I följande kapitel diskuteras och reflekteras studiens resultat i förhållande till dess syfte och
frågeställningar. Först kommer en resultatdiskussion med ett kapitel tilldelad respektive frågeställning.
Avslutningsvis redovisas studiens kunskapsbidrag samt proposition för kommande forskning under rubriken Konklusioner.
6.1 Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för högstadieelevers gymnasieval. Resultatdiskussionen utgår från studiens forskningsfrågor som lyder:
• Hur ser elevernas ekonomiska, sociala och kulturella kapital ut?
• Hur kan elevers gymnasieval förstås utifrån deras ekonomiska, sociala och kulturella kapital?
6.1.2 Hur ser elevernas ekonomiska, sociala och kulturella kapital ut?
Vad Broady (1998, s.14) beskriver som ekonomiskt kapital har vi försökt kartlägga hos eleverna genom att mäta olika typer av materiella tillgångar och bekostade tjänster eller vanor. Här kan vi ana mängden elever som har det välbeställt genom att se många av dem som har flera av de materiella ting vi frågat om, samt att en stor majoritet har välsituerad boendeform. Majoriteten av eleverna tycks alltså ha relativt höga ekonomiska kapital, där eleverna har flera elektroniska enheter, bilar och tjänster som tenderar att vara kostsamma. Vi kan se tecken i studiens resultat som tyder på starka sociala kapital, där eleverna har flera vänner, ägnar mycket tid åt sociala aktiviteter och tar andras åsikt i beaktning. Dessa är några av de egenskaper Broady beskriver som definierande för socialt kapital (Broady, 1998, s. 14). Vi frågade eleverna både om fysiska ting, såsom antal vänner, medlemskap i föreningar osv. Men vi ställde även frågor om hur eleverna ser på sig själva som sociala individer, bl.a. genom att undersöka hur de tar hänsyn till andras åsikter, hur de trivs i grupp, och hur de fungerar att arbeta med andra. Med denna metod kunde vi få olika nyanser på elevernas sociala kapital, både yttre attribut samt hur omfattande av elevernas sociala förmågor. Vi tror att detta ger en djupare tolkning av socialt kapital, där vi fokuserar inte bara på ett socialt nätverk, men även olika sociala färdigheter som kan bringa tillgångar.
Studiens resultat pekar på att majoriteten av elever har klassisk litteratur hemma, en sådan tillgång är subjekt för kulturellt kapital (Broady, 1998, s. 6). Elever deltar också i olika kulturella evenemang, fritidsaktiviteter samt har musikinstrument hemma. Vi vill främst se på den typ av kultur som eleverna har runt omkring sig i sin vardag, med frågor gällande både materiella ting med symbolik samt vanor.
Med mer tid hade det dock varit intressant att fokusera mer på att utforska det kulturella kapitalet, då det är ett djupt ämne. Kulturellt kapital kan beröra så många olika faktorer, såsom vilka typ av
fritidsaktiviteter som eleven bedriver, där racketsport kan vara mer kultiverat än basket. Eller på sättet som individen talar, där användning av språket kan göra stor skillnad på intryck av status. Även med hur individen klär sig och hur denne agerar kan också beröra kulturellt kapital. Kulturellt kapital kan också innefatta vilken typ av examina som hittas i familjens utbildningshistorik. De elever som har tillgång till högt kapital har goda chanser till en privilegierad framtid menar Broady (1991, s. 175).
32
Hans förklaring till detta är att eleverna och deras närmaste omgivning, exempelvis vårdnadshavarna är väl förtrogna med de möjligheter som erbjuds både i utbildningsväsendet och arbetslivet, men också i den sociala världen. Här hade de flesta elever minst en vårdnadshavare med eftergymnasial examen.
Även om inte båda vårdnadshavarna hade eftergymnasial examen så räcker det med en
vårdnadshavare för att kunna influera elevens tillgång till tidigare erfarenheter och kunskaper av eftergymnasiala studier. Vi har däremot inte specificerat vad för typ av eftergymnasiala studier, vilket därmed kan innefatta många olika varianter av examina, vilket inte nödvändigtvis innebär en
vetenskaplig examen. Här kan vi relatera till teorin om handlingshorisont. Med en majoritet av eleverna som har välställd familj samt minst en vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning samtidigt som en stor majoritet av eleverna har valt högskoleförberedande program. Vi kan alltså känna igen utifrån Hodkinsons teori (2009) om hur elever generellt sätt väljer utefter de alternativ som ses möjliga, och lär alltså i detta fall ha sållat bort de alternativ som inte passar ramen för de kapital som eleverna är vana vid.
Vi hade förväntningar om att vi skulle få mer variation av innehåll av kapital hos eleverna, där vi skulle ha sett större kontraster mellan eleverna som värderats med lägre kapital och de som värderats med högre kapital. Dock med enbart ett fåtal skolor undersökta kan det inte vara en trovärdig
representation för en hel stad, eller generalisera för hela populationen av högstadieelever. Här har vi enbart undersökt en mindre urvalsgrupp. Vi bär misstankar om att de områden där vi har genomfört undersökningen framförallt har större samling av elever med välställd socioekonomisk status, och generellt höga kapital hos eleverna. Detta bär således konsekvenser för vår kartläggning av de olika kapitalformerna inom de områden vi har undersökt, som då kan innebära få kontraster att jämföra mellan elevernas kapital. Om urvalet hade varit mer spritt gällande statusskikt misstänker vi att vi fått större skillnader och högre signifikansvärden.
Vad vi förväntat oss var att vi skulle ske större kontraster beroende på geografiskt område. Då vi sett hur de högre klasskikten flockas vid storstäderna så väntade vi oss se utslag på detta i vår enkätstudie.
Med större kontraster hoppades vi kunna se ett tydligt mönster enligt vad Bourdieu (1995) beskriver, om att familjer med framförallt högt kulturellt och ekonomiskt kapital håller sig främst till de högakademiska utbildningarna, i detta fall de högskoleförberedande programmen. Efter att ha sett igenom resultaten och inte se vad vi väntat oss så funderar vi kring vad som kan ha orsakat hur vi fångat upp en majoritet av elever med välställd familjesituation. I båda de län som vi frågat skolor om deltagande har det varit områden som har det bättre ekonomiskt ställt än genomsnittet för länet, vilket kan vara en förklaring till varför vi fått en kapitalstark urvalsgrupp. En annan aspekt att ha i åtanke är huruvida egenskaper för kapitalformerna förändras med tiden. Elevers sociala relationer har i modern tid utvecklats mot nya former, såsom sociala medier, där kommunikation kan ske på fler olika sätt än hur det såg ut under den tid som Bourdieu var aktuell med sina teorier om kapital. Även kulturellt kapital kan ha annorlunda uppfattning, där museibesök och opera kan ha haft större betydelse för kulturell status för 50 år sedan i jämförelse med nutid. Kultur är något som utvecklas med tiden, och vad som är i trend som kan reflektera hög status kan vara flera olika ting som vi inte tagit i beaktning för denna studie. Vi har dock ändå kunnat få fram givande resultat där vi har kunnat jämföra
kapitalformer och elevernas resonemang om gymnasievalet.
33
6.1.3 Hur kan elevers gymnasieval förstås utifrån deras ekonomiska, sociala och kulturella kapital?
Thelin (2019) beskriver gymnasiemarknaden som ojämlik då närhet till olika skolor och utbildningar skiljer sig mycket åt beroende på var i landet som man tittar. Detta kunde vi se tecken på i vår studie då samtliga elever i Småstaden har angett att avståndet till skolan var en viktig faktor vid
gymnasievalet. Detsamma gällde inte för eleverna i Storstaden, där tillgängligheten är betydligt högre, där de flesta elever inte ansåg att avstånd hade stor betydelse vid val av gymnasieskola. Thelin (2019) menar att gymnasievalet inte är ett så “fritt” val då avståndet till skolorna kan vara en avgörande del vid beslutstagandet kring gymnasievalet. Tyvärr kan vi inte fastställa att avståndet är det största skälet till att elever begränsat sig eller kompromissat bort olika val. Däremot syns ett mönster mellan hur framförallt elever i Småstaden, som inte har lika stora valmöjligheter i gymnasiemarknaden som eleverna i Storstaden, svarat att avstånd till skolan har betydelse samtidigt som avgränsningar tycks ha skett i deras gymnasieval i kontrast till deras intressen.
Sandell (2007) nämner i sin avhandling om den klassmässiga segregationen som finns på gymnasieskolan idag. Elever från lägre
samhällsklasser väljer yrkesprogram i allt större utsträckning än elever från de högre samhällsskikten. De sistnämnda väljer oftast högskoleförberedande program, enligt Sandell (2007).
Vi fick inte fram så stora skillnader på samband mellan kapital och val av gymnasieprogram. Däremot kan vi se hur en majoritet har valt högskoleförberedande program, oavsett kapitalgrupp och bostadsort.
Om vi ska utgå från tidigare forskning och teori så kan vi fundera över om våra resultat kan ha att göra med hur vår urvalsgrupp generellt tycks ha hög socioekonomisk status i jämförelse med genomsnittet i Sverige. En annan vinkel att reflektera över är hur den generella synen på att yrkesprogram anses som låg status, där elever oavsett status inte ser yrkesprogram i sin handlingshorisont. Att elever med hög status ser högskoleförberedande program som det enda tänkbara, som Hjort m.fl. (2014) beskriver hur elever med höga kapital enbart ser högskoleförberedande program som de tänkbara för att behålla sin status. Men även där elever med låga kapital ser detta alternativ som en möjlighet att höja sina kapital och status, som kan leda till bättre levnadsvillkor än elevens aktuella vardag? Det kan även vara en förklaring till varför kulturellt kapital visade statistisk signifikans, medan de andra två undersökta kapitalformerna inte kunde visa statistisk signifikans. Att elever som är van vid en kultur av högre status oftast väljer den typ av utbildning som ger högre kulturellt kapital, vilket Harling (2018) motiverar.
Tidigare forskning visar att vårdnadshavarnas utbildningsnivå har betydelse för elevers gymnasieval, vilket vi kan se även i denna studie. Majoriteten av elever som söker till högskoleförberedande program har minst en vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning. Detta kan vara ett tecken på att vårdnadshavarnas habitus reproduceras. En synvinkel att ha i beaktning är vad Dresch och Lovén beskriver (2010) om att elever i denna ålder kan ha svårt att skilja mellan sina egna normer och de normer och värderingar som eleverna möter ifrån samhället och närstående, då vi här har fått fram resultat som visar hur eleverna inte har valt utefter sina drömmar, utan där yttre faktorer har haft störst betydelse i elevernas val. De normer och värderingar som eleven uppfattar omkring sig är ett viktigt element i elevens handlingshorisont vilket kan vara både medvetna och omedvetna (Hodkinson, 2009, ss.7–8). Genom att belysa de influenser som eleverna samlar på sig kan de stärkas i att bli mer
medvetna kring sin handlingshorisont och kunna kritiskt granska deras uppfattningar om möjliga valalternativ. De flesta elever känner oro och stress inför gymnasievalet samt har svårt att hantera stora mängder information om olika gymnasieprogram och skolor, vilket kan leda till osäkerhet bland elever (Dresch och Lovén, 2010). Osäkerheten som följer kan i sin tur leda till att eleverna orienterar sig mot
34
samma typ av sociala bakgrund som de har vuxit upp med och känner sig familjära med. Vilket således kan leda till reproducering av de sociala skikten. Med andra ord följer gymnasievalet ett klassreproducerande mönster, denna reproduktion som Bourdieu och Passerson beskriver (2008).
Holm m.fl. (2020) skriver om att vägledande insatser måste tillkomma i större omfattning och tidigare.
Vad för typ av vägledande insatser gäller då detta påstående? Utifrån vår studie ser vi det största behovet ligga kring elevers syn på yrkesprogrammen i gymnasiet. Skolverket (2020) visar på att en majoritet av Sveriges elever i årskurs 9 väljer högskoleförberedande program. Dock är möjligheten till jobb och behovet av arbetskraft som störst bland de yrken som kan erhållas genom gymnasieexamen från ett yrkesprogram (Arbetsförmedlingen, 2020). Visserligen kan vi se i bland annat vår studie, men även på andra håll, hur eftergymnasiala studier både bidrar till högre status, men även som ytterligare ett ägande i sin portfolio av egendomar. När vi genomförde vår studie så räknades vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning att ha mer av något. Denna tydliga kontrast kan även vara väl synligt för eleverna. Där själva ägandet hamnar i fokus, att ha mer av något är det attraktiva.
6.2 Konklusioner
Denna studie kan bidra till perspektiv på studie- och yrkesvägledning gällande vägledningsinsatser för elever som står inför sitt gymnasieval. Att notera hur elever i mindre utsträckning väljer yrkesprogram med en teori om att synen på yrkesprogram är det största hindret, där det då finns ett behov att
vidareutveckla hur man breddar elevernas handlingshorisont för att fler ska finna yrkesprogram som ett acceptabelt alternativ. Att utbildningssegregation kan ses som aktuellt än idag har varit ett återkommande ämne i Studie- och yrkesvägledarutbildningen. Dock har eventuella åtgärder för att bryta dessa mönster varit omdiskuterade. Vi har fått läsa om bl.a. Bourdieus teorier om habitus och kapital som en förklaring till utbildningssegregation, men då främst vinklat mot att kapitalformerna beskriver hur eleverna väljer. Kanske bör det snarare ses som en förklaring till hur eleverna tänker. I vår studie så syns inga starka samband mellan kapital och elevernas val, däremot mellan elevernas resonemang och deras val. Samtidigt visar flera medier i studie- och yrkeskontext att majoriteten av elever strävar mot eftergymnasiala studier, medan det snarare är yrkesprogrammen där det behövs fler väljare. Denna studie är en del i processen av utvecklingen av vägledning kring gymnasievalet. Det kan vara intressant att vidare undersöka om det verkligen råder en negativ syn på yrkesprogrammen, vad som orsakar detta, och hur vägledningen i sådant fall kan vända på det synsättet.