Flera respondenter tar upp i enkäten att det finns naturliga hinder i form av terräng och vegetation. Naturliga hinder kan vara skäl till dispens eftersom terrängen gör att strandområdet är svåråtkomligt och det kan därför vara lämpligt att tillåta
byggnation vid dessa områden. Det är dock viktigt att inte bortse från biodiversitet utan för att få bygga vid strandområden där terrängen redan gör det svåråtkomligt
för besökare krävs det även att exploatering inte ska ha någon negativ inverkan på biodiversitet. Det finns fall då biodiversitet in mot land behöver skyddas och inte den vi stranden, vilket kan vara skäl till att tillåta bebyggelse där. I Danmark tillåts det att bygga inom strandskyddet för att skydda natur- och landskapsintressen längre in mot land. När dispenser inom strandskyddslagstiftningen ges bör fördelarna överväga nackdelarna, som i Norges fall. Det skulle därför krävas att strandområdet både är otillgängligt för allmänheten och samtidigt inte har någon biodiversitet att ta hänsyn till för att byggnation ska tillåtas. Valeo menar också att dispenser bör ta hänsyn till allmänna intressen och även ske genom någon typ av
medborgardeltagande. Detta kan kopplas till svensk lagstiftning där en detaljplan kan upphäva strandskyddet samtidigt som människor kan vara med och påverka planen i granskningsskedet samt överklaga den (Boverket, 2019).
6 Slutsatser
Det finns ett intresse från alla studerade parter i denna studie att allmänheten ska få tillgång till hela stranden. Från allmänhetens sida finns en tydlig tendens till att avståndet för strandskyddet bör vara längre. Avståndet för strandskyddet bör bestämmas utifrån kriterier såsom biodiversitet, geodiversitet, översvämningsnivåer samt allmänhetens tillgång, och kommer därför att variera för olika stränder.
Studien uppnådde inte målet om att peka ut ett specifikt avstånd för strandskyddet.
Detta är också komplext att bestämma eftersom avståndet ska ta hänsyn till flera olika kriterier och beroende på vilket typ av vattendrag och morfologi i området.
Däremot föreslås strandskyddet vara 100 till 300 meter för miljöskyddade områden som ligger utanför urbana områden för bevarandet av biodiversitet och geodiversitet där variationen bör bero på var befintlig infrastruktur bryter av grönstrukturen och om marken innefattar geologi som är viktig för att främja biodiversitet. Detta anses vara ett rimligt avstånd utifrån att andra länders strandskyddslagstiftning med samma fokus har ett längre avstånd på strandskyddet. Lagstiftning kring översvämningar bör ta i beaktning den påverkan som människor har på stranden, och bör därför addera mellan 50 till 100 meter till det avstånd som översvämningsmätningarna angett om ett säkerhetsavstånd. Felmarginalerna är också större i flacka områden, och
beroende på den lutning som finns vid stranden bör ett säkerhets upp till minst 500 meter till det avstånd som översvämningsmätningarna angett tas med i bedömning av de olika zonerna. Det framkom av studien att de urbana områdena ska fokusera på skydd för rekreation och andra områden ska fokusera på att skydda miljön.
Utifrån resultatet i enkäterna och diskussionen föreslås 100 till 200 meter som ett lämpligt avstånd på strandskyddet för nybyggnation i de urbana områdena.
Lagen om dragvägen är djupt rotad i lagstiftningen och kulturen, samtidigt som den varit viktig för att skydda den allmänna tillgången både på allmän och privat mark.
Därför tyder det på att den fortfarande har en viktig funktion för det allmänna intresset. Däremot har den ett gammalt syfte och den bör omformuleras till ett mer tydligt och aktuellt syfte där rekreation, fiske och turism bör vara målet, samt ett avstånd som passar för dessa syften. Den lokala lagen kring fri tillgång täcker inte privat mark och där finns en brist i allmänhetens tillgång som dragvägen fyller.
Vidare tyder resultatet på att dragvägen är en symbol för allmänhetens rättigheter och kampen mot enskilda ekonomiska intressen. Privata fastighetsmäklare har influerat inskränkningen av det fria strandområdet, både genom att påverka lagstiftningen samt genom att sälja mark med förväntningar om exklusiv rätt till stranden. En starkare lagstiftning som tydligt ger allmänheten rätt till stranden behövs för att motverka inskränkningen av allmänhetens tillgång och således kan detta stärka förtroendet för rättsväsendet och staten. Vidare är hinder längs stranden i form av stängsel, skyltar eller hundar som skrämmer iväg allmänheten ett problem
som behöver åtgärder för att förhindra inskränkning av allmänhetens rätt till stranden.
San Carlos de Bariloche har redan vissa miljöskyddade områden i lagstiftningen där grönstruktur skyddas, men den okulära observationen visar att fragmentering av grönstruktur är vanligt i vissa delar och det är därför oklart om starkare skydd krävs för grönstrukturen. Detta skydd ska främst riktas mot områden utanför de mest urbana delarna eftersom det är större chans för ekologisk konnektivitet i dessa områden.
Slutsatser kring dispenser för att bygga inom strandområdet är att detta bör kunna ges utifrån några kriterier som framkommit i resultatet, och dessa bör alla uppfyllas:
• Att terrängen gör att stranden ändå är otillgänglig för allmänheten.
• Att byggnaden ligger utom riskzon för översvämningar och ras och skred.
• Att viktig biodiversitet och geodiversitet inte skadas av byggnationen.
• Att området passar för bosättning.
• Att byggnation inte har någon betydande miljöpåverkan.
Denna studie försökte utreda lämpligt avstånd för strandskyddet skulle vara utifrån de olika aspekterna för att kunna ge ett underlag för förbättringar av det nuvarande strandskyddet. Förslag på vidare forskning kan vara att se hur långt avståndet bör vara för att undvika konflikter mellan allmänheten och privata fastighetsägare, för att se när avståndet upplevs som intrång. Även mer forskning bör utföras kring hur allmänheten upplever tillgången om fokus ligger på att erbjuda attraktiva platser i staden istället för att ha tillgång till hela strandremsan.
Flera länder fokuserar på att bevara naturen och biodiversitet vid sina stränder, men de har fortfarande olika avstånd fri från byggnader som skyddar detta. Därför vore det intressant att se hur dessa avstånd påverkat bevarandet av biodiversitet. En sådan studie bör titta på hur den ekologiska konnektiviteten påverkas av
bebyggelsestruktur längs stranden.
Referenser
Adams, W. M. (2014). The value of valuing nature. Science. 346(6209), 549-551.
doi:10.1126/science.1255997
Albert, C., Aronson, J., Fürst, C., & Opdam, P. (2014). Integrating ecosystem services in landscape planning: requirements, approaches, and impacts. Landscape ecology. 29(8), 1277–1285. doi:10.1007/s10980-014-0085-0
Bariloche2000. (2017, 10 juni). Media sanción para la restitución de los 35 metros de costa. Hämtad från https://www.bariloche2000.com/noticias/leer/media-sancion-para-la-restitucion-de-los-35-metros-de-costa/107475
Bengtsson, B. (2004). Allemansrätten - Vad säger lagen? [Elektronisk resurs]. Hämtad från https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8161-6.pdf Biggam, J. (2017). Succeeding with your Master’s Dissertation. A Step-by-step Handbook.
(4 uppl). Milton Keynes: Open University Press.
Blizzard, A. F., & Mangun, W. M. (2008). Intergovernmental influences on the implementation of coastal zone management in the United States: Public shoreline access in the Southeast. Ocean & Coastal Management, 51(6), 443–449.
doi:10.1016/j.ocecoaman.2008.04.002
Boverket. (2019). Medborgardialog. Hämtad 2020-05-26 från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/kommunal-planering/medborgardialog1/
Boverket. (2020). Strandskydd. Hämtad 2020-05-28 från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planering-av-mark-och-vatten/strandskydd/
Brandt, S. A. & Lim, N. J. (2016). Visualising DEM-related flood-map uncertainties using a disparity-distance equation algorithm. Proceedings of the International
Association of Hydrological Sciences, 373, 153–159. doi:10.5194/piahs-373-153-2016 Chiocconi, R., & Baribieri, R. S. (2014). Ordenanza N° 2587-CM-14. Hämtad 2020-01-07 från
http://www.bariloche.gov.ar/boletin_contenido.php?id_contenido=21153&id_bo letin=21109
Dahlke, H. E., Lyon, S. W., Stedinger, J. R., Rosqvist, G., & Jansson, P. (2012).
Contrasting trends in floods for two sub-arctic catchments in northern Sweden - does glacier presence matter? Hydrology and Earth System Science, 16(7).
doi:10.5194/hess-16-2123-2012
Falco, E. (2017). Protection of coastal areas in Italy: Where do national landscape and urban planning legislation fail? Land use policy, 66(3), 80-89.
doi:10.1016/j.landusepol.2017.04.038
Gelcich, S. (2014). Towards polycentric governance of small-scale fisheries: insights from the new ‘Management Plans’ policy in Chile. Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems. 24(5), 575-582. doi:10.1002/aqc.2506
Grizzetti, B., Liquete, C., Pistocchi, A., Vigiak, O., Zulian, G., Bouraoui, F., … Cardoso, A.C. (2019). Relationship between ecological condition and ecosystem services in European rivers, lakes and coastal waters. Science of the Total Environment, 671(6), 452-465. doi:10.1016/j.scitotenv.2019.03.155
Herrero, M., Caramelo, G., & Picasso, S. (2015). Código Civil y Comercial de la Nación Comentado (1 uppl). Ciudad Autónoma de Buenos Aires: Infojus.
Infobae. (2016, 26 november). Calculan que "en un abrir y cerrar de ojos" se privatizaron 400 mil hectáreas de costas de lagos y ríos. Infobae. Hämtad från https://www.infobae.com/politica/2016/11/29/calculan-que-en-un-abrir-y-cerrar-de-ojos-se-privatizaron-400-mil-hectareas-de-costas-de-lagos-y-rios/
Jordbruksverket. (2005). Fragmenterat landskap – en kunskapssammanställning om fragmentering som hot mot biologisk mångfald. Rapport 2005:9.
https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/r a05_9.pdf
Klimach, A., Bagan-Kurluta, K., Pietkiewicz, M., & Źróbek, R. (2019). Legal Regulations Concerning Access to Public Waters: A Comparative Study.
Sustainability, 11(17), 1-16. doi:10.3390/su11174578
Kokot, R. R., Angarmo, D., & Valladares, A. (2011). Costa Y ribera en
Claromecó, Provincia de Buenos aires. Revista de la Asociación Geológica Argentina, 68(1), 72–83. http://ppct.caicyt.gov.ar/index.php/raga/article/view/400/170 Kungörelse om beslutad ny regeringsform (1974:152). Stockholm:
Justitiedepartementet.
Lausch, A., Baade, J., Bannehr, L., Borg, E., Bumberger, J., Chabrilliat, S. &
Schaepman, M. E. (2019). Linking remote sensing and geodiversity and their traits relevant to biodiversity – part 1: soil characteristics. Remote sensing, 11(2356), 1-51.
doi:10.3390/rs11202356
Martínez, M., Intralawan, A., Vázquez, G., Pérez-Maqueo, O., Sutton, P., &
Landgrave, R. (2007). The coasts of the world: Ecological, economic and social importance. Ecological Economic. 63(2–3), 254–272.
doi:10.1016/j.ecolecon.2006.10.002
Miljöbalken (SFS 1998:808). Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
Naturvårdsverket. (2013). Begrepp och förkortningar. Hämtad från
http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i- miljoarbetet/vagledning/skyddade-omraden/process-naturreservat/Begrepp-forkortningar.pdf
Naturvårdsverket. (2020). Plocka blommor, bär och svamp. Hämtad från https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/Det-har-galler/Plocka-blommor-bar-svamp/
Pérez-Cayerio, M. L., & Chica-Ruiz, J. A. (2015). Evaluation of a programme of integrated coastal zone management: The Ecoplata Programme (Uruguay). Marine Policy, 51(1), 527-535. doi:10.1016/j.marpol.2014.09.008
Pogue, P., & Lee, V. (1999). Providing public access to the shore: The role of coastal zone management programs. Coastal Management, 27(2–3), 219–237.
doi:10.1080/089207599263848
Río Negro. (2019, 20 April). La polémica por lago Escondido se mete en la
campana. Río Negro. Hämtad från https://www.rionegro.com.ar/la-polemica-por-lago-escondido-se-mete-en-la-campana-939160/
Rochette, J. (2009). Challenge, dialogue, action… Recent developments in the protection of coastal zones in Italy. Journal of Coastal Conservation, 13(2/3), 131-139.
doi:10.1007/s11852-009-0051-1
Schütz, S.E., & Myklebust, I. E. (2016). Coastal zone management – between politics and law: New guidelines for differentiated management of the shore zone in Norway. Local Environment, 21(2), 189–201. doi:10.1080/13549839.2014.932338 Stocker, T.F., Dahe, Q., Plattner, G., Tignor, M.M.B., Allen, S.K., Boschung, J.,
& Midgley, P.M. (2013). Working Group I Contribution to the Fifth Assessment Report of the IPCC. Cambridge: University Press.
Strandskyddsdelegationen. (2014). Vem gör vad? hämtad från:
http://www.strandskyddsdelegationen.se/strandskydd-och-dispens/vem-gor-vad/
Strandskyddsdelegationen. (2015). Strandskyddet i praktiken. (SOU 2015:108).
Stockholm: Elanders Sverige AB.
Thompson, R. (2007). Cultural models and shoreline social conflict. Coastal Management, 35(2-3), 211-237. Doi:10.1080/08920750601042294
Thompson, R., & Dalton, T. (2010). Measuring public access to the shoreline: The boat-based offset survey method. Coastal Management, 38(4), 378–398.
doi:10.1080/08920753.2010.489201
Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. (5:1) Lund: Studentlitteratur AB.
Utrikesdepartementet. (2017). Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Argentina: situationen per den 31 december 2017. Hämtad från
https://www.regeringen.se/49f292/contentassets/42dcafff924d4a23ab8bcf121c5 4f64b/argentina---manskliga-rattigheter-demokrati-och-rattsstatens-principer-2017.pdf
Vistad, O. I., & Skår, M. (2013). Recreational use of developed Norwegian shorelines: How ambiguous regulations influence user experiences. Coastal Management, 51(6), 443–449. doi:10.1016/j.ocecoaman.2008.04.002
Vistad, O.I., Skår, M., Wold, L.C., & Mehmetoglu, M. (2013). Balancing public access and privacy in developed coastal zones: Factors influencing attitudes towards potential management options. Journal of Outdoor Recreation and Tourism, 2624(3-4), 7-18. doi:10.1016/j.jort.2013.09.001
Özalp, A. Y., & Akinci, H. (2016). Development and management of private property rights on coastal areas. Ocean and coastal management, 121, 107-115.
doi:10.1016/j.ocecoaman.2015.12.015
Bilaga A Intervju 1
I vilken lagstiftning hanteras strandskydd (nationellt, provinsiellt, kommunalt)? Förklara översiktligt.
Svar Laura Valeo:
Stränderna vid sjöar, laguner, hydrofobiska jordar, floder och bäckar, som inkluderas i staden San Carlos de Bariloche, har en lokal skyddshantering. Det definieras av ett fritt område från byggnader från maxlinjen för vanliga
översvämningar eller andra förhållanden som är beroende av vattenkroppen eller vattendragets egenskaper. Provinsiell lagstiftning hanterar vattenkvaliteten på allt vatten i provinsen. Den har lagar som reglerar rester från industriella aktiviteter, turistföretag och specialfall. Nationella lagar regleras i allmänhet av provinserna på ett sätt som är lämpliga för deras territorium.
Har Argentina/Bariloche en lagstiftning som säkerställer allmänhetens tillgång till naturen? Om ja, skulle du kunna beskriva den lagstiftningen kortfattat?
Svar Laura Valeo: Allmän tillgång till naturen, förstådd som tillgång till kusten runt vattendrag och vattenkroppar för rekreation, är garanterad i deklarationen för Kommunens organiska förordning (2007). Därefter, är lagliga formen av implementering hanterad genom möjligheten att upprätta servitut för passage, överlåtelse till kommunal offentlig egendom genom överenskommelser om kompensation eller tidigare expropiering genom deklarationen om allmännytta.
Staden San Carlos de Bariloche har speciella förutsättningar i tillgången till naturen eftersom den är lokaliserad inom nationalparken Nahuel Huapi. Den finns till och med inom staden, mark utan stängsel av kommersiell eller privat egendom tillgängligt för kulturella syften.
Finns det undantag i lagstiftningen som tillåter byggnader? Om ja, kan du nämna undantagen?
Svar Laura Valeo: Lokal lagstiftning har befogenhet att reglera användningen och utnyttjandet av marken i dess rättsliga möjlighet och att fastställa begränsningarna för byggnadsockupation. I vissa fall får byggnader uppföras med mindre avstånd avvikande från den lokala standarden, till exempel när en tomt är smal, de ger undantag till att bygga närmare sjöar eller vattendrag.
Vad blir det för konsekvenser om lagstiftningen bryts?
Svar Laura Valeo: Olagliga konstruktioner pekas vanligtvis ut av grannar eller av lokala föreningar. Påföljderna är böter och om det inte inträffar ska påföljden bli rivning. Kommunen vill dock undvika rivning.
Vilken roll har de olika myndigheterna vid genomförandet av lagar?
Svar Laura Valeo: De olika nivåerna av myndigheter reglerar och kontrollerar sina egna lagar.
Vad är syftet med lagstiftningen? Skulle du kunna beskriva den nationella, provinsiella och kommunala lagen kortfattat?
Svar: Nationella lagar är generella uttalanden. Artikel 1974 i civil- och handelskoden (Codigó civil y commercial) fastställer dragvägen som en restriktion för kontrollen av individuell mark, med en 15 meters remsa, för att skydda navigering i vattendrag.
Nationalparken Nahuel Huapi är under nationell rätt och når sjön Nahuel Haupi.
Dess funktion är bevarandet av en del av den Patagoniska Andiska skogen, stäppen och dess biodiversitet.
Provinsiella lagar kontrollerar vattenresursernas kvalitet. De har förmyndarskapet, administrering och politisk makt över allmänna vatten och sedermera användningen och åtnjutandet av dem av individer. Det garanterar godkännanden, medgivanden och tillstånd genom Vattenkoden (Lag nummer 2952), som reglerar förvaltningen av allmänna vatten, användningen av privatpersoner, hydrauliskt arbete, sanering och andra miljöaspekter.
Kommunens organiska förordning fastställer behovet för skydd av urbana vatten.
Kommunen validerar förordningar för dess fullbordande, såsom regleringen för byggnationer i kommunens koder och dess modifikationer. Building and Planning Code (1980), Urban Code (1995) and Urban Environmental Development Plan West (2019).
Vilket avstånd har strandskyddet?
Svar Laura Valeo: Lokal lagstiftning fastställer att borttagandet av byggnader från sjöområden ockuperad av vanliga flöden varierar beroende på sjön och det närliggande urabana området.
Nahuel Huapi Lake: i stadens centrala områden är det 15 m, i mindre centrala områden är det 20 m och i miljöskyddade områden är det 35 meter.
Moreno och Morenito Ezquerra Lake: i mindre centrala områden är det 20 meter och i miljöskyddade områden är det 35 meter.
För vattendrag fastställs fritt område till 15 meter.
Alla byggnader som står vid “kroppar” och sjöar måste anpassas till miljövillkoren av varje tomt och kan kräva större undantag.
Vad är anledningen till avståndet på strandskyddet?
Svar Laura Valeo: Avståndet för skyddet av kusten är en restriktion för minsta avstånd som är nödvändig och grundläggande för analys och värdering av varje enskilt fall, beroende på variationen av den uppkomna situationen, till exempel klippor, stenar, stränder, skyddsområden.
Finns det skillnad på strandskyddslagstiftning vid havet och sjöar?
Svar Laura Valeo: Sjöar har gränser som definieras av medelhögvattenstånd. Alla tomter som intränger på detta område måste göra en administrativ ansökan för deras avgränsning.
Kusten är inkluderad inom räckvidden för maximala flöden - minimum av medelvattenflöden.
Finns det en lagstiftning som säkerställer att människor kan ta sig till stranden? Restriktioner för privat egendom som lämnar plats för vägar eller stigar ner till stranden?
Svar Laura Valeo: Ja, nämnt tidigare. Det borde klargöras att det finns konflikter när servitut eller stegen inte formuleras.
Bilaga B Intervju 2
Vilket syfte och mål tycker du att strandskyddslagstiftningen borde ha?
Kan du förklara varför?
Svar Laura Valeo: Jag anser att strandskydd i första hand bör bevara livsmiljöer och främja dess integration med kontrollerade rekreation/friluftsaktiviteter.
Svar Agustina Cotelo: Det huvudsakliga målet måste vara skyddet av själva
vattendraget, från förorening och modifiering av dess ekosystem, särskilt bevarande av kusterna. Inte bara för den biologiska mångfalden de kan ha, utan för att undvika fysiska förändringar som kan inträffa, till exempel erosiva processer.
Tycker du att biodiversitet ska vara skyddad i lagstiftningen? Om ja, hur?
Svar Laura Valeo: Ja, det borde skyddas. Kusterna är stora och de bör inte behandlas homogent. Det skulle kunna finnas kuster mer rekreationsvänliga som är relaterade till stadsmiljöer med intensiv ockupation och resten av kusten borde prioritera att bevara den biologiska mångfalden.
Svar Agustina Cotelo: Den biologiska mångfalden måste skyddas av lagstiftning, till exempel i fallet med San Carlos Bariloche ejido, som är inom Nahuel Huapi
nationalpark. På detta sätt bevaras dessa arter indirekt av lagstiftning som skyddar sjöarna och floderna som är livsmiljöer för arter av speciellt värde, t.ex. Huillin som är utrotninghotad. Vi måste också ta hänsyn till i vår stad det ekologiska och
biologiska mångfaldsvärdet som “mallines” (våtmark) har. De finns både i stads- och förortsområdet, i synnerhet finns det "Mallin del km 12", som är hem för ett stort antal fågelarter, förutom att det är en viktig sötvattensreserv.
Tycker du att det finns anledning för undantag i lagstiftningen? Om ja, kan du förklara i vilka fall du tycker byggnader skulle tillåtas inom strandskyddet?
Svar Laura Valeo: Jag tycker att lagstiftningen vanligtvis inte uppfyller, innehåller eller betraktar alla fall. Därför kan det finnas undantag som strider mot
lagstiftningen. Likväl, alla dessa undantag bör vara baserade på det allmänna intresset och bry sig om den naturliga miljön samt bli antagen genom någon form av
medborgardeltagande.
Svar Agustina Cotelo: Personligen anser jag att strandlinjekonstruktion inte bör tillåtas på något sätt, eftersom den naturliga morfodynamiken i hela vattenkroppen kan modifieras. Beroende på returperioden för varje vattenmassa kan skadorna som kan uppstå när en förorenare tränger in vara irreversibla. Användningarna som bör tillåtas på platser nära kusten bör endast vara rekreation. Dock medger regleringen konstruktioner med beaktande av strandlinjen (det maximala vattenståndet för varje vattenkropp som studeras).
Vad tycker du är ett lämpligt avstånd på strandskyddet för att tillgodose syftet? Kan du förklara varför?
Svar Laura Valeo: Jag anser att det inte finns ett avstånd på strandskyddet som fungerar i alla situationer och jag tror att det finns kriterier som fungerar för att förklara dessa avstånd.
Svar Agustina Cotelo: Som jag har sagt kommer denna linje att bero på egenskaperna hos varje vattenkropp, till exempel dess morfometri, dess
returperiod, gränsen för årliga och extraordinära översvämningar. Syftet med denna förordning måste också beaktas, om det som önskas är att skydda människor som bygger byggnader vid kusten, det vill säga t.ex. från översvämningar. Eller om det du vill är att bevara kusten själv, bevara dess enastående naturliga förhållanden och dess biologiska mångfald. I detta avseende kommer avstånden att vara olika och
returperiod, gränsen för årliga och extraordinära översvämningar. Syftet med denna förordning måste också beaktas, om det som önskas är att skydda människor som bygger byggnader vid kusten, det vill säga t.ex. från översvämningar. Eller om det du vill är att bevara kusten själv, bevara dess enastående naturliga förhållanden och dess biologiska mångfald. I detta avseende kommer avstånden att vara olika och