Utseende och självförtroende utifrån hälsoaspekter
Skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters uppfattning på sitt
eget utseende och självförtroende
Appearance and self-confidence based on aspects of health
Johan Libäck
Mattias Tiger
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Idrottsvetenskap II,
2
Förord
Denna b-uppsats är ett arbete som ingår i det idrottsvetenskapliga programmet med inriktning på idrottscoachning vid Karlstads universitet.
Vi valde att rikta in oss i detta område (kroppsfixering och självförtroende) eftersom vi båda är intresserade och insatta i ”hälsovärlden”. Vi båda strävar efter att arbeta med att hjälpa andra med sin personliga hälsa och därför kändes det som ett passande val att studera hur universitetsstudenter ser på sitt utseende, självförtroende och olika hälsoaspekter.
Det har varit ett väldigt intressant och roligt arbete, men samtidigt en nyttig läxa där vi lärt oss att verkligen ge ett sådant här arbete mer tid.
Vi vill tacka alla som deltagit i undersökningen, utan er hade detta aldrig gått att genomföra. Ett stort tack till Helene Hjalmarson som har handlett oss väldigt bra och hjälpt till att hålla oss på rätt spår i undersökningen.
Karlstad 2014-05-28. Johan Libäck
3
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Syfte ... 7 1.3 Frågeställningar ... 7 2. LITTERATURBEARBETNING ... 8 2.1 Kroppsfixering... 8 2.2 Självförtroende ... 9 2.3 Hälsa i vardagen ... 11 3. METOD ... 13 3.1 Urval ... 13 3.2 Mätinstrument ... 13 3.3 Genomförande ... 13 3.4 Databearbetning ... 143.5 Reliabilitet och validitet ... 14
3.6 Etiskt förhållningssätt ... 14 4. RESULTAT... 16 4.1 Resultatsammanfattning ... 16 4.2 Bakgrundsfrågor ... 17 4.3 Utseende ... 19 4.4 Självförtroende ... 21 4.5 Hälsa i vardagen ... 23
4.6 Självförtroende speglat emot olika aspekter ... 25
4
Abstract
The paper takes part in the big health trend going on in today's society. No one can have failed to notice how the media influences and has a major influence when it comes to body fixation and self-confidence. Everywhere one gets the impression that one should be slim or fit to fit in and it is important to be like everyone else. And if you're not, you don’t meet the demands of your surroundings. Obviously, this should reflect on your self-confidence if you do not feel you meet the requirements, or is that the case?
The purpose of this paper is to examine whether male and female university students have different views of their own appearance and self-confidence, and also investigate whether there are gender differences.
We have chosen to do the survey using questionnaires via the web-based program Survey & Report. After analyzing the results of the Survey & Report and SPSS, we chose to walk around at Karlstad University with the survey and let the randomly selected respondents answer the questionnaire and there were 50 students who participated in the survey. The results showed that female students generally had lower self-confidence than the male students had. Both the female and male students were overall quite positive about their own appearance. Male students were found to be more secure in different kinds of situations than the female students were.
5
Sammanfattning
Denna studie tar del i den stora hälsotrenden som pågår i dagens samhälle. Ingen kan ha undgått hur media påverkar och har ett stort inflytande när det kommer till kroppsfixering och självförtroende hos människor. Överallt får man intrycket av att man ska vara smal eller vältränad för att passa in och det är viktigt att vara som alla andra. Och är du inte det så uppfyller du inte omgivningens krav. Självklart borde detta spegla av sig på självförtroendet om man inte känner att man uppfyller kraven, eller är det verkligen så?
Syftet med denna uppsats är att undersöka om manliga och kvinnliga universitetsstudenter har olika syn på sitt eget utseende och självförtroende, och även undersöka om det finns några könsskillnader i detta.
Vi har valt att göra undersökningen med hjälp av enkäter via det webbaserade programmet Survey & Report. Sedan analysera resultatet i Survey & Report och statistikprogrammet SPSS. Vi valde att gå runt på Karlstads universitet med enkäten och låta slumpmässigt utvalda respondenter få svara på enkäten och det var 50 studenter som deltog i undersökningen. Resultatet visade att de kvinnliga studenterna hade generellt sämre självförtroende än vad de manliga studenterna hade. Både de kvinnliga och manliga studenterna var överlag ganska positiva till sitt eget utseende. De manliga studenterna visade sig vara mer säkra i olika sorters situationer än vad de kvinnliga studenterna var.
6
1. INLEDNING
1.1 Bakgrund
Vi lever i en värld (2014)där det är viktigt att synas och få bekräftelse på vad man gör. Dagens samhälle ställer större krav på oss människor att hänga med i det snabba tempot som vardagen styrs av, nya trender kommer och går varje dag och för att ta del av dessa krävs det att man håller sig uppdaterad. En trend som är aktuell i dagens samhälle är den hälsovåg som slagit till i samhällets alla kretsar, att äta rätt och se tränad ut är det enda rätta idag, äter man annorlunda eller ser ut på ett annat sätt så anses det vara fel. Detta har i sin tur lett till att ett bekräftelsebehov har skapats då man ska visa upp att man tränar och äter bra, för att få ett slags ”godkännande” av omgivningen att man klarar av att uppfylla dess ideal som är aktuellt. Att utseendefixering är ett aktuellt ämne i samhället är odiskutabelt och det styr samhällets ansikte utåt, media osv. Självklart leder detta till att människor som inte uppnår samhällets ideal känner sig otillräckliga och som leder till ett förlorat eller försämrat självförtroende. I denna tid är det en komplimang att bli kallad ”smal” men ”tjock” anses vara en grov förolämpning, det finns inget mellanting däremellan. Och varför är det bättre att vara ”smal” än ”tjock” egentligen? Att skapa dessa ideal i samhället leder då till att ungdomar försöker att leva efter dessa, och när idealet är att vara ”smal” är det inte konstigt att många får
ätstörningar och andra svårigheter som kommer ifrån undervikt. Ett drömideal vore då att ha något mellanting där det är okej att se ut på ett sätt som är det som är mest hälsosamt just för den personen.
7
1.2 Syfte
Syftet med denna undersökning är att studera om det finns några skillnader mellan kvinnliga och manliga universitetsstudenter i deras syn på sitt eget utseende och självförtroende i relation till hälsa. Studien kommer genomföras med hjälp av flera frågeställningar som kommer ligga till grund för hela undersökningen, både i enkäten och i resultatet, dessa frågeställningar redovisas här nedanför.
1.3 Frågeställningar
Hur ser universitetsstudenter på sitt eget utseende?
Hur ser universitetsstudenter på sitt eget självförtroende?
Vad har universitetsstudenter för syn på ”god hälsa”?
8
2. LITTERATURBEARBETNING
Studien avser att fördjupa sig inom tre temaområden, kroppsfixering och utseende,
självförtroende samt hälsa. Nedan följer beskrivande fördjupningar inom varje temaområde.
2.1 Kroppsfixering
Enligt Josefin Westerberg Jacobsons avhandling ”Wish to be thinner”, ökar antalet viktminskningsförsök hos flickor i åldrarna 11–18 jämfört med när de är yngre. De olika respondenterna i hennes avhandling svarade bland annat så här när de fått frågan varför de vill minska i vikt och bli smalare; ”bli nöjd med mig själv”, ”vill inte känna mig klumpig på gymnastiken”, ”leva upp till de samhälleliga idealen” och ”kunna ha vissa kläder”. Detta ger en tydlig bild över hur viktigt det är för flickor i de här åldrarna att passa in i olika grupper och leva upp till samhällsidealet i vårt samhälle (sid. 72, Jacobson, 2010). Avhandlingen visar även på att personer med högre BMI (Body Mass Index) än jämnåriga, eller de som är
överviktiga i förpuberteten riskerar att utveckla ätstörningar senare i livet. Utseendet har en stor betydelse för personernas självkänsla och tanken på att inte se ut som alla andra kan driva dem till beslut som skadar dem själva (Jacobson, 2010).
Carolina Lunde skriver i sin avhandling ”What people tell you gets to you”, om hur personers kroppsuppfattning (hur man ser på sin kropp) kan variera från person till person beroende på olika upplevelser. Det gjordes olika sorters studier men ett återkommande svar i studierna var att de som utsätts för mobbning skaffade sig en mer negativ syn på sitt utseende än andra. Oftast var det överviktiga som utsattes för mobbning. Och medan de överviktiga pojkarna ansåg att de enbart blev retade för sitt utseende tyckte de överviktiga flickorna att de var utsatta för regelrätt mobbning. Även de flickor som inte var överviktiga kunde i vissa fall känna att de utsattes för regelrätt mobbning, men inte i lika stor utsträckning som bland de överviktiga (Lunde, 2009).
9 män och kvinnor är farligt och mycket negativt som kan enkelt leda till mentala och fysiska problem, precis som anorexia eller biverkningar av doping. (Greene, 2011).
Synen på hur personer ser på sitt eget utseende kan spela en stor roll på hur de lever sitt liv, det beskrivs i Sabine Wilhelms bok”Feeling Good about the Way You Look: A Program for Overcoming Body Image Problems”. Där berättas det om olika människor som tycker att de har brister i sitt utseende och som då hämmar dem i vardagen. Det berättas om en person som känner sig säker inför folk när hon har ren hy men när hon får finnar blir hon t.o.m. osäker inför sina närmsta vänner. En man med ett vackert leende nämns också i boken. Hans kollegor undrar alltid varför han dyker upp ensam på alla evenemang när han väl dyker upp över huvudtaget. Han påstår att han har alldeles för mycket arbete för att ha tid att följa med ut på sådana saker, men sanningen är att han är rädd för att träffa nytt folk. Anledningen till detta är att han är missnöjd med sitt hår och känner då ett obehag inför kvinnor och kan inte förstå varför någon skulle kunna se honom som attraktiv. Detta gör att han aldrig tar initiativet till en date (Wilhelm, 2006).
Sammantaget visar således tidigare studier och litterära fördjupningar att upplevelser av utseende är komplext och kan driva människor till hälsa såväl som ohälsa.
2.2 Självförtroende
Ett viktigt karaktärsdrag för att lyckas här i livet är självförtroende. Inte bara för att klara av att leverera när det är som viktigast utan också för att lära sig nya saker. Nybörjare likväl de mest erfarna inom sina områden, lyckas bättre om de har tron på sig själva och ser
möjligheten att lyckas med de uppgifter som står framför dem. Självförtroende är inte bara viktigt för att lyckas bättre med sina uppgifter i vardagen. Det hjälper än också att komma tillbaka efter motgångar. Som person blir man mer hängiven, bestämd och upplevs vara mer stabil som person (Hassmén, Känttä, Gustafsson, 2009).
”Antingen så har du ett bra självförtroende eller så har du inte det” -(sid. 123, Hassmén, m.fl, 2009).
10 helst kan någonting hända som gör att självförtroendet försämras. Ett exempel på detta är att du misslyckas med en uppgift (Hassmén, m.fl, 2009).
Detta leder oss in på nästa missledande påstående om självförtroende. ”Misstag och förluster leder alltid till tappat självförtroende” (sid. 123, Hassmén, m.fl, 2009). Många upplever nämligen motsatsen till detta. Nämligen att de får en så kallad nytändning, och känner att de vill bevisa att de klarar av det nästa gång (Hassmén, m.fl, 2009).
Det finns fler av just den här sortens myter. Men för att sammanfatta allt på ett mer kortfattat sätt verkar det vara så att olika individers självförtroende, hänger ihop på något sätt med hur man som person tolkar det som sker runt omkring. Beroende på hur man tolkar all denna information blir resultatet olika. Det kan bli positivt trots att personen i fråga kanske
misslyckats totalt med sin insats. Eller så blir det kanske negativt, även fast du precis fått en befordran (Hassmén, m.fl, 2009). Ett citat som verkligen fångar det här tänkesättet kring självförtroende är; ”Självförtroende är ett resultat av hur man tänker, vad man fokuserar på och hur man reagerar på händelser i sitt liv” (sid. 124, Hassmén, m.fl, 2009).
Enligt Wright (2008) går det att karakterisera personer med dåligt självförtroende och
personer med bra självförtroende. I hennes bok “Building Self-Confidence with Encouraging Words“ beskriver hon hur hon grupperar in personer i två olika grupper, beroende på hur deras självförtroende är. Människor som grupperas in i gruppen med dåligt självförtroende har dessa karaktärsdrag:
- Dessa personer är rädda för förändring.
- De ser livet med ett pessimistiskt synsätt, tex att glaset är halvtomt istället för halvfyllt. - Dessa personer har problem med att beskriva vad de har för mål i livet. De har svårt att beskriva specifikt vad de vill ha, de generaliserar istället för att ge konkreta svar.
- De sätter andra personer i förstahand och tänker sällan på vad som är bäst för dem själva. De försöker passa in med alla medel som krävs istället för att uppnå sin egen potential.
- Dessa personer är osäkra och dras till andra personer som också känner sig som ”offer”. Det leder till dåliga och giftiga relationer som oftast försämrar dessa personers redan dåliga självförtroende.
Judy J. Wright (2008) beskriver de personer som har bra självförtroende med dessa karaktärsdrag:
11 - Dessa personer är ”drömmare”, de har en dröm som de lever efter och de ser sig själva leva denna drömmen i framtiden.
- De är starka på att kommunicera med andra personer.
- Dessa personer är kärleksfulla och snälla. De har lärt sig att skilja sig ifrån relationer som inte fungerar för dem.
- De är attraktiva och öppna för att möta nya människor och de speglar ifrån sig ett välmående självförtroende som gör dem intressanta.
Självförtroende tycks av litteraturen att döma vara en viktig resurs för att lyckas åstadkomma förändring men troligen även för att uppleva livet positivt. Den här studien avser även att koppla självförtroende mot hälsa.
2.3 Hälsa i vardagen
Genom åren har det presenterats olika definitoner av vad god hälsa egentligen innebär. Nedan visas tre olika definitioner av begreppet som Winroth och Rydqvist tar upp i boken hälsa och hälsopromotion (2008).
”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och handikapp (WHO, 1948).” Se (sid. 17, Winroth, Rydqvist, 2008).
”P har full hälsa, om och endast om P har förmågan att, givet
standardomständigheter, förverkliga sina vitala mål (sid. 84, Nordenfelt, 1991).” Se (sid. 17, Winroth, Rydqvist, 2008).
”Hälsa är att må bra – och att ha tillräckligt med resurser för att klara av vardagens krav – och för att kunna förverkliga personliga mål (sid. 18, Winroth, Rydqvist, 2008)”.
För varje minut som går dör hundratals miljoner celler i vår kropp. Eftersom situationen ser ut som den gör är det viktigt att måltiderna under dagen är väl sammansatta med de
12 Under tiden som vi människor är vakna förbrukas vårt energiförråd som byggts upp med av olika sorters mat. Men ett av de bästa sätten att få tillbaks energi på är att sova. I sovande tillstånd återskapar kroppen vår förbrukade energi, vilket är behövligt då trötthet leder till att man blir lättirriterad, aggressiv och får koncentrationssvårigheter. En vuxen människa klarar sig i snitt med 7-8 timmars sömn per natt. Det är dock viktigt att komma ihåg att detta är väldigt personligt då vissa klarar sig alldeles utmärkt med t.ex. 4 timmars sömn (Winroth, Rydqvist, 2008).
”De som inte tror att de har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta sig tid för sjukdom.”
(Sid. 107, Winroth, Rydqvist, 2008).
13
3. METOD
3.1 Urval
Urvalet som deltog i enkätundersökningen var universitetsstudenter. Undersökningen hade en könsfördelning på 50 % kvinnor och 50 % män. Det var totalt 50 personer som svarade på enkäten och då var 25 st. kvinnor och 25 st. män. Åldern och annan bakgrund på
respondenterna spelade mindre roll, kravet var att de var universitetsstudenter. Många av respondenterna kände vi till, dock ingen nära relation, därav är inte undersökningen 100 % slumpmässig i urvalet till enkätsvaren. (Trost, 2012) beskriver att ett urval liknande det som används i denna undersökning kallas avsiktstyrd. Det innebär att man valt urvalet på ett sätt som är enkelt och inte helt tänker ut sitt urval innan man samlar in data.
3.2 Mätinstrument
Undersökningen är genomförd med hjälp av enkäter som är skapade i Survey & Report. Enkäterna är uppbyggda med 17st frågor som ger ett överskådligt resultat till vårt syfte och vår frågeställning. Enkäten är uppdelad i 6st bakgrundsfrågor, 10st frågor som handlar om självförtroende och syn på sig själv, enkäten avslutas med en öppen fråga där respondenterna får svara på hur deras egen syn på ”god hälsa” är. Enkäten bifogas som en bilaga 1 i slutet av uppsatsen. Enligt (Trost, 2012) är det viktigt att göra en lättförståeligenkät när man gör den på webben eftersom en respondent inte får uppfattningen om hur lång den är innan den har svarat klart helt. Enkäten till denna undersökning gjordes på ett liknande sätt med korta frågor som skulle genererera bra svar som var enkla att analysera till ett resultat.
3.3 Genomförande
Tillgångasättet av undersökningen gick till så att vi gick runt i bibloteket på Karlstads universitet och valde ut respondenter. Med hjälp av en surfplatta och en dator fick
14
3.4 Databearbetning
Enkätsvaren bearbetades direkt i Survey & Report där den enklare statistisken togs fram. Den mer avancerade statistiken som inte fungerade att tas fram i Survey & Report togs istället fram i analysprogramet SPSS (version 20). Vi valde att använda Survey & Report och SPSS för att kunna ställa upp analysen i diagram och tabeller, samtidigt som vi kunde jämföra mellan olika variablar. Det var några svar i enkäterna som blev ifyllda fel men som ändå gick att analysera utan större problem. Hassmén och Hassmén (2008) beskriver att vid en analys på en undersökning som liknar denna så gör man en deskriptiv analys där man beskriver hur statistiken har spridit sig. Statistiken på denna undersökning har nästan varit komplett med full svarsfrekvens, endast på en fråga har det saknats svar hos en respondent. På två andra frågor är det misstänkt att det blivit ett felaktigt svar då det var mycket konstiga svar,
möjligtvis har respondenten råkat svara fel pga. otydlighet i enkäten eller att denne tryckt fel.
3.5 Reliabilitet och validitet
Reliabiliteten på enkäten kan tänkas vara pålitlig för universitetsstudenter lokalt där
undersökningen är genomförd. Enkäten är tillräckligt generell att den skulle kunna användas till en liknande studie. För att göra det ännu pålitligare och kunna generalisera denna
forskning krävs många fler enkätsvar. Enligt Trost (2012) ska undersökningen inte vara alldeles för slumpmässig då alla respondenter ska ha samma förutsättningar med frågor och miljö, för att kunna göra det så lika som möjligt. Något som denna undersökning inte riktigt har följt då respondenterna var i många olika miljöer när de svarade på enkäten osv.
Validiteten på enkäten stämmer emot vad som skulle undersökas ifrån början när man jämför det med syftet som vi har arbetat efter. Enligt Hassmén och Hassmén (2008) är validitet för en kvantitativ studie en slags mätning som visar om man har följt det man skulle studera och om det finns ett samband mellan resultatet och begreppen man skulle undersöka.
3.6 Etiskt förhållningssätt
15 om de inte ville svara på den och även avbryta deltagandet helt. Respondenterna fick även reda på att de kunde ta del av resultatet efter undersökningen är avslutad. Hassmén &
Hassmén (2008) beskriver hur forskaretik går till och presenterar 8 st. punkter som de hämtat ifrån (Gustafsson,Hermerén, Pettersson, 2005) som man som forskare bör följa. Dessa punkter har undersökningen som vi genomfört följt genom arbetets gång.
Här är punkterna (sid. 382, Hassmén, Hassmén, 2008): ” 1. Du skall tala sanning om din forskning.”
”2. Du skall öppet redovisa metoder och resultat.”
”3. Du skall öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar.” ”4. Du skall medvetet granska och redovisa utgångspunkter för dina studier.” ”5. Du skall inte stjäla forskningsresultat från andra (t.ex. från yngre medarbetare) ”6. Du skall hålla god ordning i din forskning (bl.a genom dokumentation och arkivering) ”7. Du skall inte bedriva din forskning på sådant sätt att andra människor kommer till skada (t.ex. försökspersoner).”
”8. Du skall vara rättvis i din bedömning av andras forskning.”
Enligt Vetenskapsrådet så ska en forskning ta ställning till de fyra huvudkraven, något som även denna undersökning har gjort. Dessa fyra krav är enligt Vetenskapsrådet:
- Informationskravet. Forskaren ska ge respondenterna information över vad som kommer att undersökas i studien. Respondenterna ska informeras att det är helt frivilligt att delta och att de har möjlighet att dra sig ur undersökningen.
- Samtyckekravet. Respondenterna ska välja själva om de vill delta eller inte i
undersökningen, forskaren får inte använda uppgifter ifrån en respondent som inte vill delta. - Konfidentialitetskravet. Personuppgifter och känslig fakta om respondenterna ska hållas i säkert förvar så att endast forskaren till undersökningen kan ta del av det.
- Nyttjandekravet. Information och fakta om respondenter får endast användas i forskningssyfte och inget annat.
16
4. RESULTAT
4.1 Resultatsammanfattning
Totalt har 50 universitetsstudenter deltagit i undersökningen som genomfördes med hjälp av enkäter. Det var ett internt bortfall på frågan ”Har du bra självförtroende” där det saknades ett svar ifrån en kvinna, och två svar ifrån de övriga frågorna var felaktiga. Men i det stora hela var resultatet mycket tillförlitligt då svarfrekvensen var väldigt hög.
Snittåldern på respondenterna var 23,4 år och näst intill alla kom ifrån en ort med mindre än ca.100,000 invånare. Kvinnorna i studien uppvisade generellt att de hade högre
högskolepoäng än vad de manliga deltagarna.
86 % av de som deltog i studien svarade att de var positiva till sitt eget utseende och de enda som egentligen var riktigt missnöjda med sitt utseende var endast män. Men samtidigt var det endast kvinnor som var missnöjda med sin vikt. 39 respondenter svarade att de skulle vilja ändra på sig själv ”en del” eller ”mycket”.
Resultatet visade att 60 % av respondenterna svarade att de kände sig ”säkra” eller ”väldigt säkra” inför nya uppgifter i vardagen. Av de personer som svarade att de kände sig ”väldigt säkra” var 6 av 8 personer män. Nästan hälften av alla män som deltog i studien svarade att de kände sig ”väldigt säkra” inför en ny idrottsgren/fysisk aktivitet. Det var en stor
könskillnad då det var endast män som svarade att de kände sig ”väldigt säkra”. Resultatet visade att männen överlag uppfattade att de hade ett bättre självförtroende än vad kvinnorna svarade att de hade.
20 av 25 kvinnor svarade att de åt en hälsosam kost, samtidigt som 13 av 25 män svarade att de åt en ohälsosam kost. De kvinnliga respondenterna svarade att de sov någon mer timme i snitt varje natt än vad de manliga respondenterna gjorde.
När man kollar över resultatet på männens självförtroende så visar det sig att alla män i undersökningen som var födda tidigare än 1991 svarade att de hade ett bra självförtroende, hos kvinnorna gick det inte att se ett sådant tydligt samband som hos männen.
17 angett att de har ett bra självförtroende. Resultatet av männens svar visar att de män som svarat att de som är 184 cm eller kortare även har ett bra självförtroende.
Vikten spelar en stor roll på självförtroendet om man ska tro resultatet i undersökningen då man ser ett tydligt resultat hos kvinnorna som väger 57-67 kg, inom denna intervall har alla svarat att de har ett bra självförtroende, samtidigt som inom intervallen 68-90 kg har mer än två tredjedelar av kvinnorna svarat att de har ett dåligt självförtroende. Hos männen är resultatet mer utspridd och det går inte att utläsa något speciellt mönster.
Resultatet visar att de män som är nöjda med sitt utseende har uppfattar även att de har ett bra självförtroende. Detta stämmer inte överrens med vad kvinnorna har svarat då det inte verkar finnas något samband där över nöjd med sitt utseende och självförtroende. När det kommer till vikten så syns det tydligt att de kvinnor som inte är nöjda har även dåligt självförtroende, men här finns det inte något samband hos männen istället där det är helt utspritt.
Studien visar ett tydligt mönster hos både kvinnorna och männen där de som inte vill ändra något på sig själva utseendemässigt även har ett bra självförtroende enligt deras egen uppfattning.
Att vara säker inför nya uppgifter i vardagen har med bra självförtroende att göra, alla män som svarat att de är säkra/väldigt säkra inför nya uppgifter i vardagen har även svarat att de har ett bra självförtroende. Hos kvinnorna är mönstret inte lika tydligt men hos de som svarat att de känner sig väldigt säkra har alla ett bra självförtroende. Nästan exakt samma resultat visades vid hur säkra respondenterna kände sig för att prata inför grupp.
Att utföra en ny idrottsgren/fysisk aktivitet speglade även det av sig på över hur säkra respondenterna var emot deras självförtroende, alla män som svarade att de var väldigt säkra hade även ett bra självförtroende.
Nedan i resultatdelen presenteras resultaten i mer detalj.
4.2 Bakgrundsfrågor
Ålder.
18 den var född 1994 (20 år). Medelåldern hos kvinnorna var 23,6 år och medelåldern hos
männen var 23,2. Medelåldern på alla respondenter totalt var 23,4 år.
Längd och vikt.
Respondenterna angav hur långa de var i cm. Resultatet visar att 12 % svarade att de var 173-174 cm långa, 12 % svarade att de var 177-178 cm långa. Största delen av kvinnorna svarade att de var 175-176 cm långa, 20 % av 25. Största delen av männen svarade att de var 177-178 cm långa, 16 % av 25.
Resultatet visade att den största delen av alla respondenter svarade att de väger 80-85 kilo, men i den delen så var det endast en kvinna (1 kvinna och 12 män). Största delen av kvinnorna angav att de vägde 56-61 kilo, 24 % av 25 personer. Största delen av männen svarade att de vägde 80-85 kilo, 48 % av 25 personer.
Här visar diagramet hur många invånare respondenterna har i sina hemorter, här är
19 Här visar diagramet hur många högskolepoäng respondenterna svarade att de hade. Största delen av alla som svarade hade 28-45 HP, 24 % av 50. Hos kvinnorna var det 28 % som svarade att de hade 100-117 HP, det var kvinnornas största del. Männens topp ligger runt 28-45 HP där 32 % av männen svarade att de tillhörde. Resultatet tyder på att kvinnorna generellt uppvisar högre HP än männen.
4.3 Utseende
20 Resultatet över hur nöjda respondenterna var över sin vikt visar att endast 16 % utav
kvinnorna svarade att de var nöjda över sin vikt. 28 % utav kvinnorna svarade att de var mindre nöjda eller inte nöjda alls med sin vikt. Hos männen var det 28 % som svarade att de var nöjda med sin vikt samtidigt som endast 12 % utav männen angav att de var missnöjda med sin vikt.
21
4.4 Självförtroende
Detta diagram visar hur respondenterna svarade på hur säkra de känner sig inför nya uppgifter i vardagen och 60 % av alla respondenter svarade att de var säkra eller väldigt säkra inför nya uppgifter i vardagen. 40 % av de resterande respondenterna svarade att de var ganska säkra eller mindre säkra inför nya uppgifter i vardagen. Diagramet beskriver att 24 % av alla män, dvs. 6 st. svarade att de var väldigt säkra inför nya uppgifter i vardagen, samtidigt som endast 4 % av alla kvinnor, dvs. 2 st. svarade att de var väldigt säkra inför nya uppgifter i vardagen.
22 Här beskrivs respondenternas svar på hur säkra de känner sig när de utövar en ny
idrottsgren/fysisk aktivitet. Diagramet beskriver att 20 % av alla respondenter svarade att de var mindre säkra eller inte säkra alls. Resultatet uppvisar även en tydlig könsskillnad då av dessa (10 av 50) respondenter så var det 8 st. kvinnor och endast 2 st. var män.
50 % utav respondenterna svarade att de var säkra eller väldigt säkra, av dessa personer så var det 11 st. (22 %) som svarade att de var väldigt säkra, dessa 11 respondenter representerades endast utav män. Även här visas en tydlig könsskillnad.
23
4.5 Hälsa i vardagen
Här redovisas respondenternas svar på hur många timmar i veckan de spenderar på att
bibehålla eller förbättra deras fysiska hälsa. 60 % av 50 respondenter svarade att de spenderar 3-5 eller 6-8 timmar på att förbättra sin fysiska hälsa. 12 % av 50 respondenter svarade att de spenderar 0-2 timmar i veckan på att förbättra sin fysiska hälsa. 28 % av 50 respondenter angav att de spenderar 9-11 timmar eller fler, på att förbättra eller bibehålla sin fysiska hälsa
24 Här redovisas respondenternas svar på hur många timmar de sover i genomsnitt på en vanlig natt, diagramet visar att 16 % av 50 respondenter (8 personer) svarade att de sov 6 timmar eller mindre varje natt, av dessa 8 personer så var det endast en kvinna och 7 st. män. 84 % av 50 respondenter (42 av 50) svarade att de sov 7 timmar eller mera. Av de 3 personer som svarade att de sov 9-10 timmar så representerades dessa av kvinnor.
Respondenterna på enkäten fick i den sista frågan reflektera med egna ord över vad ”god hälsa” innebär för dem. Svaren ifrån de 50 respondenterna sorteras in i negativt svar eller positivt svar. De flesta svar var positiva då endast 7 % av respondenterna hade negativa svar, de flesta av dessa negativa svar handlade om kroppsfixering och att ha en ”god vikt”.
Ett negativt svar kan se ut som detta exempel; ”Äta bra mat, att ej vara överviktig”
Detta svar fokuserar endast på att god hälsa har med att hålla vikten för att inte bli överviktig, att ha det som syn för ”god hälsa” är negativt då det kan leda till anorexi osv.
Ett positivt svar kan se ut som detta exempel;
”Att må bra både fysiskt och mentalt. Känna att man har tillräckligt med energi i vardagen för att utföra det man vill.”
25
4.6 Självförtroende speglat emot olika aspekter
Detta diagram visar jämförelser mellan män och kvinnors självförtroende beroende på vilket år de föddes. Hos de kvinnliga respondenterna finns det inget speciellt mönster som kan hittas. Hos männen så beskriver diagramet att ju äldre männen är desto bättre självförtroende uppfattar de ha, alla män som var födda 1990 och innan har svarat att de har bra
26 Här redovisas respondenternas självförtroende beroende på storleken på deras födelseort, jämfört mellan kvinnor och män. Hos båda könen redovisas det att de respondenter som har svarat att de kommer ifrån en stad med ca.100 000 invånare eller fler uppfattar sig själva ha ett bra självförtroende, ingen utav dessa personer har svarat att de har ett dåligt
27 Detta diagram visar hur bra självförtroende respondenterna uppfattar sig ha jämfört med hur långa de är. Ett tydligt mönster visar att ju längre respondenterna är desto sämre
självförtroende anser de sig själva ha, både hos kvinnorna och männen. Alla män som har svarat att de är 184 cm långa eller kortare anser sig själva ha bra självförtroende, samtidigt som endast en tredjedel av männen som svarat att de är 185 cm långa eller längre ansåg att de hade ett bra självförtroende. Hos kvinnorna är mönstret inte lika givet som hos männen, men alla de kvinnor som svarat att de är under 168 cm långa har angett att de har bra
28 Här visar diagramet respondenternas självförtroende ihop med hur mycket de väger. Hos kvinnorna finns det ett intressant mönster som visar att hos de kvinnor som svarat att de väger 56 kg och mindre så är det två tredjedelar av dessa respondenter som har svarat att de anser sig själva ha ett dåligt självförtroende. De kvinnor som har svarat att de väger 57 kg-67 kg har alla angett att de anser sig själva ha ett bra självförtroende. Hos de kvinnor som har svarat att de väger 67 kg och mer så har ca 70 % av dessa respondenter svarat att de uppfattar sig själva ha ett dåligt självförtroende.
29 Detta diagram visar respondenternas svar på om de är nöjda med sitt utseende och hur
självförtroendet speglar sig emot detta. Hos männen har alla som svarat att de är nöjda med sitt utseende angett att de har ett bra självförtroende. Hos de män som svarat att de är ganska nöjda med sitt utseende är det 43 % fler som svarat att de har ett bra självförtroende än de som svarat att de har ett dåligt självförtroende. Hos de män som svarat att de är mindre nöjda med sitt utseende är det 25 % av dessa som har svarat att de har bra självförtroende.
30 Här visar diagramet hur bra självförtroende respondenterna har enligt deras egen uppfattning jämfört med hur nöjda de är med sin egen vikt. När kvinnornas svar granskas ser man tydligt att nästan alla som svarat att de är mindre nöjda eller inte nöjda alls med sin vikt även har svarat att de har ett dåligt självförtroende. Hos de kvinnor som svarat att de är ganska nöjda eller nöjda med sin vikt är det ca två tredjedelar som har svarat att de har ett bra
självförtroende.
33 Detta diagram visar respondenternas svar på hur säkra de känner sig när de ska prata inför en grupp speglat med svaret som de gav över hur de ser på sitt eget självförtroende. Hos
kvinnorna som svarat att de känner sig mindre säkra eller ganska säkra så är det ungefär en tredjedel (31 %) som har svarat att de har ett bra självförtroende. Hos de kvinnor som svarat att de känner sig säkra eller väldigt säkra är det 66 % som svarat att de har ett bra
självförtroende.
34 Hur säker känner du dig när du utövar en ny idrottsgren/fysisk aktivitet (tex. på
idrottslektion/gympass)?
Här redovisas respondenternas svar på hur säkra de känner sig när de utövar en ny idrottsgren/fysisk aktivitet och det speglas även här med svaret de gav på hur deras
uppfattning över sitt eget självförtroende är. Hos de kvinnor som svarat att de inte är säkra alls, mindre säkra eller ganska säkra har 70 % av dem svarat att de har ett dåligt
självförtroende. Hos de kvinnor som svarat att de känner sig säkra har ca 65 % svarat att de har ett bra självförtroende.
35 Resultatet har ytterligare fyra diagram som visar variablar speglat till självförtroende, men dessa är bortplockade då de inte visade på något samband alls mellan variablerna som studerades jämfört med självförtroende. Variablerna som jämfördes i dessa diagram emot självförtroende var, ”avklarade högskolepoäng”, ”antal timmar respondenterna är fysiskt aktiva”, ”en hälsosam kost” och den sista variabeln var ”timmar som respondenterna sover i snitt varje natt”.
36
5. DISSKUSSION
Syftet med studien var att studera om det fanns några skillnader mellan kvinnliga och manliga universitetsstudenter i deras syn på sitt eget utseende och självförtroende i relation till hälsa. Resultatet visade att det var stora könskillnader i de flesta frågorna i undersökningen och det är intressant då det var något oväntat att det skulle vara så. Undersökningen visade mycket intressanta svar som fick analysen och diskussionen att utvecklas till mycket bra tankar och idéer.
Majoriteten av respondenterna som deltog i studien hade ett bra ansåg sig själva ha ett bra självförtroende, men det var ändå 1/5 som svarade att de hade ett dåligt självförtroende och det är många fler än vad vi förväntat oss och detta gav ett bra svar på frågeställningen som löd ”Hur ser universitetsstudenter på sitt eget självförtroende”. Det kan vara en tillfällighet att det är så många som har ett dåligt självförtroende, precis som Hassmén m.fl. tar upp är ett bra självförtroende viktigt för att lyckas med de olika uppgifterna man stöter på under livets gång. Men bara för att någon har ett bra självförtroende betyder det inte att det alltid är bra, och tvärtom. Någon med ett dåligt självförtroende kan likaväl jobba hårt för att göra det bättre (Hassmén, m.fl. 2009). Detta kan vara en av anledningarna till varför resultatet ser ut som det gör. Någon/några av respondenterna kan mycket väl ha ett tillfälligt försämrat självförtroende. Ändå är det intressant att majoriteten utav alla respondenter med dåligt självförtroende är kvinnor. Något som det självklart kan bero på är att kvinnor har ett tufft samhällsideal att leva upp till då allt i media kretsar kring att se bra ut. Om man känner att man inte klarar av att leva upp till idealet är det inte konstigt att man förlorar självförtroende. Detta skriver även (Jacobson, 2010) och pekar på att det blir tuffare och tuffare för kvinnor i dagens samhälle att passa in till samhällsidealet som innebär att ”se bra ut”.
Resultatet på frågeställningen ”Hur ser universitetsstudenter på sitt eget utseende?” blev intressant då det visade sig att 86 % av respondenterna hade en positiv syn på sitt eget
37 framgår att det är väldigt svårt för en person som är missnöjd med sitt utseende att ha ett bra självförtroende
Synen på god hälsa kan ses på många olika sätt, vi fick svar på frågeställningen ”Vad har universitetsstudenter för syn på ”god hälsa”?” genom respondenternas egna åsikter som de fick dela med sig av vad de anser att ”god hälsa” är. Det var endast 7 % som svarade negativt men det var dessa svar som var mest intressanta då åsikter som dessa skapar kroppsidealen som florerar i samhället. Det är dessa personer som är mest påverkade av idealen och det styrker Greene (2011) med att dessa personer vill så gärna uppnå resultat med sitt utseende att de tar till alla medel möjliga, kvinnor slutar äta för att bli smala och män börjar ta steroider för att bli stora. Självklart gäller detta inte alla, men att ha en åsikt som ” Äta bra mat, att ej vara överviktig” leder inte till något annat än undervikt tillslut då man blir blind och ser endast faran i att vara överviktig. Denna respondent som skrev detta kan ha varit överviktig tidigt i livet och nu på senare åren utvecklat dessa tankar. Enligt Jacobson (2010) har de personer som tidigare i livet haft ett högt BMI jämfört med sina jämnåriga lättare att utveckla ätstörningar senare i livet. Detta är dock bara spekulationer och det är omöjligt att veta hur denne respondent tänker utan att kunna gå in på djupet och verkligen studera just denna person individuellt. När man jämför med respondentens egen syn på ”god hälsa” och ”Hälsa är att må bra – och att ha tillräckligt med resurser för att klara av vardagens krav – och för att kunna förverkliga personliga mål (sid. 18, Winroth, Rydqvist, 2008)” finner man tydliga skillnader i definitionen på god hälsa, Winroth beskriver att god hälsa är att må bra på sitt egna sätt så att man klarar av vardagens olika uppgifter. Respondenten menar istället att sin definition på god hälsa är att leva upp till kroppidealet ”att inte vara överviktig”.
”Antingen så har du ett bra självförtroende eller så har du inte det” -(sid. 123, Hassmén, m.fl, 2009).
Detta citat beskriver en myt som Hassmén m.fl. lyfter fram och menar på att man kan ha ett bra självförtroende i någon situation och dåligt självförtroende innan. Det visar även resultatet på frågeställningen ”Hur reflekterar självförtroende emot andra aspekter?”. Det går ett
mönster genom hela undersökningen som visar att en respondent kan ha ett bra
38 idrottsgren/fysisk aktivitet jämfört med att prata inför grupp. (Hassmén, m.fl. 2009) skriver att vara rädd för att misslyckas kan leda till ett sämre självförtroende, men det behöver inte vara negativt heller. Men som de beskriver så är det enkelt att dra en slutsats om att en person har ett bättre självförtroende i en situation där denne är van, eftersom personen blir då mindre orolig för att misslyckas. Och det kan självklart vara just en slump att de kvinnor som deltagit i denna undersökning känner sig väldigt otrygga och har dåligt självförtroende i att delta i en ny idrottsgren/fysisk aktivitet pga. att de möjligtvis är ovana situationen. Det skulle
förmodligen se annorlunda ut om ett damlag i t.ex. fotboll fick svara på den frågan eftersom de är vana med fysisk aktivitet och kan då möjligtvis vara säkrare i en sådan situation. Det går att spekulera hit och dit om hur resultatet kan ha sett annorlunda ut om ett damlag inom idrott skulle fått denna fråga som vi ställde, då hade det kanske inte blivit ett lika starkt resultat på att prata inför en grupp eller att ta sig an nya uppgifter i vardagen.
Självklart kan man inte dra några slutsatser om att dessa resultat som är presenterade eftersom att undersökningen var så pass liten och tunn som den var. För att kunna använda denna forskning på ett bredare plan behövs det många fler respondenter som kompletterar resultatet ytterligare. Det är omöjligt att veta om dessa resultat är trovärdiga eftersom det helt enkelt kan vara en slump att just de 50 personer som svarade på enkäten tänker på ett helt annorlunda sätt än vad andra universitetsstudenter gör. I vissa delar av resultatet stämmer mycket in på vad litteraturen säger och det är en styrka eftersom en litteratur är en utvecklad forskning på just det området. Vissa delar i resultatet stämmer även inte in med litteraturen och det kan då istället vara en svaghet som pekar på att våra respondenter kan ha skiljt sig ifrån vad forskningen i detta område säger.
Överlag är undersökningen bra och ger en stor översikt, men det kan ha blivit för stort med tanke på hur få respondenter som deltog. Resultatet hade troligen blivit mycket mer utvecklat om studien hade haft fler respondenter och det hade passat bättre ihop till den stora
utbredningen som hela arbetet ledde till.
39 Slutsatserna är att det var ett brett område att undersöka, kanske för brett för en b-uppsatts och för den lilla andelen respondenter vi hade. Det går inte heller att generalisera resultaten då det var för få respondenter. Men trots detta kan man dra några slutsatser kring könsskillnader där de manliga respondenterna visade på ett bättre självförtroende och att de var säkrare i olika situationer. De kvinnliga respondenterna var mer jämnnöjda med sitt utseende än vad männen var, och de kvinnliga respondenterna svarade att de ville ändra mindre på sig själva
utseendemässigt än vad männen svarade att de ville.
40
Litteraturlista
Böcker
Hassmén, N. & Hassmén, P. Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Farsta: SISU Idrottsböcker, 2008. Antal sidor: 414.
Hassmén, P., Kenttä, G. & Gustafsson, H. Praktisk idrottspsykologi. Stockholm: SISU Idrottsböcker, 2009. Antal sidor: 252.
Rydqvist, L-G., Winroth, J. Hälsa & Hälsopromotion. Farsta: SISU Idrottsböcker, 2008. Antal sidor: 288.
Trost, J. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur, 2012. Antal sidor: 178.
E-böcker
Greene, S., Psychology of Emotions, Motivations and Actions: Body Image, Perceptions, Interpretations and Attitudes. New York: Nova, 2011. Antal sidor: 301.
Wilhelm, S. Feeling Good about the Way You Look: A Program for Overcoming Body Image Problems. New York: Guilford Press, 2006. Antal sidor: 224.
Wright, J., Building Self-Confidence with Encouraging Words. Friendswood: TotalRecall Publications, 2008. Antal sidor: 201.
Avhandlingar
Lunde, C., What people telle you gets to you, Body Satisfaction and Peer Victimization in Early Adolescence. Göteborg universitet: Department of Psychology, 2009. Antal sidor: 62. Westerberg Jacobson, J., Wish to be thinner, Development and Prediction of Disturbed Eating: A Longitudinal Study of Swedish Girls and Young Women. Uppsala universitet: Department of Public Health and Caring Sciences, 2010. Antal sidor: 96.
