Syftet med studien var att studera om det fanns några skillnader mellan kvinnliga och manliga universitetsstudenter i deras syn på sitt eget utseende och självförtroende i relation till hälsa. Resultatet visade att det var stora könskillnader i de flesta frågorna i undersökningen och det är intressant då det var något oväntat att det skulle vara så. Undersökningen visade mycket intressanta svar som fick analysen och diskussionen att utvecklas till mycket bra tankar och idéer.
Majoriteten av respondenterna som deltog i studien hade ett bra ansåg sig själva ha ett bra självförtroende, men det var ändå 1/5 som svarade att de hade ett dåligt självförtroende och det är många fler än vad vi förväntat oss och detta gav ett bra svar på frågeställningen som löd ”Hur ser universitetsstudenter på sitt eget självförtroende”. Det kan vara en tillfällighet att det är så många som har ett dåligt självförtroende, precis som Hassmén m.fl. tar upp är ett bra självförtroende viktigt för att lyckas med de olika uppgifterna man stöter på under livets gång. Men bara för att någon har ett bra självförtroende betyder det inte att det alltid är bra, och tvärtom. Någon med ett dåligt självförtroende kan likaväl jobba hårt för att göra det bättre (Hassmén, m.fl. 2009). Detta kan vara en av anledningarna till varför resultatet ser ut som det gör. Någon/några av respondenterna kan mycket väl ha ett tillfälligt försämrat självförtroende. Ändå är det intressant att majoriteten utav alla respondenter med dåligt självförtroende är kvinnor. Något som det självklart kan bero på är att kvinnor har ett tufft samhällsideal att leva upp till då allt i media kretsar kring att se bra ut. Om man känner att man inte klarar av att leva upp till idealet är det inte konstigt att man förlorar självförtroende. Detta skriver även (Jacobson, 2010) och pekar på att det blir tuffare och tuffare för kvinnor i dagens samhälle att passa in till samhällsidealet som innebär att ”se bra ut”.
Resultatet på frågeställningen ”Hur ser universitetsstudenter på sitt eget utseende?” blev intressant då det visade sig att 86 % av respondenterna hade en positiv syn på sitt eget
utseende. Men ändå är det intressant att 39 av 50 personer i undersökningen svarade att de vill ändra på sig själv utseendemässigt ”en del” eller ”mycket”. Något som är överraskande då Wilhelms beskrivningar (2006) säger helt emot detta. Där beskrivs det att personer som inte är nöjda med sitt utseende har stora problem i vardagen med sitt självförtroende, då de inbillar sig att de är ”sämre” än andra människor. Den här studiens resultat beskriver istället att många universitetsstudenter är nöjda med sitt utseende, men de strävar efter att bli ännu nöjdare genom att kunna ändra något i sitt utseende. Det talar alltså emot (Wilhelm, 2006) där det
37 framgår att det är väldigt svårt för en person som är missnöjd med sitt utseende att ha ett bra självförtroende
Synen på god hälsa kan ses på många olika sätt, vi fick svar på frågeställningen ”Vad har universitetsstudenter för syn på ”god hälsa”?” genom respondenternas egna åsikter som de fick dela med sig av vad de anser att ”god hälsa” är. Det var endast 7 % som svarade negativt men det var dessa svar som var mest intressanta då åsikter som dessa skapar kroppsidealen som florerar i samhället. Det är dessa personer som är mest påverkade av idealen och det styrker Greene (2011) med att dessa personer vill så gärna uppnå resultat med sitt utseende att de tar till alla medel möjliga, kvinnor slutar äta för att bli smala och män börjar ta steroider för att bli stora. Självklart gäller detta inte alla, men att ha en åsikt som ” Äta bra mat, att ej vara överviktig” leder inte till något annat än undervikt tillslut då man blir blind och ser endast faran i att vara överviktig. Denna respondent som skrev detta kan ha varit överviktig tidigt i livet och nu på senare åren utvecklat dessa tankar. Enligt Jacobson (2010) har de personer som tidigare i livet haft ett högt BMI jämfört med sina jämnåriga lättare att utveckla ätstörningar senare i livet. Detta är dock bara spekulationer och det är omöjligt att veta hur denne respondent tänker utan att kunna gå in på djupet och verkligen studera just denna person individuellt. När man jämför med respondentens egen syn på ”god hälsa” och ”Hälsa är att må bra – och att ha tillräckligt med resurser för att klara av vardagens krav – och för att kunna förverkliga personliga mål (sid. 18, Winroth, Rydqvist, 2008)” finner man tydliga skillnader i definitionen på god hälsa, Winroth beskriver att god hälsa är att må bra på sitt egna sätt så att man klarar av vardagens olika uppgifter. Respondenten menar istället att sin definition på god hälsa är att leva upp till kroppidealet ”att inte vara överviktig”.
”Antingen så har du ett bra självförtroende eller så har du inte det” -(sid. 123, Hassmén, m.fl, 2009).
Detta citat beskriver en myt som Hassmén m.fl. lyfter fram och menar på att man kan ha ett bra självförtroende i någon situation och dåligt självförtroende innan. Det visar även resultatet på frågeställningen ”Hur reflekterar självförtroende emot andra aspekter?”. Det går ett
mönster genom hela undersökningen som visar att en respondent kan ha ett bra
självförtroende i en situation, samtidigt som samma respondent har dåligt självförtroende i en helt annan situation. Ett tydligt resultat som visar att respondenterna är osäkra någon situation men säkra i en annan är de kvinnliga respondenternas svar över hur säkra de är i en ny
38 idrottsgren/fysisk aktivitet jämfört med att prata inför grupp. (Hassmén, m.fl. 2009) skriver att vara rädd för att misslyckas kan leda till ett sämre självförtroende, men det behöver inte vara negativt heller. Men som de beskriver så är det enkelt att dra en slutsats om att en person har ett bättre självförtroende i en situation där denne är van, eftersom personen blir då mindre orolig för att misslyckas. Och det kan självklart vara just en slump att de kvinnor som deltagit i denna undersökning känner sig väldigt otrygga och har dåligt självförtroende i att delta i en ny idrottsgren/fysisk aktivitet pga. att de möjligtvis är ovana situationen. Det skulle
förmodligen se annorlunda ut om ett damlag i t.ex. fotboll fick svara på den frågan eftersom de är vana med fysisk aktivitet och kan då möjligtvis vara säkrare i en sådan situation. Det går att spekulera hit och dit om hur resultatet kan ha sett annorlunda ut om ett damlag inom idrott skulle fått denna fråga som vi ställde, då hade det kanske inte blivit ett lika starkt resultat på att prata inför en grupp eller att ta sig an nya uppgifter i vardagen.
Självklart kan man inte dra några slutsatser om att dessa resultat som är presenterade eftersom att undersökningen var så pass liten och tunn som den var. För att kunna använda denna forskning på ett bredare plan behövs det många fler respondenter som kompletterar resultatet ytterligare. Det är omöjligt att veta om dessa resultat är trovärdiga eftersom det helt enkelt kan vara en slump att just de 50 personer som svarade på enkäten tänker på ett helt annorlunda sätt än vad andra universitetsstudenter gör. I vissa delar av resultatet stämmer mycket in på vad litteraturen säger och det är en styrka eftersom en litteratur är en utvecklad forskning på just det området. Vissa delar i resultatet stämmer även inte in med litteraturen och det kan då istället vara en svaghet som pekar på att våra respondenter kan ha skiljt sig ifrån vad forskningen i detta område säger.
Överlag är undersökningen bra och ger en stor översikt, men det kan ha blivit för stort med tanke på hur få respondenter som deltog. Resultatet hade troligen blivit mycket mer utvecklat om studien hade haft fler respondenter och det hade passat bättre ihop till den stora
utbredningen som hela arbetet ledde till.
Enkäten var bra utformad jämfört med vad studien skulle forska om, men det blev några frågor som blev överflödiga och det ledde till att det blev ett alldeles för stort resultat för att kunna koppla till litteratur och syfte. Det var svårt att hitta relevant litteratur som hade undersökt liknande område innan och det gav undersökningen en slags svaghet då det blev svårt att styrka alla resultat som kom fram.
39 Slutsatserna är att det var ett brett område att undersöka, kanske för brett för en b-uppsatts och för den lilla andelen respondenter vi hade. Det går inte heller att generalisera resultaten då det var för få respondenter. Men trots detta kan man dra några slutsatser kring könsskillnader där de manliga respondenterna visade på ett bättre självförtroende och att de var säkrare i olika situationer. De kvinnliga respondenterna var mer jämnnöjda med sitt utseende än vad männen var, och de kvinnliga respondenterna svarade att de ville ändra mindre på sig själva
utseendemässigt än vad männen svarade att de ville.
Det tycks vara tunt med tidigare forskning kring universitetsstudenters upplevelser av utseende och självförtroende samt hur dessa aspekter relaterar till hälsa vilket visar på att detta är ett outforskat område som verkligen ger både intresse och inspiration till fortsatt forskning.
40
Litteraturlista
Böcker
Hassmén, N. & Hassmén, P. Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Farsta: SISU Idrottsböcker, 2008. Antal sidor: 414.
Hassmén, P., Kenttä, G. & Gustafsson, H. Praktisk idrottspsykologi. Stockholm: SISU Idrottsböcker, 2009. Antal sidor: 252.
Rydqvist, L-G., Winroth, J. Hälsa & Hälsopromotion. Farsta: SISU Idrottsböcker, 2008. Antal sidor: 288.
Trost, J. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur, 2012. Antal sidor: 178.
E-böcker
Greene, S., Psychology of Emotions, Motivations and Actions: Body Image, Perceptions, Interpretations and Attitudes. New York: Nova, 2011. Antal sidor: 301.
Wilhelm, S. Feeling Good about the Way You Look: A Program for Overcoming Body Image Problems. New York: Guilford Press, 2006. Antal sidor: 224.
Wright, J., Building Self-Confidence with Encouraging Words. Friendswood: TotalRecall Publications, 2008. Antal sidor: 201.
Avhandlingar
Lunde, C., What people telle you gets to you, Body Satisfaction and Peer Victimization in Early Adolescence. Göteborg universitet: Department of Psychology, 2009. Antal sidor: 62. Westerberg Jacobson, J., Wish to be thinner, Development and Prediction of Disturbed Eating: A Longitudinal Study of Swedish Girls and Young Women. Uppsala universitet: Department of Public Health and Caring Sciences, 2010. Antal sidor: 96.
Webbsidor
41
Bilaga 1
44