En viktig fråga i vår undersökning har varit att ta reda på hur pedagogerna arbetar för att uppnå strävansmålen i läroplanen och även hur de dokumenterar barnens motoriska färdigheter. Pedagogerna på Båtens förskola berättar att de synliggör målen genom att anteckna och fotografera. Sara berättar ”[f]ramförallt fotar vi mycket och skriver vad vi gör, vi skriver gärna målet med rörelsen”. Genom väggdokumentation visar och förklarar de för föräldrarna vad de har för mål med sin verksamhet och hur dessa kan kopplas till läroplanen. När det gäller att uppnå strävansmålen i läroplanen säger Sara att motorik och rörelse kommer in naturligt i allting de gör.
På Lindens förskola förklarar pedagogerna att de startar terminen med att göra en gemensam planering där de utgår från läroplanen och sätter upp strävansmål för verksamheten. De olika avdelningarna jobbar på olika sätt för att uppnå dessa mål. För att dokumentera använder de sig av löpande anteckningar och foton. Malin och Lisa berättar att de ska börja arbeta med dokumentation där de utgår från en motorikbana, Malin förklarar det så här ”vi ska ha någon form av motorikbana som barnen ska få göra
38
med jämna mellanrum. Vi observerar inte varje gång, vi observerar första gången, sedan observerar vi till jul och slutligen till våren så att vi har underlag och verkligen kan dokumentera”. I läroplanen står det att ”[f]örskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner” (Skolverket, 2010:14). Malin och Caroline berättar att förskolan har fått som utvecklingsområde att förbättra sina dokumentationsrutiner. Caroline säger att de ska jobba mer med att dokumentera barns delaktighet i lärprocessen och Malin berättar att de ska börja arbeta med portfolio där de samlar det barnen gör och kan på så sätt följa deras utveckling. Caroline förklarar också att kommunen har köpt in en utbildning som handlar om dokumentation som alla i kommunen ska få gå. Förskolechefen har ansvaret för att ”personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter” (Skolverket, 2010:16).
Vår tolkning av pedagogernas arbete med läroplan och dokumentation är att de arbetar med strävansmålen i läroplanen och dokumenterar utifrån dem men i och med den nya läroplanen kommer de att vara mer tydliga med vad de gör och varför. I läroplanen står det att ”[f]örskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras” (Skolverket, 2010:14).
39
5. Avslutande diskussion
I följande kapitel kommer vi att diskutera och göra en kritisk reflektion av studiens resultat. Vid reflektionen utgår vi från undersökningens syfte och frågeställningar. Vi kommer att avsluta kapitlet med att kritiskt granska våra metodval och även ge förslag till fortsatt forskning.
5.1 Resultatdiskussion
Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor arbetar med fysisk aktivitet och motorik i den dagliga verksamheten med barnen. Syftet har även varit att undersöka hur miljön ser ut och ta reda på hur pedagogerna använder sig av den. Vi har även undersökt hur medvetna pedagogerna är om rörelsens och motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling och lärande. Slutligen har vi velat ta reda på hur pedagogerna arbetar för att uppnå strävansmålen i läroplanen när det gäller rörelse, motorik samt dokumentation.
Den första frågan vi ställde oss var: På vilket sätt arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och motorik i förskolan? När vi analyserat vårt intervjumaterial drar vi slutsatsen att pedagogerna på både Båtens och Lindens förskola har goda kunskaper och stort intresse av barns motorik och arbetar aktivt med det både under planerade aktiviteter och i olika vardagliga situationer. Pedagogerna lyfter fram att när man arbetar med fysisk aktivitet och motorik med små barn kan man bara planera kortare pass eftersom de inte orkar fokusera några längre stunder i taget. Pedagogerna framhåller även att de ofta delar in barnen i mindre grupper för att ha möjlighet att se alla barn och för att hjälpa dem att lära sig utifrån sina egna förutsättningar. Vi tror liksom pedagogerna och Dessen (1990:53) att det bästa sättet att ge barn bra möjligheter att lära sig nya saker är genom att använda sig av mindre åldersindelade grupper.
40
Pedagogerna menar att det finns olika sätt att få med barn i aktiviteterna. De anser precis som Ingegerd Ericsson (2005:132) att om man själv som pedagog deltar aktivt i rörelseaktiviteterna och visar att man tycker det är roligt främjar detta både barnens rörelseglädje och deras sociala utveckling. Pedagogerna hävdar också att det är viktigt att göra aktiviteterna meningsfulla för barnen och det kan man göra genom att utgå från deras intresse när man planerar. Vi tror att en avgörande faktor för att barn ska känna rörelseglädje är att ta tillvara på deras intresse och utgå från det vid aktiviteterna. Både Båtens och Lindens förskola har profilen rörelse och hälsa och vi kan konstatera att de på många områden har samma synsätt och även jobbar på liknande sätt med fysisk aktivitet och motorik.
Vår andra frågeställning är hur pedagogerna använder sig av inne- och utemiljön på förskolan vid den fysiska aktiviteten. Efter att vi observerat miljön och intervjuat pedagogerna konstaterar vi att båda förskolorna har en bra miljö både inne och ute som erbjuder många olika möjligheter till fysiskt aktivitet. Pedagogerna är relativt nöjda med både miljön på förskolan och med närmiljön som de utnyttjar mycket. De använder sig främst av lekhallen vid inomhusaktiviteterna eftersom det där finns möjlighet till redskapslekar och gympa till musik. På gården utnyttjar barnen alla redskap som finns.
På Linden framhåller pedagogerna närmiljön som en viktig del i arbetet med fysisk aktivitet, de ofta går på promenader till skogen, ån och till olika lekplatser. I enlighet med Ericsson (2005:123) tror vi att både miljöns utseende och hur den används kan ha stor betydelse för hur barns motorik utvecklas. Vi tror precis som Grindberg m.fl. (2000:98–99) att det är viktigt att miljön är inspirerande och inbjuder till lek och rörelse och att vi som pedagoger ser möjligheter och inte bara hinder i arbetet. Våra tankar innan intervjuerna, om pedagogernas möjlighet att påverka hur miljön på förskolan ser ut, stämmer ganska väl överens med svaren vi fick. På Båtens förskola var pedagogerna överens om att det de kunde påverka var inköp av material och mindre förändringar. På Lindens förskola anser pedagogerna att de har lite mer inflytande över miljön eftersom de har en föräldraförening och en speciell utegrupp. Vår uppfattning är att det i slutändan ofta är ekonomin som styr möjligheterna att påverka miljön på våra förskolor.
I vår undersökning ville vi även ta reda på hur medvetna pedagogerna är om den fysiska aktivitetens och motorikens påverkan på barns utveckling och lärande.
41
Slutsatsen vi kan dra är att det finns en stor medvetenhet bland pedagogerna om att de har en viktig roll när det gäller barns utveckling och lärande. Pedagogerna är överens om att det är deras ansvar och att det är i förskolan grunden läggs. Liksom både Dessen (1991) och Holle (1987) anser pedagogerna att det är viktigt att ha bra kunskap om hur barn utvecklas för att hjälpa dem framåt i sin utveckling och förbereda dem för skolan. Pedagogerna framhåller att det är inte bara det motoriska som måste tränas i förskolan utan även den sociala biten så att barn kan fungera både i förskolan och i samhället och detta gör de i den fria leken. Vi anser liksom Dewey (1980) och Vygotskij (Lindqvist, 1999) att leken spelar en stor och viktig roll för barns vidare utveckling eftersom de i leken tränar både sin motorik och sin sociala kompetens. På både Båtens och Lindens förskolor lyfter pedagogerna fram att det viktigaste syftet med rörelseaktiviteterna är att barnen ska känna rörelseglädje. De menar att om barnen får positiva upplevelser av att röra på sig och känner att de har kontroll på sin kropp kan detta leda till att de lättare kan koncentrera sig och ta till sig ny information. Vi tycker precis som pedagogerna att förskolan har en viktig roll för barns vidare utveckling och att vi där måste ge dem positiva upplevelser av att vara aktiva. Forskning vi tagit del av visar att om man får bra erfarenheter av att använda sin kropp och röra på sig när man är barn så kan detta bidra till att man fortsätter vara fysik aktiv även som vuxen (Engström, 2010 & Ericsson, 2005).
Slutligen ville vi skapa oss en bild av hur pedagogerna arbetar för att uppnå strävansmålen i läroplanen när det gäller motorisk utveckling. I läroplanen står det att: ”[f]örskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Skolverket, 2010:10). Utifrån vår undersökning drar vi slutsatsen att pedagogerna på både Båtens och Lindens förskola använder sig av strävansmålen i läroplanen när de planerar sin verksamhet. För att synliggöra det pedagoger och barn gör på förskolan så dokumenterar pedagogerna genom att anteckna och fotografera. De använder väggdokumentation och på så sätt får föräldrarna också ta del av verksamheten och barnen får möjlighet att följa sin egen utveckling. En av pedagogerna påpekar att motoriken finns med i allt man gör på förskolan och därför är det inte så svårt att arbeta med målet som rör motoriken. Vår uppfattning är att dokumentation är ett bra sätt att synliggöra både strävansmål och verksamhet på men för att det ska fungera och bli bra måste det avsättas tid till det.
42
Vår slutsats är att det är viktigt att barn redan i förskolan är aktiva och rör mycket på sig. Om de har god kroppsuppfattning och känner rörelseglädje stärker det deras självkänsla vilket leder till ökad trivsel, bättre samarbetsförmåga och detta gynnar i sin tur det framtida skolarbetet. Vår uppfattning är även att miljön spelar en viktig roll för att barnen ska kunna vara aktiva och röra på sig. Den måste inbjuda till varierande aktiviteter som utmanar och stimulerar alla barn på olika sätt. Vi tror att det inte bara krävs en speciell profil utan att det är minst lika viktigt att pedagogerna har bra kunskaper om barns motorik, är engagerade och att de tycker det är roligt.