Är det verkligen ett fritt val?
- En enkätstudie om elevers gymnasieval Charlotte Ekstedt Paine och Naila Gardashova
Institutionen för pedagogik och didaktik Examensarbete 15 hp
Studie- och yrkesvägledning
Studie- och yrkesvägledarprogrammet (180 hp) Vårterminen 2020
Handledare: Staffan Nilsson
English title: Is it really a free choice? – A quantitative study about students upper secondary education choices
Är det verkligen ett fritt val?
- En enkätstudie om elevers gymnasieval
Charlotte Ekstedt Paine och Naila Gardashova
Sammanfattning
Denna studie undersöker faktorer som kan ha betydelse för högstadieelevers gymnasieval.
Genom en kvantitativ undersökning med webbenkät söker studien besvara hur elevers kapital ser ut och huruvida elevers gymnasieval kan förstås utifrån dessa. Undersökning har
genomförts på fem grundskolor i Sverige. Materialet som samlats in har analyserats utifrån Pierre Bourdieus teorier om kapital och habitus, vilket behandlar olika typer av levnadssätt och tillgångar i samhället. Vidare har materialet även analyserats utifrån begreppet
handlingshorisont av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes, vilket handlar om alternativ en individ ser som möjliga att agera inom. Studien diskuterar huruvida gymnasievalet verkligen är ett fritt val eller om individens handlingshorisont begränsar valalternativen. Resultaten visar hur socialt och ekonomiskt kapital inte har någon statistisk signifikans, medan kulturellt kapital visar på ett samband med gymnasievalet. En framträdande faktor är hur
Yrkesprogrammen ses negativt på av en stor andel svarande, vilket motiverar för fler studievägledande insatser för högstadieelever.
Nyckelord
Gymnasieval, Kapital, Habitus, Handlingshorisont, Status, Klass, Utbildning, Studievägledning
Is it really a free choice?
- A survey study about students upper secondary education choices
Charlotte Ekstedt Paine och Naila Gardashova
Abstract
This study examines factors that may be of importance to high school students' choice for upper secondary education. Through a quantitative research with web survey, the study seeks to answer how pupils 'capital looks and whether pupils' upper secondary education choices can be understood based on these. Survey has been conducted at five compulsory schools in Sweden. The material collected has been analysed based on Pierre Bourdieu's theories of capital and habitus, which deals with different types of way of life and assets in society. Furthermore, the material has also been analysed based on the concept of Horizons for action by Phil Hodkinson and Andrew Sparkes, which discusses alternatives an individual considers possible to act within. The study discusses whether the upper secondary education choice is really a free choice or whether the individual's horizons for action limits the pupils options. The results show how social and economic capital has no statistical significance, while cultural capital shows a connection with the upper secondary education choice. A prominent factor is how the Vocational Programmes are viewed negatively by a large proportion of respondents, which motivates towards more guidance counselling efforts for high school students.
Keywords
Upper secondary education, Choice, Capital, Habitus, Status, Class, Horizons for action, Education, Guidance counselling
Innehållsförteckning
Förord ... 1
1.Inledning ... 2
1.2 Begrepp ... 3
1.3 Syfte och frågeställningar ... 3
1.4 Avgränsningar ... 3
1.5 Disposition ... 4
1.6 Redogörelse för uppsatsförfattarnas bidrag ... 4
2. Tidigare forskning ... 5
2.1 Litteratursökning ... 5
2.2 Ungdomars uppfattning om gymnasievalet ... 5
2.3 Gymnasiemarknadens sociala kartor ... 7
2.4 Normer i gymnasievalsprocessen ... 8
2.5 Diskussion av tidigare forskning ... 9
3. Teori ... 11
3.1 Kapital ...11
3.2 Habitus ...12
3.3 Handlingshorisont ...12
3.4 Teorierna i samspel ...13
3.5 Diskussion av teorier ...13
4. Metod ... 15
4.1 Forskningsdesign och forskningsstrategi ...15
4.2 Datainsamlingsmetod ...15
4.3 Urval ...16
4.4 Genomförande ...17
4.5 Databearbetning och analys ...18
4.6 Etiska överväganden ...19
4.7 Metoddiskussion ...20
4.7.1 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet ...20
4.7.2 Bortfallsanalys ...21
5. Resultat och analys ... 22
5.1 Innehav av olika kapital ...22
5.1.1 Ekonomiskt kapital ...23
5.1.2 Socialt kapital ...23
5.1.3 Kulturellt kapital ...24
5.2 Geografiskt område ...24
5.3 Väljare av Högskoleförberedande program ...25
5.4 Väljare av Yrkesprogram ...26
5.5 Jämförelse av valtyper ...27
5.6 Sammanfattning ...29
5.7 Slutsatser ...30
6. Diskussion ... 31
6.1 Resultatdiskussion ...31
6.1.2 Hur ser elevernas ekonomiska, sociala och kulturella kapital ut? ...31
6.1.3 Hur kan elevers gymnasieval förstås utifrån deras ekonomiska, sociala och kulturella kapital? ...33
6.2 Konklusioner ...34
7. Referenslista ... 34
8. Bilagor ... 38
8.1 Enkätformulär ...38
8.2 Följebrev ...43
8.3 Samtycke för personuppgiftsbehandling i en uppsatsundersökning ...44
1
Förord
Nu står vi vid slutet av vår utbildning och vårt examensarbete. Vi vill ta tillfället i akt att uttrycka vår tacksamhet till alla som är involverade i denna studie. Till att börja med vill vi rikta ett stort tack till alla elever som tog sig tid att besvara enkäten.
Ett särskilt tack till vår handledare, Staffan Nilsson, för hans värdefulla handledning och konstruktiva feedback under arbetets gång. Vi vill också tacka våra familjer för deras stöd och uppmuntran. Vi vill även tacka våra kurskamrater för god samverkan och för allt stöd under utbildningens gång. Till sist vill vi tacka varandra för ett gott samarbete.
Charlotte Paine Ekstedt och Naila Gardashova den 19 maj 2020
2
1.Inledning
Varje år fattar cirka hundra tusen elever beslut om sitt gymnasieval. Inför läsåret 2019/2020 sökte 124 800 elever till nationella program för gymnasieskolan (Skolverket, 2019). Skolverket (2012) hävdar att det är för få studier som undersöker ungdomars upplevelser av gymnasievalet samt rekommenderar att fler studier bör genomföras inom området. Gymnasievalet är det första tillfälle där eleven själv gör ett aktivt val kring sin egen utbildningsväg. Hur resonerar då elever som står inför denna betydelsefulla process? Skolverket (2013) presenterar i sin publikation "Det svåra valet" hur komplext detta val kan vara för högstadieelever. De visar bland annat på hur olika faktorer begränsar deras val, såsom distans och tillgänglighet, som hindrar eleverna från sin drömutbildning. Även i Riksdagen har det diskuterats begränsningar i gymnasievalet (Hilding, Lars-Olof, kap. 4 i SOU, 2000) där föräldrastöd i elevens gymnasieval kan vara avgörande för väl genomtänkta val. Det är dessutom vid detta stadie i
ungdomars liv där man kan notera en segregation inom utbildning, enligt Anna Sandell (2007) vilket beskrivs vidare i kommande kapitel.
Pierre Bourdieu uppmärksammade sociala ojämlikheter under 60-talet till slutet av 90-talet som kan noteras även i modern tid 2020. Genom hans förklaringar på samhället så kan vi både se mycket som har utvecklats sedan Bourdieus aktiva period, men också hur sociala hierarkier lever kvar än idag.
Pierre Bourdieu tillsammans med Jean-Claude Passerson förklarar hur habitus, klasskillnader och utbildningssegregation lever vidare genom Reproduktionen (2008). Bourdieu och Passerson beskriver hur sociala hierarkier reproduceras och upprätthålls inom skolsystemen. Ungdomar med högre socioekonomisk bakgrund tenderar att välja gymnasieprogram som leder till vidare studier, medan ungdomar med lägre socioekonomisk bakgrund i majoritet väljer yrkesprogram, detta framgår i den statliga utredningen Utbildningens dilemma (SOU 2006:40). Vilka förutfattade meningar är det då som behöver bemötas i studievägledningen för att bryta denna reproduktion av
utbildningssegregation? Om vi kan se ett samband mellan elevers kapital och deras resonemang gällande sitt gymnasieval kan det bidra till nya idéer om hur högstadieelever bättre kan förberedas inför kommande studieval.
För att utveckla studievägledning kring elevernas gymnasievalsprocess behöver vi utforska; vilka faktorer har inverkan och vad har betydelse för elevernas gymnasieval? Elevernas sociala bakgrund, kön och etnicitet anses vara starka styrningsmekanismer i gymnasievalsprocessen (Skolverket,
2012). Tidigare studier visar att ungdomar kan känna sig osäkra på sitt val av gymnasieutbildning samt att behovet av vägledning och stöd är stort bland unga (Skolverket, 2013). Osäkerheten hos elever kan bidra till att de orienterar mot sin sociala bakgrund, vilket i sin tur kan leda till reproducering av sociala skillnader. Ett brett utbud av gymnasieutbildningar gör att fler har svårighet i att överblicka all information om gymnasievalet vilket gör att ungdomar vill ha stöd samt väljer att diskutera sitt val med andra i sin omgivning (Skolverket, 2012). I föreliggande studie kommer vi att undersöka vilka faktorer som har betydelse för högstadieelevers gymnasieval. Vi har genomfört undersökning hos grundskoleelever där vi ser på vårdnadshavares utbildningsbakgrund, vilka typ av materiella,
symboliska och sociala tillgångar eleverna har, samt hur eleverna anser att olika faktorer, exempelvis avstånd till skolan, skolans rykte och vänners åsikt har betydelse för gymnasievalet. Vi utforskar även om elevernas kapital har ett samband med hur de har valt utbildning.
3
1.2 Begrepp
Här redogörs de centrala begrepp som används i studien. Kapitalformer kommer behandlas, vilket utgår från Pierre Bourdieus teorier. Socialt kapital innefattar tillgångar i samhällsstrukturen, vilket kan handla om att ha ett stort socialt nätverk, tillhöra en hög klass, eller att ha goda kommunikativa
förmågor (Broady, 1998, s. 14). Faktorer som kan ge status baserat på vad som inom social kontext ses som kultiverat kategoriseras som kulturellt kapital, exempelvis en viss examen, kunskaper och
förmågor, eller hur en individ uttrycker sig (Broady, 1998, ss.6–7). Ekonomiskt kapital handlar om materiella tillgångar, bland annat föremål, pengar och aktier (Broady, 1998, s.15). Ett annat begrepp av Bourdieu som kommer tas upp är habitus. Enligt teorin hur människans världsbild formas utefter de sociala ramar denne växt upp inom där olika koder, eller habitus, regerar beroende på vilket område du tittar på. Slutligen diskuteras handlingshorisont, ett begrepp ifrån teorin Careership av Heather Hodkinson, Phil Hodkinson och Andrew Sparkes. Vilka alternativ som anses valbara utefter en individs världsbild är vad som utgör dennes handlingshorisont. Detta skapar inte enbart fysiska hinder utan kan även vara mentalt, där en elev sorterar bort alternativ på utbildning då de inte matchar elevens syn på sig själv, enligt Hodkinson (Hodkinson, 2009, ss.7–8).
Genom studien kommer vi även att hänvisa till de nationella gymnasieprogrammen. Framförallt kommer vi att nämna de två olika varianterna av program; högskoleförberedande program och yrkesprogram. Högskoleförberedande program har som examensmål att ge kunskaper inom valt programområde för vidare studier på högskola. Yrkesprogram har som examensmål att ge eleverna de kunskaper som behövs för att kunna arbeta inom valt programområde (Skolverket, 2020).
1.3 Syfte och frågeställningar
1.3.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som har betydelse för högstadieelevers gymnasieval.
1.3.2 Frågeställningar
• Hur ser elevernas ekonomiska, sociala och kulturella kapital ut?
• Hur kan elevers gymnasieval förstås utifrån deras ekonomiska, sociala och kulturella kapital?
1.4 Avgränsningar
Till denna studie valdes elever i årskurs 9 som går på olika grundskolor i två olika län. Under januari och februari månad söker elever i årskurs 9 till gymnasiet. Eleverna har också möjlighet att göra eventuella ändringsval under april och maj månad. I denna studie avgränsade vi oss till att undersöka gymnasievalen som görs under den första perioden, alltså under januari och februari månad.
4
1.5 Disposition
Denna uppsats består av 6 kapitel, följt av referenslista och bilagor. I det första inledande kapitlet presenteras det valda problemområdet med studiens syfte och frågeställningar samt disposition. I det andra kapitlet redogörs relevant tidigare forskning som har använts som stöd i studien. I det tredje kapitlet behandlas de två teorier, Pierre Bourdieus teoretiska begrepp, samt Hodkinson och Sparkes teori, som använts för att förstå studiens resultat. Fjärde kapitlet innefattar en genomgång av vald metod där genomförandet presenteras. I det femte kapitlet redovisas studiens resultat och analys.
Resultaten delas in i teman. Slutligen diskuteras studiens resultat i det sjätte kapitlet.
1.6 Redogörelse för uppsatsförfattarnas bidrag
Emellan oss två skribenter har vi försökt fördela arbetet jämnt. Vid start av arbetet så diskuterade vi och kom fram till hur arbetet skulle se ut samt hur vi skulle organisera detta. Vi etablerade olika metoder för att kunna samarbeta på ett smidigt sätt, exempelvis genom chatt, telefonsamtal och delningsbara skrivtjänster. Vi hjälptes åt att utforska hur vi skulle gå tillväga i studien, med bl.a. tjänst för genomförande av enkät, och statistikprogram. Vid början av skrivprocessen tog vi ett tema vardera att arbeta med, för att sedan övergå till att fylla på gemensamt med noteringar under samtliga kapitel.
Under arbetets gång har vi samtalat om vad som skrivits, samt hjälpts åt att granska, korrigera och omformulera i vår text.
5
2. Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs hur vi funnit tidigare forskning relevant till vår studie. Därefter följer kapitel gällande vad vi anser vara huvudteman för vårt examensarbete; Ungdomars uppfattningar om
gymnasievalet, Gymnasiemarknadens sociala kartor och Normer i gymnasievalsprocessen, som sedan avslutar med en diskussion om den forskning vi fått fram, vilket hanterar teoretiska perspektiv, metod, och dess bakgrund i relevans till vår studie.
2.1 Litteratursökning
Utefter de frågeställningar vi formulerat så fokuserade vi på att finna tidigare forskning om hur elever resonerar kring och vilken betydelse olika bakgrundsfaktorer har för elevers gymnasieval. Vid uppstart av vårt arbete sökte vi efter tidigare studier som hanterade liknande teman till det ämne vi valt för vår studie. Här använde vi oss av tjänsten DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet, där vi kunde hitta flera sökträffar efter att söka med nyckelorden; föräldrar, påverkan, gymnasieval. Vi kom fram till just dessa nyckelord då dessa var främst förekommande i de studier vi stött på tidigare som hanterade vårt valda studieområde. När vi skulle söka efter vetenskapliga artiklar så använde vi oss av tjänsten EBSCO Information Services via Stockholms Universitetsbibliotek. Här använde vi oss även av filtreringsfunktioner för att begränsa antalet sökträffar. Publikationen skulle vara från 2010 eller senare, för att vara anpassat till hur gymnasieskolan ser ut idag. Bland annat så skedde
gymnasiereformen med den senaste läroplanen för gymnasieskolan 2011. Språket får vara svenska och engelska, samt att artikeln ska vara peer reviewed, alltså kollegiegranskad.
En svårighet för oss var hur vi skulle översätta gymnasium. Det internationellt gemensamma använda begrepp som gäller är upper secondary school. Vi försökte hitta områden med liknande situation; där ungdomar står inför skolval gällande högre utbildning som kan leda mot både yrke och vidare studier, men framförallt försökte vi hitta studier som baserats i Sverige. Även om vi fann några intressanta vetenskapliga artiklar så var det i slutändan inget som kändes mer relevant än vad vi fann från Sverige.
För att hitta fler svenska publikationer så sökte vi i SwePub, som tillhandahåller publikationer från svenska lärosäten och myndigheter, en tjänst av LIBRIS - Nationella Bibliotekssystem. Vi använde då sökordet gymnasieval, vilket gav några resultat. Vi hittade några relevanta publikationer, dock fann vi än mer när vi sökte i referenslistor av valda artiklar, som då ledde oss till fler och mer relevanta studier. Vi sökte även hos Skolverket för att se om de hade publikationer gällande gymnasievalet som kunde vara relevanta för oss, vilket vi fick fram två. Det var alltså inte själva sökandet i de nyttjade söksystemen som gav vad vi sökte, utan sökandet i referenslistor från forskning vi läst sedan tidigare som ledde oss till den forskning vi slutligen valde ut att ta stöd från. Vi önskade ha med forskning även om skolelevers kapitalformer.
2.2 Ungdomars uppfattning om gymnasievalet
James Dresch och Anders Lovén (2010) genomförde en enkätstudie med högstadieelever i syfte på att ta reda på hur elever tänker och agerar inför valet till gymnasieskolan. I studien har författarna fått fram att många elever, 83 procent av alla som deltog i studien tyckte att gymnasievalet är ett viktigt
6
val. Författarna menar att vår omgivning påverkar oss när vi fattar beslut i olika situationer. Vidare tillägger de att vi människor kan vara både medvetna och omedvetna om omgivningens påverkan på oss. I studien framkommer det att 49 procent av eleverna upplever att det är föräldrar som har störst betydelse när det kommer till gymnasievalet, därefter kommer studie- och yrkesvägledaren samt vänner. 25 procent av eleverna tyckte att lärarna inte har så stor betydelse för sitt gymnasieval.
Majoriteten av eleverna som deltog i studien betonar vikten av att prata med någon om sitt gymnasieval. Att prata med föräldrar och kompisar tycker de flesta elever är viktigt.
Dresch och Lovén (2010) lyfter upp frågan om vilken tidpunkt en elev är mogen för att göra ett utbildningsval. Författarna hänvisar till en studie som visar att en del elevers mognad inte sammanfaller med den tidsperiod då de ska fatta beslut och genomföra val. Inför gymnasievalet upplever många elever oro och osäkerhet. Att ta till sig all information är en utmaning för de flesta.
Informationen som fås jämförs med den egna personligheten menar Dresch och Lovén. I den vevan söker många ungdomar bekräftelse och vill ha råd från sin närmaste omgivning. Gymnasievalet omfattar den enskilde individens uppfattningar men också den närmaste omgivningens åsikter och handlingar. Författarna menar också att elever i årskurs nio befinner sig i en fas där de söker och skapar sina identiteter vilket gör att de är extra mottagliga för andras värderingar och åsikter. Denna fas beskrivs som en övergång från barndom till vuxenvärld. Socialisation till vuxenvärlden handlar om internalisering av normer och värderingar som finns i samhället. Denna process leder till att samhällets normer och värderingar blir en del av den enskilda individen. Då kan det bli svårt för den enskilda eleven att skilja mellan samhällets och sina egna värderingar och normer. Föräldrar och andra bekanta i elevens omgivning för över värderingar och normer medvetet och omedvetet enligt Dresch och Lovén.
Anna Sandell (2007) belyser i sin avhandling hur ungdomar resonerar kring sitt gymnasieval, utifrån en deduktiv ansats med en kvalitativ tvärsnittsstudie med hjälp av semistrukturerade intervjuer.
Ungdomar gör sitt gymnasieval i en omvärld som är i ständig förändring. Författaren menar att dagens ungdomar har allt mer ansvar för att göra rätt val vilket ställer krav på dem. Eleverna som deltog i studien beskriver sig själva som friställda individer och sitt val som ett fristående val. Dock fanns det en del elever som har diskuterat sitt gymnasieval med sin omgivning. Flera elever i studien påpekade att deras val inte har påverkats av sina närmaste vänners gymnasieval. Samtidigt berättar Sandell om fyra tjejer som ingår i samma kamratgrupp och alla fyra har valt handel- och
administrationsprogrammet. Enligt Sandell (2007) har de flesta elever diskussioner kring sitt
gymnasieval med sina föräldrar. I studien framkommer att vissa föräldrar har inverkan på ungdomars gymnasieval, några föräldrar uppmanar sina elever att helst välja studieförberedande program då de anses vara ”breda” och ”håller många dörrar öppna”. Men det finns också föräldrar som inte styr sina barns gymnasieval samt uppmuntrar eleverna att välja något som de tycker är roligt. Utöver föräldrar finns det andra i omgivningen, bland annat syskon, far- och morföräldrar och kusiner som har inverkan på gymnasievalet. Intresset är också något som styr en del elevers gymnasieval (Sandell, 2007). En annan studie som genomfördes av Alexandru Panican undersöker grundskoleelevers attityder till gymnasievalet, som också använt sig av semistrukturerade intervjuer för sin kvalitativa undersökning (Panican, 2015). Några slutsatser som dragits i studien är följande: elever upplever gymnasievalet positivt och det fria skolvalet ger möjlighet till eleverna att välja utbildning utifrån egna intressen och välja en skola som matchar deras önskemål. Både yrkesinriktade och teoretiskt inriktade elever har en nedvärderande syn på yrkesförberedande program och de sistnämnda anses vara för elever med låg studiemotivation. Lärare, mentorer och studie- och yrkesvägledare har inte så stort inflytande på gymnasievalet medan kompisar influerar ganska mycket. Elevens sociala bakgrund avgör om denne ska välja ett studieförberedande eller yrkesförberedande program (Panican, 2015).
7
Vidare beskriver Panican (2015) faktorer som har betydelse för gymnasievalet. Eleverna som deltog i studien upplevde att deras val inte påverkas så mycket av skolpersonalen. Med skolpersonal menar författaren lärare, mentorer och studie- och yrkesvägledare. Även denna studie visar att föräldrar och äldre syskon influerar elevernas gymnasieval. Ett flertal elever får tips och råd av sina äldre syskon om gymnasiala studier. Enligt författaren har vännerna stort inflytande i valet av både skola och program.
Elever i Panicans studie (2015) betonar vikten av att kunna fortsätta studera tillsammans med sina kompisar. Genom att välja samma skola och program ville de känna sig trygga, menar författaren.
Däremot påpekar de flesta elever att det är de själva som avgör sitt gymnasieval.
2.3 Gymnasiemarknadens sociala kartor
Hur eleverna väljer för sitt gymnasieval kan se väldigt olika ut beroende på var i landet man tittar, där studier har visat på områdesbaserade mönster. Vi kommer härmed presentera vad tidigare forskning visat gällande hur elever ser på studieval utefter geografiska orsaker. Gällande geografisk påverkan har vi funnit två centrala aspekter att ta hänsyn till vid försök att förstå elevers gymnasieval. Den ena kategorin är tillgängligheten. I en experimentell studie av Mikael Thelin (2019) har han samlat data gällande gymnasieval, samt genomfört elevintervjuer i flera områden i Sverige. Han problematiserar begreppet “valfrihet”. Thelin argumenterar i sin resultatdel hur Skollagen visserligen beskriver att alla elever ska erbjudas samma valmöjligheter, men att de områden där valmöjligheterna är som störst är i storstäderna. Det råder alltså inte balans i landet gällande valmöjligheter. Det kan innebära att elever som bor i mindre städer vore tvungna att flytta för att kunna gå någon av de utbildningar som enbart erbjuds i de mest centrala storstadsområdena. Med tanke på högstadieelevers ålder runt 15 år så är flytt otänkbart för en del elever och därmed inte kan komma att se dessa utbildningar som ett valbart alternativ. Thelin (2019) motiverar även hur distansen inte behöver vara alltför lång till
utbildningsorten men ändå skapa begränsningar i valalternativ. I andra fall kan det istället handla om obekvämt långa restider, där eleven behöver överväga om det är värt att resa 4 timmar om dagen för sin drömutbildning. Studien visar hur komfort gällande resväg kan vara en motiverande faktor. Där elever har släppt taget om sin drömutbildning då det fanns utbildning de kunde tänka sig som låg mycket närmare hemmet. Det är värt att notera “nöja sig” som en kontrast mot vad eleven helst hade velat studera. Eleverna har alltså kompromissat gällande studieval p.g.a. geografiskt läge.
En skolas geografiska läge kan också beröra status snarare än tillgänglighet. Martin Harling (2018) har genomfört kvalitativ longitudinell forskning, med intervjuer genomförda flera tillfällen i olika
områden. Studien visar hur skolor i samma stad betraktas på olika sätt. Skolor i vissa områden ses som mer prestigefyllda, medan skolor i andra områden kan ses som stökiga. Elever som varit duktiga i skolan kommer aldrig vilja gå på en ”stökig skola”. Eleverna i studien beskriver rykten och hörsägen baserat på skolornas geografiska placering. Harling (2018) poängterar hur dessa åsikter, oavsett om de är baserade på fakta eller rykte, så formar det begränsningar bland elevernas valmöjligheter. Denna företeelse beskrivs även av Rachel Brooks (2003), en studie genomförd i Storbritannien, vilken hanterar samma typ av koncept om hur elever håller sig kvar inom den sociala gruppen av människor som eleven kan identifiera sig med. Vidare återger Brooks (2003) hur social status är en betydande del vid val av studier hos ungdomar. Genom att se på ungdomars studieval kunde Brooks visa hur en majoritet höll sig inom samma sociala status som sina föräldrar; att elever som har föräldrar med hög social status tenderar att välja längre utbildningar och vetenskapliga studier, medan elever med en familj som har lägre social status generellt oftast väljer utbildningar som är mer praktiskt orienterade och som snabbare leder till jobb. Harling (2018) visar hur elever skildrar på ungdomar med olika
8
status kopplat till deras gymnasieval, där de “rika och snobbiga” går på högre utbildningar, som inte kan få smuts under naglarna, medan en elev som har en förälder som arbetar med bilar troligen skulle välja Fordonsprogrammet, då det vore acceptabelt i hans familj. Samtliga tre studier tyder på hur elever kompromissar i sitt studieval av geografiskt kopplade skäl. Där eleverna, istället för att
poängtera hur val sker utefter intresse, snarare har förbestämd inställning till vilka typ av personer som passar i vilka områden, utefter deras uppfattade områdesbaserade sociala strukturer.
2.4 Normer i gymnasievalsprocessen
Torbjörn Hjort, Teres Hjärpe och Alexandru Panican (2014) belyser normer i gymnasievalsprocessen.
I studien har de intervjuat rektorer, skolpersonal samt studie- och yrkesvägledare på grundskolor i en sydsvensk kommun för att höra deras uppfattning om gymnasievalet. Intervjupersonerna vittnar om att förutsättningarna för att välja utbildning har förändrats under de senaste åren. De ökade antalet av valmöjligheter som finns idag ställer höga krav både på elever och föräldrar som måste ta ställning till de olika alternativ som finns. Hjort m.fl. (2014) beskriver följande teman i sin studie: bevarade valmöjligheter, kunskapsideal och status. Elever vill “bevara sina valmöjligheter” genom att välja studieförberedande program såsom samhälls- och naturvetenskapliga programmen. På så sätt kan de
“hålla fler dörrar öppna”. Författarna beskriver en skola där normen att välja studieförberedande program är ganska stark. De elever som inte väljer studieförberedande program ifrågasätts av sina kompisar och andra i deras omgivning. I kommunen där studien genomfördes värderar man kunskap och högskolestudier högt vilket märks i gymnasievalet (Hjort m.fl. 2014). Söktrycket är ganska högt till de skolor som erbjuder studieförberedande program enligt författarna. Elever som väljer
yrkesprogram trots att deras föräldrar har en akademisk utbildning anses som normbrytande. Däremot anses inte elever från ”hantverkarkretsar ” göra ett normbrytande val om de väljer ett
studieförberedande program. Enligt Hjort m.fl. (2014) betyder skolans status mycket för de flesta elever. Valet av skola anses vara viktigare än valet av programmet. Skolvalet kopplas ihop med den personlighet och livsstil den enskilde eleven vill ha menar författarna.
Holm, A-S. Lindblad, M. Lovén, A. Lundahl, L. Rolfsman, E. publicerade år 2020 en studie
genomförd med tvärsnittsdesign innehållande element liknande fallstudie, där högstadieskolor i olika områden i Sverige har observerats undergående processen av en viss situation; gymnasievalet, samt att deltagarna som observerats även genomgått semistrukturerade intervjuer. Denna studie beskriver både elevers uppfattningar om gymnasievalet och deras resonemang gällande sitt val. Den beskriver även hur grundskolorna informerar och förbereder eleverna inför gymnasievalet, både utifrån elevernas och skolpersonalens perspektiv. Samtliga aktörer intervjuade kan instämma att det råder normer och förutfattade uppfattningar om gymnasievalet, där det kan göras mer för att förbereda eleverna inför detta val, vilket de flesta elever utifrån studien ser som ett viktigt och betydelsefullt val. Holm m.fl.
(2020) kan dock inte sammanfatta en gemensam nämnare för vad som ska tillgå för att stärka valkompetensen hos eleverna, utifrån de olika intervjugrupperna. Majoriteten av elever uttrycker hur de saknar information om de olika skolorna, där de själva fått utgå mycket från vad de hört för rykten från sina vänner, och att det är alltför mycket upp till elevernas eget ansvar att få tag på allt de kan tänkas behöva känna till. Här riktades fokus mer på att eleverna behöver känna till mer om de olika skolorna. Personalen på de intervjuade skolorna önskade snarare se hur eleverna får mer kunskap om vuxenlivet och utveckla planering av studier och karriär. Den gemensamma nämnaren är trots allt enligt samtliga tillfrågade att införa vägledande insatser tidigare och i större mån.
9
2.5 Diskussion av tidigare forskning
Den tidigare forskning inom området visar på att gymnasievalet uppfattas som ett viktigt val av de flesta högstadieelever. Det är förståeligt varför flera forskare valt att studera kring just gymnasievalet då det är ett unikt fenomen där elever tituleras ungdom snarare än barn och behöver ta bland de första egna större besluten i sitt liv, vilket flera forskare motiverar, exempelvis Dresch och Lovén (2010) och Sandell (2007). Flera studier (Sandell, 2007 och Panican, 2015) visar att elevers gymnasieval är ett fristående val, det vill säga att det är de själva som avgör sitt gymnasieval. Samtidigt visar de ovannämnda studierna att elevers gymnasieval influeras i olika grad av olika faktorer. Dresch och Lovén (2010) konstaterar att elevers resonemang om gymnasievalet är en blandning av den enskilde elevens uppfattningar och viktiga personers åsikter och handlingar. Vi människor påverkas av vår omgivning, ingen av oss väljer i ett vakuum menar författarna. I de refererade studierna återkommer följande faktorer som influerar elevernas gymnasieval: föräldrar, vänner och skolpersonal.
I Dresch och Lovéns (2010) studie anses studie-och yrkesvägledaren ha stor betydelse för gymnasievalet, dock motsäger Panicans (2015) studie detta, då den sistnämnda argumenterar att studie-och yrkesvägledare och lärare inte har så stor betydelse för elevernas gymnasieval. Detta kan innebära att det finns utvecklingspotential för studie- och yrkesvägledare att ha större betydelse för elevers gymnasieval. Vad gäller föräldrar och vänners inverkan så visar både Dresch och Lovén samt Panicans studie att både föräldrar och vänner har stort inflytande på gymnasievalet. Även studien som genomfördes av Sandell (2007) kommer fram till samma resultat. I studien genomförd av Harling (2018) så argumenterar några av de elever han intervjuat att gymnasievalet är ett val som enbart baseras på elevens egna intressen, medan samtidigt visa på hur elever argumenterat att ens bakgrund har påverkan på vart man anses passa in och var eleverna mest sannolikt kommer att söka. Sandell (2007) och Hjort m.fl. (2014) tar båda upp hur elever motiverar sitt val mot högskoleförberedande gymnasieprogram för att ”hålla flera dörrar öppna” eller välja ett ”brett” program. Dessa argument som eleverna använder är dock värda att kritiseras. De olika programmen riktas mot särskilda inriktningar, men det betyder inte att man per automatik stänger möjligheten till en annan inriktning.
Att kunna studera vidare efter gymnasiet finns tillgängligt för alla elever, dock med olika sätt att ta sig dit, där inte alla gymnasieprogram ger behörighet för vidare studier på högskola och universitet, utan kan kräva alternativa vägar. Gymnasieprogrammen, oavsett vilket man väljer, har fortfarande lika mycket mängd studier, även om de har olika inriktning. Och gymnasieskolan har en gemensam läroplan (Skolverket, 2020). I de tidigare forskningsarbeten vi läst så har vi fått inblick från studier genomförda både genom observation, enkät och genom intervju, med upplevelser från både elever, föräldrar, studievägledare och lärare. Vi hoppas med denna studie att; både skapa en överblick för att försöka forma en större helhet för ämnet, samt att utforska vidare hur vi kan se mönster mellan hur eleverna resonerar om deras kapital och om sitt gymnasieval.
Vår valda tidigare forskning, inom pedagogik, hanterar främst ett konstruktivistiskt perspektiv på lärande, där människan skapar sig kunskap utifrån interaktion med sin omvärld, då elevers utsagor i flera studier trycker på att deras vetskap gällande fenomenet med gymnasievalet till största del är kunskap de själva samlat in i sociala kontexter. Framförallt Holm med flera (2020) har studien visat hur elever främst fått kunskap utifrån rykten från vänner, där de då har kunnat få svar om gymnasiet direkt när de efterfrågat det, även om svaren kanske inte alltid varit tillförlitliga. Flera av de tidigare forskningsarbeten vi valt motiverar hur gymnasievalet är ett stort steg för många högstadieelever, bl.a.
Dresch och Lovén (2010), Panican (2015) och Sandell (2007), där det är en av de första större aktiva val som eleven själv behöver göra. I samband med detta har vi även fått läsa argumentation för hur eleverna sällan är fullt förberedda för detta val, eller om det verkligen är så mycket av ett “fritt val”.
10
Här har vi även kunnat se medhåll från andra aktörer, såsom skolpersonal i publikationen från Holm med flera (2020), som tydligt uttrycker att vägledningsinsatser måste öka och sättas in betydligt tidigare. Visserligen är det intressant att se om elevers kapital kan tänkas ha samband kring hur de väljer gymnasieutbildning. Vad som framförallt gör resultaten relevanta och viktiga är om det kan visas på ett samband. Att ha än mer data som styrker hur studievägledning ytterligare bör
implementeras, samt se på ett område som kan tänkas behöva utvecklas inom vägledningen. Beroende på resultat, tillsammans med vår samlade valda tidigare forskning, kommer vi förhoppningsvis kunna inspirera för hur vägledningen kan utveckla och hantera frågor gällande bland annat; huruvida gymnasievalet är ett fritt val, hur elevernas valkompetens kan stärkas utifrån kunskap om sociala strukturer och normer, och vilken typ av information som behövs inför gymnasievalet för att eleverna ska känna sig trygga i sitt val.
11
3. Teori
I detta kapitel redogör vi för Pierre Bourdieus teori och Hodkinson och Sparkes Careership-teori.
Utifrån studiens syfte och frågeställningar har vi valt att fokusera på några begrepp som är mest centrala i de ovannämnda teorierna: kapital, habitus och handlingshorisont. Dessa begrepp kommer att ligga till grund för analys och diskussionsdelen i denna studie.
3.1 Kapital
Pierre Bourdieu var en aktiv kultur-och utbildningssociolog under 1900-talet, och anses vara bland de främsta inom samhällsforskning. Han definierade begreppet kapital som symboliska och materiella tillgångar (Broady, 1998, s.3). Bourdieu gjorde en distinktion mellan olika typer av kapital som socialt kapital, kulturellt kapital och ekonomiskt kapital. Dessa begrepp hänger nära samman med
varandra. Carina Carlhed, universitetslektor i sociologi, motiverar hur kapitalformerna ger en mer nyanserad bild av begreppet klass (Carlhed, 2011, s. 285). Utbildning spelar en stor roll vid bildandet av en individs sociala position, och kan därmed ses som en viktig roll vid elevers strategi för att försöka öka sina kapitalformer (ibid.) . Vidare beskriver Carlhed hur höga kapital bidrar till en slags symbolisk makt (2011, s. 293). Begreppet socialt kapital innefattar våra relationer med släkt och vänner, medlemskap i olika föreningar, kontakter inom olika områden (Broady, 1998, s. 14). Det som utmärker det sociala kapitalet är att det inte lagras i institutioner, examina och titlar eller i materiella tillgångar utan det är förankrat i de band som binder ihop personer i en grupp med varandra. Personer som ingår i en grupp, exempelvis släkten eller familjen, samlar på sig kulturellt eller ekonomiskt kapital och lär känna andra som de knyter kontakt med, vilket utgör det sociala kapitalet som gruppmedlemmarna kan dra nytta av menar Bourdieu enligt Broady. En individs innehav av socialt kapital kan komma till nytta i olika sammanhang, exempelvis när denne söker jobb eller bostad. En examen från högre utbildning är ingen garanti för en fortsatt socialt framgångsrik livsbana. Ett rikt socialt kapital, vänner och släktens stöd kan ha betydelse för yrkeskarriären och andra sociala framgångar (Broady, 1991, s. 177).
En annan art av kapital är kulturellt kapital som kan existera i tre tillstånd: i det förkroppsliga
tillståndet, alltså habitus, i det objektiverade tillstånd, exempelvis böcker och ordböcker, verktyg och i det institutionaliserade tillståndet ingår utbildningskvalifikationer, exempelvis examina och
utbildningstitlar (Bourdieu, 1986, s. 17). Med andra ord handlar kulturellt kapital om de vanor och kulturer man är bekant med, och hur de kan komma till användning i liknande miljöer. Att ha förmågan att uttrycka sig propert både muntligt och skriftligt, kännedom om klassisk musik och litteratur är tillgångar som utgör det kulturella kapitalet (Broady, 1998, s. 6). Bourdieu
uppmärksammar hur de mer kända och respekterade skolorna domineras av ungdomar från privilegierade familjer vilket visar på hur akademisk bakgrund är av betydelse för att nå högre kulturellt kapital (Bourdieu, 1995, ss. 31–32). Ekonomiskt kapital behandlar det värde av pengar och materiella tillgångar man har. Bourdieu menade att individer med höga kapital i de flesta fall väljer högre utbildning som innebär högre status (Bourdieu och Passerson, 2008, ss.119–120). Enligt Broady (1991, s.213) fungerar utbildningssystemet så att det kulturella kapitalet omvandlas till
utbildningskapital men också till andra kapitalformer, exempelvis ekonomiskt kapital. För
undersökningen ämnas elevernas kapital värderas för att visa på hur detta system är relevant än idag.
Enn viktig faktor att ta till hänsyn är att sammanhang är av vikt gällande kapitalens värde.
12
Kapitalvärden erkänns av den sociala omgivningen och är grundläggande för vad som bedöms vara högt kapital (Kallstenius, 2010, s. 30).
3.2 Habitus
Habitus handlar om ett system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen (Broady, 1998, s 16). Habitus formas under människans livsförlopp och styr dess sätt att uppfatta, välja och handla. Beroende på vilken omgivning man vistas i uppfattar
människan olika områdesbaserade kulturer, olika habitus, vilken denne efterlever för att anpassa sig till sin sociala omgivning. Habitus kan liknas ett typ av kollektiva rutiner vilka i detta fall ska vara till hjälp att kategorisera respondenterna utifrån deras svar, med gemensamma vanor som kan spegla olika värden av kapital. Dessa vanor kan även ha olika betydelse och mening för olika individer, där
somliga beteenden kan ses smaklöst för vissa medan det kan ses som förfinat hos andra (Bourdieu, 1995, ss.19–20). I Texter om de intellektuella (Bourdieu, 1992) yttrar Bourdieu en fundering kring varför “de intellektuellas värld” tycks följa samma trender. De har som egenskap att i majoritet innefatta högre kapital som befinner sig i den högre eliten av social status.
Ett fenomen vilket Bourdieu försöker förklara är hur de intellektuella utgör sitt fält av härskande, med ett sorts monopol på vad som finnes som betydande egenskaper i “de intellektuellas värld”. Bourdieu beskriver vidare hur dessa habitus inte kan förklaras av enskilda individers verk, utan snarare hur de olika sociala grupperna gemensamt bidrar till reproduktionen av social status omedvetet genom sociala utbyten inom individernas habitus (Bourdieu, 1991, ss. 55–59). I Praktiskt förnuft beskriver Bourdieu hur grupper av högutbildade människor besitter sådant institutionellt språk som erfordras för att formulera vetenskapliga diskussioner i sin vardag, något som ses attraktivt inom den sociala eliten (Bourdieu, 1995, s.182). Förmågan till detta akademiska språk erhålls till viss del genom uppväxten, men även då den högre klassen är måna om institutionalisering. Familjer i högre klass tenderar att lägga ner mer resurser på att vara utbildad inom institutioner som bär högre status och kulturellt kapital, samt utbildning på hög akademisk nivå som kan ses kunna leda till framgångsrik karriär (Bourdieu, 1995, ss. 118–120). Om man saknar grepp om ett socialt språk är det svårt att ta sig in i respektive social grupp, vilket kan innebära ett hinder för någon som inte tidigare erfarit ett habitus med hög status att försöka ta sig an nya miljöer med habitus där en majoritet besitter hög status.
3.3 Handlingshorisont
Ett begrepp utvecklat från teorin Careership av Hodkinson, P. Hodkinson, H. och Sparkes, A. under 1990-talet och bygger på Bourdieus teoretiska begrepp, habitus, kapital och fält. Enligt Hodkinson (2009, s. 6) så var grunden för Careership att vidare teorisera kring Bourdieus idéer. Hodkinson beskriver hur han fängslades av Bourdieus teorier, men saknade begrepp för vad som begränsade individens horisont för handlande. Den grundläggande idén i Careership-teorin är att
karriärbeslutsfattande och karriärutveckling sker i samspelet mellan individen och fälten denne befinner sig i (Hodkinson, 2008, s.6). Hodkinson belyser hur karriär inte kan ses som något linjärt, utan hur individen snarare gör rationella beslut utifrån situationen denne befinner sig i vid
beslutstagandet. Under arbetslivets gång kommer oväntade händelser att ske, vilket kan få individen att se på saker annorlunda eller även förändra individens situation (Hodkinson, 2008, s.4). Ett av de centrala begrepp som ingår i Careership-teorin är begreppet handlingshorisont. Individens habitus och innehav av olika kapital ligger till grund för dennes handlingshorisont (Lovén, 2015, s.267). Individen gör karriärval inom sin egen handlingshorisont enligt Hodkinson. Vad en individ kan se begränsas av
13
den position individen befinner sig i och de horisonter som syns från den befintliga positionen. Dessa horisonter möjliggör att se allt inom dem men begränsar oss också att se vad som finns utanför dem menar Hodkinson (2008, s.6). Ungdomar är benägna att säga nej till möjligheter som egentligen kan vara eleverna till störst gagn, då dessa alternativ står utanför elevens handlingshorisont (Hodkinson, 2008, s.7). Teorin om handlingshorisont visar hur elever sannolikt inte ser alla utbildningar som valbara, inte för att de är utanför elevens intresseområde, utan då skolan eller utbildningen inte har liknande habitus eller kapital som eleven känner igen sig i. En människas preferenser förstås inte enbart av dennes individualitet, utan även utifrån de sociala nätverk, kulturer och traditioner som individens omges av (Lovén, 2015, s.266). Vad vi kan utläsa ifrån Hodkinson och Sparkes teori är att uppbyggda normer och sociala kontexter som eleverna vistas i formar deras handlingshorisont, med enbart utbildning som matchar deras egen självbild som de tänkbara alternativen.
3.4 Teorierna i samspel
De olika teorierna som används i studien är väl tillämpade inom sociologisk forskning men har också stor relevans för varandra. Som tidigare nämnts så utgår teorin Careership från Bourdieus begrepp om habitus, kapital och fält. Enligt Lovén (2015) interagerar habitus och kapital och tillsammans bildar de handlingshorisonten. Lite förenklat kan man säga att begreppen kapital, habitus och handlingshorisont hänger nära samman varandra. Hodkinson (2009, s.6) berättar hur teorin om handlingshorisont är en vidareutveckling på ett av Bourdieus spår om att försöka förstå individers karriärbeslut. Ett exempel på detta kan vara hur Bourdieu förklarar hur elever i de högre klasserna tenderar att välja högre akademisk utbildning för att bibehålla och försöka öka sina kapital (1995, s.120). Samtidigt motiverar Hodkinson hur en individ som kommer från högre klass troligen lär välja samma spår som sin familjs akademiska bakgrund, då något som bryter det mönstret går utanför individens handlingshorisont (2009, s.7).
3.5 Diskussion av teorier
För att kunna analysera och diskutera studiens syfte och frågeställningar kommer vi att ta hjälp av de teoretiska begreppen som presenteras ovan. Med hjälp av begreppen ska vi försöka få svar på vilka faktorer som har betydelse för högstadieelevers gymnasieval. Huruvida vi kommer kunna se ett mönster av att elever som beskriver sin familj med högt socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital i en majoritet väljer de högskoleförberedande programmen som riktas mot vidare studier, medan elever som beskriver lägre kapital i större utsträckning väljer yrkesprogram. Vi hoppas även kunna avläsa vad för typ av habitus som eleverna vistas i utifrån hur de beskriver sina sociala vanor, både med vänner och ekonomiskt bekostade vardag, för att därefter se om det kan finnas relevans mellan elevernas habitus och planerade karriärvägar. Något som kan ses som tidlöst aktuellt är hur Bourdieu förklarar hur individens perception av sig själv byggs utefter individens omvärld, vilket även formar individens perspektiv på möjligheter. Denna teori är högst relevant för vår studie och kan även noteras spår av i samtlig tidigare forskning. Att elevens miljö sätter spår i dennes tolkning av sin omgivning och hur eleven resonerar kring ställningstagande av sin omgivning. Bourdieus beskrivning av de intellektuella kan vara en av förklaringarna till varför elever är måna om att hålla sig till samma statusskikt när det gäller val av gymnasieskola. När vi ser hur elever som identifierar sig med hög klass begränsar sitt val av skolor, där vissa skolor sorteras bort trots att skolorna har rätt utbildning gällande intresse dock inte rätt social status.
14
I Bourdieus Texter om de intellektuella (Bourdieu, 1992) beskriver han sin egen genomförda klass- resa, där Bourdieu växte upp i en lantbrukarfamilj, för att sedan på oväntade vägar komma till den framgång han nådde vid slutet av sin livstid. Vi kan här se liknelser med hur Hodkinson förklarar hur karriär bör ses som något rörligt snarare än linjärt. Dessutom förklarade Bourdieu om hur han till en början försökte hålla sig till sin “egen sort”; av de med mer blygsam social bakgrund, vilket känns igen med vad Bourdieu beskriver om kapital och habitus, men även om hur våra omgivningar och miljöer bygger vår identitet och vår världsbild, vilket därefter formar vad vi ser som valmöjligheter – det Hodkinson benämnt som handlingshorisont (2009, s.6).
15
4. Metod
I följande kapitel beskrivs vald forskningsdesign och forskningsstrategi, följt av datainsamlingsmetod, urval, genomförande, dataanalys, etiska överväganden och avslutningsvis metoddiskussion, där tillförlitlighet för vår undersökning diskuteras.
4.1 Forskningsdesign och forskningsstrategi
Inför denna studie hade vi ett deduktivt angreppssätt, där vi utgick från tidigare teorier vi läst samt teorier vi bildat oss under arbete inom vägledningsverksamhet, för att därefter samla in resultat att diskutera och pröva dessa valda teorier (Bryman, 2016, ss.47–48). Studien är genomförd med
kvantitativ tvärsnittsstudie som forskningsdesign, det vill säga att vi samlar in data från fler än ett fall under en tidsbestämd period för att kunna granska olika funna samband (Bryman, 2016, ss.87–88). Vi har genomfört vår undersökning i form av enkäter. I kvantitativa undersökningar har forskaren möjlighet att undersöka många enheter, på så sätt är kvantitativa metoder mer användbara när hen vill nå kunskap genom att mäta “på bredden (Eliasson, 2013, s.30). Utifrån studiens syfte och
frågeställningar ansåg vi att en kvantitativ metod skulle lämpa sig bäst då ville få en bredd för att förklara det undersökta ämnet, d.v.s. vilka faktorer som har betydelse för högstadieelevers
gymnasieval. Den slutgiltiga använda metoden gällande datainsamling skiljer sig från vår initiala plan, vilket förklaras vidare i följande kapitel.
4.2 Datainsamlingsmetod
För denna studie använde vi enkät som datainsamlingsmetod. Alan Bryman beskriver eventuella nackdelar med enkätstudie såsom att man inte kan ställa uppföljningsfrågor och att deltagare kan missförstå frågan (Bryman, 2016, s.288) Därav ägnade vi mycket tid åt att redigera och kontrollera vårt frågeformulär för att försöka göra enkäten tydlig och relevant. Bryman (2011, s. 228) beskriver också några fördelar med enkäter, bland annat att enkäter är billigare att administrera, speciellt om forskaren har gjort ett urval som fördelar sig i olika geografiska områden. Urvalet i denna studie bestod av elever i årskurs 9 som är bosatta i två olika län. Med hjälp av enkättekniken kunde vi få in svar från olika geografiska område utan att behöva resa långt. Enkäten bestod av sammanlagt 25 frågor och är indelad i 4 olika områden; bakgrund, familj, socialt och framtiden. Den första delen av enkäten, bakgrund innehöll frågor såsom elevernas kön, bostadsort. Den andra delen - familj innehöll frågor som handlade om vårdnadshavarnas utbildningsnivå och yrke samt frågor om olika
kapitalformer, framförallt ekonomiskt och kulturellt kapitalt. Den tredje delen - socialt bestod av frågor som handlade om elevernas sociala liv och socialt kapital. Den fjärde delen - framtiden innehöll frågor som rör elevernas gymnasieval, intressen samt deras syn på framtiden. För att kunna se enkäten i sin helhet hänvisar vi till bilaga 1. Som inspiration till våra enkätfrågor tog vi stöd från en PISA- undersökning (NCES, 2015) där det undersöktes samband mellan ungdomars resultat och mående i skolan i relation till deras kapitalvärden. I PISA-undersökningen presenteras många olika frågor för att försöka mäta elevernas kapital, vilka vi även använt i vår enkät, där vi frågar om vad de har hemma av olika tillgångar, exempelvis bilar, datorer, böcker och märkesplagg, samt hur elevernas vardag ser ut inom sin familj, med vanor såsom att äta på restaurang ofta, har anlitad städtjänst och besök på kulturevenemang. Dessa typ av frågor tillsammans med frågor gällande vad eleverna har valt för sitt gymnasieval och hur elevernas intressen ser ut så är vi intresserade av att studera samband mellan
16
elevernas kapital och deras gymnasieval. Vår initiala plan var att genomföra enkät på plats i pappersform på respektive skola i elevernas klassrum för att minska bortfall, men vi behövde ta ställning kring vårt tillvägagångssätt på grund av särskilda rådande omständigheter med Covid-19 (WHO, 2020). På grund av pandemin resulterade detta i att flera skolor vi tänkt genomföra studien på hade stängt under tiden för vår undersökning, vilket då ledde till att vi istället utformade en digital enkät som eleverna kunde fylla i hemifrån. Här misstänkte vi att risk för bortfall blir större, men såg inga bättre alternativ under den begränsade tiden för studien. En nackdel att ta hänsyn till är hur studien begränsas till populationer online (Bryman, 2016, s. 303), där elever som har större tillgång till internet bär större sannolikhet att besvara enkäten, medan elever med minskad tillgång till internet riskerar bli bortfall. I ett försök att minska risken för bortfall så har enkätens utformning planerats utefter råd som Bryman (2016, ss. 292–295) beskriver. Frågorna försökte vi hålla korta och koncisa för att enkäten inte skulle upplevas för lång och därmed avskräcka deltagare. När vi ställde
värderingsfrågor var svarsalternativen i horisontellt format, med likadant format för varje värderingsfråga, för att göra det tydligt för respondenterna. När det istället var frågor som rörde påståenden med många fler svarsalternativ skedde dessa istället i vertikalt format, som en lista, där likertskalan alltid höll samma format, men som ändå förklarades vid varje fråga, där 1 var vad eleverna ansåg ha högst värde. Frågorna är slutna, med bestämda svarsalternativ, för att öka jämförbarheten i svaren (Bryman, 2016, s. 216).
4.3 Urval
Grundskoleelever i årskurs nio som befinner sig i processen av sitt gymnasieval är huvudkriteriet för vår urvalsgrupp. Det är värt att nämna att vid tidpunkten för datainsamlingen hade elever gjort sitt gymnasieval. Hade vi valt gymnasieelever som urvalsgrupp fanns då risk att eleverna inte befinner sig i samma sinnestillstånd som under beslutsfattandet av gymnasium, med faktorer såsom att man då kan ha hunnit ändra åsikter eller glömt hur man resonerade om sitt val. För denna studie skedde ett
bekvämlighetsurval (Bryman, 2016, ss. 243–244) inför surveyundersökningen. Då vi från tidigare erfarenhet upplevt svårighet att motivera deltagande samt att processen kan vara mer tidskrävande när det inte finns någon kontakt sedan tidigare. Vi tog därmed kontakt med de skolor vi har i vår närhet för att få genomföra enkäten. Tack vare våra skilda bostadsorter så kunde vi få in variation i vårt urval med elever boende både i storstad, mindre städer och landsbygd. Hela årskurs nio på respektive besökt skola tillfrågades, i ett försök att få in så många svaranden som möjligt. Elever som deltagit i
enkätundersökningen är bosatta i två olika län, det ena med över 2 miljoner invånare och det mindre länet med strax under 300 000 invånare (SCB, 2019). Eleverna som är bosatta i storstadsmiljön lever centralt, med många kommunikationer och med flera varianter av varje gymnasieprogram. Här har årskurs nio på tre skolor blivit tillfrågade att delta. Denna kategori av bostadsort har vi valt att kalla Storstaden. Den mindre staden har mer variation gällande elevers längd på resväg, avstånd till skolor och utbildningsutbud. Här har 2 skolor fått förfrågan att delta. Detta område har vi valt att kalla Småstaden. Dessa begrepp kommer till användning när vi vill se på om tillgänglighet kan ha betydelse i elevers gymnasieval.
Eleverna i studien kan dock inte representera sin bostadsort i en jämförande studie, då det enbart är ett fåtal skolor som undersökts vilka är för få för att kunna vara representativa för samtliga elever bosatta i orten.
17
Tabell 1. Fördelning av antalet tillfrågade elever per skola och område
Skola Geografiskt område Antal elever åk 9 (tillfrågade)
1 Småstad 44
2 Småstad 60
3 Storstad 42
4 Storstad 60
5 Storstad 80
För att hålla anonymitet i studien kan vi inte koppla antal svaranden för respektive skola, däremot beroende på bostadsort. Från Småstaden fick vi 73 svaranden, varav 39 svaranden från Storstaden.
4.4 Genomförande
Då vi som uppsatsförfattare är bosatta i olika län, kom vi överens om att båda individuellt kontakta skolor i våra respektive närliggande kommuner, men med förplanerad struktur på hur vi skulle
presentera vår studie. För att kunna genomföra enkätundersökningen började vi med att ta kontakt med rektorer på några olika högstadieskolor och presenterade oss själva, studiens syfte samt tid och
upplägg. Blankett för tillstånd har samlats in med underskrift från huvudman för respektive undersökt rektorsområde innan genomförande av undersökningen. Efter att vi fått tillstånd för respektive
rektorsområde sände vi ut ett följebrev (se bilaga 2) och en samtyckesblankett (se bilaga 3). Processen såg dock olika ut beroende på område, där vissa skolor först hade mentorer för årskurs 9 som fick utskicken, för att sedan skicka vidare till sina mentorselever, medan andra skolor som inte har samma mentorsstruktur istället fick utskicken direkt skickade till elevernas och vårdnadshavarens egna konton i respektive skolforum, webbaserade tjänster för kommunikation inom skolan. Då de tillfrågade skolorna har olika förhållningssätt gällande kommunikation inom skolan, samt olika strukturer för sina skolklasser kunde vi inte implementera samma typ av kommunikationsvägar för samtliga elever, utan det blev istället tvunget att ske på olika sätt utefter vad respektive rektorsområde tillät.
Vi hade för avsikt att informera både elever och vårdnadshavare om studien i förtid så att de skulle få tid på sig att fundera över sin medverkan i undersökningen. Information skickades ut en vecka innan länken till enkäten skickades ut. Som vi nämnde tidigare hade vissa av de skolorna som vi tänkte genomföra enkätundersökningen på stängt sina lokaler under en period av några veckor på grund av Covid-19, vilket försvårade våra möjligheter att träffa elever på plats. Tanken med detta var att genom att finnas på plats kunde vi motivera eleverna till att svara på enkäten samt besvara eventuella frågor.
Enligt Ejlertsson (2019, s. 41) kunde man öka andelen deltagande i en enkätundersökning genom att motivera deltagarna. Vid de tillfällena då enkätundersökningen genomfördes på plats presenterade vi inledningsvis vårt syfte med studien, att undersöka vilka faktorer har betydelse för elevers
gymnasieval, på så sätt kunde vi väcka intresse hos elever samt öka deras motivation att delta i vår undersökning. Trots rådande omständigheter lyckades vi att träffa totalt sex klasser på två olika skolor.
Med hjälp av lärarna för de skolor som ändå hade öppet träffade vi eleverna klassvis cirka 20 minuter under två dagar vilket möjliggjorde att presentera oss själva och studien samt svara på elevers
funderingar. Vi förlängde svarstiden på enkäten ytterligare en vecka för att få en så hög svarsfrekvens som möjligt. Enkäten var öppen i tre veckor. För att kunna öka svarsfrekvensen som Ejlertsson (2019,
