I detta kapitel redogörs för de resultat som framkommit från den utförda studien. Resultaten beskrivs utifrån 112 enkätsvar och är uppdelade i olika teman; först Innehav av olika kapital - där vi redogör hur de olika kapitalen ser ut hos respondenterna, Väljare av Högskoleförberedande program - vilket visar de egenskaper som framkommer hos de tillfrågade elever som valt ett högskoleförberedande program samt Väljare av Yrkesprogram- där vi redovisar de egenskaper som framstår hos de tillfrågade elever som valt ett yrkesprogram. Därefter följer Jämförelse av gymnasieval, där de två valtyperna jämförs mellan varandra, och Slutsatser som dragits från studiens resultat.
5.1 Innehav av olika kapital
I detta kapitel presenteras vår kartläggning av elevernas ekonomiska, sociala och kulturella kapital.
Eleverna har utefter sina svar fått olika summor som avgjort hur vi har värderat och delat in eleverna i olika kapitalvärden. Varje kapitalform har tre nivåer; lågt, medel och högt kapital för respektive kapitalform, med ca 33 procent av de svarande i varje grupp av värderat kapital. De eleverna som fått högst värden har hamnat i grupp 3 som innebär högt kapital, grupp 2 har medel, och grupp 1 har lågt kapital. Med operationalisering på detta sätt kan vi se på skillnader i elevernas val och resonemang kring gymnasievalet mellan de olika kapitalen, snarare än att fokusera på hur kapitalen skiljer sig inom vår urvalsgrupp.
Tabell 2. Beskrivande statistik. Medelvärde (M), Standardavvikelse (Sd), Antal elever (N).
M Sd N
Här har vi tagit fram en tabell där vi beräknat utefter elevernas värden vad som blir medelvärdet, samt standardavvikelse, dvs. hur mycket värdena hos eleverna avviker från medelvärdet.
Högt kapital = 3 Medelhögt kapital = 2 Lågt kapital = 1
Vi har noterat att det råder hög socioekonomisk status inom vår urvalsgrupp. Kapitalvärden hos de flesta eleverna var generellt höga. Om vi ser på boendeform hos de tillfrågade eleverna är antal elever boende i villa relativt högt i jämförelse med hur det ser ut i allmänheten. Enligt SCB:s statistik om barns (0–17 år) boende från 2018: I Småstaden bor 60 procent i villa, i Storstaden bor 42 procent i
23
villa, för hela Sverige bor 58 procent i villa (SCB, 2018). I vår urvalsgrupp har 79 procent angett att de bor i villa. 86 procent av eleverna boende i Småstaden bor i villa, medan 64 procent av de tillfrågade eleverna i Storstaden bor i villa. Vår urvalsgrupp har alltså en väldigt hög andel av eleverna som är boende i villa, vilket tyder på att vi har fångat upp en grupp som i majoritet har väl ställt boende. Om vi ser på utbildningsbakgrund där SCB:s statistik från 2019 kartlägger högsta utbildningsnivå hos grundskoleelevers vårdnadshavare så kan vi se hur 56 procent av grundskoleelevers vårdnadshavare i Sverige har eftergymnasial examen, 36 procent med gymnasial examen som högsta utbildning, varav 8 procent med enbart förgymnasial examen (SCB, 2019). Medan i vår urvalsgrupp har 60 procent av elevernas vårdnadshavare eftergymnasial examen, 26 procent gymnasial examen, 5 procent med enbart grundskoleexamen, medan resterande har markerats Vet ej. I vår urvalsgrupp har elevernas vårdnadshavare i genomsnitt fler högutbildade än snittet i Sverige.
5.1.1 Ekonomiskt kapital
För att kunna mäta elevernas ekonomiska kapital har vi ställt några olika frågor gällande innehav av olika materiella tillgångar. Vid frågan om boendeform så visar enkätsvaren att majoriteten av elever bor i villa och resten av eleverna bor i hyresrätt, bostadsrätt och radhus. Eleverna fick också en fråga där de fick ange antal bilar och elektroniska prylar som finns hemma hos dem. 64 procent har svarat att de har 2 eller fler bilar hemma hos sig. Vad gäller elektroniska prylar så uppger 40 procent av eleverna att de har 2 eller fler TV-apparater, 35 procent har 2 eller fler datorer och 57 procent har minst 2 surfplattor hemma. En annan fråga som ställdes för att fånga in ekonomiskt kapital handlar om elevernas utlandsresor. 24 procent av samtliga svaranden uppger att de inte reser utomlands, 50 procent har angett att de reser utomlands ett tillfälle per år, 24 procent har angett 2 eller fler tillfällen per år och 2 procent Vet ej. Fråga 7 frågade vi om bekostade levnadsvanor. 17 procent har angett att de har återkommande anlitad städtjänst hemma. 38 procent har angett att de månadsvis eller mer ofta äter på restaurang (ej snabbmat). Elevernas ekonomiska kapital har mätts utifrån deras materiella
tillgångar, precis som Broady förklarar (1998, s.14). Elever som vuxit upp med ett visst habitus och högre ekonomiska tillgångar tenderar att bemöda sig till att bibehålla dessa tillgångar och därmed sträva efter vägar som tycks mer gynnsamma beskriver Bourdieu (1992, ss.41–43).
5.1.2 Socialt kapital
Vi undersökte elevernas sociala liv genom att fråga om antal vänner och hur ofta de ägnar tid åt socialt umgänge (fråga 13–14). 65 procent av eleverna uppger sig ha 1–6 närstående vänner. 31 procent anger sig ha 7 eller fler vänner och 2 procent anger sig ha inga vänner. Vi kan se hur en stor del av
urvalsgruppen ofta umgås med vänner och tar hänsyn till sin sociala omgivning. 68 procent har angett att de umgås med vänner 1–4 dagar i veckan utanför skoltid, 12 procent mer än 5 dagar i veckan, och 17 procent träffar sina vänner mer sällan. I en annan fråga fick eleverna ange antal föreningar de har medlemskap i. 40 procent av samtliga elever uppger att de inte är medlemmar i någon förening, 53 procent är medlem i 1–2 föreningar och 6 procent har medlemskap i 3 eller fler föreningar. 57 procent av eleverna med medelhögt socialt kapital har tagit hänsyn till sina vänners åsikt vid val av
gymnasieutbildning. 37 procent av eleverna med högt socialt kapital har tagit hänsyn till vänners åsikt vid sitt val. Enbart 7 procent av samtliga svaranden anser att vänners åsikt har mycket hög betydelse vid val av gymnasium. Av dessa har 25 procent högt socialt kapital och resterande medelhögt kapital.
81 procent av eleverna med högt socialt kapital anser att vårdnadshavares åsikt har betydelse vid gymnasievalet. 64 procent av eleverna med medelhögt socialt kapital anser att vårdnadshavares åsikt har betydelse vid gymnasievalet. För mätningen av socialt kapital har vi ställt frågor till eleverna om
24
bl.a. sociala relationer och medlemskap i föreningar vilket Broady (1998, ss.14–15) förklarar som utmärkande för socialt kapital.
5.1.3 Kulturellt kapital
För att utforska elevernas kulturella kapital fick de frågor gällande vilka typ av miljöer och kulturella föremål som eleverna exponeras för i sin vardag. Fråga 9 handlade om olika attribut, föremål eller ting som eleverna har hemma, där eleverna fick svara ja eller nej om vilka som förekommer i deras hem.
Om vi först ser över elevernas kultur hemma. Här uppger 13 procent att de inte har en lugn studiemiljö hemma medan 86 procent anger sig ha en lugn studiemiljö. Därefter utforskar vi materiella ting som kan innebära kulturellt kapital. 62 procent av eleverna har svarat att de har skönlitteratur hemma och 38 procent uppger att de inte har skönlitteratur hemma. 46 procent av samtliga svaranden har uppgett att de har facklitteratur hemma och 54 procent uppger att de inte har facklitteratur hemma. Fråga 10 och 12 behandlar hur ofta eleverna vistas inom olika kulturella omgivningar; fritidsaktiviteter och kulturella evenemang såsom teater och museibesök. 56 procent deltar i fritidsaktiviteter 3 eller fler dagar i veckan, 27 procent deltar i fritidsaktiviteter 1–2 gånger i veckan, 17 procent uppger att de inte deltar i några fritidsaktiviteter alls. 19 procent av eleverna brukar gå på kulturevenemang regelbundet, 42 procent har angett att de aldrig går på kulturevenemang, resterande anger att de går ibland men inte regelbundet.
Bourdieu (1986, s.17) beskriver hur kulturellt kapital kan visa sig i många former, som kan vara både innehav av betydelsefulla fysiska objekt såsom klassisk litteratur, icke fysiska ting med symbolik, exempelvis universitetsexamina, samt hållning i sociala sammanhang. I vår studie har vi försökt fånga upp olika variationer av vad som kan definieras som kulturellt kapital genom att utforska elevens exponering av kultiverade upplevelser, se på vilka examina som elevens familj besitter, samt mätning av olika föremål som kan ha symboliskt värde. Kulturella tillgångar överförs från en
generation till en annan, där en elev som har fått i arv en stor mängd kulturellt kapital har goda chanser att skaffa sig ett värdefullt utbildningskapital samt få ett välbetalt jobb beskriver Broady (1991, s.175).
5.2 Geografiskt område
Vi önskade se på hur olika faktorer kan ha olika mycket betydelse, samt om vissa frågor anses mer aktuella beroende på var i landet eleven är bosatt. Vi frågade om hur eleverna såg på skolans rykte som betydelse vid gymnasievalet. I Storstaden anser 31 procent av elever att skolans rykte har liten betydelse, 69 procent anser att skolans rykte har stor betydelse. I Småstaden anser 7 procent att skolans rykte inte har någon betydelse alls, 40 procent anser att det har liten betydelse och 53 procent anser att skolans rykte har stor betydelse vid val av gymnasium. En annan faktor som undersökts är om avståndet till skolan har betydelse för elevernas gymnasieval.40 procent av eleverna i Storstaden uppger att avståndet till skolan har liten betydelse medan 34 procent uppger att avståndet till skolan har stor betydelse, och resterande 26 procent anser att avstånd inte har någon betydelse. I Småstaden ser siffrorna lite annorlunda ut. Avståndet till skolan har liten betydelse för 45 procent av eleverna i Småstaden, och för 49 procent av eleverna så har avståndet stor betydelse. 5 procent anser att avståndet till skolan inte har betydelse.
25
Bland eleverna i Storstaden har 90 procent valt högskoleförberedande program. I Småstaden är det mer jämnt fördelat, där 47 procent har valt högskoleförberedande program, 51 procent har valt yrkesprogram, och sedan 2 procent som inte har gjort ett val till gymnasiet. Bland de olika kapitalformerna kan vi se hur Småstaden har ganska jämn fördelning av kulturellt kapital, medan Storstaden har en majoritet av elever med högt kulturellt kapital. Om vi däremot ser på socialt och ekonomiskt kapital så råder en majoritet av elever med högre kapital från svaranden boende i Småstaden, medan Storstaden har relativt jämn fördelning av de olika kapitalvärdena.
5.3 Väljare av Högskoleförberedande program
I detta kapitel beskrivs den grupp elever som valt högskoleförberedande program som förstahandsval i sitt gymnasieval.
Tabell 3. Fördelning av kapital hos elever som valt högskoleförberedande program i procent.
Högskoleförberedande program, kapital
Studiens resultat (se tabell 3) visar att bland väljare av högskoleförberedande program så har 34 procent lågt ekonomiskt kapital, 30 procent medel, och 36 procent högt ekonomiskt kapital. Gällande socialt kapital så kan vi se att 31 procent har lågt, och 34 procent medel och högt socialt kapital. Vad gäller kulturellt kapital så har de flesta, 46 procent, högt kulturellt kapital, 37 procent medel, och 16 procent har lågt kulturellt kapital. Bland väljare av högskoleförberedande program kan vi inte se några större skillnader, förutom med kulturellt kapital. 46 procent med högt kulturellt kapital har valt
högskoleförberedande program. Bland de elever som valt högskoleförberedande program har 89 procent minst en vårdnadshavare med eftergymnasial examen, 9 procent har vårdnadshavare med gymnasieexamen som högsta utbildning, varav 2 procent hade svarat Vet ej om sina vårdnadshavares utbildning.
När vi frågat om planer efter gymnasieexamen så angav 52 procent av de som valt
högskoleförberedande program att de planerar att söka vidare studier, 22 procent uppger att de planerar att söka arbete efter gymnasieexamen, och resterande 26 procent har inga planer än.
När vi frågat eleverna om drömyrken har de flesta uppgett yrken som kräver eftergymnasiala studier, med några som även varit intresserade av yrken som enbart kräver yrkesutbildning i form av
gymnasieexamen. 8 procent har enbart uppgett drömyrken där ett yrkesprogram i gymnasiet är den närmsta vägen, trots detta har de valt ett högskoleförberedande program. Bland de som valt
högskoleförberedande program har 10 procent angett att deras intressen inte har någon betydelse vid
26
val av gymnasieutbildning. 12 procent har angett att vårdnadshavarnas åsikt är av hög betydelse vid val av gymnasieutbildning. 55 procent angav vårdnadshavares åsikt att ha liten betydelse, medan 33 procent har svarat att det inte har någon betydelse alls. 10 procent ansåg att vänners åsikt har stor betydelse. 10 procent angav att de inte har valt utbildning utefter sitt drömyrke. De elever som angett att intresse inte har betydelse i deras val har svarat väldigt lika i övriga kategorier. Samtliga som inte har valt utefter intresse har angett att de ofta diskuterar gymnasievalet hemma, och att de har markerat både studiemöjligheter och jobbmöjligheter som viktiga faktorer vid val av gymnasieutbildning. Bland dessa elever har även samtliga minst en vårdnadshavare med eftergymnasial examen. Alla utom en elev utav de som ej valt utefter intresse har uppgett båda sina vårdnadshavare med eftergymnasial examen. Utifrån presenterade resultat kan vi se hur en del av eleverna inte har valt gymnasieutbildning utefter intressen och drömmar.
Med studiens resultat tycks de övervägande faktorerna bakom dessa elevers gymnasieval ligga kring att bibehålla den kultur, eller hålla sig inom det habitus som eleven är van vid. Dessa elever som inte valt efter intresse har visat på hög socioekonomisk status, med högutbildade föräldrar och diskuterar högre utbildning hemma, vilka pekar på att vara de huvudsakliga influenserna för dessa elevers gymnasieval. Detta fenomen beskriver Bourdieu om att individer med högt kulturellt kapital tenderar att välja utbildning som tycks bibehålla deras status genom utbildning som anses ge högre kapital (1992, ss.45–47). Vi kan även se hur elever som har uppgett drömyrken som kan erhållas genom yrkesprogram på gymnasiet, eller hur elever angett att de planerar att söka jobb direkt efter gymnasiet, men ändå valt ett högskoleförberedande program. Hodkinson (2009, s.7) beskriver hur elevers
drömmar och intressen kan komma att exkluderas från listan av valbara alternativ då de inte matchar den föreställning av vad eleven ser som acceptabla alternativ.
5.4 Väljare av Yrkesprogram
Nedan följer redogörelse av de elever som angett ett yrkesprogram som förstahandsval i sitt gymnasieval.
Tabell 4. Fördelning av kapital hos elever som valt yrkesprogram i procent.
Studiens resultat (se tabell 4) visar också att bland väljare av yrkesprogram så har 19 procent lågt ekonomiskt kapital, 35 procent medel, och 47 procent högt ekonomiskt kapital. När det kommer till socialt kapital så har 33 procent lågt, 23 procent medel och 44 procent högt socialt kapital. 37 procent har lågt kulturellt kapital, 35 procent medel, och 28 procent högt kulturellt kapital. Av de elever som
Yrkesprogram, kapital
27
valt yrkesprogram har 67 procent av eleverna minst en vårdnadshavare med eftergymnasial examen, 23 procent har vårdnadshavare med högst gymnasieexamen, 6 procent av eleverna uppger sina vårdnadshavare att ha enbart grundskoleexamen, medan 4 procent har angett Vet ej. 84 procent av de som valt yrkesprogram är bosatta i Småstaden, där enbart 10 procent av eleverna från Storstaden har valt ett yrkesprogram. Vid frågan om huruvida eleverna anser att jobbmöjligheter är viktigt vid val av utbildning så hade 92 procent angett att de ser jobbmöjligheter som en viktig faktor. 8 procent hade angett att jobbmöjligheter efter gymnasieexamen inte var så viktigt vid val av gymnasieutbildning, trots att de har valt ett yrkesprogram. Gällande studiemöjligheter efter examen ansåg 43 procent av väljarna till yrkesprogram att det är viktigt med många studiemöjligheter. 41 procent ansåg
studiemöjligheter som mindre viktigt, och 16 procent tyckte inte alls att studiemöjligheter var viktigt för sitt gymnasieval. 71 procent av de elever som valt yrkesprogram planerar att söka arbete efter sin gymnasieexamen, 8 procent har angett att de planerar att söka vidare studier efter sin
gymnasieexamen, medan 21 procent inte har några planer än. Gällande skolans rykte angav 40 procent av de elever som sökt yrkesprogram att det är en viktig faktor, medan 50 procent ansåg att skolans rykte hade liten betydelse. 10 procent ansåg att skolans rykte inte hade någon betydelse alls. Av de som valt yrkesprogram har en tredjedel angett ett drömyrke som kräver eftergymnasiala studier. 12 procent har angett att vårdnadshavarnas åsikt spelar stor roll vid val av gymnasieutbildning, 67 procent av väljarna till yrkesprogram anser att vårdnadshavares åsikt har liten betydelse, 21 procent anser att vårdnadshavares åsikt inte har någon betydelse.
5.5 Jämförelse av valtyper
Nedan presenteras figurer utförda med Mann- Whitney U test vilka visar frekvens på fördelning av kapitalgrupper beroende på val av gymnasieprogram. Väljare av högskoleförberedande program presenteras i blått (67 väljare) medan väljare av yrkesprogram presenteras i rött (43 väljare). Y-axeln visar de olika kapitalgrupperna (1–3). X-axel visar frekvens, alltså fördelning av antal elever.
Gällande ekonomiskt kapital finns det ingen statistiskt signifikant skillnad (Mann-Whitney U = 1687;
I det här fallet är P> 0,05) mellan väljare av högskoleförberedande och yrkesprogram. Lite förenklat kan man säga att det inte finns samband mellan elevers ekonomiska kapital och deras gymnasieval.
Figur 1. Mann-Whitney U test med frekvens av ekonomiskt kapital sorterat efter elevernas gymnasieval. Här kan vi se hur elever som valt högskoleförberedande program har utspridda kapitalformer, medan eleverna som valt yrkesprogram är övervägande högre ekonomiskt kapital.
28
Även med socialt kapital så fann vi ingen statistisk signifikant skillnad (Mann-Whitney U = 1526,50;
p> 0,05) vilket innebär att det inte finns något samband mellan elevers socialt kapital och gymnasieval.
Med kulturellt kapital fann vi däremot statistisk signifikant skillnad (Mann-Whitney U = 1058,50; p
<0,05) vilket visar att det finns samband mellan elevers kulturella kapital och gymnasieval.
Ett flertal väljare av högskoleförberedande program uppger att vårdnadshavares åsikt har ingen eller liten betydelse för deras val av gymnasieutbildning. Majoriteten av väljare av yrkesprogram uppger också att vårdnadshavares åsikt inte har så stor betydelse.74 procent av elevernas vårdnadshavare innehar eftergymnasial examen, där 89 procent har minst en vårdnadshavare med eftergymnasial examen. Totalt 32 procent av vårdnadshavarna till väljare av yrkesprogram innehar eftergymnasial examen, dock har 67 procent av väljarna till yrkesprogram minst en vårdnadshavare med
eftergymnasial examen. Vad gäller vänners åsikt så uppger de flesta väljare av högskoleförberedande program att vänner har ingen eller liten betydelse för deras gymnasieval. De flesta väljare av
yrkesprogram uppger också att vänners åsikter har ingen eller liten betydelse. Ett litet antal elever uppger att vänners åsikt har stor betydelse för deras gymnasieval. 10 procent av dessa är väljare av högskoleförberedande program och 2 procent är väljare av yrkesprogram. En stor majoritet av eleverna som är väljare av högskoleförberedande program har angett att intressen har stor betydelse
Figur 2. Mann-Whitney U test med frekvens av socialt kapital sorterat efter elevernas gymnasieval.
Figur 3. Mann-Whitney U test med frekvens av kulturellt kapital sorterat efter elevernas gymnasieval
29
för gymnasievalet. Även de flesta väljare av yrkesprogram uppger att intressen har stor betydelse för deras val av gymnasieutbildning. Ett fåtal har angett att intressen inte har någon betydelse alls för gymnasievalet; 6 procent av väljare till högskoleförberedande program och 5 procent av väljare till yrkesprogram. Bland eleverna i urvalsgruppen har 61 procent valt högskoleförberedande program medan 39 procent valt yrkesprogram. Skolverkets statistik om elevers gymnasieval (2020) visar att av alla elever i Sverige som sökt nationellt gymnasieprogram detta år (2020) så har 63 procent valt högskoleförberedande program, medan 36 procent valt yrkesprogram under den preliminära valperioden. Samtidigt visar Arbetsförmedlingen (2020) statistik om hur det behövs mer arbetskraft mot de typ av jobb som yrkesprogrammen inriktas mot.
5.6 Sammanfattning
Eleverna i denna studie har det väl ekonomiskt ställt i jämförelse med genomsnittet i Sverige. En majoritet av de tillfrågade eleverna bor i villa, har 2 eller fler bilar hemma och reser utomlands årligen.
Socialt sätt har de flesta ett flertal nära vänner, där majoriteten umgås flera gånger i veckan med vänner på sin fritid, samt har medlemskap i en eller flera föreningar. En stor majoritet uppger att de har en lugn studiemiljö hemma. Det skiljer sig kring andra kulturella vanor. Lite mer än hälften av de svarande deltar i fritidsaktiviteter flera gånger i veckan och har skönlitteratur hemma, däremot är det färre som har facklitteratur hemma, och ytterst få som regelbundet besöker kulturella evenemang, såsom teater, museum och dylikt. För elever bosatta i Storstaden har skolans rykte varit viktigast vid gymnasievalet, medan avstånd till skolan har varit den viktigaste faktorn för eleverna i Småstaden.
Majoriteten av elever som är bosatta i Storstaden är väljare av högskoleförberedande program. I
Majoriteten av elever som är bosatta i Storstaden är väljare av högskoleförberedande program. I