Minst en gång var fjärde månad
6 Diskussioner och slutsatser
6.1 Diskussion kring validitet och reliabilitet i
undersökningen
6.1.1 Metoddiskussion
Intervju: Intervju utfördes med underhållschefen för att fastställa nuläget på företaget. Intervjun gav nödvändig information för att författarna skulle kunna fastställa lämpliga åtgärdsförslag till studiens frågeställningar. Studiens validitet upplevs som hög då intervjun hölls med underhållschefen som har många års erfarenhet och kunskap samt har arbetat som underhållstekniker innan chefsuppdraget antogs. Dock hade studiens trovärdighet kunnat stärkas om intervjun hade utförts med fler än en person för att säkerställa objektivitet.
Observationer: För att författarna skulle skapa uppfattning kring det dagliga arbetslivet på JYSK utfördes observationer. Denna metod var också väsentlig för att skapa uppfattning om hur hela logistikflödet var uppbyggt för att underlätta skapandet av åtgärdsförslagen. Författarna upplevde en oroväckande mängd stopp i logistikflödet vid observationerna. Beroende på vilken dag som observerades kunde situationen se annorlunda ut vilket medför att fler observationer under en längre period hade säkerställt en högre reliabilitet.
Dokument: För att kunna besvara studiens tre frågeställningar har dokumentdata analyserats. Detta har varit av stor vikt för trovärdigheten av studiens framtagna resultat och åtgärdsförslag. Eftersom alla dokument som analyserats framtogs av leverantörer till automatiserade maskiner bidrar detta till hög reliabilitet i studien. En faktor som är av stor vikt för studiens reliabilitet är att ingen riktigt dokumentation på JYSKs underhållsarbete funnit till hands för analysering. Detta gör att det inte går att säkerställa exakt hur deras dagliga underhållsarbete går till. Nuläget kring JYSKs underhållsarbete har enbart baserats på information från en intervju. 6.1.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien har uppfyllts då en tydlig organisering av underhållsarbete presenterats, en fungerande underhållsplan som är baserad på den dokumentation som fanns tillgänglig samt att checklistor skapats för att besiktningar skall utföras och dokumenteras på ett lämpligt sätt vilket gör att validiteten är hög. De hjälpmedel och underlag som funnits för att föra studien vidare har använts till fullo vilket har lett till ett så noggrant och korrekt besvarande av frågeställningarna som möjligen kunnat uppnås.
Enligt data har JYSK en total tillgänglighet på över 90% vilket författarna inte upplevde som trovärdig, baserat på observationerna. Denna data har enbart registrerat i tre veckor vilket leder till att validiteten för den data inte är hög. För att mätetalet skulle vara användbart i studien borde det registrerats under en längre tidperiod.
Slutligen vill studien belysa att den rådande problematiken med stopp hade kunnat undvikas då JYSK haft tillgång till alla hjälpmedel som behövts för att implementera ett fungerande underhållsarbete.
6.2 Implikationer
Detta examensarbete är skrivet under rådande pandemi Covid-19 vilket har lett till att majoriteten av arbetet behövt utföras på distans. Detta har medfört att inte önskvärt antal intervjuer och observationer kunnat genomföras. Arbetet har slutförts i den mån det varit möjligt.
Ytterligare en implikation i arbetet är att skribenterna inte haft tillgång eller tid till att analysera stoppen. Detta har lett att till att inga beräkningar utförts samt att arbetet grundat sig i teoretiska ramverk.
6.3 Slutsatser och rekommendationer
Slutsatsen som kan dras från denna studie är att JYSK har alla möjliga hjälpmedel och instruktioner på hur underhållet skall utföras och när det skall utföras. Det enda JYSK behöver göra är att implementera redan befintliga instruktioner i deras dagliga rutiner.
Utifrån studiens resultat rekommenderas JYSK att implementera ett fungerande underhållsarbete i tre steg. Första steget är att implementera det som studien kommit fram till för att skapa rutiner och organisera underhållsarbetet. Det andra steget är att undersöka och analysera stoppen för att identifiera rotorsakerna, detta för att kunna förhindra uppkomsten av stopp samt eliminera stopp. Det tredje steget är att påbörja dokumentation och studier gällande underhållsekonomi för att belysa hur underhållsteknik kan bidra till inkomst för företaget samt för att företaget skall kunna budgetera för framtida underhållsarbeten. Bristande tillgängligheter kan leda till minskade intäkter för företaget om det inte finns varor att sälja i butik. Implementering av underhållsarbete är kostsamt för företaget i form av personalkostnader, utbildningskostnader och materialkostnader. Ett fungerande underhållsarbete leder till minskade antal reparationer och ökad tillgänglighet och teknisk tillgänglighet vilket i sin tur leder till ökad lönsamhet. I det långa loppet är ett fungerande underhållsarbete lönsamt för företaget att implementera.
Den andra rekommendationen till JYSK är prioritering av utbildning av alla underhållstekniker. Utbildning för att bidra med kunskap gällande analys av data från programvara är nödvändigt för att JYSK skall kunna ta nästa steg i underhållsarbetet. Utbildning ger också upphov till att de anställda känner sig med behövda på företaget vilket leder till med medarbetarengagemang och motivation.
JYSK rekommenderas också att påbörja mätning och beräkning av de mätetal som studien visat vara aktuella för företaget. Mätetalen som JYSK bör använda sig av är anläggningseffektivitet, tillgänglighet, teknisk tillgänglighet, driftsäkerhet och underhållsekonomi. Driftsäkerheten är ett viktigt mätetal JYSK rekommenderas beräkna i sina rutiner. Detta för att kunna klargöra vilken förmåga processerna har att utföra en viss funktion och sätta upp mål kring vad företaget strävar efter för driftsäkerhet. JYSK rekommenderas att mäta anläggningseffektiviteten för att veta vilken effektivitet som produktionen, i JYSKs fall antal pallar, till förhållande med hur många pallar JYSK faktiskt kan få igenom hela flödet. JYSK rekommenderas att mäta tillgängligheten för att veta det procentuella utnyttjandet av produktionstiden samt den tekniska tillgängligheten för att veta den tid som går förlorad på grund av oplanerade tekniska stopp. Dessa är viktiga för JYSK att beräkna för att skapa kunskap över hur stor andel av tiden som inte går till att producera fast egentligen skulle kunna gå till att producera.
JYSK rekommenderas att kontinuerligt arbeta med övergripande aktiviteter för att ständigt arbeta med förbättringar. En typ av övergripande aktivitet företaget rekommenderas att arbeta med är beskrivning av hur företaget vill att de ska vara, vilka mål de vill uppnå samt hur de skall uppnås. En annan övergripande aktivitet är en tydlig och strukturerad beskrivning av nuläget för att företaget skall skapa medvetenhet och se potential. Ta fram en handlingsplan på hur JYSK ska implementera underhållsarbetet samt att införa regelbunden uppföljning och styrning för att säkra införandet är exempel på övergripande aktivitet JYSK också bör fokusera på.
Den slutliga rekommendationen som författarna tror kan komma att gynna JYSK kraftigt är implementation av förebyggande underhållsarbete på hela verksamheten i Nässjö. JYSK har alla möjligheter för att nå ett underhållsarbete andra drömmer om, det handlar bara om att viljan ska finnas där.
6.4 Vidare arbete och forskning
För att JYSK ska kunna ta nästa steg mot ett välstrukturerat och anpassat underhållsarbete med fokus på förebyggande underhåll ges fem förslag på lämpliga arbeten och forskningar. Vidare arbete och forskning är baserat på författarnas åsikter och kunskaper kring underhållsarbete
och är enbart ett förslag till företaget. Dessa fem steg har författarna prioriterat i vilken ordning de lämpligast bör utföras för att JYSK ska nå så bra resultat som möjligt.
1. Finna rotorsaker till stoppen
Djupdykning för att finna rotorsaker till olika typer av stopp kan vara ett exempel på vidare akademisk forskning samtidigt som det är ett vidare arbete JYSK bör inrikta sig mot. Det är nödvändigt att finna rotorsaker för att kunna förhindra och förebygga att problem uppstår. Därför är denna typ av efterforskning den mest nödvändiga för företaget att göra efter denna studie.
2. Framtagande av kritikalitetsmatris
Framtagande av en kritikalitetsmatris är ett exempel på vidare arbete eller forskning JYSK kan göra efter denna studie. Kritikalitetsmatrisen hjälper JYSK prioritera vad de bör arbeta med. Matrisen bör regelbundet uppdateras då situationer förändras under tidens gång.
3. Implementera 5S i underhållsverkstaden
Ytterligare något som företaget kan göra för att ta denna studie ett steg längre är att implementera 5S i underhållsverkstaden. Tydligare struktur och mer ordning och reda genererar till att underhållsteknikerna snabbare kan komma iväg till det område som behöver underhållas istället för att leta efter rätt verktyg och reservdelar.
4. Uppdatera underhållsplan, Checklistor samt Ansvar- och Utförandematris
Efter att JYSK påbörjat sitt underhållsarbete, identifierat rotorsakerna bakom stoppen, framtagit en kritikalitetsmatris samt implementerat 5S är nästa steg att uppdatera de åtgärdsförslag denna studie presenterat. Det är rimligt att uppdatera underhållsplanen, checklistorna och ansvar- och utförandematrisen eftersom nya upptäckter kommer att göras under tidens gång samtidigt som nuläget konstant är under förändring.
5. Implementera liknande underhållsarbete på andra avdelningar av JYSK
Det slutliga vidare arbetet som JYSK rekommenderas att utföra är implementering av underhållsarbete på andra avdelningar. En implementering av underhållsplanen medför att företaget påbörjar resan mot förebyggande underhåll och resan bort från att släcka bränder.
7 Referenser
[1] C. Nord, B. Pettersson och B. Johansson, TPM: Total Productive Maintenance med erfarenhet från Volvo, 2:a red., Mölndal: IVF, 1998.
[2] P. Möller och J. Steffens, Underhållsteknik, 1:a red., Malmö: Liber, 1998. [3] P. Möller, ”Underhåll & Driftsäkerhet,” 26 juni 2018. [Online]. Available:
https://www.uochd.se/article/view/609428/organisationen_ar_a_och_o. [Använd 03 juni 2020].
[4] P. Petersson, B. Olsson, T. Lundström, O. Johansson, M. Broman, D. Blücher och H. Alsterman, Lean - Gör avvikelser till framgång!, 3:e red., Malmö: Part Media, 2015. [5] ”How to Track and Improve Technical Availability?,” 17 Januari 2019. [Online].
Available: https://evocon.com/kb/how-to-track-technical-availability/. [Använd 13 Maj 2020].
[6] G. Bula, N. Tazi och E. Chatelet, ”Determining Production Systems Performance Metrics Considering Machine Downtime,” IFAC- PaperOnLine, vol. 52, nr 13, pp. 1022-1023, 2019.
[7] Ö. Ljungberg, TPM - Vägen till ständiga förbättringar, 1:a red., Lund: Studentlitteratur, 2000.
[8] R. Patel och B. Davidsson, Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, 4:e red., Lund: Studentlitteratur, 2011.
[9] I. M. Holme och B. K. Solvang, Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder, 2:a red., Lund: Studentlitteratur, 1997.