Djur och familj

Evolutionsbiologen och genusforskaren Malin Ah-King (2012) skriver i sin artikel Den

naturliga familjen – ett djuriskt perspektiv om hur människan ofta hänvisar till djurs

beteende för att beskriva vad som är naturligt när det gäller familjebildning, parbildning och könsroller. Sådana argument har till exempel använts i diskussioner när det gäller naturligheten i homosexualitet. Ah-King hänvisar i sin artikel till medieforskaren Hillevi Ganetz som menar att begreppet familj ofta återkommer i dokumentärfilmer om djur då det handlar om djur som lever i kärnfamiljsliknande konstellationer, till exempel en älgko med två kalvar. Samtidigt kallas lejonens familjekonstellation för flock och innehåller flera honor med deras ungar samt några hanar. Att endast utvalda djurkonstellationer tilldelas etiketten familj uttrycker tydligt de normer och ideal som många människor har kring familjebildning. Ah-King påpekar därför hur viktigt det är att kritiskt granska vilka normer som är företrädande i dessa sammanhang då det ofta är det som beskrivs som naturligt i djurriket som används som argument för vad som är bra och moraliskt rätt att göra även inom människosläktet.

4.4.3 Släktskap

Utvecklingspsykolog Dion Sommer (2005:74–75) talar i sin bok Barndomspsykologi om släktens betydelse. Genom historikern David Gaunt visar han att det idag finns ett utbrett antagande om att släkten tidigare hade en större betydelse än vad den har idag. Gaunt menar dock att detta är en felaktig bild då hans undersökningar om familjelivets historia i Skandinavien har visat motsatsen. Gaunt drar utifrån sina undersökningar slutsatsen att människor idag har fasta kontakter med fler släktingar än någonsin tidigare. Enligt honom beror detta bland annat på ökad livslängd och minskad spädbarnsdödlighet, vilket resulterat i att många barn idag har sina far- och morföräldrar i livet. Sommer lyfter också upp danska studier som påpekar att barn idag i allmänhet har tät och nära kontakt med äldre släktingar, framförallt far- och morföräldrar, och att denna kontakt är en av de viktigaste i barns liv. Då släktskapen förr och nu jämförs framkommer att släktskapskontakterna förr ofta var nödvändiga då de hade betydelse för individers plats i samhället. Idag är kontakten med släkten däremot i stora drag en frivillighet där det finns möjlighet att välja eller avsäga sig den utan att det påverkar den egna livssituationen rent praktiskt. Mot bakgrund av detta menar Sommer att det är anmärkningsvärt att många ändå har täta förbindelser med sin släkt idag. Jonsson Malm

33

(2011:36–37) skriver om släkt som ett svårdefinierat begrepp, precis som familje- begreppet. Enligt henne är släkt en konstruktion som varierar beroende på tid, plats, grupper och individer, och därmed också synen på den.

4.5 Plats

I Gunilla Halldéns (2001) studie kring barn och deras framtida familjeliv tas platsen upp som en viktig del. Halldén nämner också Johan Asplund som undersökt vad det är som gör en plats betydelsefull för människor. Han menar att en plats skapas genom att den laddas med en symbolisk mening av människorna. Något som Halldén också uppmärksammar i Barnet och boet är det faktum att hemmet har en framträdande roll för barn när de definierar vad en familj är. Bland de svar hon fick fram ur sin studie med barn mellan åtta och tio år framkom att hemmet fungerar som en avgränsning för inom vilka ramar familjen finns. Några av de barn som i Halldéns studie fått skriva och berätta om vad en familj är återkom ofta till huset och hemmet som den plats där familjelivet utspelar sig. Barnen uttryckte att när någon bjudits in i hemmet, välkomnats och accepterats, är det många gånger ett tecken på att personen även välkomnats in i familjen. Halldén talar här om en trygghet som enligt barnen finns innanför hemmets gränser. Hon konstaterar att hemmet anses vara en viktig plats hos barnen när det gäller att beskriva trygghet och omsorg och hon betonar även att de hushållssysslor som sker i hemmet, såsom matlagning och tvättning, är tecken på att familjemedlemmarna visar omsorg för varandra. Den som tas om hand i ett hem ses enligt Halldéns studie som accepterad och tilldelad en plats i familjen (2001:73–74, 204–206).

I Det sociala landskapet (Ahrne m. fl., 2008) beskrivs bostaden som en resurs och en symbol. Den gemensamma bostaden spelar en stor roll i familjelivet. Bostaden skiljer tydligt medlemmar från ickemedlemmar och den hjälper på så sätt till att göra familjen till en enhet. I bostaden tillbringar familjemedlemmarna en stor del av sitt vardagsliv och det är också en plats för vila och återhämtning. Hemmet beskrivs som en plats där umgänge främst sker tillsammans med familjen men även med släkt och vänner. Bostaden ändrar karaktär beroende på i vilken fas den boende befinner sig i livet och kan bero på till exempel ekonomisk situation och kulturell bakgrund. Den speglar var i livet den boende befinner sig och ger därigenom en reflektion av familjen. Bostaden fylls ofta med symboler för familjelivet såsom fotografier och hemmet signalerar något

34

om livsstil och social tillhörighet. Idag lägger många i Sverige ner mycket tid på att inreda sitt hem och det har blivit något av ett projekt som är viktigt i livet. Att inredningsintresset blivit så etablerat tyder på att hemmet tilldelas en typ av omsorg genom att det sköts om och tas tillvara på. Hemmet önskas ofta matcha de boende vilket skapar ett slags likhet mellan hem och människa, precis som likheten mellan familjemedlemmar. Många familjer har också tillgång till ett fritidshus att besöka, vilket bidrar med ytterligare en plats för trygghet och som symboliserar tillhörighet och likhet med familjen (2008:156–160).

35

5. Resultat och analys

I resultatdelen presenteras det som framkommit ur barns tal kring familj. De familjediskurser som framkommit ur empirin analyseras parallellt utifrån de teorier som tagits upp i föregående teoriavsnitt.

5.1 Hur talar förskolebarn om familj?

De barnintervjuer som genomfördes resulterade i ett brett svarsmaterial. Många av barnen nämnde liknande saker medan andra hade helt egna uppfattningar av vad en familj är för något. Flertalet tidigare nämnda teoretiker hävdar att familjen är ett begrepp i förändring, vilket även syns i empirin. Följande kategorier presenterar de föreställningar som är framträdande i barns tal om familj.