Det fastslogs att den lämpligaste platsen att bygga ett seniorboende på ligger på östra sidan avlanthandeln. Platsen anses som den lämpligaste på grund av de kriterier som studien har. Under områdesanalysen undersöktes också eventuella fornminnen och ifall marken ansågs vara bra ställe att bygga på. Området valdes utefter vad invånarna ansåg vara en lämplig plats att bygga på och för att undvika jordbruksmark, fornminnen, våtmark och strandskydd. Vid eventuella framtida
nybyggnationer går det att exploatera söder om det utvalda området för att kunna ge byn en möjlig sammankoppling mellan lanthandeln och kyrkan.
Det första området som analyserades har ett bra läge, utsikt över Åsnen, bra mark, inga fornminnen och ligger bakom bygdegården. Dock består området av jordbruksmark vilket gör det svårare att få bygglov från kommunen. Det andra området har ett bra läge söder om lanthandel, har inga fornminnen och är ett stort område rikt på växter och skog. Problemet med det här området är att det ligger runt om våtmark och vattnet från Åsnen går periodvis upp där.
Det tredje alternativet som analyserades och valdes ut är placerad öster om lanthandeln. Även det här området är rikt på växter och skog och nära till lanthandeln och
bygdegården. Området valdes ut på grund av att det inte befinner sig på jordbruksmark, våtmark och har inga fornminnen. Dessutom är platsen lättillgänglig för transporter. Nackdelen är att platsen inte ligger nära Åsnen.
9.4.2 Intervjuer
Respondenterna till intervjuerna föreslogs av den externa handledaren i studien ut till studenterna. Samtliga respondenter anses vara personer som är drivande i utvecklingen av Kalvsvik. Det här kan anses som en felkälla i arbetet på grund av att samtliga personer är positiva till utveckling av Kalvsvik och säkerligen finns meningsmotståndare för
utvecklingen i byn.
Att använda sig av strukturerade intervjuer har varit givande då samtalet flöt på i en röd tråd och frågorna som ställdes blev besvarade. Om den intervjuade ville fanns även möjligheten till följdfrågor. En möjlig förbättring av intervjuerna skulle vara att spela in samtliga intervjuer.
9.4.3 Komparativ metod
Efter observationer och analyser av de olika boendena går det konstatera att de skiljer sig åt från varandra. De två som påminner mest om varandra är Wasa seaside samt Bovieran då de är rena seniorboenden med liknande utbud och service. Den fysiska miljön skiljer dem åt då något boende ligger beläget centralt och något i utkanten av staden. Även exteriören såsom fasadmaterial- och kulör samt formen på byggnaderna skiljer dem åt.
Tanken med att välja ut fem olika seniorboenden i olika städer i Småland och på Öland var för att kunna finna för- och nackdelar vilket kan användas i utvecklingen och den visuella illustrationen av boendet i Kalvsvik. Å andra sidan har arbetet även tagit hänsyn till att illustrera och skapa bostäderna utifrån vad Kalvsviks invånare anser vilket gör det mer omfattat.
9.5 Diskussion om förslag
Resultatet av illustrationsplanen visar ett förslag av utformning på området utifrån vad som är aktuellt vid ett seniorboende. Stor vikt har legat på att behålla mycket av den gröna naturen landsbygden erbjuder och att skapa gemensamhetsytor där de äldre kan uppleva rum för aktivitet och samvaro. Viktigt att poängtera är att det här endast är ett förslag och inte nödvändigtvis det förslaget som invånarna i Kalvsvik upplever som det bästa. Men utifrån resultatet av studien upplevs förslaget vara det lämpligaste. Kalvsvik är ett stort område och det finns flera möjligheter till byggnation på andra platser. Seniorboendet som har ritats upp förhåller sig delvis till de objekt som har studerats i form av utformning, energilösningar och gemensamhetsytor samt efter vad