Utformning av ett seniorboende
i byn Kalvsvik
Designing of a senior housing in the village Kalvsvik
Författare: Ebba Bengtsson Glans, Noah Olsson, Matilda Strömberg
Handledare: Samuel Palmblad Handledare företag: Eva Haraldsson Examinator: Björn Mattsson
Termin: VT20
Examensarbete i byggteknik
Sammanfattning
Kommuner runt om i Sverige arbetar mycket med planering för hur de ska klara av bostadsbehovet för den äldre generationen av befolkningen. Idag är det ont om anpassade bostäder för äldre i flera kommuner i Sverige. Ett alternativ för att lösa bostadssituationen för de äldre skulle kunna vara ett seniorboende.
I Växjö kommun har kommunen definierat vad en seniorbostad ska innehålla och vilka krav som ställs på ett seniorboende. I dokumentet bostadsförsörjning och behovsanalys av Växjö kommun från 2019 definieras det vad en bostad måste innehålla för att få kallas för seniorboende. Kommunens definition lyder “full tillgänglighet, med utökad service såsom närhet till särskilda boenden, träffpunkt för äldre, matservering samt övrig service som vårdcentral, matvarubutik, apotek och kollektivtrafik”. I Växjö kommun finns det cirka 100 seniorbostäder
Kalvsvik är en aktiv by som ligger utanför Växjö. Byn har lyckats behålla både skola, förskola och lanthandel trots flera nedläggningshot. Kalvsvik är belägen vid sjön Åsnen som har många attraktiva platser. För att få igång en flyttkedja behövs boende för de som vill flytta från sin gård men fortfarande vill bo kvar i byn. Idag är närmsta alternativet att flytta in till Växjö. Ett önskemål från byborna har varit att ta fram lägenheter med gemensamma utrymmen för att stärka gemenskapen och kunna hjälpa varandra. Därför skulle ett seniorboende vara aktuellt i byn.
För att utföra arbetet har olika metoder använts, bland annat i form av en områdesanalys för att få en förståelse över byns uppbyggnad och var ett seniorboende skulle potentiellt kunna placeras. Intervjuer har genomförts med både invånare i Kalvsvik, arkitekter och en representant från Växjö kommun för att få information om hur ett seniorboende på bästa sätt kan utformas. För att få en förståelse för vad som bör ingå i ett seniorboende har fem olika seniorboenden studerats och jämförts med varandra.
Syftet är att ta fram ett förslag på hur ett seniorboende kan utformas i Kalvsvik. Syftet är även att med hjälp av en områdesanalys ta fram en illustrationsplan över seniorboendets utvalda placering. Studien fokuserar på hur byggnadens exteriör och hur den fysiska miljön kan utformas på bästa sätt. Målet är att redovisa vilket område som är lämpligt att bygga ett seniorboende på och även redovisa hur ett seniorboende och dess utemiljö kan utformas på ett attraktivt sätt på landsbygden.
Resultatet bygger på den information som har samlats in med hjälp av metoderna i studien. Resultatet från intervjuerna av invånarna visar att ett seniorboende som passar in i den nuvarande miljön skulle vara intressant. Seniorboendet bör inte bestå av en större byggnad, utan högst två våningar med en faluröd träfasad. Respondenterna var också överens om att platsen som skulle vara aktuell borde ligga mellan lanthandeln och bygdegården samt nära Åsnen. Resultatet av den komparativa studien visade att de fem seniorbostäderna som har analyserats har alla en stor gemensamhetsyta och rum för aktiviteter gemensamt. Dessutom är byggnaderna tillgänglighetsanpassade. De här egenskaperna togs till hänsyn vid utformningen av Kalvsviks seniorboende.
Abstract
Studien presenterar ett förslag på hur ett alternativt seniorboende som riktar sig till personer över 55 i Kalvsvik kan utformas. Studien är inriktad på hur den yttre miljön och exteriören kan utformas på ett lämpligt sätt. Eftersom det råder en bostadsbrist i byn resulterar det i att äldre personer med gårdar i byn endast har möjligheten att flytta in till Växjö när de inte längre har energi att ta hand om sina gårdar. Ett önskemål från byborna har varit att ta fram funktionella lägenheter till äldre personer och med gemensamma utrymmen för att skapa en samhörighet.
Studien baseras på intervjuer med representanter från invånare i Kalvsvik, arkitekter och en landsbygdsutvecklare från Växjö kommun. En komparativ studie har genomförts där fem olika seniorboenden har studerats. Det slutgiltiga resultatet av studien redovisar ett seniorboende som består av två våningar med faluröd träfasad som innehar 16 lägenheter.
Det finns även en yttre miljö med stora gemensamhetsytor som är tillgänglighetsanpassade.
Nyckelord: Seniorboende, hotspot, ruralisering, flyttkedja, tillgänglighet, exteriört.
Abstract
This study presents a proposal on how an alternative senior housing aimed at people over the age of 55 in Kalvsvik can be designed. The study focuses on how the external
environment and the exterior can be appropriately designed. As there is a housing shortage in the village, it results in older people with farms in the village only having the opportunity to move into the city when they are unable to take care of their farms. One wish of the villagers has been to create functional apartments for older people and with common spaces to create a relationship.
The study is based on interviews with representatives from residents in Kalvsvik, architects and a rural developer in Växjö municipality. A comparative study has been conducted in which five different senior residences have been studied. The result of the study presents a senior housing that consists of two floors with a red wooden facade that has 16 apartments. There is also an external environment with large common areas that are accessible.
Keywords: Senior housing, hotspot, ruralization, relocation chain, accessibility, exterior
Förord
Examensarbetet har utförts av tre studenter som går byggnadsutformning under våren 2020.
Ämnet kom som ett förslag av Eva Haraldsson, arkitekt och delägare på Arkitektbolaget och ordförande i Kalvsvik sockenråd. Förhoppningsvis kommer detta arbete presentera ett förslag som upplevs vara intressant för Kalvsviksborna.
Vi vill passa på att tacka alla personer som har varit delaktiga i det här arbetet. Ett speciellt tack till alla personer som tagit sig tid att ställa upp på en intervju. Tack för lärorika och intressanta samtal:
Kjell-Erik Sagebrant – Invånare i Kalvsvik.
Göran Högstedt – Invånare i Kalvsvik.
Ann Nilsson – Invånare i Kalvsvik.
Mimmi Söderberg – Invånare i Kalvsvik.
Vicki Wenander – Byggnadsantikvarie, deltidsboende i Kalvsvik.
Eva Haraldsson – Extern Handledare, arkitekt, Arkitektbolaget.
Katinka Schartau – Arkitekt, Schartauarkitekt.
Rebecca Saaby Mehlum – Arkitekt, FOJAB.
Björn Idlinge – Landskapsutvecklare, Växjö kommun.
Daniel Ahlqvist – Projektledare, EA Fastigheter.
Samuel Palmblad – Handledare, Byggnadsantikvarie.
Ebba Bengtsson Glans, Noah Olsson & Matilda Strömberg Växjö, 25 maj 2020
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund och problembeskrivning... 1
1.2 Syfte och mål... 2
1.3 Avgränsningar ... 2
2 Teoretiska utgångspunkter ... 3
2.1 Begreppsdefinitioner ... 3
2.2 Bostäder ... 4
2.2.1 Äldres boende ... 4
2.2.2 Nyproduktion av seniorbostäder ... 5
... 6
2.2.3 Fler bostäder för äldre ... 6
2.3 Samhällsplanering ... 6
2.3.1 Ruralisering ... 6
2.3.2 Trygghet och säkerhet ... 7
2.3.3 Landsbygden... 7
2.3.4 Landsbygdsutveckling... 7
3 Objektsbeskrivning ... 9
3.1 Områdesbeskrivning ... 9
3.1.1 Lanthandeln ... 10
3.1.2 Bygdegården ... 10
3.1.2 Kyrkan ... 10
3.1.3 Åsnen ... 10
4 Metod ... 13
4.1 Kvalitativ metod ... 13
4.2 Datainsamling ... 13
4.2.1 Primärdata ... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.3 Urval, validitet och reliabilitet ... 14
5 Genomförande ... 15
5.1 Genomförande av litteraturundersökning ... 15
5.2 Genomförande av intervjuer ... 15
5.2.1 Invånare Kalvsvik ... 15
5.2.2 Arkitekter ... 15
5.2.3 Växjö kommun ... 15
5.3 Områdesanalys ... 16
5.4 Genomförande av komparativ studie ... 16
5.5 Genomförande av visualisering av data ... 16
6 Resultat ... 17
6.1 Resultat av intervjuer... 17
6.1.1 Intervju med invånare... 17
6.1.2 Intervju med arkitekter ... 18
6.1.3 Intervju med en landsbygdutvecklare från Växjö kommun ... 19
6.1.4 Placering av seniorboende ... 20
6.2 Områdesanalys ... 20
6.3 Resultat av Komparativ metod ... 21
6.3.1 Jämförelse och skillnader ... 21
6.4 Visualisering ... 23
7 Analys ... 25
7.1 Intervju ... 25
7.2 Komparativ studie ... 25
8 Förslag... 27
9 Diskussion ... 29
9.1 Teori och metod ... 29
9.2 Litteratur ... 29
9.3 Metoddiskussion ... 29
9.4 Resultatdiskussion ... 30
9.4.1 Områdesanalys ... 30
9.4.2 Intervjuer ... 30
9.4.3 Komparativ metod ... 30
9.5 Diskussion om förslag ... 31
10 Slutsatser ... 33
Referenslista... 35
Figurförteckning ... 39
Bilagor ... 41
1 Introduktion
Kommuner runt om i Sverige arbetar mycket med planering för hur de ska klara av bostadsbehovet för den äldre generationen av befolkningen. Idag är det ont om anpassade bostäder för äldre i flera kommuner i Sverige. Det är inte optimalt att människor som inte kan klara sig själva ställs inför det enda valet att bosätta sig på ett vårdboende. Ett bättre alternativ vore därför att planera och bygga bostadsrätter och hyresrätter som riktar sig till den äldre generationen, exempelvis 55+ boende eller som trygghetsbostäder av olika slag (Boklok 2020).
Definitionen av ett seniorboende är att det ska vara enkelt och bekvämt att bo i och möjligheter till gemenskap. Utformning av ett seniorboende och vad det har att erbjuda är två egenskaper som kan skilja sig åt. En del boenden erbjuder endast ett fåtal lägenheter som är seniorlägenheter medan andra är rena seniorboenden med tillgång till service och flera aktiviteter. I en bostadsmarknadsenkät från 2019 framtagen av Boverket uppger 202 kommuner i Sverige att de har seniorbostäder i sin kommun. Av 158 kommuner som svarat görs en beräkning att det finns cirka 25 400 stycken lägenheter. Övriga kommuner har inte besvarat enkäten vilket innebär att antalet seniorbostäder möjligtvis är högre (Boverket 2019).
I Växjö kommun har kommunen definierat vad en seniorbostad ska innehålla och vilka krav som ställs på ett seniorboende. I dokumentet Bostadsförsörjning och behovsanalys av Växjö kommun från 2019 definierar de vad en bostad måste innehålla för att få kallas för seniorboende. Kommunens definition lyder “full tillgänglighet, med utökad service såsom närhet till särskilda boenden, träffpunkt för äldre, matservering samt övrig service som vårdcentral, matvarubutik, apotek och kollektivtrafik”. I Växjö kommun finns det cirka 100 seniorboende. Under år 2019 stod 340 personer i kommunens bostadskö till seniorboende. Av de äldre som söker bostad i serviceboende är det många som lever och eller har levt i en icke anpassad bostad innan de flyttade till serviceboende. Exempelvis äldre som bor i gårdar eller villor har trappor både inomhus och utomhus och andra problem som försvårar de äldres möjlighet att bo kvar i sitt hem (Växjö Kommun 2019).
1.1 Bakgrund och problembeskrivning
Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, fanns det en stor folkökning under åren 2010 och 2016. Befolkningen på landsbygden har inte ökat sedan slutet av 1900-talet. Däremot har många tätorter vuxit vilket leder till att byar intill tätorterna vanligtvis växer. Det finns även ett tydligt samband mellan förändringen av invånare på landsbygden och i tätorterna (SCB 2020).
Idag bor cirka 25 procent av Växjö kommunens invånare utanför staden. Kommunen anser att utvecklingen av landsbygden samt att göra kommunen attraktiv är ett viktigt ämne både ur demokratisk- och tillväxtsynvinkel. För att kunna utveckla landsbygden använder sig Växjö kommun sig av tre kriterier vilka är:
• ”Kontinuerlig dialog mellan Växjö kommun och representanter för landsbygden”.
• ”Mötesplatser och nätverk som möjliggör dialog mellan landsbygdens olika representanter, där idéer och goda exempel lyfts fram och sprids ”.
• ”Samarbete mellan olika politikerområden. Det innebär att samtliga kommunala förvaltningar, bolag, nämnder och styrelser ska ha ett helhetsperspektiv – som även omfattar landsbygdens förutsättningar och potential – i sitt arbete (Växjö Kommun 2020).
2
Kalvsvik är ett litet samhälle som ligger 2,5 mil söder om Växjö. Kalvsviks socken med sina 600 invånare har en stark sammanhållning och har lyckats behålla både skola, förskola och lanthandel trots nedläggningshot. Det finns mindre företag i Kalvsvik och byn har även ett rikt och attraktivt föreningsliv. Kalvsvik ligger beläget vid sjön Åsnen.
Förutom Åsnen finns det runt om byn mycket betesmark, ängar samt barr och lövskog (Kalvsvik 2020).
Kalvsvik består av många gårdar som tas hand om av de äldre personer som bor där. Det finns en önskan hos de här personerna att de fortfarande kan bo kvar i Kalvsvik även när energin inte finns kvar till att ta hand om sina gårdar. Därför skulle ett seniorboende möjligtvis vara aktuellt i byn.
En studie av Gillsjö, Schwartz-Barcott och von Post (2011) Home: The place the older adult cannot imagine living without visar att hemmet är en plats som värderas högt av de äldre. Många önskar bo kvar i sitt hem så länge som möjligt, men med stigande ålder kan de tvingas lämna det. Eftersom bostaden är en viktig personlig del försvinner då också identitet, integritet och levnadssätt (a.a.).
Många äldre som bor på landsbygden vill bo kvar där även när de inte längre har möjlighet att ta hand om gården eller villan. På grund av bristen på seniorboenden på mindre orter är dock det enda alternativet att flytta in till kommunens centralort. En ort i Växjö kommun med de här utmaningarna är Kalvsvik. Både Växjö kommun och invånarna i Kalvsvik har ett intresse av att ta fram seniorboende på orten. Om äldre invånare i Kalvsvik ges möjlighet att flytta till ett seniorboende på orten skapas därmed en flyttkedja att till exempel villor frigörs dit en yngre generation kan flytta (jfr
Andersson & Abrahamsson 2012).
1.2 Syfte och mål
Syftet med arbetet är att ta fram ett förslag på ett seniorboende som passar in i den fysiska miljön i Kalvsvik. Syftet är även att med hjälp av en områdesanalys hitta en bra plats i Kalvsvik för att därefter kunna ta fram en illustrationsplan över området. Därefter utformas och placeras ett seniorboende ut på den lämpligaste platsen enligt resultatet i studien.
Målet är att redovisa vilket område som är lämpligt att bygga seniorboendet på och även att redovisa hur ett seniorboende och dess utemiljö kan utformas på ett attraktivt sätt på landsbygden.
För att uppnå arbetets syfte och mål ska följande frågeställningar besvaras:
• Hur bör ett seniorboende lämpligen utformas i Kalvsvik för att tillmötesgå de äldres behov och önskemål?
• Var i Kalvsvik lämpar det sig att bygga ett seniorboende?
• Hur kan den yttre miljön till ett seniorboende i Kalvsvik utformas på ett, för de boende, attraktivt sätt?
1.3 Avgränsningar
• Arbetet avgränsas till ett centralt placerat område i byn Kalvsvik.
• Arbetet fokuserar på utformningen av en illustrationsplan
• Byggnadernas exteriör och även dess utemiljö presenteras.
• Bostäderna ska vara seniorbostäder.
• Utformningen kommer inte ta hänsyn till höjdskillnader i området.
• Studien kommer inte heller ta hänsyn till de ekonomiska aspekterna för bygget.
2 Teoretiska utgångspunkter
I följande kapitel beskrivs rapportens litteraturstudie samt begreppsdefinitioner för att underlätta för läsaren om rapportens innehåll.
2.1 Begreppsdefinitioner
Seniorboende Ett seniorboende är till för den som fyllt minst 55 år. Lägenheten är anpassad med bra standard och god tillgänglighet (Boverket 2020).
Tillgänglighet Syftet är att vem som helst ska kunna medverka i samhället med samma förutsättningar (Boverket 2019).
Landsbygd Ett område med liten bebyggelse.
Fysisk planering Handlar om att bestämma bästa sättet att använda mark, vatten samt övrig miljö (RAA 2020).
Hotspot En attraktiv plats där folk samlas.
Ruralisering Folk flyttar från staden till landsbygden.
Ädelreformen Ädelreformen beslutades den 1 januari 1992 och innebär att kommunerna fick ett samlat ansvar för långvarig service, vård och omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning (Riksdagen 1998).
Trygghetsboende En boendeform som riktar sig till äldre som behöver ett tryggt boende med gemensamma lokaler och personal vid vissa tider. (Rikstermbanken 2019)
Särskilda boendeformer
Särskild boendeform är ett boende med lägenheter för äldre som behöver särskilt stöd i form av service och omvårdnad.
(IVO 2019) Ekosystem
Kommungrupp
Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde (NRM 2019).
Gruppering av kommuner som används vid jämförelser, redovisning samt analyser.
4
2.2 Bostäder
I en del kommuner i Sverige råder det en bostadsbrist på landsbygden. Det vanligaste hindret för bostadsbyggande på landsbygden är finansieringen. Regeringen har därför gett Boverket ett uppdrag att underlätta finansieringen av bostäder på landsbygden
(Regeringen 2018). Samtidigt som det råder brist på bostäder finns enligt den Parlamentariska landsbygdskommittén en efterfrågan på bostäder på landsbygden.
Bostadsförsörjningen har en stor betydelse för att landsbygden ska kunna utvecklas (Parlamentariska landsbygdskommittén 2017).
På grund av bostadsbristen försämras även den kommersiella servicen. Till exempel minskar antalet butiker på landsbygden men även tillgängligheten till betaltjänster och kontanthantering. En annan viktig aspekt av den kommersiella servicen är förskolor och skolor, drivmedelsstationer, post och apoteksservice. Till sist minskar även intresset att driva eget företag (Parlamentariska landsbygdskommittén 2017).
Enligt en undersökning från statistikmyndigheten SCB kommer Sveriges befolkning att öka med 3 miljoner till år 2055 (SCB 2018). Samtidigt som det sker en
befolkningsökning ökar även livslängden vilket medför att antalet äldre personer växer.
Ökad livslängd medför sannolikt också att personer bor kvar längre i sina hem (Clark &
Deurloo 2006), speciellt de äldre som har bott i sin bostad en längre tid (Rubinstein &
Parmelee 1992; Peace, Holland & Keller 2011).
2.2.1 Äldres boende
Efterfrågan på bostäder ändras parallellt med att befolkningen åldras. Behovet av att kunna leva i sin egen bostad självständigt ökar samtidigt som befolkningen lever längre än förr (Hillcoat-Nallétamby & Ogg 2014). Den äldre generationen är mindre benägen att byta bostad jämfört med yngre åldersgrupper (Litwak & Longino 1987). Det här
resulterar i att äldre personer bor i bostäder som är för stora, har brist på tillgänglighet och brist på funktionella anpassningar (Clark & Deurloo 2006). När det väl sker en flytt beror den oftast på hög ålder eller förlust av livspartner (Abrahamsson, Elmqvist & Magnusson Turner 2014). Samtidigt som de äldre behöver flytta ifrån sina bostäder råder det brist på boende inom äldreomsorgen i många länder (Bonvalet & Ogg 2008). Genom att
producera lämpliga bostäder till de äldre förbättras även deras livskvalité (Gabriel &
Bowling 2004).
Pensionärer som har flyttat förut och inte har bott i samma hus hela sitt liv har en benägenhet att acceptera en flytt igen. Det har blivit en trend att flytta till ett
seniorboende. Många pensionärer väljer att leva ett bekvämare och mer funktionellt liv, eftersom det med stigande ålder blir svårare att ta hand om sig själv och sitt hem, och på ett seniorboende kan de få hjälp med vardagliga sysslor. De kan även välja att göra andra saker såsom att åka på resor och andra fritidssysselsättningar som de inte har haft tid för förut (Gidoff 2008).
Enligt en studie av Roy, Dubé, Després, Freitas och Légaré (2018) saknar en del äldre personer information om det som är relevant och viktigt för bostadsbeslut. Vad som påverkar äldres bostadsbeslut är faktorerna hälsa, säkerhet och funktionell autonomi.
Andra aspekter att tänka på är de sociala, psykologiska samt psykosociala hos de äldre.
Alla nämnda faktorer är viktiga att ta hänsyn till vid utformning av bostäder för de äldre, så att de äldre skall få en bostad som är lämplig för de som individer (Roy. Dubé, Després, Freitas & Légaré 2018). Det finns två faktorer som är särskilt betydelsefulla för de äldres platstillhörighet. Den första är det sociala kontaktnätet av grannar samt vänner och den andra är samhörigheten till en plats (Mattsson 2010).
2.2.1.1 Seniorboende
Enligt Boverket är ett seniorboende avsett för en viss ålder, 55+ och 65+. Det är till för äldre personer som behöver viss hjälp med vardagliga sysslor, så som hjälp med tvättning eller städning. Det är även till för de äldre som inte har energi till att ta hand om sina hem längre men som vill fortsätta bo och leva sitt normala liv. Bostäderna är utformade utifrån äldres behov av tillgänglighet. I ett seniorboende anordnas det aktiviteter som är till för de boende. Det finns även gemensamhetslokaler, gemensamma köks-och matsalsutrymmen.
(Boverket 2019)
Enligt Boverkets enkätundersökningar har 202 av 290 kommuner ett seniorboende. Av de kommuner som har seniorboende har 158 svarat att de i genomsnitt har cirka 158
lägenheter per kommun (Boverket 2019).
2.2.2 Nyproduktion av seniorbostäder
I nyproduktionen av seniorbostäder kommer 54 procent att utgöras av bostadsrätter, där motsvarande andel från föregående år var 68 procent. Tillskottet av seniorbostäder är dominerande i Storgöteborg, se Figur 1, i relation till mängden invånare i
kommungrupperna. I Storgöteborg kommer produktionerna av bostäder att innehålla hälften bostadsrätter samt hälften privata hyresrätter, se Figur 2. Efter Storgöteborg kommer Storstockholm där cirka 70 procent av seniorbostäderna är bostadsrätter och cirka 20 procent privata hyresrätter. Lägsta ökningen av seniorbostäder per invånare kommer troligtvis att vara i gruppen där kommunerna inte har någon planerad byggnation av seniorbostäder under år 2019-2020. Sen år 2016 går det att söka ekonomiskt stöd för att höja antalet hyresbostäder samt de äldres möjligheter till samhörighet och trygghet (Boverket 2019).
Figur 1. Förväntat tillskott av seniorbostäder fördelat på nyproduktion och tillskott genom ändring av byggnad, påbörjande år 2019–2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket.
6
Figur 2. Vem är byggherre när det gäller de planerade seniorbostäderna, påbörjande år 2019–
2020. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket. Illustration: Boverket.
2.2.3 Fler bostäder för äldre
Varje årtionde sedan 1950-talet har nya idéer prövats angående äldres boende. Det har exempelvis varit servicehus eller servicelägenheter, gruppboende, särskilda
boendeformer, pensionärslägenheter och seniorboende som har prövats. När kommunerna fick hela ansvaret inom vård och omsorg för äldre vid ädelreformen år 1992 tog de över ansvaret och blev skyldig att etablera vård- och omsorgsboende, särskilt boende och personer som behöver särskilt stöd. En av konsekvenserna från ädelreformen är att kommunerna har börjat avveckla särskilda boenden som inte uppfyller
tillgänglighetskraven. Antalet platser för särskilda boenden sjönk med 24 400 platser under åtta år i början av 2000-talet. Däremot ökade seniorboende från 11 000 till 33 000 under år 2000 till 2008. Det här resulterar i att det totala utbudet för bostäder för äldre minskade även om seniorboenden ökade (Kärnekull 2009).
2.3 Samhällsplanering
Samhällsplanering är ett sätt att ge människan en god och långsiktig livsmiljö där hushållning, naturresurser, energi, bostadsbyggande och en ekonomisk utveckling kan underlättas. Målet med samhällsplanering är att uppnå en god fysisk planering för en hållbar utveckling av stad, tätorter och landsbygd. Ett annat mål är att skapa goda förutsättningar för byggande av bostäder och etablering av företag samtidigt som en god livsmiljö skapas (Boverket 2020).
2.3.1 Ruralisering
Genom ruralisering bildas det hotspots på landsbygden. Höjda priser i städerna och unga nya barnfamiljer som inte har råd med dyra bostäder gör att det finns ett ökat intresse hos
den yngre generationen att flytta ut på landsbygden där bostäderna är billigare. Det här är en av de faktorer som gör att landsbygden blir en ny hotspot samt ger en ökad ruralisering (Meen & Meen 2003). Genom att landsbygden blir en hotspot resulterar det till högre social och ekonomisk utveckling av området (Amcoff & Westholm 2007). I en artikel av Turner (2013) argumenterar hon att “Omvandlingen till en hotspot är en process initierad av låga priser på bostadsmarknaden och parallell migration av en ung befolkning.”
Följderna av utflyttning från staden gör att antalet pendlare mellan staden och
landsbygden blir större. Arbetsmarknaden är fortfarande betydligt mindre på landsbygden än vad den är i städerna. Städerna har även ett större utbud av varor och tjänster än vad landsbygden har. Däremot flyttar fortfarande folk till landsbygden på grund av de låga priserna och närheten till naturen (Turner 2013).
2.3.2 Trygghet och säkerhet
Hur äldre personer lever i sin nuvarande miljö har en stor påverkan på hur äldre upplever trygghet och säkerhet (Wahlin, Heikkila & Emami 2006). Den främsta orsaken till att äldre personer som bor ensamma flyttar är på grund av att personerna känner sig osäkra.
Osäkerheten som uppstår har en stor påverkan på personers hälsa vilket kan leda till ångest och en fysisk försämring som resulterar i en ny förändrad livssituation. Tekniska stöd som exempelvis nödlarmsystem som meddelar vårdpersonal är en faktor som krävs för att skapa en känsla av ökad trygghet. Även om flera äldre trivs i att vara oberoende är känslan att det finns hjälp tillgänglig vid behov viktig för att känna sig trygg. Vid
beslutande av flytt har utomhusmiljön en stor betydelse. Flera skandinaver värderar naturen högt och att ha möjligheten att vara i en vacker utomhusmiljö spelar stor roll i livskvaliteten för de flesta. När hälsan bland äldre försämras väljer många ändå att bo kvar i sina egna hem. Om äldre har kvar möjligheten att utföra sina vardagliga rutiner bidrar det med en trygghet och är avgörande för deras välbefinnande. Regelbunden kontakt spelar också en stor roll för äldres säkerhet och trygghet (Wahlin, Heikkila &
Emami 2006).
2.3.3 Landsbygden
I boken ‘’Landet utanför’’ skriver Mattsson (2010) att det finns ett flertal bevis för att Sverige börjar polariseras i ett storstadsland samt ett land utanför. Det råder en oro att bara de största städerna och orterna kommer att utvecklas. Hon berättar vidare att det är mycket som står på spel för Sveriges små landsbygdskommuner. Dock vet ingen vad som egentligen är motkraften till utvecklingen då många små orter samt kommuner fungerar väl och har invånare som vill satsa på sin by. Ett resultat av det här är att det inte är tack vare myndighetens utvecklingsprogram som gör skillnad utan rättare sagt den lokala kraften samt entreprenörer och en blandning av offentlig satsning på infrastrukturen i orten (Mattsson 2010).
2.3.4 Landsbygdsutveckling
Utveckling av landsbygden handlar om att skapa aktivitet och rörelse, något som är viktigt vid den fysiska planeringsprocessen. Det krävs ett stort engagemang från
människorna i en by. Vid skapande av utveckling och planering av landsbygden behöver lokalbefolkningen involveras. Idéer, förslag och genomförandekraft till utveckling kommer från medborgarna och företagen i landet. För att få en smidig ärendehantering och utveckling behöver många olika parter involveras både i översiktsplaneringen och i vidare detaljstudier inför genomförandet. Vad som är begränsande för olika
markanvändningar varierar och det är bland annat därför som planering behöver ske (Länsstyrelsen u.å).
8
2.3.4.1 Tillgänglighet
Syftet med att ha regler om tillgänglighet är att vem som helst i samhället ska kunna delta på samma villkor. Tillgängligheten avser personer med begränsad rörlighet som använder sig av rullator, rullstol eller käpp men även personer med nedsatt hörsel och syn eller annan nedsatt orienteringsförmåga (Boverket 2019).
När allmänna platser och byggnader utformas ska det vara tillgänglighetsanpassat. Enligt Boverket är en allmän plats ”en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt detaljplan är avsett för ett gemensamt behov” (Boverket 2018).
2.3.4.2 Naturvärden
En av landsbygdens stora tillgångar är möjligheten att uppleva natur och stillhet vilket är viktigt att ta tillvara på vid arbete av landsbygdsutveckling. I planeringen är det därför viktigt att ta hänsyn till landsbygdens naturområden för att bedöma ifall det ska skyddas eller utvecklas. Det finns ett flertal metoder för att arbeta med naturvärden. Exempelvis studeras inventering av naturvärden (Länsstyrelsen u.å).
2.3.4.3 Kulturmiljövärden
Kulturmiljöfrågor förknippas oftast med bevarande och om det är hanterat på rätt sätt kan det bidra till landsbygdsutvecklingen. En lokal historia kan utveckla både turism och destinationsutveckling, en attraktiv plats dit människor söker sig. Historia är en viktig del för en hållbar samhällsutveckling och därför är kulturmiljöer en stor tillgång att ta hänsyn till vid planering för utveckling av ett samhälle. Om kommunen inte har kunskap att tillföra kan de få hjälp genom kännedom från invånare eller hembygdsföreningar. Hållbar utveckling ska ske utan att samhällets värden förstörs, kulturmiljöer och fornlämningar betraktas som sådana värden (Länsstyrelsen u.å).
2.3.4.4 Landsbygdsprogrammet
Sveriges landsbygdsprogram går ut på att skapa en attraktiv landsbygd genom att stärka lantbruket och landsbygden (Jordbruksprogrammet 2020). Mellan år 2014 och 2020 fanns det en budget på 37 miljarder kronor som ska finansieras av jordbruksfonden till
landsbruksutvecklingen. Pengarna går via lantbruksprogrammet som ger stöd och ersättningar till de prioriterade målen. De stöd som landsbygdsprogrammet kan ge är exempelvis kompensationsstöd som innebär att ge ersättning till de områden där det är svårare att hålla igång ett lantbruk. De ger även stöd till miljöinvesteringar och
miljöåtgärder i skogsbruket. De personer som vill starta ett företag eller ta över ett företag inom lantbruket kan även få stöd via landsbygdsprogrammet. Det finns även ett
projektstöd där invånare på landsbygden kan söka stöd till investering, exempelvis bredband till landsbygden eller investera i anläggningar och lokaler till idrotts- och fritidsaktiviteter. Slutligen finns det också andra ersättningar och stöd som andra personer kan söka genom lantbruksprogrammet som är till för att utveckla landsbygden i Sverige (Jordbruksprogrammet 2020).
3 Objektsbeskrivning
Kalvsvik är ett litet samhälle som ligger cirka två mil söder om Växjö (Figur 3). Kalvsvik har bara cirka tre mil till Alvesta och någon mil till Åsnens nationalpark. I Kalvsviks socken bor det idag cirka 600 personer (Kalvsvik 2020).
Figur 3: Karta Växjö kommun. Källa: Publiceras med medgivande av (© Stadsbyggnadskontoret Växjö kommun Lantmäteriet, Geodatasamverkan 2020).
3.1 Områdesbeskrivning
Kalvsvik är en aktiv by med ett aktivt föreningsliv. Trots flera nedläggningshot har byn lyckats behålla både lanthandel, skola, bilverkstad och flera mindre företag. Kalvsvik har ett flertal gårdar med mjölkproduktion och naturen består av mycket jordbruksmark, åkrar, skogar och vattenområden (Kalvsvik 2020).
Kalvsvik har flera samlingspunkter som är viktiga att ta hänsyn till vid en utveckling av byn. Några av samlingspunkterna är bland annat lanthandeln, bygdegården och kyrkan som bidrar till en aktiv och levande bygd (Figur 4). Kalvsvik har stor potential för attraktiva boenden med tanke på dess natur och närheten till sjön Åsnen.
10
Figur 4: Karta över Kalvsvik. Källa: Publiceras med medgivande av (© Stadsbyggnadskontoret Växjö kommun Lantmäteriet, Geodatasamverkan 2020).
3.1.1
LanthandelnLanthandeln är en central och viktig samlingspunkt för invånarna i Kalvsvik. Handeln erbjuder dagligvaror, apotek och Svenska spel. Historiskt sätt har Kalvsvik alltid haft tillgång till affären. Trots flera nedläggningshot som nämndes tidigare är den fortfarande verksam, vilket beror på befolkningens engagemang (Kalvsviks Lanthandel 2020).
3.1.2 Bygdegården
Kalvsviks förening har en intention om att kunna behålla och förvalta sin bygdegård och att kunna utveckla sin ort. I bygdegården ligger byns förskola samt skola men den kan också hyras ut för att ha exempelvis pubafton, födelsedagsfester, julmarknad eller dylikt evenemang. Bygdegården försörjs till en del av solenergi genom solcellspaneler som sitter på byggnadens tak (Kalvsvik 2020).
3.1.2 Kyrkan
Kalvsvik kyrka från 1850-talet som är byggd i en nyklassicistisk stil, är ytterligare en viktig samlingspunkt i Kalvsvik. Kyrkan blickar ut över ett stort jordbrukslandskap som är en stor del av Kalvsviks karaktär. Nordväst om kyrkan ligger ruinen av den gamla medeltida träkyrkan från 1200-talet. Även om det bara är stenmuren som återstår av den medeltida kyrkan och ett antal gravstenar har den ett stort kulturvärde (Kalvsvik 2020).
3.1.3 Åsnen
Sjön Åsnen är Smålands näst största sjö och har en area på 150 kvadratkilometer. Åsnen ligger 138 meter över havet och har många öar, fjordar samt vikar. Sjön har en stor betydelse för transporter för bland annat Huseby samt Ålshults bruk. Det finns ett antal broförbindelser på sjön bland annat Sirköbron och Torne (Åsnens fiskevårdsområde 2020).
Åsnen sträcker sig även till Kalvsvik. Runt om sjön går det att ta del av en småländsk sjöidyll. Det finns även badplatser med brygga, sittgrupper, omklädningsrum, toalett samt lekplats för barnen (Kalvsvik 2020).
4 Metod
I följande avsnitt presenteras de metoder som valts ut för att uppnå målet med studien.
För att säkerställa studiens tillförlitlighet har triangulering använts det vill säga flera olika metoder. Metoderna som har använts i studien är intervjuer, komparativ metod,
områdesanalys och visualisering.
4.1 Kvalitativ metod
I studien används huvudsakligen kvalitativa metoder i form av intervjuer, observationer och litteratur som anse vara relevanta för att uppnå studiens syfte och mål.
4.2 Datainsamling
Informationen som har analyserats är relevant för att kunna uppnå studiens syfte och mål.
Studiens empiriska metoder består av endast primärdata.
4.2.1 Områdesanalys
Likt en fallstudie har en plats studerats, i det här fallet Kalvsvik. Att göra en
områdesanalys är väsentlig för att få en förståelse av byns uppbyggnad. Informationen som samlas in sker huvudsakligen genom egna observationer. Genom att få en förståelse för byns uppbyggnad skapas en helhetsbild över vilken plats som skulle vara realistiskt att bygga på.
4.2.2 Intervjuer
En intervju är ett möte med en eller flera personer. Intervjuaren lyfter fram flera frågor som anses vara relevanta för arbetet och stimulerar personen som blir intervjuad till att beskriva och yttra sig i frågorna. Personen som har blivit intervjuad betraktas som en expert eller representant för ett visst intresse (Kylén 2004).
De kvalitativa intervjuerna innehåller semistrukturerade samt strukturerade frågor som bygger på vad som kan utvecklas och göras bättre i Kalvsvik. Under intervjuerna skrevs anteckningar ned som användes som underlag i arbetets resultat och analys. Intervjuerna är en viktig del av arbetet och syftar till att ta med de inblandade parternas åsikter vid planering. För att få fram bästa möjliga information hölls intervjuerna med en
representant från Växjö kommun, med arkitekter och ett flertal invånare från Kalvsvik.
Intervjufrågorna är anpassade till respektive respondent. För intervjuernas upplägg och svar (bilaga 1,2 och 3).
4.2.3 Komparativ studie
En komparativ studie kännetecknas av att likheter och skillnader mellan olika objekt studeras. Den komparativa metoden är ett vetenskapligt tillvägagångssätt för att jämföra och analysera tidigare arbeten inom området men även för att kunna göra antagande om hur det som ska undersökas skiljer sig åt. Det finns flera syften med komparativa studier.
Komparativ studie kan exempel syfta till att beskriva, förklara eller förutsäga. En ytterligare faktor som kan variera är utformningen av den komparativa studien.
Utformningen påverkas till stor del av studiens forskningsproblem och forskningsfråga men också av mängden tid och resurser som är tillgänglig. (Denk 2002). Med
utformningen av undersökningen kommer forskaren att ställas inför flera val och
överväganden. Strukturen är lik en empirisk studie. Utifrån ett problem formuleras syftet som anger vad som skall uppnås med studien för att besvara arbetets slutsats. För att svara på forskningsfrågan krävs det att specificera vilka egenskaper med objektet som ska studeras. Till det här samlas även underlag in om objekten i form av faktasökning.
14
Genom det här skapas en möjlighet att formulera en slutsats som besvarar arbetets forskningsfråga (Denk 2002).
I det här fallet har fem seniorboenden jämförts med varandra. Det som har undersökts är vad som kan upplevas intressant för arbetet, vad för något de fem olika seniorboenden har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Syftet med metoden är att få en bild över
byggnadernas exteriöra uppbyggnad samt utemiljö. Metoden är relevant för arbetet eftersom det ger studenterna en inblick i vad som är viktigt att tänka på vid utformning av seniorboende i Kalvsvik.
4.2.4 Visualisering av data
I studien används programvaror för att redovisa en visuell illustration av arbetets resultat.
Programvarorna som används är SketchUp och Lumion. Programmet SketchUp används för att kunna göra 3D modeller, rita planer, detaljer, höjder, sektioner med mera
(Sketchup 2020). Lumion är ett 3D program som används för att presentera realistiska modeller (Lumion 2020).
4.3 Urval, validitet och reliabilitet
Informationen från intervjuerna är baserade på en möjlig utveckling av byn Kalvsvik och vad det enskilda behovet är. För att ge en förståelse för hur kommunen ser på
utvecklingen av landsbygden har en representant från Växjö kommun intervjuats. För att stärka metodens validitet och tillförlitlighet skickades svaren tillbaka till samtliga respondenter för eventuella förändringar och för att kunna få deras skriftliga godkännande.
De fem seniorboendena valdes ut på grund av de var geografiskt samlade i Småland.
Seniorboendena studerades för att ge inspiration till seniorboendet i Kalvsvik och därmed stärka studiens validitet.
5 Genomförande
I följande avsnitt presenteras genomförandet av metoderna mer i detalj i den ordning som studien har utförts.
5.1 Genomförande av litteraturundersökning
Litteraturen undersöktes och analyserades i ett tidigt skede för att kunna bygga upp ett underlag för bakgrund och teoretiska utgångpunkter. Studien baserad på vetenskapliga texter och litteratur från andra typer av källor, såsom böcker, rapporter och internetsidor.
Artiklarna är hämtade från Linnéuniversitetets egen databas och övrig litteratur är hämtade från internetbaserade källor och böcker.
5.2 Genomförande av intervjuer
En stor del av studien baseras på en kvalitativ metod där olika parter har intervjuats.
Intervjuerna genomfördes med en huvudintervjuare som drev intervjun framåt, övriga lyssnade och förde anteckningar. Personerna som intervjuade delas in i olika roller som bestämdes i förväg. Vid slutet av intervjun var det fritt att ställa egna frågor eller att gå tillbaka för att fördjupa samtalet.
Invånarna i Kalvsvik intervjuades för att kunna ta reda på vad som upplevs saknas i byn och ta hänsyn till deras behov. Personerna som intervjuades valdes ut av studenternas externa handledare på grund av deras kunskap och vetande om Kalvsvik. Tre arkitekter har också intervjuats för att kunna få åsikter av erfarna personer inom studiens område.
5.2.1 Invånare i Kalvsvik
De fem personerna som intervjuades via telefon samt mail var:
• Kjell-Erik Sagebrant
• Göran Högstedt
• Ann Nilsson
• Vicki Wenander
• Mimmi Söderberg 5.2.2 Arkitekter
De tre arkitekter som intervjuats är:
• Eva Haraldsson
• Katinka Schartau
• Rebecca Saaby Mehlum
Intervjuerna med arkitekterna genomfördes via fysiska möten, videosamtal och telefonsamtal. Utformningen av intervjufrågorna med Eva Haraldsson och Katinka Schartau är uppbyggd likt intervjufrågorna med invånarna. Skillnaden är att det är mer inriktat på arkitektur och hur arkitekter ser på en utveckling av landsbygden på bästa möjliga sätt, se bilaga 2. Intervjun med Rebecca Saaby Mehlum var mer inriktat på vad som kan vara bra att tänka på vid utformning av bostäder för äldre se bilaga 2.
5.2.3 Växjö kommun
För att få en förståelse för hur kommunen arbetar med utveckling av landsbygden intervjuades Björn Idlinge som är landskapsutvecklare på Växjö kommun, se bilaga 3.
16
5.3 Områdesanalys
Områdesanalysen genomfördes genom platsbesök och egna observationer. Analysen var en viktig del av studien för att få en bättre helhetsbild av Kalvsvik, men också för att få en bättre översikt på vart i Kalvsvik det skulle finnas en potentiell möjlighet att bygga.
Analysen är ett sätt att få en djupare förståelse för området, hur miljö och infrastruktur förhåller sig samt potentiella utvecklingsmöjligheter.
5.4 Genomförande av komparativ studie
Den komparativa metoden genomfördes genom platsbesök och faktaundersökningar av fem olika seniorboenden. De olika byggnaderna som har analyserats och jämförts är två i Växjö, två i Kalmar och slutligen ett på Öland. Projekten som har jämförts med varandra är:
• Bovieran i Växjö och Kalmar
• Blåsbälgen Teleborg i Växjö
• Bonum Brf Cavallo i Kalmar
• Wasa seaside på Öland
Wasa seaside på Öland är ett pågående projekt som kommer att bestå av tre etapper. För att få möjligheten att göra ett platsbesök på bygget kontaktades Daniel Ahlqvis från EA fastigheter och projektledare för Wasa seaside.
Studien har tagit hänsyn till följande punkter som har undersökts för att svara på studiens frågeställningar:
• Yttre miljön
• Exteriören på byggnaden
• Form och placering
• Service
• Energilösningar
• Tillgänglighet
5.5 Genomförande av visualisering av data
Genomförandet av visualiseringen genomfördes efter att all data hade samlats in.
Programvaror som användes var SketchUp och Lumion. Programvaran SketchUp används för att kunna utforma själva byggnaden och dess exteriör. Lumion används för att kunna utforma den fysiska miljön runtom byggnaden och för att kunna lägga in 3D figurer såsom träd, buskar, människor, sittgrupper med mera. Den här metoden används efter att resultatet från föregående metoder sammanställts. Därmed har det slutgiltiga resultatet av studien presenterats.
6 Resultat
I följande avsnitt presenteras studiens resultat där studiens syfte och mål besvaras.
6.1 Resultat av intervjuer
Resultatet från intervjuerna visade vilket område i Kalvsvik som är mest lämpat att bygga bostäder på och vilken typ av boendeform som Kalvsvik är i behov av. Samtliga
intervjufrågor framgår i bilaga 1,2 och 3.
6.1.1 Intervju med invånare
Utifrån svaren går det konstatera att ett seniorboende i byn är aktuellt att bygga och att det främst saknas bostäder till de äldre. Om bostäder skulle byggas är det i så fall mellan lanthandeln och bygdegården. Bostäderna ska exteriört passa in i byn men ska också byggas med en modern stil och byggas i hållbara material. Gärna i kulören röd eller gul med vita knutar. Invånarna tyckte också det skulle vara bra att göra något extra vid sjön Åsnen, se bilaga 1.
6.1.1.1 Intervju med Ann Nilsson
Ann Nilsson är pensionär och före detta skolbusschaufför. Hon har god kännedom om både den yngre och den äldre generationens behov. Enligt Nilsson kännetecknar Kalvsvik av gemenskap. För att hon ska trivas i sin hemort anser hon att skolan är en viktig del och bostäder för yngre och äldre. Det Nilsson saknar specifikt är bostäder som är billiga samt enkla för de äldre. En förbättring av Kalvsvik enligt henne är att det byggs mer bostäder för båda generationerna men också att gång- och cykelbanor samt gatlysen förbättras.
Hon ansåg vidare att om det skulle byggas bostäder är i så fall lämpligaste platsen att bygga på mellan lanthandeln och bygdegården och bostäderna ska passa in exteriört i samhället. Helst ska det inte byggas runt om sjön Åsnen utan istället hade hon velat se grillplatser eller något dylikt.
6.1.1.2 Intervju med Göran Högstedt
Göran är en pensionär som är bosatt i Kalvsvik. Enligt honom kännetecknar byn en sammanhållen befolkning som vill arbeta och utveckla byn tillsammans. Det är dessutom det han behöver för att trivas i sin ort. Även Högstedt anser precis som Nilsson att det som saknas och kan förbättras i Kalvsvik är att det byggs mer bostäder. Han påpekar att det i så fall är alla typer av boenden som kan byggas som exempelvis enskilda hus för både yngre och äldre men även seniorboenden. Bostäderna skulle gärna placeras nära Åsnen i tre-fyra gruppboenden och vid de redan befintliga hyresfastigheterna. Även Högstedt anser att bostäderna ska passa in i samhället, gärna röda och gula hus med vita knutar.
6.1.1.3 Intervju med Kjell-Erik Sagebrant
Kjell-Erik Sagebrant är en av ‘’byns starke män’’. Han har drivit upp bygdegården och reflekterar mycket över hur byn Kalvsvik kan utvecklas. Han är både född och uppvuxen i byn och även han tycker att Kalvsvik kännetecknas av sammanhållning. Det är även naturen och atmosfären av att ‘’det händer mycket i byn’’ som också kännetecknar byn.
Det som saknas och kan förbättras i byn anser han är bostäder. Han önskar att det byggs åtminstone 12-13 stycken lägenheter och gärna också något extra som exempelvis ett spa.
Han vill gärna att det byggs runt om lanthandeln och att det ska smälta in i byn.
6.1.1.4 Intervju med Mimmi Söderberg
Mimmi Söderberg driver lanthandeln i Kalvsvik. Hon har god kännedom på alla invånare
18
Kalvsvik är den ‘’levande landsbygden’’, sjön Åsnen och naturen enligt henne. För att Söderberg ska trivas i sin ort behövs människor i olika åldrar. Även affär, lanthandel och dylikt behövs. Hon tycker att Kalvsvik är bra som det egentligen är, men en till
lägenhetsslinga hade varit till stor fördel för flera personer i byn som inte längre klarar av att bo kvar i sina hus. Hon ser att det i så fall byggs mer lägenheter på åkern mitt emot lanthandeln i gärna en röd eller ljusgrå kulör.
6.1.1.5 Intervju med Vicky Wenander
Vicki Wenander arbetar som byggnadsantikvarie och är uppvuxen i Kalvsvik socken.
Hon bor idag i Stockholm men har en gård i Kalvsvik. Enligt henne har Kalvsvik en stor potential att utvecklas till en kreativ miljö på ett hållbart sätt. Om hon inte hade haft möjligheten att få ha sin gård i Kalvsvik som ett deltidsboende hade hon saknat
kontrasten mellan storstad och landsbygd, vilket Kalvsvik ger. Något hon saknar i byn är fler verksamheter, vilket hon upplever kan förbättras i byn. Dock behövs det i så fall fler invånare vilket kräver fler bostäder anser hon. Det kan vara allt från stora och små, fristående och sammanlänkande bostäder. Wenander anser att bostäderna kan placeras ut lite spritt i byn men att ändå fokusera på vägsträckan mellan kyrkan samt lanthandeln vilket hade kunnat resultera en känsla av förtätning av byn. Kulörvalet anser hon ska baseras på platsen där bostäderna ska uppföras.
6.1.2 Intervju med arkitekter
Resultatet från intervjuerna med arkitekterna presenterar viktiga aspekter att tänka på vid framtagning av bostäder för äldre.
6.1.2.1 Intervju med Eva Haraldsson
Eva Haraldsson bor i Kalvsvik och arbetar som arkitekt och är delägare i Arkitektbolaget.
Haraldsson anser att Kalvsvik har mycket energi och bra föreningsengagemang. För att hon ska trivas på sin ort behövs vackra omgivningar och miljöer. Det ska även gärna finnas en gemenskap med grannarna och övriga invånare. Det som saknas och kan förbättras i Kalvsvik är fler bostäder samt en bredare möjlighet till olika typer av boenden anser hon, vilket bidrar till fler invånare. Exempelvis kan det vara flerfamiljshus,
trygghetsboende och kollektivboende/ekoboende.
Om bostäder byggs ska de gärna byggas med hållbara material nämner hon. Det är viktigt att förhålla sig till skalan på bostäderna och det ska byggas på de områden som resulterar i att byn kan bli bättre. Bostäderna ska även gärna passa in i Kalvsviks miljö, men det ska ändå synas att det är en nybyggnation.
Fördelar med Kalvsviks fysiska planering är enligt Haraldsson närheten till vattnet och den fina naturen med vandringsled. En nackdel med den fysiska planeringen är att det finns en utspriddhet av gårdarna och villorna i byn.
6.1.2.2 Intervju med Katinka Schartau
Katinka Schartau arbetar som arkitekt och är ägare av Schartau Arkitektkontor. Enligt henne kännetecknas Kalvsvik av en öppen atmosfär med en gemenskap, vilket hon även behöver för att kunna trivas på sin ort. Det Schartau saknar i Kalvsvik är bostäder i form av lägenheter. Om det skulle byggas bostäder är det främst seniorbostäder som borde byggas. Byggnaden ska i så fall smälta in i byn genom att använda sig av falu rödfärg och trämaterial.
Fördelar med den fysiska planeringen i byn anser hon är naturen och hur den fysiska planeringen faktiskt ser ut i just Kalvsvik. En potentiell utveckling av byn hade varit att det byggs seniorbostäder. Dock behöver i så fall markägare sälja sina tomter vilket
resulterar i att det blir ledig mark att bygga på. Schartau anser att det kan byggas bostäder vid lanthandeln, runt om vidingehems flerbostadshus och Nöjda Svens stuga samt marken vid gamla soptippen se bilaga 9.
6.1.2.3 Rebecca Saaby Mehlum
Rebecca Saaby Mehlum arbetar som arkitekt på Fojab i Helsingborg. Hon har varit delaktig i tre olika vårdboenden i Högsby kommun och ett trygghetsboende i Bromölla.
Hon har även haft kontakt med forskare i Lund angående önskemål om vad äldre vill ha i sitt hem.
Vid framtagning av bostäder för äldre finns det två aspekter att tänka på berättar hon. Det första är de äldres behov/önskemål. De som flyttar till en ny bostad vill helst bo kvar där hela livet vilket medför att bostäderna bör innehålla funktioner som äldre har önskemål och behov av. Den andra aspekten att tänka på är tillgängligheten i bostäderna.
Bostäderna måste vara förberedda med funktionsanpassad utrustning och för eventuell
‘’vård i hemmet’’. Bostaden ska även kännas som en attraktiv bostad och inte som ett vårdboende och det ska gärna finnas en gemenskap mellan de boende och tillgång till utevistelse.
Vid utformning av miljön är det bra att tänka på de olika sinnena som syn, hörsel och luktsinnen. Det är också bra att utforma aktiviteter som bidrar till gemenskap mellan de boende. Det kan exempelvis vara boulebanor, grillplatser och odlingslådor.
Att bygga ett seniorboende på landsbygden, likt Kalvsvik, tror Saaby Mehlum skulle uppskattas då det medför en flyttkedja i byn. Med hjälp av flyttkedjan skapas det lediga bostäder som i sin tur kan locka fler folk att flytta till byn.
6.1.3 Intervju med en landsbygdutvecklare från Växjö kommun
Björn Idlinge jobbar som landsbygdsutvecklare i Växjö kommun. Han arbetar exempelvis med utbildning- och omsorgsfrågor för landsbygden men också med bostadsutveckling, kommunikation, service och näringslivsfrågor på landsbygden.
Vid utveckling av landsbygden anser Idlinge att det är viktigt att förstå det enskilda behovet genom att ta kontakt med de personer som bor på bygden. Det är bra att skapa förutsättningar för utvecklingen där invånare får vara med. Han berättar vidare att det är bra att tänka på riksintressen och de olika arkeologiska aspekterna. En utmaning för enskilda personer kan vara att bankerna eventuellt inte är intresserade av att låna ut pengar vid nybyggnation på landsbygden. En annan utmaning kan vara att länsstyrelsen kräver att kommunalt vatten måste införas enligt paragraf 6 i vattentjänstlagen.
Vid framtagning av bostäder på landsbygden är det viktigt att tänka på ekonomiska svårigheter samt lagstiftningskrav exempelvis problem med vatten och avlopp. Det är också viktigt att tänka på de estetiska aspekterna till exempel att inte bygga för storskaligt och högt samt att inte bygga på jordbruksmark. Majoriteten av bostadstyper som finns på landsbygden är de klassiska typerna vilka är torp, gårdar samt villor.
Enligt Idlinge har Växjö kommun planer på att expandera kommunens tätorter till år 2050. En utveckling av Kalvsvik medför en ”port in till i nationalparken” för Växjö.
Idlinge anser att det finns en utvecklingsmöjlighet i Kalvsvik när det gäller expansion av bostäder och i så fall mellan bygdegården och lanthandel. Runt om Åsnen är det svårt att bygga på grund av strandskyddet. Det sista han nämnde var att i Kalvsvik finns det ett kollektivt minne. I staden är den sociala relationen mer ytligt, men likt andra tätorter har Kalvsvik en djup social relation och gemenskap mellan invånarna.
20
6.1.4 Placering av seniorboende
Intervjuerna med invånarna i Kalvsvik resulterade i att de ville se en nybyggnation mellan lanthandel och kyrkan. Därför studerades platsen närmare, se Figur 5.
Figur 5. Karta över området mellan lanthandeln och kyrkan i Kalvsvik. Publiceras med medgivande av (© Stadsbyggnadskontoret Växjö kommun Lantmäteriet, Geodatasamverkan
2020).
6.2 Områdesanalys
För att realisera möjligheten för ett framtida seniorboende finns det flera faktorer att ta hänsyn till. Till exempel är Kalvsvik en by som är rik både på jordbruksmark som är markerat i gult, se Figur 6 och fornminnen, se Figur 7. Åsnen är också en stark
attraktionskraft i byn på grund av den vackra miljön. Dock är det viktigt att förhålla sig till strandskyddet.
Efter intervjuerna studerades ett område i Kalvsvik och med hjälp av områdesanalysen kunde en eventuell plats för byggnation väljas ut. Platsen ligger sydöst om lanthandeln, se Figur 6 På platsen finns det inte några fornminnen, se Figur 7. Dessutom är platsen fri från jordbruksmark och våtmark. Platsen ligger nära till lanthandeln och på gångavstånd finns även Åsnen och bygdegården se bilaga 9.
Figur 6. Karta över det utvalda området i Figur 7. Karta över fornminnen i Kalvsvik Kalvsvik. Publiceras med medgivande av Publiceras med medgivande av
(Växjö kommun Lantmäteriet, (Stadsbyggnadskontoret Riksantikvarie fornsök).
Geodatasamverkan2020).
6.3 Resultat av Komparativ metod
I arbetet har fem befintliga seniorboenden granskats och analyserats. Anledningen är att kunna jämföra dem med varandra men även för att kunna använda det som är relevant till projektet i Kalvsvik.
6.3.1 Jämförelse och skillnader
De fem seniorboenden som har analyserats har saker gemensamt men skiljer sig också åt på olika sätt. Till exempel är Bovieran samt Wasa seaside rena seniorboenden, medan Brf Cavallo och Blåsbälgen erbjuder enstaka lägenheter som är senioranpassade. Bovieran och Wasa seaside har ett bättre utbud när det gäller utemiljön. Bovieran har sin inglasade trädgård med tropiska växter, sittplatser och även boulebana. Wasa seasides utemiljö kommer att innehålla odlingsplatser, stenbelagda ytor samt grönytor. Medan Cavallo har en liten grönyta på baksidan finns det ingen gemensam utemiljö så som Bovieran och Wasa seaside har. Blåsbälgen har en utegård men inga grönytor som är
gemensamhetsytor. Wasa seaside och Bovieran har liknande utformning då båda är U- formade och har tre våningar. Dock är Bovierans huskroppar sammankopplade medan Wasa seasides tre huskroppar är sammankopplade med mindre utomhusgångar.
Blåsbälgen och Brf Cavallo är båda höghus med flera våningar. Blåsbälgen är utformad som en halvmåne medan Brf Cavallo är rektangulär. Boendet med flest seniorlägenheter är Wasa seaside som innehar 61 seniorlägenheter. Bovieran i Växjö har 54
seniorlägenheter och Bovieran i Kalmar 48 seniorlägenheter. Brf Cavallo har 29 seniorlägenheter och Blåsbälgen har minst antal seniorlägenheter med 23 styck.
6.3.1.1 Brf Bovieran Växjö
Bovierans koncept går ut på att ge ett tryggt boende med ett fokus på hjärta samt social samvaro (Bovieran 2020). Boendet är omgivet av grönska där dess hjärta är den inglasade vinterträdgården. I trädgården finns en boulebana, en relaxavdelning och även ett
gårdshus där en gemensamhetslokal och en bastu ligger. Om familjemedlemmar vill hälsa på finns gästlägenheter för övernattning. I ett av rummen i boendet finns även
friskvårdsbehandling som kan utföras av olika slag (Bovieran 2020).
22
Bovieran ligger på Teleborg i Växjö. I området finns promenadstråk samt cykelvägar.
Precis utanför entrén finns en parkeringsplats. Byggnaden innehåller tre våningar och fasaden består av mörkt tegel. Den centrala delen av byggnaden är inglasad och det finns flera anlagda grönytor, växter och aktiviteter, se bilaga 6.
Bovieran innehar 54 lägenheter som är mellan 64-87 kvadratmeter stora och kostar mellan 1 515 000-2 451 000 kronor. De lägenheter som innehar markplan har en uteplats och på plan två och tre finns det balkonger. Bovieran har tre huskroppar som är tre våningar höga. Våning två och tre kan nås via trappor eller hiss som finns på innergården och även via loftgångar. Entrén ligger i huvudhuskroppen som finns mitt emot
parkeringen. Här finns gästlägenheter, teknik och serviceutrymmen. Mellan huskropparna finns det en innerträdgård som är inglasad på den södra sidan och har ett glastak. Väggen som är inglasad är 13 meter hög. På den södra delen av innergården har de en fristående byggnad som har en gemensamhetslokal, ett kök samt en bastu. Innergården har anlagda grönytor, tropiska växter, fiskdamm och boulebanor. Det finns även olika storlekar på sittgrupper, från fyra till 24 sittplatser och det finns soffor utplacerade på olika ställen.
Det finns även en gemensam uteplats på östra delen av byggnaden (BRF Bovieran 2020).
6.3.1.2 Brf Bovieran Kalmar
Bovieran i Kalmar har samma struktur som Bovieran i Växjö. Enda skillnaden är att byggnaden har en gul tegelfasad. Bovieran har 48 lägenheter och det finns även en gästlägenhet och ett samlingsrum för större aktiviteter och sällskap. Precis som Bovieran i Växjö har lägenheterna balkonger på andra och tredje våningen och första våningen har uteplatser istället, se bilaga 8
6.3.1.3 Blåsbälgen Teleborg
Blåsbälgen skiljer sig från de andra seniorboenden då det från början inte var menat att vara ett kategoriboende. I efterhand beslutades att vissa lägenheter skulle bli
seniorlägenheter. Blåsbälgen består av seniorlägenheter med hög standard och bekvämlighet. Byggnaden är åtta våningar hög. Det finns 23 lägenheter som är till för seniorboende. Samtliga seniorlägenheter har en ökad tillgänglighet. För
familjemedlemmar finns det övernattningsmöjlighet. I byggnaden finns det inte några gemensamma utrymmen. Däremot ligger byggnaden Bågen i närheten som är ett särskilt boende som har gemensamt utrymme som är öppet för Blåsbälgen. Det finns en
gemensam trädgård för de boende och de har närhet till naturområdet samt till Teleborgs slott. Boendet ligger precis intill Linnéuniversitetet och har nära till mataffärer. Boendet är helt rökfritt. (Växjöbostäder 2020).
Blåsbälgen har en uteplats på byggnadens innergård, se bilaga 5. På uteplatsen finns det grönområden i form av växter och små träd. Det finns också bänkar att sitta på och en liten lekplats. För att skydda uteplatsen från vägen är uteplatsen omringad av förråd, miljöhus och cykelförråd. På innergården finns även altaner till lägenheterna. Baksidan av byggnaden ligger intill Teleborgsvägen. Lägenheterna på bottenplan intill
Teleborgsvägen har en uteplats med mycket grönska och buskar vilket ska ge ett skydd för lägenheten. Byggnadens fasad består av betongelement som har målats i vitt och grått.
Andra kulörer som finns på fasaden är gula och röda fönsterkarmar. På taket finns det ett litet vindkraftverk som skall ge energi till byggnaden. Bilparkering för de boende ligger utanför fastigheten, jämte innergården (Växjöbostäder 2020).
6.3.1.4 Bonum Brf Cavallo
I bostadsrättsföreningen Cavallo finns seniorbostäder för personer som vill bo bekvämt med modern stilren inredning. Det finns en stor gemensamhetslokal, en angenäm uteplats och övernattningsmöjlighet för familjemedlemmar. För den boende finns möjlighet att anordna fest, kalas och sammankomster. Boendet ligger nära Kalmars stadskärna och köpcentret Giraffen (Bonum 2020).
Brf Cavallo innehar 29 seniorbostäder och är likt Blåsbälgen Teleborg inget rent seniorboende som Bovieran i Växjö och Kalmar. Byggnaden är placerad i centrala Kalmar och har nära till livsmedelsbutiker och service. Något Brf Cavallo har gemensamt med övriga seniorbostäder som har observerats är att de har en gemensamhetsyta för varierande sammankomster. Fasaden består av vitmålad betong och har en brun träpanel på vissa delar, se bilaga 7. Platsen runtom består av hårdgjorda ytor vilket gör det lättillgängligt för personer med rullstol eller rullatorer att ta sig omkring.
6.3.1.5 Wasa seaside
Wasa seaside är ett pågående seniorboendeprojekt som är belägen på Järnvägsgatan i Färjestaden på Öland, se bilaga 4. Boendet byggs i ett område som ligger nära havet och där det pågår flera nybyggnationer.
EA fastigheter fick uppdraget att bygga ett seniorboende på Öland i Färjestaden. Boendet består av tre stycken huskroppar som är sammankopplade. Det finns 65 lägenheter i boendet, fyra stycken gästlägenheter och två stycken gästrum. I huvudbyggnaden finns gemensamhetsutrymme, stor tvättstuga, kontor, bibliotek, permobil -och cykelförråd och förråd. Boendet kommer att försörjas med bergvärmepump samt solceller. Innergården kommer att bestå av stenbelagda plattor, grönytor och plats för odling. Boendet består av lägenheter med ett till fyra rum och kök men det har främst varit efterfrågan på två rum och kök.
6.4 Visualisering
Illustrationsplanen presenterar gemensamhetsytor som innehar boulebanor och
grillplatser. Det redovisas också mycket skog och växtliv, infrastruktur och en huskropp, se bilaga 10. Huskroppen är U-utformad likt Bovieran i Växjö och Kalmar fast utan den stora glaskupan, se Figur 8. Illustrationsplanen baseras på idéer från invånare i Kalvsvik, men även från inspiration från de fem olika seniorboende som studerades.
24
Figur 8: Illustrationsplan.
7 Analys
I följande avsnitt presenteras resultatet utifrån de teoretiska utgångspunkterna för att se om tidigare studier är sammankopplade med arbetets resultat.
7.1 Intervju
Hillcoat-Nallétamby och Oggs artikel (2014) om att efterfrågan på bostäder förändras utefter att befolkningen åldras stämmer överens med intervjusvaren från invånarna i Kalvsvik. Samtliga respondenter ansåg att det finns ett behov av att bygga mer bostäder i byn. Men respondenterna ansåg även att det finns ett behov att bygga bostäder till äldre som inte kan leva kvar på sin gård/villa men som ändå vill bo kvar i byn.
Studien om hur äldre värderar trygghet och säkerhet av Wahlin, Heikkila & Emami (2006) nämner hur miljön har en stor påverkan på boendens trivsel, något som stämmer in på respondenternas svar från intervjuerna. Något alla invånare i Kalvsvik hade
gemensamt var att naturen värderas högt. Skulle ett seniorboende vara tillgänglig i Kalvsvik skulle de äldre fortfarande ha möjlighet att bo kvar i Kalvsvik och kunna utföra sina vardagliga rutiner. Resultatet från intervjuerna visar att tillgängligheten är en viktig trygghetsfaktor. Ett seniorboende skall erbjuda funktionsanpassad utrustning och ge möjlighet för samtliga med någon form av nedsatt funktion att leva normalt. Dessutom erbjuder ett seniorboende en plats för mycket gemenskap vilket bidrar till att de äldre känner en ökad känsla av trygghet och säkerhet.
Genom att illustrera ett seniorboende i Kalvsvik och som realiseras, kan det här bli ett område som är en hotspot för de äldre. Genom att äldre flyttar till ett seniorboende skulle deras bostäder bli tillgängliga för exempelvis den yngre generationen som vill flytta ut till landsbygden och därmed skapar det en flyttkedja. Det kan resultera i att bygden får en högre social samt ekonomisk utveckling vilket Amcoff och Westholm nämner (2007).
Med hjälp av områdesanalysen och intervjuerna från invånarna kunde Kalvsviks egna hotspot identifieras. Resultatet visade att området mellan lanthandeln, bygdegården och sjön Åsnen är Kalvsviks hotspot. Samtidigt som området omvandlas till en hotspot kan det skapa en migration av den unga befolkningen till byn vilket Turner argumenterar (2013).
Vid planering och utveckling av landsbygden är det viktigt att ta med lokalbefolknings idéer och förlag (Länsstyrelsen u.å). De intervjuade Kalvsvikborna var alla engagerade för utveckling av fler bostäder i Kalvsvik. Länsstyrelsen (u.å) skriver att ha möjligheten att uppleva natur och kulturmiljövärden är viktiga egenskaper för landsbygden. Det här egenskaperna är viktiga att ta hänsyn till vid utveckling av landsbygden. Något som stämmer överens med vad Kalvikborna svarade om att bevara kultur- och naturvärden i området.
7.2 Komparativ studie
Boverkets (2019) definition av ett seniorboende är att det ska vara avsett för personer som är äldre än 55 år. Ett seniorboende skall vara utformad efter de äldres behov av
tillgänglighet, samt innehålla gemensamhetslokaler och rum för aktivitet. Resultatet från de studerade objekten bekräftar Boverkets definition. Tillgängligheten innebär tekniska lösningar, förråd för rullatorer, ledstråk och hårdgjorda ytor för möjligheten att ta sig runt på utegården. Platser för gemenskap är till exempel stora anlagda gröna ytor och
grillplatser. Aktiviteter för de äldre skiljer sig delvis då exempelvis Bovieran erbjuder boulebanor medan övriga innefattar promenad och cykelstråk.
26
Utifrån Boverkets (2019) bostadsmarknadsenkät dominerar bostadsrätter i seniorboenden, vilket Bovieran, Brf Cavallo och Wasa seaside bekräftar. Blåsbälgen i Växjö består av hyresrätter. En viktig sak att poängtera är att seniorbostäder är ett relativt nytt begrepp men seniorbostäder blir allt vanligare vilket kan ge ett annorlunda resultat i framtidens bostadsmarknadsenkät.
Objekten som studerats har alla det gemensamt att de är placerade i en stad och inte ute på landsbygden. Den Parlamentariska landsbygdskommittén (2019) anser att det finns en efterfrågan av bostäder på landsbygden samtidigt som det råder brist på tillgängliga bostäder. Objekten som studerades har även närhet till livsmedelsbutiker och apotek, något som även finns tillgängligt i Kalvsvik.
