Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Vad är familj?
What is family?
Matilda Lindhe Persson
Anna Vångenbrant
Lärarexamen 210 hp Handledare: Ange handledare
Barndoms- och ungdomsvetenskap
Ange datum för slutseminarium 2012-11-07
Examinator: Nils Andersson
Handledare: Johan Dahlbeck Jonas Qvarsebo Lärarutbildningen
3
Förord
Detta examensarbete var en paruppgift och har utformats av oss båda två. Vi har under arbetets gång arbetat gemensamt med att leta teorier och tidigare forskning, bolla idéer och skriva på texten. I skrivprocessen har vi inlett med att enskilt skriva på olika stycken för att senare tillsammans titta på texterna, bearbeta dem och placera in dem i arbetet. Samtliga stycken i examensarbetet har granskats och reviderats av oss båda vilket resulterat i jämlika arbetsinsatser under hela arbetets gång.
5
Sammanfattning
Den här studien syftar till att synliggöra rådande föreställningar om familj i barns tal. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med förskolebarn och empirin har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kring normalitet, barns tal om familj och kring familjen i allmänhet. Studien har resulterat i synliggjorda diskurser och normer inom ämnet. Familjen sågs enligt de deltagande barnen som platsbunden och kopplad till omsorg och samhörighet. Barnet ansågs vara en centralgestalt och den klassiska kärnfamiljen tilldelades stort utrymme.
7
Innehåll
1 Inledning
11
2 Syfte och frågeställningar
15
3 Metod
17
3.1 Metodval
17
3.1.1 Metod för empiriinsamling
17
3.1.2 Metod för empirianalys
19
3.2 Urval
21
3.3 Genomförande
21
3.4 Forskningsetiska överväganden
22
4 Teori och tidigare forskning
25
4.1 Normalitet
25
4.1.1 Begreppet normalitet
25
4.1.2 Normalitet i samhället
26
4.2 Familjebilder
27
4.2.1 Familjen i förändring
27
4.2.2 Kärnfamiljens starka position
28
4.2.3 Familjen som konstruktion
29
8
4.3 Barns tal om familj
30
4.4 Familjemedlemmar
31
4.4.1 Barnet som centralgestalt
31
4.4.2 Djur och familj
32
4.4.3 Släktskap
32
4.5 Plats
33
5 Resultat och analys
35
5.1 Hur talar förskolebarn om familj?
35
5.1.1 Plats/samboende
35
5.1.2 Barnet som centralgestalt
36
5.1.3 Mor- och farföräldrar
37
5.1.4 Djur som familjemedlemmar
38
5.2 Vilka bilder av familjen framträder i barns tal?
38
5.2.1 Plats och barnet som centralgestalt
38
5.2.2 En vald gemenskap, reproduktion och giftermål
39
5.3 Kärnfamilj eller familj som konstruktion?
40
6 Slutsats och diskussion
43
7 Referenser
47
9
7.2 Elektroniska referenser
48
11
1. Inledning
En familj – vad kan det vara? Mamma, pappa och ett barn? Farmor, kanske en katt? Eller pappa och tre barn? Kan det vara många mammor, många pappor och fem barn? Kan man vara fjorton stycken eller är det bäst med två? Ska alla bo i samma hus eller ska man flytta runt? En familj – vad kan det vara? (Tidholm, 2009)
Detta citat är hämtat ur boken Min familj där författaren Anna-Clara Tidholm funderar över vad en familj skulle kunna vara. Hennes bok riktar sig till barn och synliggör att människor lever på många olika sätt.
Förståelsen för andras livssituationer och kapaciteten att känna medkänsla med andra ska i förskolan stärkas hos varje barn. Det är förskolans uppdrag att utveckla barns empati, respekt och öppenhet för andras levnadssätt, liksom att varje barn ska ges möjlighet att reflektera över funderingar kring livsfrågor. Förskolan har utöver detta också som uppdrag att stötta samtliga familjer vad gäller barns personliga utveckling och fostran. Förskolan ska i samarbete med föräldrarna sträva efter att alla barn får lika utvecklingsmöjligheter oavsett vad hon eller han har för tidigare förutsättningar (Skolverket, 2010:4-5).
Barns föreställningar och uppfattningar av omgivningen skapas och påverkas ständigt av det som pågår runt omkring, genom upplevelser och genom relationer till andra. De platser och situationer där barns sociala utveckling sker i stor utsträckning benämns ofta som socialisationsarenor1. Åsa Bartholdsson (2007:13, 20), socialantropolog, menar att dessa arenor på senare tid förflyttats ut ur hemmet för att istället ta plats allt mer i skola och förskola. Därigenom utvecklas och fostras barn dels utifrån de värden, kunskaper och färdigheter som familjen värdesätter men även utifrån de som skolan och förskolan prioriterar. Bartholdsson talar om familjen, skolan och förskolan som samhällets tre legitima och ”offentliga” socialisationsarenor, vilket tilldelar förskolan stort inflytande över barns sociala utveckling och identitetsskapande. Hur normer framställs och reproduceras i förskolan är därför av stor vikt (2007:113– 114). Detta kräver att personer verksamma inom förskolan sätter sig in i barns livsvärldar för att få en uppfattning om vilka värden som når fram till dem och hur de
1
Socialisation, inom sociologin förmedling och inlärning av färdigheter som medför att individen formas till en personlighet (NE, 2012)
12
påverkas. Dion Sommer (2005:115), professor i utvecklingspsykologi, menar att barns föräldrar, förskollärare och lärare är viktiga i socialiseringsprocessen. Vuxna är utvecklingsaktörer som förmedlar samhället och kulturen till barnet och barns utveckling sker enligt Sommer i stor utsträckning genom vuxnas vardagliga beteende.
Genom att tala med barn om olika ämnen synliggörs de inflytelserika normer som finns inom barns socialisationsarenor. Den här studien syftar till att ge en inblick i barns livsvärldar genom att fokusera på ett ämne som utgör en stor del av de flesta barns liv, nämligen familjen. Här undersöks det tal som förskolebarn för om familj och de föreställningar som därigenom skapas kring ämnet. Utifrån dels tidigare forskning inom ämnet men främst utifrån samtal med barn, granskas talet om familj för att synliggöra de normer och diskurser2 som är rådande. Det finns tidigare genomförda studier som liknar den här där barn i högre åldrar fått tala om både sina egna och om fiktiva familjer. I den här studien ligger fokus däremot på yngre barn för att synliggöra de föreställningar som skapas redan i förskolan. Fokus ligger också på att tala med barn kring familjer i allmänhet, utan att på något sätt jämföra svaren med deltagarnas rådande familjesituationer.
Familjen är ett komplext och omdebatterat ämne som ofta framställs på skilda sätt beroende på sammanhang. Inom kategorin barnberättelser är ett ständigt återkommande exempel Pippi Långstrump, vars familj är splittrad med en mor i himlen och en far som är kung på en söderhavsö. I böckerna om Alfons Åberg är Alfons bosatt med sin ensamstående pappa och mamman är helt utesluten ur familjebilden. Andra sagor har stort fokus på barnets roll i familjen. I berättelsen om Tummelisa uppstår barnet ur en blomma som modern planterat och i Pinocchio förvandlas en trädocka till en riktig pojke. I dessa två berättelser är barnet oerhört efterlängtat och dess ankomst framställs som anledningen till att de medverkande personerna till slut blir en familj (Jonsson Malm, 2011:13).
I andra mediala sammanhang debatteras ämnet annorlunda och på ett internetforum ställdes nyligen en fråga som skapade diskussioner;
Vad är en familj? Vi har varit tillsammans 1 år, är särbo, jag har en dotter varannan vecka och han har sina barn varannan vecka. Dock bor han 40 mil härifrån. Vi ses varannan vecka med eller utan barn. Är det familj? Inte enligt min släkt! Men han, och hans barn är min familj! (Familjeliv, 2012)
13
Någon hävdade att en familj är att leva ihop och dela vardagen med varandra. En kvinna ansåg sig vara en familj tillsammans med sin dotter och en annan räknade sig som familj tillsammans med sin man. Flera menade att det är helt självvalt vem människor inkluderar i sin familj.
Idag finns familjer av många slag. Konstellationer innefattande ensamstående fäder, adopterade barn och samkönade föräldrar är några exempel på de familjeförhållanden som existerar (Ahrne m. fl. 2008:139–140). Att säkerställa vad en familj är för något är en problematisk uppgift och det är inte heller det som eftersträvas i den här studien. Undersökningen önskar snarare ge en bild av vad förskolebarn anser vara en familj och därigenom är förhoppningen att synliggöra de familjenormer som figurerar inom barns socialisationsarenor. Detta har resulterat i det syfte som följer i nästa kapitel.
15
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur familjen framställs av barn i förskolan. Utifrån det är ambitionen att synliggöra föreställningar, normer och diskurser kring ämnet. Detta har resulterat i följande frågeställningar;
- Hur talar förskolebarn om familj?
17
3. Metod
Till studien har en kvalitativ metod använts. Kvalitativ metod syftar inte till att resultera i ett brett forskningsresultat i form av generell statistik, utan innebär istället att forskaren går på djupet i en undersökning och därigenom får fram kvalitativ och personlig empiri3. Denna metod var relevant för studien då syftet inte var att resultera i generaliserande uppgifter utan snarare ämnade undersöka en viss barngrupps tal kring familj vid ett visst tillfälle.
3.1 Metodval
I detta avsnitt presenteras dels den metod som använts för att samla in empiri och dels den metod som sedan använts för att analysera empirin.
3.1.1 Metod för empiriinsamling
Insamlandet av empiri har skett genom intervjuer med barn i förskoleålder. Beslutet att använda barnintervjuer som material för studien grundas i Lindh-Munthers (1999:4) teorier kring metoden. Lindh-Munther lyfter dels fram nackdelar med barnintervjuer, där hon menar att sanningshalten i barns svar ofta är svag. Hon påpekar dock att detta endast är ett problem om det är det korrekta svaret på en fråga som efterfrågas. Är det istället barns perspektiv, uppfattningar och upplevelser av ett speciellt ämne som efterfrågas menar Lindh-Munther att barnintervjuer är en given metod inom just det området. Även Bäckström (2006:156) anser att intervjuer med barn är en givande metod för att synliggöra barns perspektiv.
Empiriinsamlandet har skett genom kvalitativa intervjuer, en intervjuteknik som enligt Larsen (2009:22–28) öppnar upp för möjligheten att gå på djupet i ett samtal. Till skillnad från att genomföra till exempel en enkätundersökning tillåter intervjun att spontana följdfrågor ställs för att reda ut eventuella missförstånd och otydliga svar. I jämförelse med kvantitativa metoder där deltagarantalet ofta är högt, genomförs den kvalitativa intervjun istället med ett mindre antal informanter4 där intervjuerna istället går på djupet och skapar en helhetsförståelse. Att intervjuerna kan anpassas efter hand och formas för att resultera i så väsentliga svar som möjligt är ytterligare en fördel med
3
Empiri, det intervjumaterial som samlats in
18
kvalitativa intervjuer som metod. De nackdelar som finns med kvalitativa metoder är att det är svårare att generalisera svaren då det vanligen är ett lägre antal deltagare vid intervjuer än vid kvantitativa metoder. Utöver det medför kvalitativa metoder ofta en hel del efterarbete i form av transkribering av intervjuer och behandling av insamlat material. Kvalitativ empiriinsamling kan enligt Larsen även medföra svårigheter när det kommer till att skapa en överblick och att i efterhand jämföra svaren med varandra. Vid valet av metod var det trots nackdelarna den kvalitativa metoden som var mest relevant. Förutom att studiens intervjuer är kvalitativa så är de även delvis strukturerade, vilket innebär att det finns ett utformat frågeschema som följs men där följdfrågor ställs och samtalet i viss mån styrs av informanten (Johannessen & Tufte, 2003:98). Denna intervjumetod valdes då den med sina tydliga frågor leder intervjun mot det område som ska undersökas. Dessutom får informanten utrymme att styra samtalet vilket gör att det som är väsentligt för den intervjuade lyfts fram och uppmärksammas. Då intervjuerna genomförs med barn är det viktigt att möjligheten finns för att anpassa, vidareutveckla och förtydliga intervjufrågorna efter hand.
Widerberg (2002:99–100) framhåller vikten av att som intervjuare vara lyhörd och öppen för andra infallsvinklar i intervjun än just de som finns med i det frågeschema som skapats. Genom denna öppenhet finns utrymme att följa upp det intressanta i informanternas resonemang. Forskaren får på så sätt chansen att få nya insikter i sin studie och riskerar inte lika lätt att fastna i de teorier denne själv eventuellt föreställt sig innan genomförandet av intervjuerna. Även Lindh-Munther (1999:9) belyser vikten vid att som forskare vara flexibel i intervjuer med barn för att undvika svårigheter i samband med språklig tolkning och förståelse. Lindh-Munther menar att både intervjuare och informant kan stöta på problem kring vad respektive person faktiskt menat med en fråga eller ett svar. Detta problemområde är ett ytterligare argument för att hålla intervjuer med barn så öppna och flexibla som möjligt. På så sätt ges utrymme för följdfrågor och samtal som avviker från frågeschemat, vilket i sin tur resulterar i högre kvalitet och autenticitet i det slutgiltiga intervjumaterialet.
Under intervjuerna har ett induktivt angreppssätt varit dominerande i betydelsen att undersökningen inte genomförts för att utmana sannolikheten i en tidigare teori eller i förutfattade meningar kring ämnet. Ett induktivt angreppssätt har sin utgångspunkt i empirin. Data samlas in och analyseras för att på så sätt upptäcka generella drag. Fokus vid induktiva studier är att skapa nya teorier kring ett ämne utifrån informanters svar,
19
vilket innebär att empiri bekräftas utifrån teori istället för att teori bekräftas utifrån empiri (Johannessen & Tufte, 2003:35). I den här studien samlades empirin därför in innan tidigare forskning studerades.
3.1.2 Metod för empirianalys
Det finns olika typer av tekniker när det gäller analys av material. Enligt Tufte & Johannessen (2003:108–115) kombineras ofta flera metoder för att analysera kvalitativa data och dessa behöver inte utesluta varandra. Till detta analysarbete valdes en analys av meningsinnehållet som sedan övergick i att jobba med diskurserna som synliggjorts i materialet. Dessa analysmetoder var passande för den här studien då fokus inte legat på att undersöka begrepp och rena formuleringar utan istället på vad som sagts och inte sagts, både rakt ut och mellan raderna. Undersökningen syftade till att uppmärksamma diskurser som tydliggörs genom tal istället för genom ren text. Enligt Tufte & Johannessen går metoden analys av meningsinnehåll till på följande sätt: Data, exempelvis intervjumaterial, samlas först in och görs om till text. Texterna kodas och klassificeras i kategorier/teman. Sedan sorteras materialet utefter kategorierna för att visa på mönster, samband, skillnader och likheter. Det sorterade materialet undersöks för att identifiera meningsfulla mönster och processer. Slutligen värderas de identifierade mönstren utifrån befintlig forskning för att därigenom skapa ny kunskap.
Kodningen och kategoriseringen är central i analysarbetet och kan djupare beskrivas genom att delas in i fyra faser vilka är helhetsintryck, kodning, kondensering och sammanfattning. Den första fasen handlar om att bli bekant med och skaffa sig en helhetsbild av det material som ska analyseras, samtidigt som centrala teman eftersöks. Det kan också vara användbart att sammanfatta och plocka bort irrelevant information. I den andra fasen letas information som är användbara för studiens forskningsfrågor upp med hjälp av kodord. Kodningen är till för att upptäcka det meningsfulla och organisera materialet så det blir analyserbart. På så sätt är det också lättare att snabbt hitta och samla allt material som finns kring ett specifikt tema. Kodningen är en förutsättning för att kunna ta fram meningsinnehållet och så småningom tolka det. Ren kodning handlar om att kategorisera det som står och utifrån kodningen börjar sedan kondenseringsfasen. I kondenseringsfasen plockas de kodade delarna ut och materialet blir på så sätt ännu mer reducerat. Här utvecklas också ofta kategorier som är mer abstrakta och sammanfattande än koderna. Den sista fasen går ut på att sätta samman kategorierna på
20
ett nytt sätt så informationen kan förmedlas vidare till andra. Här kontrolleras att sammanfattningen av materialet stämmer överens med det intryck som ges i det ursprungliga materialet. Här är också målet att nya mönster och samband i empirimaterialet ska kunna upptäckas.
Efter att intervjumaterialet bearbetats och kategoriserats användes ytterligare analyssätt för att bearbeta de diskurser och mönster som synliggjorts. Analysmetoden av det som framkom ur empirin är delvis hämtad ur det som Carolina Jonsson Malm (2011) skrivit kring analysmetoder i sin doktorsavhandling. Hon har där använt sig av en diskursanalys inspirerad av filosofen och idéhistorikern Michel Foucault. Enligt Jonsson Malm menade Foucault att hans teorier bör ses som ett slags anpassningsbar verktygslåda, där analysredskap plockas ut för att passa just det analysarbete som är i fokus. Diskursanalysen kan därför anpassas och är lämplig vid undersökningar av skilda slag. Enligt Jonsson Malm kan diskursanalysen bland annat användas utifrån ett genealogiskt perspektiv. Detta perspektiv syftar inte till att synliggöra diskursers historiska ursprung och uppkomst utan har snarare som mål att visa på rådande diskursers likheter och skillnader och hur dessa är sammanlänkade. Jonsson Malm hänvisar till professor Mats Beronius som förklarar genealogin som något att arbeta utifrån för att se vad som är levande idag och på vilket sätt dessa diskurser uttrycks (2011:21–22). Diskursanalysen utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Ur detta perspektiv ses samhällsstrukturer som skapade genom människors relationer, tal och beteende gentemot varandra. Perspektivet belyser att verkligheten är socialt konstruerad och visar på de mönster och diskurser som uppstår genom att människor till exempel talar om något på ett specifikt sätt. I den här studien har det socialkonstruktivistiska perspektivet använts för att synliggöra hur barn talar om familj. Enligt Bäckström (2006:156) placeras en studie i ett sociokulturellt perspektiv genom att till exempel barns uppfattningar om något tas tillvara på, för att därigenom frambringa förståelse för kulturella och sociala förhållanden.
Bartholdsson (2007:84) menar att skolan fungerar som en plats där diskurser av skilda slag figurerar. Enligt henne kommer de diskurser som är i fokus i skolan framförallt från lärares beskrivningar av verkligheten. Genom analys av meningsinnehåll och diskursanalys önskar den här studien synliggöra de diskurser som finns i förskolan och som med stor sannolikhet förmedlas genom verksamma vuxna.
21
3.2 Urval
Till denna studie har 12 barn i åldrarna 4-6 år intervjuats. Dessa barn går på en förskola i en svensk tätort. I enlighet med Larsens (2009:77) beskrivning av urvalsmetoder i kvalitativa studier har ett icke-sannolikhetsurval valts för detta arbete. Det innebär att barn i alla Sveriges förskolor inte har samma sannolikhet att bli utvalda, vilket passar den här studien då den inte syftar till att få fram ett generaliserande resultat. Värt att poängtera är att just den här studien ger en lokal bild av hur familj uppfattas och framställs av förskolebarn. Enligt Bartholdsson (2007:10–14) är föreställningar kring normalitet starkt färgade av de kulturella och sociala sammanhang som människor befinner sig i. Sverige är ett land med stor kulturell variation och människors uppfattningar av familj är olika, därför är det av vikt att tydliggöra att den här studien inte har för avsikt att beskriva rådande förhållanden någon annan stans än just där den genomförts.
Den förskola som studien genomförts på valdes eftersom den fungerar som praktikplats för en av författarna. Anledningen till att praktikplatsen valdes för undersökningen är att den här sortens intervjuer underlättas om barnet sedan tidigare har en relation till intervjuaren, vilket skapar trygghet och inbjuder till samtal (Lindh-Munther, 1999:26). Eventuellt skulle det faktum att en av forskarna är bekant med barngruppen kunna påverka riktningen samtalet tar. Trots det har tryggheten i detta fall varit en övervägande positiv aspekt då det handlar om barn som informanter.
3.3 Genomförande
Innan intervjuprocessen inleddes skickades informationsbrev ut till samtliga föräldrar vars barn eventuellt skulle komma att delta i studien. Brevet skickades dels ut för att delge föräldrarna studiens syfte och dels för att få deras medgivande till barnets deltagande och att intervjuerna skulle spelas in. De barn som fått samtliga vårdnadshavares skriftliga medgivande kunde sedan delta i studien. Inledningsvis genomfördes två kortare gruppdiskussioner med sex barn i respektive grupp, barnen fick då samtala fritt kring vad de anser att en familj är för något. Gruppdiskussionen syftade till att leda in barnen på ämnet för att inbjuda till vidare enskilda samtal. Efter gruppdiskussionen genomfördes enskilda intervjuer med varje barn, där de fick svara på frågor (bilaga 1) och prata ytterligare kring vad en familj är.
22
När samtliga intervjuer genomförts transkriberades de. Materialet lästes och mönster kartlades utifrån de återkommande ord, meningar, åsikter och föreställningar som syntes i barnens tal. Överflödigt material som inte hade med undersökningen att göra sorterades bort för att istället lämna plats åt det som var relevant för studien. Intervjusvaren kategoriserades enligt passande kategorier och antalet svar i varje kategori räknades för att även få fram vilka svar som mängdmässigt var störst. Därefter genomfördes ytterligare bearbetning av materialet genom att intervjuutskrifterna granskades utifrån andra vinklar och delades in i nya kategorier, detta för att synliggöra så mycket som möjligt av det som sades under intervjuerna. Att transkribera intervjuer medför enligt Widerberg (2002:156) att ett flertal analysmöjligheter uppstår och att intervjun kan ses ur nya vinklar. Normer och diskurser kring familj markerades och de mest framträdande och återkommande beskrivningarna av familjen noterades. Därefter analyserades materialet igen för att dels synliggöra avvikelser och mer sällan återkommande mönster men även för att poängtera sådant som inte sades alls, vilket enligt Widerberg (2002:144–145) belyser ytterligare saker i empirin som inte synts tidigare. Efter att empirin kategoriserats och mönster och teman synliggjorts analyserades de rådande diskurserna i barnens tal utifrån tidigare forskning.
3.4 Forskningsetiska överväganden
Ämnet familj skulle möjligen kunna uppfattas som ett känsligt område och därför var det viktigt att i informationsbrevet till föräldrarna understryka att deras enskilda familjeförhållanden inte var något som skulle fokuseras i arbetet. Föräldrarna informerades kort om syftet med studien, att intervjuerna skulle spelas in och att deras skriftliga tillåtelse behövdes för att möjliggöra detta. Hartman (2003:128–129) tar i sin handledningsbok för examensarbeten upp några viktiga perspektiv att förhålla sig till vad gäller de etiska aspekterna. Dessa anknyter till Vetenskapsrådets5 rekommendationer (2011). Hartman belyser hur allt vetenskapligt skrivande måste vägas mot människors fri- och rättigheter. Som forskare bör deltagarnas samtycke till studien inhämtas. Är informanterna dessutom under 15 år ska målsmän tillfrågas. Det räcker dock inte med att ha målsmans godkännande, barnen måste också ha ett fritt val att delta eller inte (Vetenskapsrådet, 2011). Vid intervjutillfällena lades därför vikt vid
5
Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som stödjer forskning av hög vetenskaplig kvalitet. (www.vr.se)
23
att låta barnen själva avgöra om de ville vara med. Ingen skulle känna sig tvungen eller obekväm i situationen, då det sannolikt inte heller hade tillfört studien något positivt. De flesta tillfrågade valde dock att delta i studien. Det insamlade intervjumaterialet var under arbetets gång endast tillgängligt för arbetets författare och förstördes så fort arbetet färdigställts. I texten har samtliga empiricitat presenterats utan namn för att hålla informanterna så anonyma som möjligt.
25
4. Teori och tidigare forskning
En del av den teori och tidigare forskning som presenteras i detta kapitel har valts utifrån de frågeställningar som studien bygger på. Här lyfts fram hur olika forskare beskrivit familjen, hur barn har talat om familj i andra studier med mera. Flera områden i teorin har även valts utifrån det empiriska material som studien bygger på, för att på så sätt skapa förståelse för vad barnen i den här studien talade om och varför. Teorin har dessutom valts utifrån det socialkonstruktivistiska perspektiv som studien har.
4.1 Normalitet
Då föreställningar om normalitet är en stor påverkanskälla till vilka beteenden som anses eftersträvansvärda (Ambjörnsson, 2003:21) berör det här avsnittet just normalitet. Detta för att ge en inblick i hur barns föreställningar kring något skulle kunna påverkas av det som anses normalt i omgivningen.
4.1.1 Begreppet normalitet
Åsa Bartholdsson (2007:10–14) ställer sig i sin avhandling Med facit i hand frågan vad normalitet är och vilka föreställningar om normalitet som finns i skolan. I sin text tar hon upp filosofen Ian Hackings syn på normalitet. Hacking säger att normalitetsbegreppet gör två saker samtidigt; dels beskriver det de typiska normalitetsföreställningar som finns och dels utgår det från rena antaganden om hur något bör vara i en speciell situation. Det typiska sättet att se på normalitet handlar om generella beskrivningar av något. Denna normalitet kan bland annat bekräftas med hjälp av medelvärden och statistik och är den form av normalitet som beskriver det som uppfattas vara vanligast och mest typiskt. Den antagna normaliteten är däremot mer varierad och vad som anses vara normalt förändras här beroende på till exempel samhällsförhållanden vid en viss tid eller på en viss plats. Den antagna normaliteten är mer lokal och föränderlig till skillnad från den typiska som beskriver ett genomsnitt av en större verklighet. Båda aspekterna bidrar dock till att identifiera ett normaltillstånd. Vidare skriver Bartholdsson att föreställningar kring det normala och det avvikande är präglat av de sociala och kulturella sammanhang vi befinner oss i. Normalitet är en osynlig referensram som ständigt är närvarande och värdeladdad. Genom att studera ett
26
visst socialt sammanhang går det att formulera de normer som utgör dess bas. Även Fanny Ambjörnsson (2003:21) som studerat genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer i boken En klass för sig talar om normalitet i ungefär samma termer. Hon säger dessutom att föreställningar om normalitet inte bara är beskrivande utan också reglerande och att det på så sätt även handlar om maktförhållanden. Ambjörnsson hänvisar till filosofen Michel Foucault som talar om att det genom dessa normaliseringsprinciper uppstått nya sätt att uttrycka makt på. Då vapen, skrämsel och materiella begränsningar tidigare kan ha fungerat som maktredskap handlar det idag i allt större utsträckning om rådande diskurser. De diskurser som tilldelas störst utrymme inom ett ämne sätter även upp riktlinjer för vad som anses vara normalt och därigenom också avvikande. Detta kan kopplas till den här studien då familjen är ett ämne som diskuteras ur olika vinklar. Det finns flera diskurser kring familjen som framställer den på olika sätt och den diskurs som är störst och mest accepterad tilldelas därigenom makten att sätta normer för vad som anses vara normalt inom ämnet familj.
4.1.2 Normalitet i samhället
Carolina Jonsson Malm (2011:98, 181, 295–300) har i sin avhandling Att plantera ett
barn studerat synen på familj och reproduktion i ett historiskt perspektiv genom
utredningsmaterial som funnits kring adoptioner och assisterad befruktning. Ur detta material framkom att bilden av familjen i utredningarna är både föränderlig och bestående och att synen på familjen har ändrats genom tid och rum. Här påpekas även att den traditionella kärnfamiljen6 är det ideal som adoptivfamiljer och de som utreds för assisterad befruktning ställs emot. I Jonsson Malms forskning framkommer att det under 1900-talet varit centralt att adoptivfamiljer förväntas efterlikna kärnfamiljen. Dock poängterar forskaren att vissa delar av den traditionella kärnfamiljen har försvagats, samtidigt som andra har förstärkts. Detta beror på att synen på kön, sexualitet och civilstånd har förändrats i samhället. Även när det gäller utredningarna kring assisterad befruktning finns en familjenorm som utgår ifrån en heterosexuell tvåsamhetsnorm, det vill säga något av en klassisk kärnfamilj.
6
Kärnfamilj, samboende man och kvinna och deras gemensamma biologiska eller adopterade barn (NE, 2012)
27
4.2 Familjebilder
Sociologerna Jay Gubrium och James A. Holstein (1999:3-4) försöker i sin artikel What
is a family? beskriva just vad en familj är. De skriver att frågan fortfarande är
kontroversiell och har blivit allt mer omdiskuterad de senaste åren. Beskrivningarna av det traditionella familjelivet och de sociala relationerna används inte längre som de en gång gjorde. I sin artikel dokumenterar Gubrium & Holstein att det finns en mängd sociala processer som människor använder sig av i vardagslivet för att skapa begreppet familj, vilket bidrar till att familjebegreppet är i ständig rörelse. Det kan inte beskrivas som ett specifikt ideal varken förr eller nu, utan hämtar istället sina karaktärsdrag från olika håll. Begreppet påverkas av de strömningar som förekommer i just den tid och plats det befinner sig och genom olika tolkningar av dessa. Att beskriva familjen är en komplex uppgift, nedan redovisas teori rörande familjens utformning, utveckling och förändring
4.2.1 Familjen i förändring
I Det sociala landskapet (2008:111–112, 124) skriver sociologiforskaren Göran Ahrne m fl. om hur det svenska familjemönstret ändrats sedan mitten av förra seklet. Det har genomgått en stor förändring där antalet skilsmässor har ökat och nya familjeformer blivit allt mer vanliga och accepterade. I motsats till de gamla familjemönstren är det idag allt vanligare att människor är samboende utan att vara gifta, att de är ensamstående föräldrar eller att de lever i samkönade eller i ombildade familjer. Samboendet har blivit ett alternativ till äktenskapet och idag är inte ens hälften av föräldrarna till nyfödda barn gifta jämfört med i början av sextiotalet då endast vart tjugonde nyfött barn hade föräldrar som levde tillsammans utan att vara gifta. Mångfalden i de olika mönstren gör det idag allt svårare att definiera vad en familj är, vilket ständigt leder till diskussion. Det finns dessutom många oskrivna regler kring familjen som att dess medlemmar ska tycka om varandra, dela bostad och att makar ska vara varandra sexuellt trogna. Däremot är det inte alltid så det ser ut. Ahrne m fl. hänvisar till professor Irene Levin och skriver följande:
Många gånger säger sådana regler mera om en kulturs uppfattning om hur familjer bör se ut, än hur de faktiskt ser ut. Till exempel sammanfaller inte längre familj och bostad för den stora skara barn som efter en skilsmässa vårdas av ena föräldern. Ändå anser i allmänhet barnen att båda föräldrarna är medlemmar i deras familj. (2008:111)
28
Trots de förändringar som familjebegreppet ständigt genomgår anses kärnfamiljen enligt Ahrne m fl. vara norm och ideal när det gäller familj.
I boken Familjeliv beskriver Thomas Johansson (2009:10–11, 21-22), professor i socialpsykologi, familjen som ett socialt, kulturellt och politiskt fenomen. Diskussionerna kring familjen i Sverige idag är laddade och innehåller starka politiska och normativa inslag, till exempel i frågor som rör abort, kvotering av föräldraledighet, homosexuellas rättigheter att adoptera och så vidare. I enlighet med tidigare nämnda forskare i denna avdelning konstaterar även Johansson att familjen är ett begrepp i förändring som är svårt att definiera. Johansson (2009:13–15) skriver om hur före-ställningar om familjen rört sig från en stabil och enhetlig familj till en mer seriell och processuell familj. Alltså, från traditionell kärnfamilj till en så kallad nätverksfamilj7 med sin allt större mångfald av samlevnadsformer. Samtidigt som nya typer av familjer bildas omskapas också ”gamla” samlevnadsformer. Familjen byggs fortfarande ofta runt man och kvinna och deras barn, antingen gemensamma eller respektive från tidigare förhållanden. Däremot blir det allt vanligare att till exempel kvinnor bildar egna familjer endast innehållande mor och barn. Denna typ av familj finns både som självvald och som ofrivillig. Något som bidrar till att förändra bilden av familjen är den utbredda singelkulturen som är vanlig framför allt i storstäder, samt att många idag väljer att vänta allt längre med att skaffa barn.
4.2.2 Kärnfamiljens starka position
Trots att familj blivit ett allt mer töjbart begrepp är kärnfamiljen fortfarande den mest etablerade familjekonstellationen. Johansson (2009:82–87) skriver att kärnfamiljen nästintill symboliserar världsbilden av familjen och det är den som oftast visas i filmer, i böcker och på tv. Om andra typer av familjer visas handlar det ofta om att lyfta fram problemen i dessa. Johansson nämner exempel på skilsmässofilmer där föräldrar kämpar för att behålla vårdnaden om sina barn, eller där familjekonstellationen fram-ställs som lustig och annorlunda och något som främst ska roa. Även om det förekommer olika familjekonstellationer anser Johansson att just kärnfamiljen fort-farande behåller sin starka position i mediekulturen. Johansson menar att kärnfamiljen ständigt pendlar mellan det stabila och det mer rörliga. Samtidigt som skilsmässor i ett
7
Nätverksfamilj, det nätverk där familjen idag förgrenar sig, växer och kopplas ihop på nya sätt (Bäck- Wiklund och Johansson, 2012 s. 15)
29
längre perspektiv har ökat lever idag ett stort antal barn med båda sina föräldrar. Enligt Johansson har idag en tredjedel av Sveriges befolkning en tillvaro som innefattar andra konstellationer än den klassiska kärnfamiljen men detta till trots är kärnfamiljen fortfarande starkt etablerad i människors uppfattning om vad en familj är.
Även Jonsson Malm (2011:56) skriver att trots att kärnfamiljsidealet idag utmanas allt mer är bilden av kärnfamiljen fortfarande stark. Många har en vilja att träffa någon, gifta sig och bilda familj och det anses vara ett naturligt sätt att organisera samlivet. Även valet att skaffa barn ingår i att vara en riktig familj. Jonsson Malm (2011:34–35) belyser i sin doktorsavhandling att kärnfamiljen är ett västerländskt ideal och att föreställningen om familjen som en av samhällets naturliga grundstenar ständigt är när-varande. Hon påpekar också att naturliggörandet av kärnfamiljen riskerar att leda till att ojämlikheter i samhället återskapas. Genom att framhålla kärnfamiljen som norm leder det lätt till att andra familjeformer betraktas som mindre värda.
4.2.3 Familjen som konstruktion
Ahrne m fl. (2008:137) skriver att eftersom det idag finns många olika familjesamman-sättningar finns det också all anledning att frångå den traditionella synen på familjen som en mammapappabarn-enhet. Den skulle istället kunna ses som sammansatt av flera olika parrelationer, såsom kvinnan och mannen, mamman och barnet eller pappan och barnet. Dessa par påverkas då inte på samma sätt vid en skilsmässa. Även om de vuxna separerar finns banden mellan barn och förälder kvar. Detta synsätt bidrar till att andra former än kärnfamiljen inte ses som ”ofullständiga”. Den heterosexuella familjen fram-står då inte som norm utan familjen kan även omfatta vuxna som lever i en samkönad relation. Johansson (2009:13–15) hänvisar i sin bok till de tyska sociologerna Ulrich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheim som hävdar att familjen befinner sig i en individualiseringsprocess där den allt mer förlorar sin position som en sammanhållande enhet och istället blir en mötesplats för människor med gemensamma mål och intressen. Familjen är idag ingen självklarhet och många människor ser till stor del på familjen som en social konstruktion. Barnet blir det ”projekt” som binder familjen samman, då denna relation inte är utbytbar i samma utsträckning som många andra. Vidare menar Johansson (2009:82–87) att det vid talet om familj är vanligt att se bilden av sin egen familj framför sig och att jämföra med just den. Han tror att tankarna kring familje-medlemmar först och främst går till den närmsta familjen, det vill säga barn och
30
föräldrar, men att de också kan sträcka sig längre och även innefatta släkt.
4.3 Barns tal om familj
För några år sedan genomfördes en studie av forskaren Lena Bäckström (2006) som bygger på elvaåriga barns berättelser om familj, fostran och de deltagande barnens egna privata familjeförhållanden. I studien fokuserar Bäckström på att utifrån barns perspektiv och berättelser gräva djupare i den klassiska kärnfamiljens aktualitet i det nutida svenska samhället. För att introducera undersökningen hänvisar Bäckström till en mängd tidigare forskning inom ämnet och hon nämner bland annat en studie där tolvåriga barn fått tala kring ämnet familj - vad den är till för och hur människorna i familjen är sammanlänkade. I ett av de svar som Bäckström uppmärksammat menar informanten att det viktiga i en familj är att människorna däri stöttar varandra och behandlar varandra med kärlek och omtanke. Vidare hänvisar Bäckström till en liknande studie där barn mellan sju och tio år tilldelat familjen karakteristiska drag i form av omsorg, blodsband, betydelsen av familjens storlek och sammanboende föräldrar (2006:52). Även i Bäckströms egen undersökning framkommer resultat som kan liknas vid de ovan nämnda. Barnen talar om familjen som något positivt och som ett uttryck för tillhörighet och likhet mellan familjemedlemmarna. Även husdjur räknas med i familjen. Enligt Bäckström spelar något som liknar kärnfamiljen en stor roll i barnens tal om familj och även de barn som deltagit i studien men som inte lever i just en sådan familjekonstellation uttrycker en längtan efter att i framtiden få leva i något som liknar kärnfamiljen (2006:84–85). Detta motiverar Bäckström med att den här sortens familjekonstellation kan ha en framträdande roll i barns familjeföreställningar oberoende av hur deras egna familjeförhållanden ser ut;
Oavsett om de biologiska föräldrarna fortsatt att leva tillsammans eller ej har de en gång varit tillsammans och då önskat sig ett barn tillsammans. Detta familjeliv har barn alltid kvar i form av sitt biologiska ursprung. Barn bär på erfarenheten av att det finns två människor […] som hade något alldeles unikt tillsammans – nämligen mig. (2006:141)
Vad som syns i detta citat stämmer enligt Bäckström dels överens med föreställningen om kärnfamiljen som den klassiska familjen och dels med det som många av barnen i
31
studien sagt, nämligen att barnet har en central plats i det som de anser vara en familj (2006:142), vilket nämns mer i följande avsnitt.
4.4 Familjemedlemmar
Mycket av den tidigare forskning som finns inom ämnet familj spretar åt olika håll och säger skilda saker angående vem som tilldelas en plats i familjen. Nedan presenteras teorier kring vilka som ses som familjemedlemmar och varför.
4.4.1 Barnet som centralgestalt
Att barnet ses som en centralgestalt i uppbyggnaden av en familj syns dels i Bäckströms forskning men även i andra studier. I tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige (2003) presenterar Gunilla Halldén en forskningsstudie som hon gjort. Studien gick ut på att hon lät barn beskriva sina framtida familjer så som de själva föreställde sig dem. Denna studie finns även i sin helhet i boken Barnet och boet (Halldén, 2001). Halldén lyfter i artikeln fram att barnen själva stod fokus i hennes undersökning och när barnen fick skriva om familjen skrev många om just barnet som en centralgestalt. I barnens texter utspelades familjelivet i stor utsträckning på barnens villkor där deras välbefinnande stod i fokus. Barnen beskrev familjerna utifrån ideologier där familjen ses som en institution och där barnet är det centrala inslaget. Vidare berättar Halldén om hur barnen skildrade barnets roll i familjen antingen som objekt för någons omvårdnad eller som någon som får sina önskemål uppfyllda utan några direkta begränsningar. I sin analys säger Halldén att denna fokusering på att barnet är i centrum inte är något barnen medvetet valt att lyfta fram i sina berättelser utan snarare reflekterar deras egna familjeerfarenheter. Även i Bäckströms (2006) studie fick de deltagande barnen utrymme att tala om en eventuell framtida familj och hur den önskades se ut. Majoriteten av barnen talade om den framtida familjen som två samboende vuxna med gemensamma barn men det fanns även de som talade om ensamlevande vuxna och skilda föräldrar. Bäckström poängterar dock att de gånger som ensamstående föräldrar och skilsmässa togs upp så var det av barn med liknande erfarenheter i sina egna familjeliv (Bäckström, 2006:131). Även i dessa berättelser om den framtida familjen tilldelades barnet en central roll och sågs som ett självklart inslag i familjebilden.
32
4.4.2 Djur och familj
Evolutionsbiologen och genusforskaren Malin Ah-King (2012) skriver i sin artikel Den
naturliga familjen – ett djuriskt perspektiv om hur människan ofta hänvisar till djurs
beteende för att beskriva vad som är naturligt när det gäller familjebildning, parbildning och könsroller. Sådana argument har till exempel använts i diskussioner när det gäller naturligheten i homosexualitet. Ah-King hänvisar i sin artikel till medieforskaren Hillevi Ganetz som menar att begreppet familj ofta återkommer i dokumentärfilmer om djur då det handlar om djur som lever i kärnfamiljsliknande konstellationer, till exempel en älgko med två kalvar. Samtidigt kallas lejonens familjekonstellation för flock och innehåller flera honor med deras ungar samt några hanar. Att endast utvalda djurkonstellationer tilldelas etiketten familj uttrycker tydligt de normer och ideal som många människor har kring familjebildning. Ah-King påpekar därför hur viktigt det är att kritiskt granska vilka normer som är företrädande i dessa sammanhang då det ofta är det som beskrivs som naturligt i djurriket som används som argument för vad som är bra och moraliskt rätt att göra även inom människosläktet.
4.4.3 Släktskap
Utvecklingspsykolog Dion Sommer (2005:74–75) talar i sin bok Barndomspsykologi om släktens betydelse. Genom historikern David Gaunt visar han att det idag finns ett utbrett antagande om att släkten tidigare hade en större betydelse än vad den har idag. Gaunt menar dock att detta är en felaktig bild då hans undersökningar om familjelivets historia i Skandinavien har visat motsatsen. Gaunt drar utifrån sina undersökningar slutsatsen att människor idag har fasta kontakter med fler släktingar än någonsin tidigare. Enligt honom beror detta bland annat på ökad livslängd och minskad spädbarnsdödlighet, vilket resulterat i att många barn idag har sina far- och morföräldrar i livet. Sommer lyfter också upp danska studier som påpekar att barn idag i allmänhet har tät och nära kontakt med äldre släktingar, framförallt far- och morföräldrar, och att denna kontakt är en av de viktigaste i barns liv. Då släktskapen förr och nu jämförs framkommer att släktskapskontakterna förr ofta var nödvändiga då de hade betydelse för individers plats i samhället. Idag är kontakten med släkten däremot i stora drag en frivillighet där det finns möjlighet att välja eller avsäga sig den utan att det påverkar den egna livssituationen rent praktiskt. Mot bakgrund av detta menar Sommer att det är anmärkningsvärt att många ändå har täta förbindelser med sin släkt idag. Jonsson Malm
33
(2011:36–37) skriver om släkt som ett svårdefinierat begrepp, precis som familje-begreppet. Enligt henne är släkt en konstruktion som varierar beroende på tid, plats, grupper och individer, och därmed också synen på den.
4.5 Plats
I Gunilla Halldéns (2001) studie kring barn och deras framtida familjeliv tas platsen upp som en viktig del. Halldén nämner också Johan Asplund som undersökt vad det är som gör en plats betydelsefull för människor. Han menar att en plats skapas genom att den laddas med en symbolisk mening av människorna. Något som Halldén också uppmärksammar i Barnet och boet är det faktum att hemmet har en framträdande roll för barn när de definierar vad en familj är. Bland de svar hon fick fram ur sin studie med barn mellan åtta och tio år framkom att hemmet fungerar som en avgränsning för inom vilka ramar familjen finns. Några av de barn som i Halldéns studie fått skriva och berätta om vad en familj är återkom ofta till huset och hemmet som den plats där familjelivet utspelar sig. Barnen uttryckte att när någon bjudits in i hemmet, välkomnats och accepterats, är det många gånger ett tecken på att personen även välkomnats in i familjen. Halldén talar här om en trygghet som enligt barnen finns innanför hemmets gränser. Hon konstaterar att hemmet anses vara en viktig plats hos barnen när det gäller att beskriva trygghet och omsorg och hon betonar även att de hushållssysslor som sker i hemmet, såsom matlagning och tvättning, är tecken på att familjemedlemmarna visar omsorg för varandra. Den som tas om hand i ett hem ses enligt Halldéns studie som accepterad och tilldelad en plats i familjen (2001:73–74, 204–206).
I Det sociala landskapet (Ahrne m. fl., 2008) beskrivs bostaden som en resurs och en symbol. Den gemensamma bostaden spelar en stor roll i familjelivet. Bostaden skiljer tydligt medlemmar från ickemedlemmar och den hjälper på så sätt till att göra familjen till en enhet. I bostaden tillbringar familjemedlemmarna en stor del av sitt vardagsliv och det är också en plats för vila och återhämtning. Hemmet beskrivs som en plats där umgänge främst sker tillsammans med familjen men även med släkt och vänner. Bostaden ändrar karaktär beroende på i vilken fas den boende befinner sig i livet och kan bero på till exempel ekonomisk situation och kulturell bakgrund. Den speglar var i livet den boende befinner sig och ger därigenom en reflektion av familjen. Bostaden fylls ofta med symboler för familjelivet såsom fotografier och hemmet signalerar något
34
om livsstil och social tillhörighet. Idag lägger många i Sverige ner mycket tid på att inreda sitt hem och det har blivit något av ett projekt som är viktigt i livet. Att inredningsintresset blivit så etablerat tyder på att hemmet tilldelas en typ av omsorg genom att det sköts om och tas tillvara på. Hemmet önskas ofta matcha de boende vilket skapar ett slags likhet mellan hem och människa, precis som likheten mellan familjemedlemmar. Många familjer har också tillgång till ett fritidshus att besöka, vilket bidrar med ytterligare en plats för trygghet och som symboliserar tillhörighet och likhet med familjen (2008:156–160).
35
5. Resultat och analys
I resultatdelen presenteras det som framkommit ur barns tal kring familj. De familjediskurser som framkommit ur empirin analyseras parallellt utifrån de teorier som tagits upp i föregående teoriavsnitt.
5.1 Hur talar förskolebarn om familj?
De barnintervjuer som genomfördes resulterade i ett brett svarsmaterial. Många av barnen nämnde liknande saker medan andra hade helt egna uppfattningar av vad en familj är för något. Flertalet tidigare nämnda teoretiker hävdar att familjen är ett begrepp i förändring, vilket även syns i empirin. Följande kategorier presenterar de föreställningar som är framträdande i barns tal om familj.
5.1.1 Plats/samboende
Ett av barnens mest återkommande sätt att beskriva familjen på var genom att tala om den som platsbunden. De barn som talade om detta beskrev familjen som något som formas utifrån hur medlemmarna bor. Familjen uppstår enligt många av barnen genom att människor bor tillsammans, ofta i samma hus, och det är alltså det faktum att de bor tillsammans som gör dem till en familj. Vid frågan ”vad är en familj?” var svaren ofta relativt lika, barnen svarade bland annat att ”man är en grupp med andra som man bor med” och ”en familj är när man bor i samma hus […] och så ska man sitta vid samma bord”. På frågan ”kan man byta familj?” var ett av svaren ”ja, då flyttar man till ett annat hus”, vilket pekar på att barnet uppfattar familjen som samboende. Ett svar tydde på detta då frågan om mormor och morfar är med i familjen kom upp. Ett av barnen svarade då ”nej, de bor själv”. Att mormor och morfar bor någon annan stans är här argumentet till varför de inte tillhör den samboende familjen. Denna familjebeskrivning kan liknas vid den som Halldén (2001) visade på i sin undersökning, där barnen lade stor vikt vid att familjemedlemmarna ska bo ihop för att tillhöra samma familj. Ett av barnen i ovan nämnda citat lägger vikt vid att familjemedlemmarna ska sitta vid samma bord, vilket även det kan associeras till det omsorgsperspektiv som Halldén nämner i sin studie. Där är omsorg om varandra, i form av till exempel matlagning, starkt samman-kopplat med familj och hem vilket även den här studiens resultat tyder på. När en fråga
36
ställdes kring huruvida det är möjligt att byta familj och hur detta i så fall går till blev svaret vid ett tillfälle ”ja, […] gå till ett annat hus och fråga ’får jag bo med er?’”. Ur svaret går att utläsa att boendeförhållandena är tydligt kopplat till familjetillhörigheten. Detta svar går att liknas vid de teorier som lyfts fram i Det sociala landskapet (Ahrne m. fl., 2008), kring att bostaden avgör vem som är med i familjen och vem som inte är med.
5.1.2 Barnet som centralgestalt
”Man är bara en familj. När man har fått barn så är man en familj”. Detta svar på frågan ”hur blir man en familj?” representerar en stor del av det tal kring familj som fördes vid intervjuerna. De flesta av barnen var rörande överens om att det är vid barnets ankomst som familjen bildas. På frågan vad en familj är svarade någon ”man gifter sig, man föder barn”, en annan menade att ”familj är som en liten släkt, med barn och föräldrar”. Liknande svar på samma fråga var ”att man kan va fyra, en mamma och en pappa och så två barn”, ”mamma och pappa och storasyster, storebror”, ”pappor och mammor och barn och bebis”. Möjligtvis beror dessa svar på det som Halldén (2001) skriver om, det vill säga att när barn sätter barn i fokus så beror det ibland på att de återspeglar sina egna livssituationer och utgår från hur deras egna familjer ser ut. Svaren kan även ha att göra med det som Bäckström (2006) säger angående biologiskt ursprung. Bäckström menar att barn bär på en vetskap om att deras föräldrar vid något tillfälle tillsammans skapat något unikt, nämligen barnet. Den vetskapen tilldelar barnet en central roll i familjen. När en informant fick frågan om varför barn är med i en familj så svarade denne ”för att man ska ha nån att tycka om”. Svaret tyder, precis som Bäckström skriver, på att barn ofta är medvetna om att de är önskvärda och fungerar som den kompletterande delen som utgör en familj. På frågan ”är alla med i en familj?” svarade en informant ”nej, inte alla vuxna”. Barnet poängterar att det endast är vuxna som kan vara utan familj, vilket även det stärker teorin om att familjen bildas när barnet anländer.
I många av de citat som syns ovan framställs, förutom barnet, också mamma och pappa som framträdande personer i barns tal om familj. Återigen kan detta ha att göra med att barn associerar familj till sina egna erfarenheter. Det skulle också kunna bero på att konstellationen mamma, pappa, barn kan liknas vid de föreställningar som finns kring kärnfamiljen och att denna blivit ett slags symbol för familjen som ofta lyfts fram
37
i böcker och på tv (Johansson, 2009). Även Jonsson Malm (2011) visar på hur kärn-familjen är en etablerad norm i samhället genom att påpeka vilka familjekonstellationer som anses eftersträvansvärda vid adoption och assisterad befruktning. I hennes studier av utredningsmaterial i dessa områden framkommer att kärnfamiljskonstellationen är efterfrågad hos familjer som vill adoptera eller genomföra assisterad befruktning. Dessa studier pekar på möjligheten att de riktlinjer och normer som samhället anser accepterade även återspeglas i barns uppfattningar.
5.1.3 Mor- och farföräldrar
Under ett av intervjutillfällena beskrevs familjen på följande sätt. ”Släkt är när man är några och så är en liten släkt en familj”. Många av informanterna poängterade att det finns en gräns mellan vem som är med i familjen och vem som är med i släkten. Det blev också tydligt att familj enligt många är kopplat till födsel. Modern, mormodern och farmodern framstod i flera fall som kärnan i familjen. När frågan ”hur blir man med i en familj?” ställdes svarade ett av barnen ”för att hon (mamma) har fött oss. Och så kommer pappa från en annan släkt. Och så är jag och min storasyster med mammas släkt. Min farmor och farfar är min pappas släkt ifrån”. Det här svaret tyder på att människor tillhör den familj där modern finns. Att modern är central i familjen syns även i dessa svar vid frågan om vem som är med i en familj; ”mamma och pappa […] mormor och morfar”, ”jag och pappa och mamma, mormor och morfar”. De enda människorna som nämns i barnens svar på vem som är med i en familj och som inte innefattas av den närmsta kretsen, det vill säga barn och föräldrar, är moderns föräldrar. Det finns även exempel på uttalanden där det tydligt poängteras att fadern i familjen från början tillhör en annan familj, farföräldrarnas, men att barnen i familjen är sammanlänkade med modern och morföräldrarna. Vid frågan ”kan man vara med i flera familjer?” menar ett barn att modern är med i både barnets familj och i morföräldrarnas. Det skulle kunna tolkas som att modern fortfarande är kvar i den familj där hennes mamma finns, trots att hon skaffat sig en egen familj. Utifrån vad barnen sagt verkar modern ha en stark position i familjen, vilket skulle kunna vara anledningen till att morföräldrarna omnämns betydligt mer ofta än farföräldrarna. Enligt de studier som Sommer (2005) gjort kring släkt har barn ofta en tät kontakt med just mor- och farföräldrar. Sommer nämner inte alls att det skulle vara någon skillnad på mor- och
38
farföräldrar. I just den här studien har det däremot blivit tydligt att morföräldrar tilldelas större utrymme i barns liv än farföräldrar.
5.1.4 Djur som familjemedlemmar
Att husdjur har en stor plats i många barns liv bekräftades fort under studiens gång. Vid flera av intervjutillfällena nämnde barnen diverse djur under beskrivandet av vad en familj är för något. Hundar, katter, marsvin, kaniner och fiskar sågs som självklara familjemedlemmar. Vid frågan ”vad är en familj?” blev svaret vid ett tillfälle att familjen är ”en slags flock”. Informanten talade vidare om att det dels finns människoflockar men även djurflockar och fågelflockar. När denne blev tillfrågad vem som är med i familjen/flocken blev svaret katter och hundar men människor nämndes knappt alls. Informanten berättade även om de två katter som tillhör den egna familjen, vilket skulle kunna vara anledningen till den självklara associationen till djur och att familjen beskrivs som en flock. Därefter kretsade familjebeskrivningarna i stor utsträckning kring djur och människorna tilldelades litet utrymme. Möjligtvis beror detta på det som Ah-King (2012) skriver angående familjens naturliga mönster utifrån djurriket. Hon menar att när familjekonstellationen tydligt avviker från kärnfamiljs-mallen så kallas den sällan för just familj, utan snarare för flock. När informanten börjat tänka på familjen som en flock är det möjligt att denne, precis som Ah-King hävdar, omedvetet associerat till djurriket istället för till människosläktet då ordet flock i många sammanhang kopplas till djur. Denna teori skulle kunna förklara det faktum att människorna i familjen hamnade i skymundan efter att ordet flock nämnts.
5.2 Vilka bilder av familjen är framträdande i barns tal?
I föregående avsnitt redogjordes för hur barn talar kring familj och vad som associeras till denna. I det här avsnittet diskuteras dels de diskurser kring familjen som var mest framträdande i barnens tal, och dels de som inte tilldelas lika stort utrymme men som ändå berördes vid intervjutillfällena.5.2.1 Plats och barnet som centralgestalt
Som visas i ett av föregående stycken var boendet starkt förknippat med familjen i den här studien. En vanlig uppfattning var att barnet i sig är en viktig del i familjebildandet
39
och att det är först när barnet kommer som familjen blir till. Barnen beskrev ofta familjen i termer av något som kan likna en kärnfamiljskonstellation. Det framkom också att både djur och främst morföräldrar är viktiga i barns liv. Då intervjusvaren sammanställdes och kategoriserades räknades även hur stor förekomsten av svar tillhörande de olika kategorierna var. Det visade sig att kategorierna Plats och Barnet
som centralgestalt var de som var allra störst. Denna information resulterade i vidare
funderingar kring varför just dessa två var de som barnen förknippade så starkt med ämnet familj. Som det går att utläsa av Halldéns (2001) forskning i teoriavsnittet skapas platser när de laddas med symbolik och mening av människor. Precis som barnen i den här studien ser också barnen i Halldéns studie platsen som viktig. En av anledningarna kan vara just att hemmet är den plats som också starkt förknippas med trygghet. Även Ahrne m. fl. (2008) bekräftar att bostaden spelar en viktig roll i familje- livet och att det är en plats som skiljer medlemmar i familjen från ickemedlemmar. Att barnet är en centralgestalt i familjen är också något som tydligt framkom i både i Halldéns (2001) och Bäckströms (2006) studier. Halldén påpekar dock att det inte är något medvetet val av barn att just lägga fokus på barnet, utan det reflekterar antagligen istället deras egna familjeliv. Det är också något som går att se i det här arbetets kapitel
Familj i förändring och Kärnfamiljens starka position. I det förstnämnda kapitlet
konstaterar Johansson (2009) att även om familjeformen är i förändring är kärnfamiljen fortfarande norm och denna familj byggs vanligen kring just barn. Även Jonsson Malm (2011) påpekar att skaffa barn ingår i att vara en riktig familj. Därför är det kanske inte så märkligt att även barnen i den här studien talade allra mest om just dessa ämnen, det vill säga familjen som platsbunden och barnet som centralgestalt.
5.2.2 En vald gemenskap, reproduktion och giftermål
Något som är värt att notera som framkom i denna studie men som inte verkat framträdande i andra studier är att många av barnen talade om gemenskap. I samband med talet om familj är det många barn som pratat om en familj som något självvalt, att den ibland uppstår för att några människor trivs tillsammans. Då frågan ”vad är en familj?” ställdes svarade flera att familjeskapet handlar om att gilla varandra, att trivas ihop och göra saker tillsammans. Många svarade ja på frågan om människor själva väljer vilken familj de vill vara med i. Något som också framkom i denna studie var att många barn kopplar ihop familjeskapandet med äktenskap. Flera stycken sade att en
40
familj skapas genom giftermål. Detta bekräftades också som viktigt genom motsatsen, nämligen att tala om skilsmässa som en avvikelse. På frågan om alla familjer är lika blev svaret vid ett tillfälle ”nej, vissa är skilda”. Någon svarade också att om föräldrarna inte vill ha varandra så skiljs de. I talet om familj visade det sig även att reproduktion är en viktig del. Dels genom att barnet är i så stort fokus i familjen, men inte bara barnet i sig utan många lade också fokus på det biologiska perspektivet att barnet föds. Det talades flera gånger om att en familj blir till genom att barn föds. Någon nämnde även att om det är två tjejer blir det bebisar, men om det är två killar blir det inte bebisar. Detta tyder på att tankar kring reproduktion finns hos flera av informanterna.
5.3 Kärnfamilj eller familj som konstruktion?
I föregående två avdelningar i resultatkapitlet presenterades och analyserades barns tal om familj och de bilder av den som var framträdande. Denna avdelning åter- knyter till det som tagits upp och ger ytterligare sätt att se på empirin. Bartholdsson (2007) skriver att normalitet är en osynlig referensram som ständigt är närvarande och värdeladdad och hon hänvisar vidare till forskare som menar att det finns två olika varianter av normalitetsbegreppet. Begreppet kan dels syfta till att beskriva det som är typiskt, generellt och som kan bekräftas med hjälp av statistik, och dels utgå från antaganden om hur något borde vara beroende på samhällsförändringar, tid och plats. Dessa normalitetsföreställningar syns även i den här studien. Här synliggörs två sätt att se på familjen. Den typiska normaliteten skulle kunna knytas till de föreställningar om kärnfamiljen som informanterna ofta återkom till. Kärnfamiljen är den generella bilden av familjen i Sverige (Jonsson Malm, 2011) och kan därför fungera som en direkt association till familjebegreppet.
Vid intervjutillfällena talade informanterna även återkommande om familjen som ett slags konstruktion, vilket stämmer in på det Bartholdsson skriver om den antagna normaliteten. Familjen som konstruktion beskrevs av informanterna som att familjer kan vara uppbyggda på olika sätt beroende på till exempel vem de innefattar. Även informanter som tidigare talat om kärnfamiljen beskrev familjen som föränderlig och med olika konstellationsmöjligheter, vilket också inkluderar kärnfamiljen som ett möjligt konstruktionsalternativ istället för en motsats. Den antagna normaliteten, där saker och ting är anpassningsbara, syns i detta sätt att tala kring familj.
41
Att barnen talade om familjen som konstruktion tyder på att det finns en medvetenhet kring att familjer kan se ut på olika sätt. Trots det uppfattades kärnfamiljen som norm i barnens tal. Precis som Ambjörnsson (2003) och Ahrne, m.fl. (2008) skriver riskerar andra former än kärnfamiljen att ses som ofullständiga eller avvikande då före-ställningar om vad som är det ideala, i detta fall kärnfamiljen, har företräde i människors vardagsliv och i samhället i stort.
I resultatet framkommer att det finns flera diskurser kring familjen i barns tal. De mest framträdande diskurserna är familjen som konstruktion och kärnfamiljen. Kärnfamiljsdiskursen ses dock inte som motsats utan inkluderas även i diskursen om familjen som socialt konstruerad.
