Kärnfamilj eller familj som konstruktion?

I föregående två avdelningar i resultatkapitlet presenterades och analyserades barns tal om familj och de bilder av den som var framträdande. Denna avdelning åter- knyter till det som tagits upp och ger ytterligare sätt att se på empirin. Bartholdsson (2007) skriver att normalitet är en osynlig referensram som ständigt är närvarande och värdeladdad och hon hänvisar vidare till forskare som menar att det finns två olika varianter av normalitetsbegreppet. Begreppet kan dels syfta till att beskriva det som är typiskt, generellt och som kan bekräftas med hjälp av statistik, och dels utgå från antaganden om hur något borde vara beroende på samhällsförändringar, tid och plats. Dessa normalitetsföreställningar syns även i den här studien. Här synliggörs två sätt att se på familjen. Den typiska normaliteten skulle kunna knytas till de föreställningar om kärnfamiljen som informanterna ofta återkom till. Kärnfamiljen är den generella bilden av familjen i Sverige (Jonsson Malm, 2011) och kan därför fungera som en direkt association till familjebegreppet.

Vid intervjutillfällena talade informanterna även återkommande om familjen som ett slags konstruktion, vilket stämmer in på det Bartholdsson skriver om den antagna normaliteten. Familjen som konstruktion beskrevs av informanterna som att familjer kan vara uppbyggda på olika sätt beroende på till exempel vem de innefattar. Även informanter som tidigare talat om kärnfamiljen beskrev familjen som föränderlig och med olika konstellationsmöjligheter, vilket också inkluderar kärnfamiljen som ett möjligt konstruktionsalternativ istället för en motsats. Den antagna normaliteten, där saker och ting är anpassningsbara, syns i detta sätt att tala kring familj.

41

Att barnen talade om familjen som konstruktion tyder på att det finns en medvetenhet kring att familjer kan se ut på olika sätt. Trots det uppfattades kärnfamiljen som norm i barnens tal. Precis som Ambjörnsson (2003) och Ahrne, m.fl. (2008) skriver riskerar andra former än kärnfamiljen att ses som ofullständiga eller avvikande då före- ställningar om vad som är det ideala, i detta fall kärnfamiljen, har företräde i människors vardagsliv och i samhället i stort.

I resultatet framkommer att det finns flera diskurser kring familjen i barns tal. De mest framträdande diskurserna är familjen som konstruktion och kärnfamiljen. Kärnfamiljsdiskursen ses dock inte som motsats utan inkluderas även i diskursen om familjen som socialt konstruerad.

43

6. Slutsats och diskussion

Arbetets syfte var att undersöka hur förskolebarn talar om familj för att därigenom få reda på vilka diskurser som framkommer i talet. I studien framkom att barn talar om familj främst i enlighet med den rådande kärnfamiljsnormen, men även i termer av en konstruerad enhet. Det ena behöver dock inte utesluta det andra då även kärnfamiljen, genom ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, är en konstruerad enhet. Även det faktum att barnet har en stor plats i familjen syntes både i empirimaterialet och i teorin. Det framkom också att familjen i stor utsträckning associeras till plats och gemenskap, samt att djur och morföräldrar var viktiga för barnen. Det empiriska resultatet stämmer till stor del väl överens med den tidigare forskning som gjorts, vilket skulle kunna tyda på att barnen i den här undersökningen återspeglar samhällets bild av familjen.

Något som framkom i empirin men som bara delvis stämmer överens med teorin är det faktum att äldre släktingar tilldelas plats i familjen. Sommer (2005) menar att barn idag har mycket kontakt med mor- och farföräldrar och att det beror på minskad barnadödlighet och ökad livslängd. I den här studien är det dock endast morföräldrar som benämns som familjemedlemmar. Barnen motiverar detta med att det är mammans föräldrar, vilket kan tyda på att det finns ett slags moderscentrering. Denna centrering tyder på att kvinnan bär det största ansvaret för barnen, möjligtvis på grund av det biologiska faktum att kvinnan föder barnet och att barnet därför ser en tydligare koppling till modern än till fadern.

Utöver de empiriska fynd som nämnts ovan framkom också en del andra sätt att se på familjen. Förutom i biologiska termer talade flera av barnen i den här studien även om familjen som något självvalt och som ett uttryck för att människor trivs ihop. Detta skulle kunna kopplas till det Johansson (2009) skriver om att familjen genomgår en individualiseringsprocess där den allt mer blir en gemensam mötesplats för människor med gemensamma mål och intressen. Att se på familjen på detta sätt frångår normen om kärnfamiljen och kan snarare liknas vid sättet att tala om familjen som en föränderlig konstruktion.

Som framkommit i detta arbete är förskolan en av barns stora socialisationsarenor, allstå den plats där identiteten skapas. Arbetet har också fokuserat på att det är vi vuxna och vår beskrivning av verkligheten som förs över på barnen. I och med detta blir förskolans pedagoger ansvariga för att förmedla de normer som ska utveckla barnens

44

öppenhet och respekt för olika levnadssätt. Därför är det av stor vikt att förskolans pedagoger är medvetna om de normer och värden som når fram till barn, i detta fall främst genom förskolans arbete. Dessa värden och den beskrivning av verkligheten är den som vuxna förmedlar och hjälper till att återskapa i barns vardag. Det är därför viktigt att vara medveten för att inte återge normer som kan vara motstridiga till detta öppna förhållningssätt som enligt läroplanen ska rama in det dagliga arbetet i förskolan. Grunden till att kunna förändra sig själv och sitt arbete i förskolan är att studera både sig själv, barnen och verksamheten. En sådan här studie kan genomföras på olika områden och barngrupper. Därigenom finns möjlighet att erövra nya kunskaper och insikter om normer och om barns föreställningsvärldar. Det är därför av stor vikt att kontinuerligt genomföra studier i sitt arbete för att på så sätt föra förskoleverksamheten framåt.

I och med att kärnfamiljsnormen är så starkt rotad i samhället i stort framstår det inte som särskilt märkligt att det är just det resultat som framkommit även i denna studie. En norm handlar ofta om något som är osynligt eller i alla fall inte helt tydligt. Med tanke på att kärnfamiljsnormen är så stark är det lätt att förstå att det är något som ligger djupt rotat i oss människor. Denna föreställning är så närvarande i vardagen att den omedvetet ständigt reproduceras. Det är också viktigt att vara medveten om att det inte bara handlar om vad som sägs utan också om vad som inte sägs. Genom att föra fram vissa beteenden som avvikande bekräftas också det som är norm. Det har visat sig att oavsett vilken konstellation människor själva lever i är det just kärnfamiljen som är den eftersträvansvärda.

Ett induktivt angreppssätt har i denna studie valts för att upptäcka nya teorier istället för att utgå ifrån tidigare. Det visade sig visserligen finnas en del liknande tidigare forskning, dock inte på just förskolan utan merparten handlade om skolan. Studien har inte heller syftat till att undersöka hur väl barnens egna levnadsförhållanden stämmer överens med det de säger, utan bara exakt hur och vad de talar om. Detta för att kunna synliggöra de normer som finns i talet. Självklart spelar varje barns livssituation roll för hur de talar om ämnet familj. Metoden i denna studie har varit av sådan karaktär att det inte gett några generaliserbara svar. Denna studie har varit intressant för att gå på djupet och på så sätt få fram ett mer personligt material än om andra metoder använts. Resultatet skulle med stor sannolikhet kunna bli ett annat om undersökningen utförts på en annan plats med andra barn, men denna studie belyser ändå hur uppfattningen hos

45

dessa barn ser ut. Empirin stämmer i stora drag överens med tidigare forskning men har även bidragit med nya fakta inom området.

Många av de tidigare studierna har gjorts med äldre barn än dessa, men resultatet av den här studien visar att även förskolebarn har liknande uppfattningar. Självklart har de äldre barnen i de flesta fall större möjligheter att uttrycka sig i undersökningar som görs, men i denna studie har metod bland annat valts för att passa dessa yngre barn. För att kunna utföra förändringsarbete är det väsentligt att genomföra forskning redan i förskolan för att bli medveten om de normer som finns där. Det är viktigt att tänka på att identitet skapas även i förskolan och lägger grunden för de som senare blir skolelever. Detta är något som är viktigt att arbeta med ute i förskolans verksamhet. Ett sätt för förskolans pedagoger att bli medvetna om vad de förmedlar till barnen kan vara att filma sitt eget arbete och tillsammans diskutera vad materialet visar. Detta för att synliggöra hur verkligheten ser ut. Det kan vara skillnad på vad som faktiskt sägs och vad människor, i det här fallet pedagoger, tror att de förmedlar. I denna studie har det därför varit av vikt att genom barns tal belysa de diskurser och normer som skapas och reproduceras av pedagoger i det arbete som dagligen ska utföras i landets förskolor.

47

7. Referenser