6. Resultat och Analys
6.1 Dokument
Här har vi valt att göra en sammanställning av innehållet i museernas pedagogiska policy- dokument. Museerna befinner sig i samma kommun och utformar sina riktlinjer från samma politiska dokument därför liknar de varandra till stor del. Det hade därför till stor del blivit upprepningar att behandla dokumenten var för sig. Vi har också använt de beskrivningar av utställningarna som finns tillgängliga på internet. Vi har analyserat det utifrån deras koppling till läroplanen och det teoretiska ramverk bestående av
historiemedvetande och erfarande som vi har byggt upp för denna studie.
Museernas pedagogiska policyer
De tre museipedagoger som är en del i vår empiri förhåller sig till olika riktlinjer i utformandet av deras pedagogiska material. Staden som museerna befinner sig i har ambitionen att uppnå fem övergripande och långsiktiga visionsmål. Kortfattat handlar visionsmålen om att staden ska sträva efter att utveckla social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Utifrån stadens visionsmål bryter museerna ner dessa och utformar verksamhets relevanta mål som kallas för pedagogisk policy.75 Eftersom två av museipedagogerna jobbar på samma museum och den andra på ett annat får vi två pedagogiska policyer att utgå ifrån.
De pedagogiska policy-dokumenten som museipedagogerna förhåller sig till handlar i stora drag om museets pedagogik, lärande, utvärderingsmetoden Generic Learning
74 Vi har i detta kapitel, och nästa, valt att i vissa situationer hänvisa till båda yrkesgrupperna samtidigt.
Till exempel då de har uttryckt liknande tankar eller om något är giltigt för alla. Vi har då valt att använda begreppet pedagogerna.
30
Outcome (GLO), vision, motto och arbetsuppgifter. Utifrån ena policyns pedagogik betraktar museet besökarens delaktighet och dialog i det egna lärandet som något central och betydande i deras verksamhet. I policy-dokumenten framgår det att utifrån de besök som museipedagogerna organiserar ska besökaren ges tillfälle till att tänka nytt och förstå nya sammanhang. Med detta menar dokumenten att museipedagogernas uppgift både består av kunskapsförmedlande och att skapa noggrant utarbetade visningar som stimulerar tankar kring besökarens känslor och handlingar.
Den ena pedagogiska policy ser på kunskap som skapas i och av människan själv, alltså att kunskap inte är självständig och existerar för sig själv. Vidare lyfter samma dokument erfarande som ett viktigt begrepp i lärandet. Lärandet uppstår när den relateras till individens tidigare kunskaper och erfarenheter.76 Både policy-dokumenten lyfter upp metoden GLO för att utifrån olika effektmål kunna utvärdera hur och var lärandet har tagit form hos besökarna. De framhäver även det historiska perspektivet som viktig i deras verksamhet. Som pedagogiskt motto har ena policyn Ett steg tillbaka och sedan framåt och som i dokumentet innebär att man använder nutiden som referenspunkt för besökarna att förhålla sig till för att sedan blicka bakåt och framåt. I båda dokumenten framgår det att anknytning till de tre tidsdimensionerna ska göras i alla skolprogram oavsett ämne.
Analys
Utifrån stadens vida och breda visionsmål omformar museerna egna riktlinjer. Cassel konstaterar att museipedagoger är förhållandevis friare till sina riktlinjer än vad exempelvis lärarna är.77 Riktlinjerna som framgår i de pedagogiska policyerna är på sätt och vis omfattande och har överlag fokus på besökaren. Synen på pedagogiken definieras med vikt på besökarens delaktighet och dialog i sitt eget lärande som gör att museipedagogernas roll delvis byter karaktär. Detta kan vi jämföra med bland annat Ljungs och Sjöbloms påstående om att museer på senare tid har ändrat syn på lärandet där man har övergått fram en klassisk förmedling till ett mer interaktiv och
76 Museum 1. Policy-dokument 14-12-01
31
kommunikativt lärande med besökarens delaktighet och meningsskapande i fokus.78 Det
interaktiva lärandet kan också sättas i relation till Deweys transaktions begrepp som innebär att både det betraktade (föremål, museipedagog) och betraktaren (eleven) samspelar tillsammans för att skapa erfarandet.79 Aronsson menar att museipedagogernas uppdrag och syn på kunskap kan samspela så att både en lärdomskultur och en upplevelsekultur erbjuds.80 Riktlinjerna framhäver begreppet erfarande som enligt det betyder att hänsyn ska tas till besökarens tidigare kunskaper och erfarenheter för att uppnå lärandet. Här blir även Ljungs resonemang om Deweys vanor relevant eftersom elevernas vanor, alltså deras hållningar och ståndpunkter till nya omständigheter, kan påverka hur de erfar den nya kunskapen som presenteras på museet.81 Museets motto som innebär att nutiden ska användas som referenspunkt för att undersöka det förflutna och senare framtiden kan liknas med begreppet historiemedvetandet då det berör de tre tidsdimensionerna som Aronsson och Karlsson skriver om. För att museet ska kunna omformulera lärandemål inför varje program och utvärdering av dessa använder effektmålen i GLO.
6.2 Intervjuer
Nedan har vi sammanställt informationen vi fick från våra intervjuer. Vi har med olika tekniker intervjuat tre historielärare och tre museipedagoger vilket vi har redogjort mer noggrant för i vårt metodkapitel. Våra intervjufrågorvar organiserade i teman vilka var, före, under och efter museibesöket samt det pedagogiska material som lärarna och museipedagoger använde. Resultatet av detta analyseras utifrån vår byggda historiedidaktiska- och museipedagogiska ramverk efter varje del. 82
78Jfr Sjöblom. Museerna i utbildningssektorn: reflektioner kring skolelevers lärande i kultur- och
vetenskapshistorisk museimiljö - exemplet Nobelmuseet. s.8 & Ljung, Museipedagogik och erfarande. ss.
63-64
79 Dewey. Experience and education. ss.42-44
80 Aronsson. Historiebruk: att använda det förflutna. ss. 162-163 81 Ljung. Museipedagogik och erfarande. ss. 121-122
32
6.2.1 Inför museibesöket
Museipedagoger
Alla museipedagogerna visade intresse i att få information om lärarnas pedagogiska material innan de kommer på besök. Förutom praktiska saker som antal elever ville museipedagogerna få reda på om läraren i fråga hade ett ämnesövergripande innehåll, hur långt de har kommit med arbetet kunskapsmässigt och vilken nivå undervisningen ligger på.
Vad gäller frågan om det finns flexibilitet i museipedagogernas pedagogiska material utifrån vad lärarna efterfrågar svarar den ena museipedagogen att det finns en ram som hon erbjuder men inom ramen är hon väldigt flexibel rent kunskapsmässigt och kan anpassa innehållet utifrån lärarens och elevernas behov.83 En museipedagog hävdar att i själva verket så går det ganska schematiskt till när lärare bokar. Det handlar oftast om färdiga program utan några synpunkter på utställningens ämnesinnehåll.84
Museipedagogerna vill gärna informera lärare om vad utställningen ska handla om. En museipedagog önskade att hon kunde fråga om lärarens förväntningar så att hon kunde anpassa ämnesinnehållet. Hon önskade även att museet kunde skicka ett förberedelsematerial till läraren som täcker hela besöket och som kommer underlätta för elevernas förståelse när de väl är på museet. Det är en fördel för bägge parterna anser hon. Dock beror detta på vad läraren har för motiv till att besöka utställningen, hon menar att det kan vara lärare som använder utställningen som en utflykt eller avslutning och inte nödvändigtvis kopplad till läroplanen.85
Lärarna
Alla lärarna såg det också som positivt med ett informationsutbyte med museipedagogen inför besöket. Delvis kring gruppens storlek och sammansättning. Men först och främst för att få en tydligare bild av vad för händelser eller förmågor som utställningen berör så att de kan ta upp det i undervisningen inför besöket. De fann det även givande att informera museipedagogen om vad de håller på med i undervisningen i skolan då de
83 Museipedagog 3. 2016-11-25 84 Museipedagog 1. 2016-11-25 85 Ibid. 2016-11-25
33
tillsammans kan se hur de kan knyta in besöket. Den ena läraren menar att denna gjorde en anknytning till genus i sin undervisning för att kunna passa in utställningen i sitt undervisningsupplägg då denna hade fått en väldigt positiv bild av utställningen.86 Samtidigt ger en annan lärare uttryck för att det inte har behövts göras ytterligare anknytningar men att det hade varit möjligt.87 Lärarna valde att poängtera att de museipedagoger de har varit i kontakt med har varit väldigt tillmötesgående för att få besöken att fungera. De väljer även att lyfta fram att problemen att passa in besöken ofta handlar mer om flexibilitet med kollegor på skolan än att komma överens med museipedagogen.
Analys av förarbetet
Deweys begrepp vanor som en del av erfarande kan förklara varför både lärare och museipedagoger finner det givande att utbyta information kring elevgruppen inför ett besök. Om elevernas bild av vad de kommer möta till stor del stämmer överens med vad de finner på plats finns en större chans att eleverna kommer ha möjlighet att ta in den information som museipedagogen kan erbjuda.88 Här är det lika viktigt att informera museipedagogen om klassens förkunskaper då den kan anpassa nivån på informationen så att de ligger i linje med elevernas förväntningar. Om pedagogerna inte kommunicerar och klassen har förberett sig på fel saker kan det leda till att besöket upplevs som meningslöst då de nya primära erfarenheterna som görs inte kan kopplas samman med det som har förväntats.89 Relationen mellan vanor och primära erfaranden ser vi igen i museipedagogens önskan om ett förarbetsmaterial för att det hindrar eleverna att bygga upp en felaktig bild av vad de kommer möta. Genom att museipedagogen får information om elevernas kunskapsnivå underlättar detta för att sammanställa ett material på lagom nivå för elevgruppen.
86 Historielärare 2. 2016-12-07 87 Historielärare 1. 2016-11-23
88 Ljung. Museipedagogik och erfarande. ss. 121-122 89 Ibid. ss 125-126
34
6.2.2 Pedagogiskt Material
I denna del har vi undersökt hur de olika pedagogerna ser på det pedagogiska materialet som berör utställningarna och undervisning. Med tanke på att vi inte kunde observera utställningarna eller övrig undervisning utgår vi därför från deras berättelser kring det pedagogiska materialet samt de informationsblad som museerna delar ut inför besöken. De utställningar som vi har tittat närmare på berör på någon nivå genus genom olika tider. Den ena fokuserar på sex och samlevnad medan den andra fokuserar på kvinnors roller i samhället. I informationsbladen presenteras visningens innehåll och anknytningar görs till olika delar av det centrala innehållet i historia men också i andra ämnen så som samhällskunskap, svenska och biologi.
Museipedagogerna
En museipedagog höll i en utställning om sex och samlevnad under historien. Utställningen i sig var skapad i form av tre olika historiska arenor från 1700-talet, 1800- talet och 1900-talet som fylldes med rekvisita och hade ett ämnesinnehåll om levnadsvillkoren för män och kvinnor under dessa århundraden. Hon uttryckte “Att göra tonåringar trehundra år tillbaka i tiden levande för dagens tonåringar så att de kan känna igen sig och koppla det till nutiden [...]”.90 De andra två museipedagogerna arbetade med
en utställning om genus och normkritik som handlade om att eleverna skulle problematisera fotografier, berättelser och normer för att synliggöra genusroller i historien och få perspektiv på könen idag. En av dem poängterade att det inte var fokus på historiekunskaper i form av årtal eller händelser. Hon menade att utställningens syfte och fokus låg på den historiska kunskapen som berörde historiebruk, källkritik och historiemedvetande.91
På frågan om vad museiutställningen fyllde för funktion i lärarens undervisning lyfter museipedagogerna olika punkter. En betonade de historiska miljöerna och källmaterialet som vanligtvis inte finns på skolan.92 En annan museipedagog uppfattade att utställningen ofta blev en introduktion till lärarens fortsatta undervisning i klassrummet.93
90 Museipedagog 3. 2016-11-25
91 Museipedagog 1. 2016-11-25 & Museipedagog 2. 2016-11-25 92 Museipedagog 3. 2016-11-25
35
Alla konstaterade att utställningarna knöt an till skolans läroplan. Vad gäller de riktlinjer som museipedagogerna förhöll sig till i utformandet av det pedagogiska materialet lyfter alla upp stadens vision och utvärderingsmetoden GLO. Den ena museipedagogen utvecklar sitt svar och säger att stadens visionsmål är ganska vida och öppna och att museet får bryta ner dem till sina egna riktlinjer.94
Lärare
En lärare menar att historiemedvetande har varit huvudfokus i arbetsområdet då de har fokuserat på kopplingen mellan då, nu och framtid.95 Den andra läraren ger samma förklaring med kopplingen mellan då, nu och framtid men använder inte begreppet historiemedvetande utan menar istället att undervisningen fokuserar på utvecklingslinjer och att kunna resonera kring dessa.96 Vi gör dock den tolkningen, utifrån vårt teoretiska ramverk, att det alltså är historiemedvetande som läraren i förlängningen syftar på.
Hur besöken tidsmässigt låg i undervisningen varierade. För den ena läraren låg besöket precis i början av undervisningsområdet och fungerade som ett tillfälle att skapa en gemensam punkt att återgå till och hänga upp sina kunskaper på under resterande undervisning.97 Medan i det andra fallet var ett lösare inslag som anknöt temamässigt men
hölls självständigt från resterande undervisning. Samma lärare fokuserar mycket på att eleverna ska få komma ut ur klassrummet för att lära sig saker och att museibesöket fyllde en mer allmändidaktisk funktion än ämnesspecifik.98
När vi frågar hur viktigt lärarna tycker det är att besöket anknyter till läroplanen håller de med om att det är viktigt. En av lärarna uttrycker det så här ”Ja, det är klart det spelar roll. Därför att det är ju deras utbildning och jag är tjänsteman. Jag måste följa läroplanen det är min instruktionsbok liksom. […] annars begår jag tjänstefel.”.99 Samma lärare
menar dock att det mesta i samhället går att knyta an till läroplanen med lite vilja men att det kan vara bra med tydliga anknytningar för nya lärare.
94 Museipedagog 1. 2016-11-25 95 Historielärare 2. 2016-12-07 96 Historielärare 1. 2016-11-23 97 Ibid. 2016-11-23 98 Historielärare 2. 2016-12-07 99 Ibid. 2016-12-07
36
Analys av pedagogernas uppfattning av det pedagogiska materialet
Den gemensamma grunden som både lärarna och museipedagogerna står på är begreppet historiemedvetande. Utifrån Aronssons samt Karlssons definition av historiemedvetande kan vi konstatera att alla pedagogerna uppfattar arbetet med det förflutna som tydligt kopplat till nutiden och framtiden, det vill säga historiemedvetande.100 Exempel på detta är när en museipedagog ovan strävar mot att levandegöra dåtidens tonåringar för dagens tonåringar så att de kan identifiera sig med det förflutna. Dåtiden i ämnet, nutiden genom identifikation och historisk empati, sist men inte minst framtiden genom emancipation.101 Vi håller med Aronsson konstaterande om att museipedagoger skiftar något i sin definition av historisk kunskap. Han menar att museer brukar generellt ha två historiesyner där den ena prioriterar arkiven, samlingarna och forskningen medan den andra föredrar folkbildningen, förmedlingen och utställningen.102 Vi fick uppfattningen om att museipedagogen som hade utställningen om sex och samlevnad fokuserade på folkbildningen och förmedlingen av det förflutna. Medan de två som arbetade med genus och normkritik gav uttryck för en historiesyn som fokuserade att visa upp arkivens föremål men också att koppla dessa till folkbildningen.
Lärarens kommentar om att allt går att knyta till läroplanen, passar väl ihop med Pragmatismens breda syn på kunskap som finns i Deweys pedagogiska grundtankar om att lära från sin omgivning vilket också återkommer i läroplanen.103 Besökets placering i
undervisningen får också en påverkan. Läraren som har placerat besöket i början av undervisningsområdet uttrycker att poängen är att de ska kunna återknyta till besöket och utveckla det som de har tagit upp under besöket. Det då stämmer väl in i
kontinuitetsprincipen om att lärandet är en pågående process. Väger man dessutom in
aspekten av det reflektiva erfarandet framträder tydliga fördelar av att lägga besöket i början av ett arbetsområde.104
100 Aronsson. Historiebruk: att använda det förflutna. ss. 67-68. &. Karlsson. Historien är närvarande:
historiedidaktik som teori och tillämpning ss. 58-59
101 Jfr. Karlsson. Historien är närvarande: en introduktion till historiedidaktiken. s.88. &. Karlsson.
Historien är nu: en introduktion till historiedidaktiken. ss. 30-34
102 Aronsson. Historiebruk: att använda det förflutna. ss. 162-163
103Jfr. Säljö. Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. ss. 177-179. &. Hermansson Adler.
Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. s. 86
37
6.2.3 Besöket
Museipedagogen
Vad som är museipedagogernas huvudsakliga uppgift under museibesöket är alla intervjuade eniga om. Det är att inspirera, motivera och väcka nyfikenhet samt lust till lärande om det förflutna, men även för museer överlag. En museipedagog hävdar att hon använder sig av drama när hon interagerar med eleverna och utomhuspedagogik när hon förmedlar det förflutna.105 En annan av museipedagogerna hävdar att hon är medveten om
att det oftast blir en ensidig monolog, speciellt när det är högstadieelever som är besökare, men att de eftersträvar en dialog och att de försöker aktivera elevernas olika sinnen, diskussioner, övningar och frågor för att hålla dem engagerade.106
Alla museipedagoger hade liknande uppfattningar om lärarens huvudsakliga uppgift och lyfte fram att läraren skulle aktivt hjälpa till och stödja eleverna. Den ena tyckte att läraren inte skulle göra museipedagogens jobb innehållsmässigt och som uttryckte sig ”alltså både vara läraren och ciceronen liksom för sina elever men också egentligen vara en besökare”.107 Vidare menar hon att ibland går vissa lärare oansvarigt från eleverna och
gör annat. Samtidigt förstår hon att det kan vara svårt för läraren att veta hur mycket den kan våga ta plats och avbryta museipedagogens jobb.
Vid frågan vilka de viktigaste historiekunskaper som eleverna får med sig från besöket, lyfte en av museipedagogerna upp de röda trådarna som binder samman det förflutna, nutiden och framtiden.108 Hon belyste även kunskaper om hur det var att vara människa för flera hundra år. Däremot lägger en annan museipedagog tonvikten på källkritik och historiebruk samt understryker det viktigaste, enligt henne, att historia inte är det samma som det förflutna. Dock menar hon att förväntningarna från lärarnas sida är ofta väldigt mycket fakta. Direkt därefter citerade samma museipedagog en lärare som sagt ” att de måste liksom lära sig att krypa innan de kan lära sig att gå”109 och instämde i att eleverna
kan behöva en viss referensram med fakta.
105 Museipedagog 3. 2016-11-25 106 Museipedagog 2. 2016-11-25 107 Museipedagog 1. 2016-11-25 108 Museipedagog 3. 2016-11-25 109 Museipedagog 1. 2016-11-25
38
Läraren
Lärarna var överens om att deras undervisande uppdrag har flyttas över till museipedagogen under besöket men att det inte betyder att läraren kan avsäga sig allt ansvar för elevgruppen. Lärarna menade att de istället intar en roll där de ska motivera eleverna och vara ett gott föredöme för hur man ska agera på ett museum samt vid behov tillrättavisa eleverna. En lärare uttryckte också att den tyckte att det var viktigt att man var uppmärksam på museipedagogens undervisning så att man kan ta med sig besöket hem och återknyta på bästa sätt. Om de uppfattar att något är svårt för eleverna att förstå eller liknande så kan man prata mer om det i klassrummet.110
En lärare säger att museet har en möjlighet att aktivera flera av elevernas sinnen i undervisningen, smak och känsel ges som exempel, vilket hjälper dem att i lärprocessen både på museet men även senare i skolan. Även museets tillgång till källor gör att det kan skapa och förmedla historier på ett sätt som inte är möjligt i skolan.111 En annan lärare har varit iväg med flera elevgrupper på samma utställning berättar om hur berättelserna och besöket var något eleverna såg fram emot och hörde ryktas om av sina kamrater.112
Analys av pedagogernas uppfattning av besöket
Alla museipedagoger betonade att de jobbar med utomhuspedagogik och strävade mot att aktivera många av elevernas sinnen. Detta kan vi koppla till Aronsson som menar att gestaltande av det förflutna i form av miljön, muntlig tradering, och texter som levandegör det förflutna är givande för lärandet.113 Med Deweys begrepp skulle man uttrycka det som en transaktion som aktiverar flera sinnen vid inlärningen vilket också ger ett starkare primärt erfarande. Det ger i sin tur möjligheter att öppna för flera reflektiva erfaranden.114 Förflyttningen från att mestadels jobba med arkiv och källor till att jobba mer med folkbildning som framgick i föregående del (Material) går också att knyta till Ljungs resonemang om en förskjutning i museipedagogiken från en materiell grund till en
immateriell grund.115 Här blir performativiteten ett aktuellt begrepp för att beskriva