Vägledning och mål

Enligt SCCT (2011, 8-10) skapar individer sina mål genom att ha en hög känsla av upplevd självförmåga samt ett positivt förväntat utfall. Utifrån deltagarnas svar går det att konstatera att deras mål utvecklats genom deras upplevda självförmåga. Deltagare 1 från

Arbetsförmedlingen har som långsiktigt mål att bli barnskötare.

33

“Jag träffade en tjej som jobbade som barnskötare och hon berättade om jobbet och jag tror också att det är enkelt för mig för att jag passar mina barn.” (Deltagare 1 från Arbetsförmedlingen).

Deltagare 1 från Arbetsförmedlingens mål grundas i tidigare erfarenheter av att passa barn. Hen har även en vän som arbetar som barnskötare och har berättat mycket för

respondenten om detta yrke. Det går att konstatera att respondentens förväntade utfall och upplevda självförmåga har varit grunden till hens mål. På grund av detta anser Deltagare 1 från Arbetsförmedlingen att hen kan klara av barnskötaryrket. Med hjälp av social cognitive career theory ges en överblick av individens karriärval utifrån ett större perspektiv (Brown, Lent, Telander, Tramayne 2011, 8-10). Med denna teori som grund framkommer

förklaringar på hur deltagarna utvecklat sina studie- och yrkesval. Deltagare 1 från

Folkhögskolan uttrycker även att hens dröm om att bli tolk kommer delvis från vetskapen om att hen kan flera språk. Språkbegåvningen som Deltagare 1 från Folkhögskolan

uttrycker att hen har belyser hens upplevda självförmåga för att klara av tolkyrket.

“Jag kan språken arabiska, persiska och engelska men jag vill bara jobba med svenskan och kämpa medan jag arbetar på restaurang. Min dröm behöver mer tid men jag är bestämd för den.” (Deltagare 1 från Folkhögskolan).

Deltagare 2 från Folkhögskolan uttrycker sina mål i Sverige i följande citat där respondenten menar på att hen har baserat sitt mål på sin självupplevda förmåga kring hens kunskaper inom det engelska språket. Hen uttrycker att hen har en förkärlek för det engelska språket. Hen berättar för oss att allt hen måste göra är att komplettera SFI och bli klar med sin utbildning.

“Jag vill studera till engelska lärare.” (Deltagare 2 från Folkhögskolan)

34

“Jag älskar att prata engelska jättemycket, jag måste bara komplettera min sfi och bli klar med min utbildning nu.”(Deltagare 2 från Folkhögskolan)

Deltagare 2 från Arbetsförmedlingen uttrycker även ett långsiktigt mål där den självupplevda förmågan (Brown, Lent, Telander, Tramayne 2011, 9) i detta fall är respondentens medvetande om att hen kan baka och tycker om att baka.

“Jag vill öppna ett eget cafe, jag vill vara min egna chef. Jag tycker mycket om att baka och vill ha det som mitt yrke. Samtidigt som jag gör något eget och sen i framtiden kanske jag kan anställa någon. Det är alltid roligt att kunna hjälpa till. För jag vet själv hur det känns när ingen ger en chans till jobb” (Deltagare 2 från

Arbetsförmedlingen).

Det förväntade utfallet blir att respondenten uttrycker hens mål med det egna caféet. Respondenten vill kunna anställa personer som har svårt för att anställas i samhället.

Utifrån SCCT och kopplingen till deltagarnas berättelser framkommer ett tydligt mönster av teorins grundstenar, förväntade utfall och självupplevd självförmåga och hur det har en roll i hur deltagarna gjort sina val. Här kan vi se en lärdom för vägledarna som jobbar med denna målgruppen i att utgå ifrån grundstenarna självupplevd självförmåga och förväntade utfall vid samtal om deltagarnas karriärval samt vilka fler karriärmöjligheter som finns (Brown, Lent, Telander, Tramayne 2011, 9).

Vägledarna på både Folkhögskolan och Arbetsförmedlingen nämner dock att det råder brist på tid och resurser för enskilda vägledningssamtal för deltagarna inom etableringen. De enskilda samtalen som vägledarna har med deltagarna är oftast informationssamtal. Det finns även några tillfällen för motiverande samtal samt studieplanering mellan vägledaren och deltagarna på Arbetsförmedlingen.

“Ja, det blir det typ en kartläggning, en intervju, vad har du gjort i hemlandet, vad kan du sen så tittar man framåt, vad vill du vad tänker du? Vi har ju motiverande samtal

35

absolut, sen har vi också märkt att det finns ett behov för vissa att få mer av den här varan.” (Vägledare 2).

“Vi guidar när det gäller studier på ett väldigt övergripande plan. Är det studier som gäller för en person så brukar vi säga till de att boka in sig till en vägledare på vägledningscentrum och sen vill jag veta vad de pratat om. Sen gör vi upp en plan.” (Vägledare 2)

Vägledare 2 berättar att det finns en vägledningsinsats på Arbetsförmedlingen för nyanlända vuxna kvinnor. Denna vägledningsinsats sker i grupp och är en form av gruppvägledning.

“Sen så har vi såna som lite har specialiserat sig inom etableringen exempelvis har vi vissa som fokuserar sig på kvinnor och de har ju då fördjupad vägledning, min kollega är en av de och hon jobbar med att ta in en liten grupp där man pratar om drömmar och lite mjukare värden. För vi har många kvinnor som har haft drömmar i en ung ålder men sen har de fått en man och barn och livet blev och drömmarna försvann någonstans längs vägen.” (Vägledare 2).

Vägledaren på Folkhögskolan berättar om ett vägledningstillfälle med en deltagare när hon kände sig hjälplös. Hjälplösheten härstammade från att en deltagare har sökt jobb flera gånger men inte lyckats få jobb och därför blivit avskräckt från att ringa till ett företag där de eventuellt kunde ha en ledig tjänst. Med lärdom från SCCT (Brown, Lent, Telander, Tramayne, 2011) teorin kan vägledaren i denna situation hjälpa deltagaren att få syn på vilka förmågor som hen har och kan använda när hen söker tjänsten. Vägledaren kan även hjälpa deltagaren att få syn på vilka utfall/resultat som kan uppstå om hen tar steget och som i detta fall ringer företaget.

“Mest är det information som jag hjälper till deltagarna med. Där de frågar vad ska jag göra efter sfi, vad ska jag göra, jag vill ju detta? Jag jobbar inte heller med vägledning på heltid så jag har inte hela det här spektret jag blir alltid stressad när en deltagare

36

kommer och är helt förvirrad för jag känner att jag har inte en helhetsbild som en vägledare som jobbar 100 % med vägledning. Så jag brukar fråga ibland de vägledare som jobbar på vägledningscentrum.” (Vägledare 1).

Vid intervjun uttrycker Deltagare 1 från Folkhögskolan följande citat som svar på frågan om var deltagaren får sin vägledning, tips och konsultation från gällande studier och arbete. Deltagaren menar även på att individer i hens omgivning medför en viktig synpunkt vid diskussioner om studier och arbete. Deltagaren uttrycker hur dessa individers

upplevelser ger hen en bättre syn på vilka möjligheter som finns.

“Ja jag pratar med kompisar, kunder och personal. Jag träffar olika människor och jag är nyfiken av mig så jag frågar gärna vad de gör och vad de tycker om deras jobb” (Deltagare 1 från Folkhögskolan).

“Nej jag har inte fått prata med en vägledare jag har bara träffat en handläggare och han sa till mig att jag skulle gå på olika anställningsträffar för att få jobb så snabbt som möjligt.” (Deltagare 1 från Folkhögskolan).

“Nej… eller man får inte så mycket hjälp med vägledning och vad man har för

drömmar i arbetsförmedlingen man får inte träffa någon som kan hjälpa med just det.” (Deltagare 2 från Arbetsförmedlingen).

“Ja det finns ingen som kan hjälpa en med att få syn på vilka steg man ska ta för att nå sitt mål eller sin dröm.” (Deltagare 2 från Arbetsförmedlingen).

Citaten ovan visar på hur deltagaren använt sig av olika personer i deltagarnas omgivning för att få en bild av vilka förväntade utfall som finns för de karriärvalen hen vill göra. Deltagaren uttrycker även att hen inte har fått möjlighet att få träffa en vägledare. Vägledaren hade i detta fall eventuellt kunnat hjälpa deltagaren att få syn på både

37

chans att göra väl underbyggda val i det nya samhället hen befinner sig i. Istället får deltagaren endast träffa en handläggare som hänvisar till yrken där hen kan anställas snabbast. Handläggarens hänvisningar är logiskt eftersom Arbetsförmedlingens mål med etableringen är att deltagarna ska bli självförsörjande. Dock tyder detta på att deltagarens mål och drömmar inte lyfts fram lika mycket.