I följande avsnitt av vår studie kommer vi att ställa fram de slutsatser vi har dragit samt diskutera hur analysen går att kopplas till den tidigare forskningen som använts för att skriva denna uppsats.
Den slutsats vi kom fram till är att studie- och yrkesvägledningen som erbjuds på Arbetsförmedlingen och på Folkhögskolan är bristfällig. Enligt deltagarna som intervjuades finns den sagda vägledningen inte alls. Vägledarna däremot menar olika på varför den inte upprätthålls till deltagarnas efterfrågan.
Den bristfälliga vägledningen är en problematik för deltagarna. De uttrycker att de gärna hade velat få någon sorts vägledning eller ett stöd i de tankar och mål som de själv redan har. Detta visar på att vägledningen är nödvändig för målgruppen. Det visar att
vägledningen kan på olika sätt bidra till välgrundade val samt självkännedom för deltagarna, vilket i sin tur gynnar organisationernas mål, som är att få deltagarna att bli
självförsörjande. Istället får samtliga deltagare som deltagit i intervjuerna sin studie- och yrkesvägledning på annat håll. Deras mål och drömmar utvecklas inom dem själva eller med hjälp av deras omgivning.
Den största slutsatsen är att det inte finns någon tid eller resurser för ordentlig vägledning för etableringsgruppen på Folkhögskola samt Arbetsförmedlingen i Malmö.
När vi säger ordentlig vägledning menar vi en utsatt tid för vägledningssamtal, gruppvägledning, studieplanering osv. Vi anser inte att dessa vägledningsinsatser inte finns alls. Men vi anser att det inte finns någon vägledning som är kontinuerlig i dessa
organisationer. När det inte finns någon kontinuitet innebär det att det inte finns någon uppföljning för det enstaka vägledningssamtalet. Därför anser vi att vägledningen i dessa organisationer är bristfällig. Båda vägledare uttrycker dock att administrationen tar mycket tid från det verkliga vägledningsarbetet.
En annan slutsats är maktrelationen mellan vägledare och deltagare. Maktrelationen här är grundad i den som sitter på kunskapen och den som är behövande av kunskapen. Vi anser att om vägledare är medvetna om denna dynamiken kan de försäkra att deltagarna inte
43
befinner sig i en position av ovetande om sina möjligheter. Vägledning anser vi vara en av de största källorna för att deltagare inom etableringen ska få syn på sina möjligheter i Sverige. Möjligheter för både vidare studier samt yrken som passar in på deras upplevda självförmåga samt ger upphov till positiva förväntade utfallet/resultat.
Det finns likheter mellan den tidigare forskningen och den analys som vi kommit fram till. I avsnittet tidigare forskning menar Lovén och Dresch (2003) att nyanlända behöver extra stöd i sin vägledning. De menar även på att motiverande samtal är nyckeln till en god studie- och yrkesvägledning. Vi har i resultatet belyst att det är med motiverande samtal Vägledare 2 arbetar med sina deltagare.
Lindahl (2010) uttrycker att Arbetsförmedlingens studie- och yrkesvägledning är bristfällig. Den bristfälliga vägledningen är ett mönster som vi sett under studiens gång. Det mönstret är att deltagarna inte får någon vägledning inom organisationerna utan att de finner sin vägledning på annat håll. Dock går det att säkerställa att utifrån deltagarnas berättelse uppfattas Arbetsförmedlingens vägledning inte endast som bristfällig men även som icke- existerande.
Under analysen finner vi mycket kring hur pappersarbete tar tid från
vägledningsarbetet. Det är inte ovanligt att det finns administrativt arbete som måste utföras på någon arbetsplats. Sara Ahmed (2012) menar, precis som i vår analys, att för mycket administrativt arbete tar tiden från den vägledning som deltagarna faktiskt vill ha och behöver.
De könsskillnaderna vi fann var olika, vissa handlade om utbildning medan andra handlade om huruvida kvinnor vill jobba eller inte. De könsskillnader som uttrycks tidigare forskning stämmer bra överens med hur Vägledare 2 såg könsskillnader utifrån sina samtal med på Arbetsförmedlingens deltagare. Den gemensamma nämnaren mellan den tidigare forskningen och det Vägledare 2 berättade i sin intervju är att många har svårt att förstå hur Sverige fungerar, med avseende på att kvinnor liksom män förväntas arbeta.
De skillnader vi fann mellan den tidigare forskningen och vår slutsats är att de artiklarna vi valde handlade om nyanlända barn och ungdomar som går i skola. Därmed kunde skribenten fokusera mer på specifika delar av vägledningen, exempelvis
44
I en av dem utvalda artiklarna fokuseras det, liksom i vår studie, på deltagarnas syn på etableringsprogrammet/planen. Dock har författarna till denna artikel valt att endast ha deltagare från ett visst land som respondenter. Vårt urval däremot har inte varit bundet till att deltagarna ska komma från ett visst land eller ha en viss kultur.
Utifrån analysen dras slutsatsen att det finns mycket utveckling som bör ske bland studie- och yrkesvägledare. En utveckling bör ske för att deltagarna ska få bästa möjliga chans till att snabbt etablera sig i landet. Dock ligger inte hela skulden på studie- och yrkesvägledare. Tid och resurser är nödvändigt för vägledarna att kunna få genom
respektive organisationer. Den viktigaste faktorn är att ge tid till de deltagare som behöver det mest. Som tidigare nämnts vet inte många deltagare vad vägledning innebär men de uttrycker ändå att det är något de saknar. Vägledning är dock något som bör finnas i respektive organisation. I analysen nämns det även att sökande från andra kulturer kan ibland ha svårt för den “västerländska” vägledningen. Det innebär att förhållningssättet och vägledningen bör ändras för att bättre anpassas till respektive etableringsdeltagares
värderingar och kultur.
Individer i andra länder har könsnormer som skiljer sig från de könsnormerna som finns i Sverige. Därför kan det av vägledarna uppfattas som att könsskillnaderna bland deltagarna skiljer sig från de svenska normerna. Utifrån tidigare slutsats bör vägledning ske utifrån deltagarnas värderingar och kultur och det inkluderar i vissa fall även synen på könsnormer. Däremot är det viktigt för studie- och yrkesvägledaren att vara medveten om könsskillnaderna som råder i studie och yrkesval hos etableringsdeltagare. För att sedan informera om de yrken som finns möjliga till alla etableringsdeltagare oavsett
könstillhörighet.
Vidare forskning är något som vi anser är behövligt kring detta område. Inför skrivandet av studien fann vi inte någon forskning kring vägledning för nyanlända vuxna. Däremot finns det om nyanlända barn och ungdomar som går i skola. Men just den tidigare forskningen kan inte direkt appliceras på vuxna etableringsdeltagare.
Etableringsprogrammet/planen är en relativt ny insats i Sverige. Men det är ett program som har många deltagare. Därför anser vi att det borde finnas fler studier i hur etableringen fungerar. Studie- och yrkesvägledning är ett viktigt redskap för att få ut folk i arbetslivet så att de kan bli självförsörjande, men om den vägledningen brister så brister
45
även insatserna till att leda deltagarna till självförsörjning. Med mer forskning kring just detta ämne kan det vara en ögonöppnare för att leda vägledningen för nyanlända inom etableringen i rätt riktning.
46
Referenslista
Ahmed. Sara. 2012. On Being Included : Racism and Diversity in Institutional Life. Durham : Duke University Press
Arbetsförmedlingen. Etableringsprogrammet. https://arbetsformedlingen.se/for-
arbetssokande/stod-och-ersattning/att-delta-i-program/etableringsprogrammet. (Hämtad
2019-04-22)
Arulmani, Gideon. 2011. Striking the right note: the cultural preparedness approach to
developing resonant career guidance programmes. International Journal of Educational
and Vocational Guidance
Brown, S Lent, R Telander, K Tramayne, S. 2011. Social cognitive career theory,
conscientiousness, and work performance: A meta-analytic path analysis, Journal of
Vocational Behavior Volym 79, Upplaga 1
Bryman, Alan. 2016. Social research methods. Oxford University Press. Upplaga 5.
Bucken-Knapp, G, Fakih, Z, Spehar, A. 2018 Talking about Integration: The Voices of
Syrian Refugees Taking Part in Introduction Programmes for Integration into Swedish Society, International Migration. Blackwell Publishing Ltd
Bunar. Nihad (red). 2015. Nyanlända och lärande- mottagande och inkludering. Stockholm: Författarna och Natur & Kultur.
47
Ekonomistyrningserket, 2018, Myndighet Arbetsförmedlingen ändringsbeslut 2018-03-30. (Hämtad 2019-07-13)
Försäkringskassan. Om du deltar i etableringsprogrammet hos Arbetsförmedlingen. https://www.forsakringskassan.se/privatpers/arbetssokande/om-du-deltar-i-
etableringsprogrammet-hos-arbetsformedlingen. (Hämtad 2019-04-22)
Gottfredson, Linda S. Curcumscription and compromise; a developmental theory of
occupational aspirations. Center for Social Organisation of School, Johns Hopkins
University
Kvale. Steinar, Brinkmann. Svend. 2015. Den kvalitativa forskningsintervjun 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Lantz, A. 2007, Intervjumetodik, Andra upplagan, Studentlitteratur, Pozkal
Larsen, A. 2009, Metod helt enkelt, Gleerups, Malmö
Lidström, Lisa. 2010, Mödan att finna och nå sina karriärmål. I Lundahl, Lisbeth (red.). Att
bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv,
1. uppl. edn, Studentlitteratur, Lund, 103-125
Lovén, A. & Dresch, J. 2003, Vägledning i förändring: om omvärldsförändringar och dess
betydelse för vägledning, Enheten för Individ och Samhälle, Lärarutbildningen, Malmö
48
Lundahl, Lisbeth (red.) 2010, Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i
individuellt och politiskt perspektiv, 1. uppl. edn, Studentlitteratur, Lund.
Sundelin. Åsa. 2015. Att skapa framtid- En analys av interaktionen i studie- och
yrkesvägledande samtal med unga i migration. Diss. Stockholm: Stockholms universitet
Sundelin. Åsa. 2017.Om konsten att stödja nyanlända elevers lärande om karriärfrågor. Stockholm Skolverket