• No results found

Studien har resulterat i följande slutsatser:

• För att lösa bostadssituationen för den äldre generationen skulle ett seniorboende vara aktuellt i Kalvsvik.

• Området som kan bebyggas är utvalt efter invånarnas önskemål och efter att området har analyserats.

• Seniorboendet är utformat i två plan i faluröd träfasad för att passa in i byn Kalvsvik.

• Den yttre miljön har mycket växtlighet och tillskapade ytor för att anpassa äldres behov.

• Förslaget är utformat med tillgänglighetsanpassning för äldre med en funktionsnedsättning.

Eftersom arbetet är avgränsat till det exteriöra och hur utemiljön kan utformas på ett attraktivt sätt skulle vidare forskning kunna vara att exempelvis göra en uppföljning av det interiöra i byggnaden. Det finns ytterligare möjligheter att utveckla andra typer av bostäder på andra delar av Kalvsvik och inte nödvändigtvis bara seniorbostäder.

Referenslista

Abramsson, M., A. Elmqvist, & L. Magnusson Turner. (2014). Äldres flyttningar och motiv till att flytta och bo kvar. Stockholm: NISAL, Linköping Universitet.

Amcoff, J. & Westholm, E. (2007). Understanding rural change -demography as key to the future. Futures, 39(4), 363–379.

Andersson, E. & M. Abramsson. (2012). Changing Residential Mobility Rates of Older People in Sweden. Ageing and Society 32 (6): 963–982.

Boklok (2020). Bygg seniorboende. https://www.boklok.se/silviabo-seniorboende/ [2020-04-14].

Bonum (2020). Bonum Brf Cavallo. http://bonum.se/ny-seniorbostad/aktuella-projekt/kalmar/brf-monte-cavallo/ [2020-04-22].

Bonvalet, C. & J. Ogg. (2008). “The Housing Situation and Residential Strategies of Older People in France.” Ageing and Society 28 (6): 753–777.

Boverket (2009). Landsbygd i förändring.

https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2008/landsbygd-i-forandring/ [2020-04-01].

Boverket (2018). Tillgänglighet på allmänna platser och områden för andra anläggningar.

https://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet-bostadsutformning/tillganglighet/tillganglighet-pa-allmanna-platser/ [2020-04-24]. Boverket (2019). Planerade seniorbostäder är till stor del bostadsrätter.

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika-grupper/aldre/seniorbostader/ [2020-04-01].

Boverket (2019). Tillgänglighet.

https://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/tillganglighet/[2019-04-06].

Boverket (2020). Allt fler 80+ i befolkningen.

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika-grupper/aldre/ [2020-04-01].

Boverket (2020). Samhällsplanering. https://www.boverket.se/sv/PBL-

kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/nationella-mal1/bebyggelse/bebyggelsutveckling-och-planering/ [2020-04-14].

Bovieran (2020). Brf Bovieran Kalmar. https://bovieran.se/bostader/bovieror/brf-bovieran-kalmar-2/ [2020-04-22].

Bovieran (2020). Framtidens boende. https://bovieran.se/upptack-bovieran/vintertradgarden/ [2020-04-21].

Bovieran (2020). Om Bovieran.

https://www.brfbovierankalmar.se/?rID=1065&page=om+bovieran [2020-05-11]. Bovieran (2020). Om Bovieran.

https://www.brfbovieranvaxjo.se/?rID=1063&page=om+bovieran [2020-05-11]. Bovieran (2020). Upptäck Bovieran Växjö. https://bovieran.se/upptack-bovieran/ [2020-04-22].

36

Clark, W. A. V. & Deurloo M, C. (2006). Aging in place and housing over-consumption. Journal of Housing and the Built Environment. 21 (3): 257–270.10.1007/s10901-006-9048-3.

Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. 5. uppl., Lund: Studentlitteratur.

Denk, T. (2002). Komparativ metod - förståelse genom jämförelse. Lund: Studentlitteratur.

Gabriel, Z. & A, Bowling. (2004). Quality of life from the perspective of older people. Ageing and Society. 24 (5)

Gidoff, A. (2008). ‘Jag trodde aldrig det kunde vara så bra att vara pensionär’ – en intervjustudie av äldres tankar kring åldrande och livsstil på ett seniorboende . Master’s thesis, Department of Social and Welfare Studies, Linköping och Norrköpings universitet , Sverige.

Gillsjö, C., Schwartz-Barcott, D. & von Post, I. (2011). Home: The place the older adult cannot imagine living without. BMC Geriatr. 2011; 11: 10. doi: 10.1186/1471-2318-11-10.

Hillcoat-Nallétamby, S., & J. Ogg. (2014). Moving Beyond ‘Ageing in Place’: Older People's Dislikes about Their Home and Neighbourhood Environments as a Motive for Wishing to Move. Ageing and Society 34 (10) 1771–

1796.10.1017/S0144686X13000482.

IVO (2019). Särskild boendeform för äldre (SoL). https://www.ivo.se/tillstand/sol-och-lss-tillstand/sarskild-boendeform-for-aldre/ [2020-05-15].

Jordbruksverket (2019). Attraktiv landsbyg - Nationell handlingsplan för landsbygdsprogrammet 2014-2020 för år 2020.

https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/ovr523.html [2020-05-15]. Jordbruksverket (2019). Vår definition av landsbygd.

https://nya.jordbruksverket.se/stod/programmen-som-finansierar-stoden/var-definition-av-landsbygd [2020-03-23]. Jordbruksverket (2020). Landsbygdsprogrammet. https://nya.jordbruksverket.se/stod/programmen-som-finansierar- stoden/landsbygdsprogrammet#h-ProgrammetarendelavEUsstrategiforensmartochhallbartillvaxt [2020-04-09]. Kalvsvik (2020). Besöksmål. http://kalvsvik.se/?page_id=207 [2020-04-29]. Kerstin K. (2009). Bo på äldre dar.

http://www.boigemenskap.se/boigemenskap.se/Artiklar_mm_files/bo%20pa%20a%CC% 88ldre%20dar.pdf. [2020-05-08].

Kylén, J. A. (2004). Att få svar. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Litwak, E. & C. F. J. Longino. (1987). Migration patterns among the elderly –A developmental perspective. The Gerontologist 27 (3).

Lumion (2020). 3D Rendering Software.

https://www.archdaily.com/catalog/us/products/11884/3d-rendering-software-lumion?fbclid=IwAR1DwU4jfrgegpIlhp5adPi6m_YB5VbfJKz28QCcbyfSGen5y0uUOO CL4b4 [2020-06-10].

Länsstyrelsen (u.å) Landsbygdsutveckling i översiktsplaneringen slutrapport för pilotprojekt 5.

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c8440272e66/1526651443648/L andsbygdsutveckling_i_op.pdf [2020-05-15].

Mattsson, K. (2010). Landet utanför: ett reportage om Sverige bortom storstaden. Stockholm: E-leopard.

Meen, D. & Meen, G. (2003). Social behaviour as a basis for modelling the urban housing market: A review. Urban Studies, 40(5–6), 917–935.

NRM (2019). Ekosystem, naturtyper och naturområden.

https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/ekosystem.1597.html [2020-05-15]. Parlamentariska landsbygdskommittén (2017). För Sveriges landsbygder – en

sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1). Stockholm: Statens offentliga utredningar.

Riksantikvarieämbetet (2019). Fysisk planering.

https://www.raa.se/samhallsutveckling/samhallsplanering/fysisk-planering/ [2020-04-09]. Riksdagen (1998). Ädelreformen.

https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/motion/adelreformen_GM02So436[2020-04-06].

Rikstermbanken (2019). Trygghetsboende.

http://www.rikstermbanken.se/visaTermpost.html?id=271066 [2020-05-15]. Roy, N., Dubé, R., Després, C., Freitas, A. & Légaré, F. (2018) Choosing between staying at home or moving: A systematic review of factors influencing housing decisions among frail older adults. PLoS One, Vol.13(1), p.e0189266.

Rubinstein, R. L., & P. Parmelee. (red.) (1992). Attachment to Place and the

Representation of the Life Course by the Elderly. In Place Attachment, 139–163. New York: Plenum Press.10.1007/978-1-4684-8753-4.

SCB (2018). Befolkningen ökar svagt på landsbygden. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/befolkningen-okar-svagt-pa-landsbygden/ [2020-03-23]. Sketchup (2020) SketchUp pro för arkitekter.

https://www.sketchup.nu/arkitekter?fbclid=IwAR07V0N4s5kEcqBcBrzlOb6S7BqfxwXg E4SzLuS_TKZ8bjQPoxzv846a5FA [2020-06-10].

Skärbäck, E. (2007). Landscape Planning to Promote Well Being: Studies and Examples from Sweden. Environmental Practice 9:206–217. doi:10.1017/S1466046607070299 Turner, L. M. (2013). Hunting for hotspots in the countryside of Northern Sweden. J House and the Built Environ 28, 237–255.

Uggla, Y & Storbjörk, S. (2012). Klimatrisker på planerarnas agenda: Att hantera

motstridiga krav och kunskapsosäkerhet. Dansk Sociologi; Copenhagen, 23 (1), ss.73-95, 116-117.

38

Växjö kommun (2019) bostadsförsörjning- Behovsanalys 2019, Växjö kommun.

https://vaxjo.se/sidor/trafik-och-stadsplanering/oversiktlig-planering/bostadsforsorjningsprogram.html [2020-05-15].

Växjöbostäder (2020). Blåsbälgen. https://vaxjobostader.se/kvarter/blasbaelgen [2020-04-21].

Växjö kommun (2020). Landsbygdsutveckling. https://vaxjo.se/sidor/trafik-och-stadsplanering/landsbygdsutveckling.html [2020-06-09].

Växjöbostäder (2020). Seniorbostäder. https://vaxjobostader.se/bo/bo-hos-oss/seniorboende [2020-04-09].

Wahlin, T. B. R., Heikkila, K. & Emami, A. (2006). Moving to and Living in a

Retirement Home: Focusing on Elderly People’s Sense of Safety and Security. Taylor & Francis: Vol.20(3), pp.45-60.

Weygandt, S. R. (2011). BIM Content Development: Standards, Strategies and Best Practises. 10. uppl. New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.

Åsnens fiskevårdsområde (2020). Fakta om sjön Åsnen. https://www.asnensfvo.se/om-sjon-asnen/om-asnen/ [2020-04-16].

Figurförteckning

Figur 1. Förväntat tillskott av seniorbostäder fördelat på nyproduktion och tillskott genom ändring av byggnad, påbörjande år 2019-2020………..……….5 Figur 2. Vem är byggherre när det gäller de planerade seniorbostäderna, påbörjande år 2019–2020………...6 Figur 3. Karta Växjö kommun…….………..………...9 Figur 4. Karta över Kalvsvik………...…………..10 Figur 5. Karta över området mellan lanthandeln och kyrkan i Kalvsvik………..20 Figur 6. Karta över det utvalda området i Kalvsvik………. 21 Figur 7. Karta över fornminnen i Kalvsvik………...………..21 Figur 8. Illustrationsplan………..……….…………....24 Figur 9. Förslag på arkitektonisk utformning av seniorboende och dess utemiljö…...27

Bilagor

Bilaga 1: Intervju med invånare i Kalvsvik Bilaga 2: Intervju med arkitekter

Bilaga 3: Intervju med Växjö kommun Bilaga 4: Wasa seaside på Öland Bilaga 5: Blåsbälgen Teleborg i Växjö Bilaga 6: Brf Bovieran i Växjö

Bilaga 7: Brf Cavallo i Kalmar Bilaga 8: Brf Bovieran i Kalmar:

Bilaga 9: Översikt över placering av Seniorboende

Bilaga

Bilaga 1. Intervjusvar från invånare i Kalvsvik:

Ann Nilsson

Varför flyttade du till landsbygden? På grund av kärleken.

Varför valde du just Kalvsvik?

På grund av kärleken, är uppväxt i Växjö som ligger i närheten av Kalvsvik. Vad kännetecknar Kalvsvik?

Gemenskap.

Vad behövs för att du skall trivas i din ort?

Skolan är en viktig del i övrigt behövs bostäder både för unga och äldre. Vad skulle du sakna om du flyttade ifrån Kalvsvik?

-

Saknar du något specifikt i Kalvsvik? Billiga och enkla bostäder för de äldre. Vad kan förbättras i Kalvsvik?

Mer bostadshus. Barn som är födda på 1970-80 talet flyttar och kommer tillbaka med sin familj, många hus står tomma för det är många personer som inte vill sälja dem. Även cykel- och gångbanor och gatlyktor kan förbättras.

Om bostäder skulle utökas i Kalvsvik, vad för slags boendeform hade du önskat skulle byggas?

Bostäder för äldre och unga. Bostäderna ska smälta in i samhället. Vilken plats kan du tänka dig göra något extra med?

Finns många ställen men skulle vilja se något mellan affären och bygdegården. Tycker inte man ska bygga för nära sjön, där skulle jag hellre vilja se grillplatser och annat. Om nya bostäder skulle byggas, vilken kulör på byggnader skulle passa bäst in i Kalvsvik?

Vicki Wenander

Varför flyttade du till landsbygden?

Vi har inte flyttat till landsbygden helt och hållet. Gården vi har fungerar som

deltidsboende eftersom vi också bor i Stockholm, men vi försöker vara på plats så mycket vi kan. Landsbygden i Småland är den totala motsatsen mot Stockholms innerstad. Det är något av det vi uppskattar med landsbygden.

Varför valde du just Kalvsvik?

Jag är uppvuxen i socken, men har egentligen inte varit där på 30 år, annat än för att besöka mina föräldrar. Det var en slump att jag kollade på Hemnet och såg att gården var till salu. Det råkade dessutom sammanfalla med ett tillfälle i livet, när det passade oss bra att lämna bud och få möjlighet att köpa stället.

Vad kännetecknar Kalvsvik?

Jag har inte bott där på väldigt länge så jag är egentligen inte rätt person att svara på det, men med ett utifrånperspektiv så tycker jag att området har stor potential att utvecklas till en kreativ miljö på ett hållbart sätt, både för området självt och för samhällsbygget i stort. Jag tänker att Kalvsvik kännetecknas av mycket, och till viss del outnyttjad, potential. Vad behövs för att du skall trivas i din ort?

Det vore trevligt med betydligt fler verksamheter på orten än vad som finns idag, så att det blir en levande landsbygd på riktigt. Det är lite för mycket pendlande in till Växjö, så som det är nu. Med fler verksamheten på plats, blir Kalvsvik mer dynamiskt och

människor skulle resa till byn, istället för från byn. Vad skulle du sakna om du flyttade ifrån Kalvsvik?

Om jag inte hade förmånen att få vara i Kalvsvik då och då skulle jag sakna möjligheten till kontrasten mellan storstad och landsbygd. Jag skulle förstås också sakna möjlighet att kliva rakt ut i trädgården och den extrema närheten till naturen.

Saknar du något specifikt i Kalvsvik?

Fler verksamheter som skulle göra att Kalvsvik mer hållbart och på egna ben. Vore fint om man slapp behöva åka in till Växjö för att uträtta merparten av alla ärenden där. Tänk om vi kunde ha en sömmerska, en skomakare, en antikhandel, en möbelrenoverare, en pappershandel.

Vad kan förbättras i Kalvsvik?

Det behövs fler verksamheter, vilket jag ju redan sagt, och för att det ska vara möjligt krävs det fler invånare, och för det krävs det fler bostäder. Dessa bostäder behöver vara av olika typ och storlek. Det behövs bostäder för all typer av behov: stora och små, fristående och sammanlänkade, centralt placerade lägen och undanskymda lägen, för kärnfamiljen och för co-living.

Om bostäder skulle utökas i Kalvsvik, vad för slags boendeform hade du önskat skulle byggas?

Bilaga Vilken är din favoritplats i Kalvsvik?

Förutom vårt eget ställe är strandbrynet nere vid Åsnen fantastiskt. En njutningsfull upplevelse, vid alla tider på året och vid alla tider på dygnet.

Vilken plats kan du tänka dig göra något extra med?

Om ni tänker på placering av bostäder, så tänker jag att man kan placera dem lite utspritt, över allt, men det skulle nog vara fruktbart att fokusera på vägsträckningen mellan kyrkan och lanthandeln. Här skulle man kunna tillföra en del bostäder så att det uppstår en form av förtätning känsla som på sikt gör att man kan få en uppfattning av var Kalvsviks centrum börjar och slutar.

Vilken är den mest attraktivaste platsen?

Om ni menar att bygga på, så tänker jag att det finns två svar på den frågan, dels utmed sträckningen mellan affären och kyrkan, dels på utspridda platser runt om i Kalvsvik, där man kan bygga en eller två nya bostäder i avskilda lägen.

Om nya bostäder skulle byggas, vilken kulör på byggnader skulle passa bäst in i Kalvsvik?

Det går inte att i förväg välja en eller flera kulörer som skulle passa bäst. Kulör Valet beror ju på platsen och på gestaltningen av byggnaderna. Varje plats och varje byggnad är unik. Därför är det förstås ytterst viktigt att välja kulörer som passar bra vid varje enskilt tillfälle.

Göran Högstedt

Varför flyttade du till landsbygden?

Letade boende, hittade Kalvsvik och blev intresserad. Varför valde du just Kalvsvik?

-’’-

Vad kännetecknar Kalvsvik?

Hela byn är en sammanhållen enhet. Folk vill utvecklas och arbeta tillsammans. Vad behövs för att du skall trivas i din ort?

Sammanhållning.

Saknar du något specifikt i Kalvsvik? Bostäder.

Vad kan förbättras i Kalvsvik? Att det byggs mer bostäder.

Om bostäder skulle utökas i Kalvsvik, vad för slags boendeform hade du önskat skulle byggas?

Alla typer av boenden. Enskilda hus för både unga och äldre. Seniorboenden. Vilken är din favoritplats i kalvsvik?

Platsen vid min sjö.

Vilken plats kan du tänka dig göra något extra med? Åsnen strandbad.

Vilken är den mest attraktivaste platsen?

Åsnen, bör satsa på att bygga 3-4 gruppboenden där. Även bygga vidare på hyresfastigheterna.

Om nya bostäder skulle byggas, vilken kulör på byggnader skulle passa bäst in i Kalvsvik?

Bilaga Kjell-Erik Sagebrant

Varför flyttade du till landsbygden? Är född och uppvuxen i Kalvsvik. Varför valde du just Kalvsvik? -’’-

Vad kännetecknar Kalvsvik?

Sammanhållningen. Naturen. Händer mycket i Kalvsvik. Vad behövs för att du skall trivas i din ort?

-’’-

Vad skulle du sakna om du flyttade ifrån Kalvsvik? -’’-

Saknar du något specifikt i Kalvsvik? Saknar bostäder och padelbana.

Vad kan förbättras i Kalvsvik? Att det byggs mer bostäder.

Om bostäder skulle utökas i Kalvsvik, vad för slags boendeform hade du önskat skulle byggas?

Lägenheter, 12-13 stycken som ska vara lätt tillgängliga samt tillgängliga. Gärna något extra som exempelvis spa.

Vilken plats kan du tänka dig göra nåt extra med? Platsen runt om affären.

Vilken är den mest attraktivaste platsen? Platsen runt bygdegården.

Om nya bostäder skulle byggas, vilken kulör på byggnader skulle passa bäst in i Kalvsvik?

Mimmi Söderberg

Varför flyttade du till landsbygden?

Kalvsvik är mitt hem sen jag föddes. Har bott i cirka 5 olika hus i Kalvsvik men inte flyttat här ifrån.

Varför valde du just Kalvsvik?

‘’Se föregående svar’’. Jag bara älskar lugnet och friheten man får när man bor på landet.

Vad kännetecknar Kalvsvik?

Naturen och Åsnen. Levande landsbygd. Vad behövs för att du skall trivas i din ort?

Det behövs människor i olika åldrar. Det är folket som bor här som gör byn så härlig. Affär, bygghandel och bilverkstaden gör byn intressant och det är viktigt med. Vad skulle du sakna om du flyttade ifrån Kalvsvik?

Lugnet. Friheten. Ensamheten man kan skapa genom att bara gå ut i naturen. Vad kan förbättras i Kalvsvik?

Jag tycker det är bra som det är men visst känner jag att en lägenhets slinga till hade gjort stor nytta för många som kanske inte längre klara av att bo i sina stora hus ensamma. En plats för främst folk i Kalvsvik men absolut även för folk utifrån om efterfrågan i byn inte är nog.

Om bostäder skulle utökas i Kalvsvik, vad för slags boendeform hade du önskat skulle byggas?

Lägenheter.

Vilken är din favoritplats i kalvsvik?

Det är min egen gård. Absolut det som gör mig hel. Vilken plats kan du tänka dig göra någott extra med?

Åkern mitt emot butiken i Kalvsvik kan jag se framför mig när jag tänker på nya lägenheter.

Vilken är den mest attraktivaste platsen?

Svår fråga. Attraktivaste platsen beror på vad som det frågas om. För mig själv så är det min gård. För folk runt mig är det nog bygdegården. Det är där det händer grejer för folk i alla åldrar. Är det för bygge så vet jag inte.

Om nya bostäder skulle byggas, vilken kulör på byggnader skulle passa bäst in i Kalvsvik?

Bilaga

Bilaga 2. Intervjusvar från arkitekter:

Katinka Schartau

Varför flyttade du till landsbygden? Ville bo på landsbygden.

Varför valde du just Kalvsvik? Var en slump.

Vad kännetecknar Kalvsvik?

Har en öppen atmosfär. Gemenskap, en blandning av folk. Finns även aktiva jordbruk. Vad behövs för att du skall trivas i din ort?

-’’-

Vad skulle du sakna om du flyttade ifrån Kalvsvik? Det sociala sammanhanget. Naturen och sjön Åsnen. Saknar du något specifikt i Kalvsvik?

Fler lägenheter.

Om bostäder skulle utökas i Kalvsvik, vad för slags boendeform hade du önskat skulle byggas?

Seniorbostäder främst och i så fall runt affären och busshållplatsen. Några specifika önskemål på material?

Trämaterial.

Några specifika önskemål på stil/utseende? Ska smälta in i byn, exempelvis falu rödfärg.

Vad är fördelar med den fysiska miljön i Kalvsvik? Naturen, ‘’så som det faktiskt ser ut i Kalvsvik’’. Vad är nackdelar med den fysiska miljön i Kalvsvik? ‘’Finns inga’’.

Hur ser du på en potentiell utveckling av byn, vad skulle du vilja se?

Utveckling av seniorbostäder. Att fler markägare säljer sina tomter så man kan bygga mer bostäder.

Vart hade du kunnat tänka dig att det skulle byggas bostäder?

Vid lanthandeln, runtom vidingehems flerbostadshus, miljön vid Nöjda Svens stuga och vid gamla soptippen.

Eva Haraldsson

Varför flyttade du till landsbygden?

Ville ta tillbaka mitt ‘’arv’’. Ville ha mark att ta hand om och föräldrarna är uppvuxna på landet.

Varför valde du just Kalvsvik?

Jag och sambon såg en väldigt vacker tomt som vi inte kunde låta bli trots att vi kanske egentligen inte hade några tankar på att flytta.

Vad kännetecknar Kalvsvik? • Finns mycket energi. • Föreningsengagemang.

• Istället för att klaga så löser man saker och tar tag i det. Vad behövs för att du skall trivas i din ort?

Behövs vackra omgivningar, vacker miljö som ska kännas hel. Ska gärna finnas sociala och trevliga grannar och invånare. Orten ska gärna ‘’vara på väg mot något’’.

Saknar du något specifikt i Kalvsvik? Bostäder och vandringsleder.

Vad kan förbättras i Kalvsvik?

Finns alltid potentiella förbättringar. Exempel behövs det bli fler invånare, fler bostäder för att fler personer ska kunna flytta dit och bosätta sig. Kan även bli bättre med bredare möjlighet till boende. Kontakten med vattnet kunde vara bättre. Fler vandringsleder. Om bostäder skulle utökas i Kalvsvik, vad för slags boendeform hade du önskat skulle byggas?

• Flerfamiljshus. • Trygghetsboende

• Alternativa boenden som exempelvis kollektivboende/ekoboende. Även ta hand om de tomma boendena som finns i byn.

Några specifika önskemål på material?

Ska gärna vara hållbart material. Förhålla sig till det som redan finns i byn och bygga på ställen där byn kan bli bättre. Skalan på bostäderna är viktigt att förhålla sig till. Ska skapa en trivsel i byn.

Några specifika önskemål på stil/utseende?

Det ska gärna synas att det är byggt år 2020, men det ska ändå passa in. Vad är fördelar med den fysiska miljön i Kalvsvik?

Bilaga

Närheten till vattnet och till lanthandeln. Att det finns en bygdegård, skolor, mycket gårdar och fin natur med vandringsled.

Vad är nackdelar med den fysiska miljön i Kalvsvik?

Utspridd by, vilket gör att det inte blir en koncentrerad ‘’bykärna’’. En väg som inte är så

Related documents