Enligt Hjørlands teori om domänanalys går det att nå en djupare kunskap om ett område om det identifierats utifrån en gemensam diskurs, istället för en avgränsning av fältet mot en samling individer. Enligt Savolainens (Information Research, 2009) resonemang kring de bägge begreppen och den tidigare forskningen kring
informationspraktikerbegreppet (Olsson och Lloyd, 2017; Olsson, 2016) går det att tolka som att informationspraktiker påvisar drag av att vara en domän separat från informationsbeteende, i och med det fokus på de sociala kontexter som utgör grunden för och genomsyrar forskningen kring informationspraktiker. Begreppen som beskrivna av Savolainen (2007) skulle kunna hävdas vara två domäner, då de har skilda teoretiska utgångspunkter för hur man ser på information och hur den behandlas. Resultatet visar dock stora likheter mellan de bägge begreppen, gällande de tidskrifter där artiklarna publicerats, de ämneskategorier vari artiklarna indexerats, och de ämnen som behandlas inom respektive begrepp. Resultatet visar däremot skillnader gällande vilka författare som använt sig av begreppen, samt vissa metodologiska skillnader.
Att fem av sex kluster inom forskningen kring informationspraktiker använder sig av både informationsbeteende och informationspraktiker som indexeringstermer, samt att informationsbeteendebegreppet ofta samförekommer med informationspraktiker enligt samförekomstnätverket, motsäger dock tanken om att informationspraktiker skulle utgöra en egen domän. Samförekomsten av nyckelorden indikerar att begreppen använts som synonymer av många forskare när de indexerat sin forskning, vilket stämmer överens med tidigare forskning av Case och Given (2016, s 6). Detta bryter mot
Hjørlands tanke om att en domän utvecklar ett specialiserat språk. Man kan argumentera att ifall informationspraktikerna hade haft ett sådant specialiserat språk skulle de inte använda sig av bägge begreppen, utan hålla sig till ett enda. Å andra sidan skulle det kunna vara så att informationspraktikerna har ett specialiserat språk, men att en
38
och Givens, 2016, s 6; Julien, Pecoskie och Reed, 2011) samt att beteendebegreppet är det dominerande inom INSU-forskning (Fisher, Durrance & Bouch Hinton, 2004, s 754; Savolainen, 2007, s 112) medför att de indexerar sin forskning under bägge begreppen med syfte att ge fler möjlighet att hitta den. En ytterligare aspekt som bör tas i åtanke är att författare inte helt fritt får välja de nyckelord som de indexerar sin forskning med, utan de väljs från en kontrollerad vokabulär. Detta är något vars påverkan inte fångas upp av den metod som valts i denna studie och är problematiskt för validiteten på studiens resultat. Oavsett teoretiskt ramverk är forskningen med de bägge begreppen relaterad och då är det en god idé att försöka göra den lätt att hitta för andra forskare, så att den kan användas i framtida forskning och föra vetenskapen framåt.
I diskussionen som uppstod mellan Savolainen och Wilson (Information Research, 2009) går det att urskilja en diskursiv skillnad mellan begreppen, där det råder skilda meningar om vad varje begrepp innebär. Inom diskursen kring informationsbeteende anses informationspraktiker vara ett underliggande begrepp till det övergripande
informationsbeteende. Denna diskursiva skillnad skulle också kunna utgöra en orsak för samförekomsten av de bägge begreppen bland nyckelorden. Det skulle kunna vara så att informationspraktikerbegreppet är ett exempel på ett specialiserat språkbruk för en grupp forskare, vilket verkar vara fallet i den tidigare forskningen om
informationspraktiker (Olsson och Lloyd, 2017; Savolainen, 2007). Detta skulle i så fall vara i enlighet med Hjørlands teorier om ett domänspecifikt språkbruk. Dock skulle det faktum att begreppet praktiker är ett generellt begrepp, något som poängterats av Wilson (Information Research, 2009), kunna vara en bidragande faktor till en osäkerhet kring dess definition bland det övriga forskningssamhället eftersom det kan används inom forskning utan större eftertanke. Begreppet kan användas utan att för den delen ta stöd i de teorier som Savolainen (2007) och Olsson och Lloyd (2017) beskriver vara utmärkande för praktikerforskningen. Ifall praktikerbegreppet istället skulle utgöras av ett mer unikt begrepp skulle skillnaden mellan de bägge begreppen vara tydligare, osäkerheten vara mindre, och skillnaden skulle också framkomma tydligare i en bibliometrisk studie som denna. Att praktikerbegreppet kan användas utan att
forskningen för den delen hänför sig till de synsätt som framhålls av Savolainen (2007) försvårar att klart avgöra huruvida de två områdena är separata domäner genom en sökning på artiklar publicerade med begreppen. Med denna studies metod blir det svårt att urskilja vilket teoretiskt ramverk en författare sluter sig till. Detta kan även kopplas till Hjørlands inledande kritik gällande domänanalysen – vad forskaren väljer att avgränsa en domän till ger alltid en påverkan på själva analysen. Det kan vara så att domänernas uppdelning inte gav ett representativt urval för de faktiska underliggande diskurserna.
Sammanfattningsvis påvisar resultatet stora likheter mellan de ämnen som undersökts under 2009–2019. Sett till tidigare forskning finns det tecken på att
informationspraktikerbegreppet skulle kunna utgöra en domän som skiljer sig från informationsbeteendebegreppet, då det råder skilda meningar om hur information används, söks fram och delas, samt de teoretiska grundantaganden som underbygger respektive begrepp. Begreppens generella natur, samt den diskurs som klassificerar praktiker som ett underliggande begrepp till beteende, medför dock svårigheter att tydligt urskilja dem från varandra.
39
8 Slutsatser
Syftet med denna studie var att nå en fördjupad kunskap om hur begreppen
informationsbeteende respektive informationspraktiker har använts i forskning under tidsperioden 2009–2019, genom att ta hjälp av bibliometrisk analys för att kartlägga och visualisera den vetenskapliga litteraturen som producerats. Resultatet påvisar både likheter och skillnader i den vetenskapliga produktionen under perioden.
Begreppet informationsbeteende är det dominerande av de två, sett till antalet
publicerade artiklar. USA är det land med flest publicerade artiklar inom bägge begrepp och Storbritannien, Kanada och Australien återfinns alla inom de fyra länder med flest publicerade artiklar inom respektive begrepp. Detta skulle dock kunna bero på att det undersökta materialet hämtades från citeringsdatabasen Scopus, som indexerar fler engelskspråkiga än icke-engelskspråkiga tidskrifter. Återstående sex länder skiljer sig åt, där artiklar med begreppet informationsbeteende publicerats i länder som Kina, Sydkorea och Tyskland, medan gällande begreppet informationspraktiker är samtliga länder europeiska, varav fyra nordiska.
Ett visst större medicinskt fokus går att urskilja för artiklar kring informationsbeteende; 40 procent för artiklar kring informationsbeteende respektive 15 procent för artiklar kring informationspraktiker publicerades i tidskrifter rörande medicin, och andelen artiklar som indexerats under medicin uppgår till 26 procent för informationsbeteende, medan samma siffra är 12 procent för informationspraktiker. Informationspraktiker ser istället fler artiklar indexerade under datorvetenskap där ämneskategorin utgör 24 procent för informationspraktiker medan samma siffra är 13 procent för
informationsbeteende. Detta kan dock ha berott på de söksträngar som användes för att söka fram materialet, då den gällande informationspraktiker aktivt uteslöt det irrelevanta sjukvårdsrelaterade begreppet evidence-based practice och varianter därav, medan så inte var fallet för informationsbeteendebegreppet.
De författare som publicerat flest artiklar skiljer sig åt mellan de två begreppen. Gällande informationsbeteende är de mest produktiva författarna Fourie, Jamali, Nicholas, Robinson, Savolainen, Shah, Shenton, Wu, Hornik och Viswanath.
Majoriteten av de mest produktiva författarna tillhör samma kluster i visualiseringen av den bibliografiska kopplingsanalysen, vilket indikerar att klustret utgör ett av
forskningsspecialiteterna inom artiklarna gällande informationsbeteende. Tre andra kluster går att urskilja, där det näst största ger tecken på att fokusera på
informationsbeteende gällande medicin och sjukvård. De två resterande klustren ger indikationer på ett tekniskt fokus på informationsåtervinning och informationsbeteende på internet. I fallet informationspraktiker är de mest produktiva författarna Huvila, Haider, Olsson, Byström, Pilerot, Lloyd, Greyson, Given, Thomson, och Caidi. Stora forskningsfokus inom forskning är informationskompetens och informationspraktiker inom olika gemenskaper, medan endast ett av sex kluster verkar beröra hälsa. Ett stort kluster med författare kopplade till Sverige återfanns. Det finns även författare som förekom inom bägge dataset, så som Veinot, Given, Greyson och Huvila.
Samförekomstanalysen av nyckelord visar att informationssökning och
informationskompetens är av stort fokus inom bägge begrepp. Informationsbeteende förknippas mer med enkäten som insamlingsmetod, medan informationspraktiker kopplades till etnografi. Samförekomstanalysen visar även att informationspraktiker
40
ofta samförekom med informationsbeteende inom artiklar, en indikation på att de använts som synonymer inom forskningen. Enligt tidigare forskning (Case och Given, 2016, s 6) ses informationspraktiker av vissa vara en synonym till
informationsbeteende, och Wilson (Information Research, 2009) lägger fram
informationspraktiker som ett underliggande begrepp till det övergripande begreppet informationsbeteende. Samtidigt fasthåller informationspraktiker (Olsson och Lloyd, 2017; Pilerot, Hammarfelt & Moring, 2017) att deras synsätt är ett alternativ till
informationsbeteende. Det verkar finnas en klar meningsskillnad här. Kan det vara så att informationsbeteendeforskarna har svårt att se vilken skillnad i påverkan de olika perspektiven skulle kunna innebära för forskningsresultatet eller -designen? Ifall de inte ser några incitament till eller vinster av att använda sig av det alternativa begreppet så kommer de troligtvis inte heller att göra det. Skulle det kunna vara så att den forskning som bedrivs utifrån begreppet informationspraktiker inte når ut tillräckligt mycket för att de synsätt och resultat som återfinns däri ska få genomslag hos beteendeforskarna? Problematiken gällande de bägge begreppens generella natur verkar också ligga till grund för den oenighet som finns kring de bägge begreppen. Bägge begrepp används på många olika sätt inom många olika forskningsområden. Som Savolainen (2007) skriver kan det då bli fallet att forskare använder sig av begreppen utan att definiera dem, eller genom att definiera dem utifrån sin egen tolkning av dem utan hänsyn eller koppling till tidigare forskning. Problematiken kring teoretiska ramverk eller bristen därav inom informationsbeteendeforskningen (Vakkari, 2008) kan också vara en bidragande faktor till detta. Ifall något av begreppen skulle vara mer specifikt skulle kanske denna
oenighet minska, då begrepp som inte är lika ofta förekommande eller vedertagna blir mer naturliga att definiera. Det är kanske inte rimligt att hävda att plötsligt börja ersätta ett begrepp med ett alternativt, mer specifikt begrepp skulle vara genomförbart. En medvetenhet om den inverkan begreppens generalitet har på forskningssituationen skulle dock kunna ge en förståelse för varför begreppen används som de gör.
Enligt Pilerot, Hammarfelt och Moring (2017) utgörs informationspraktiker inte enbart av en enda gemensam teori, utan är en bredare gren inom B&I med en gemensam grund i praktikteori. En sådan finare indelning gällande teori och metod är svår att urskilja med den metod som valdes för studien, men utgör ett väldigt intressant uppslag för vidare forskning.
Denna studie har enbart undersökt hur begreppen har använts under tidsperioden 2009– 2019, och inte vilken påverkan som forskningen kan ha haft i stort. Det skulle kunna vara så att forskningen kring informationspraktiker, trots att det inte publicerats lika mycket jämfört med informationsbeteendebegreppet, ändå har fått ett stort genomslag inom INSU-forskningen. Detta vore en väldigt intressant sak att undersöka i framtida studier. Ifall det visar sig att informationspraktiker har störst påverkan inom vissa begränsade geografiska områden så som Norden, skulle detta även kunna vara en indikation på att den forskningen inte når ut med sina upptäckter. De resultat som framkommer skulle då riskera att undgå att bli en del av kunskapsutvecklingen inom ämnet. Oavsett begrepp är trots allt området informationssökning, -behov och - användning väldigt intressant och omfångsrikt, och utgör ett av de centrala
forskningsområdena inom B&I. Olika synsätt och perspektiv skulle bara medföra en berikad kunskap och ökad förståelse för ämnet.
41
8.1 Fortsatt forskning
I denna undersökning framgår att det finns skillnader mellan de artiklar som publicerats i relation till begreppen informationsbeteende och informationspraktiker, gällande vilka forskare som varit aktiva, var forskningen publicerats och till viss del vilka
forskningsfokus de haft. Den kvantitativa metoden som användes gjorde det dock inte möjligt att mer ingående studera de skillnader mellan underliggande teorier, synsätt och forskningsmetoder som skulle kunna finnas, enligt Savolainen (2007). Det vore därför intressant med en studie där dessa aspekter undersöks för att se om skillnaden kvarstår även på ett mer djupgående plan, exempelvis genom en kvantitativ innehållsanalys eller litteraturöversikt. Det vore även intressant med en undersökning om vilket genomslag den forskning som bedrivits under de bägge begreppen har fått, då denna studie endast har undersökt begreppens användning.
42
Referenslista
Akhter, M. (2018). A Scopus Based Study on Qualitative and Quantitative Research Output in the Area of Information Seeking Behavior. International Journal of Information Dissemination and Technology, 8(1), 18-21. doi: 10.5958/2249- 5576.2018.00004.3
Brown, M. (1991). A General Model of Information-Seeking Behavior. I J-M Griffiths (Red.), Proceedings of the 54th Annual Meeting of the American Society for Information Science. (s. 9-14). Medford: Learned Information.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.). Malmö: Liber. Börner, K., Chen, C., & Boyack, K. (2003). Visualizing knowledge domains. I B. Cronin (Red.), Annual Review of Information Science & Technology (37, s. 179-255). Medford: Information Today.
Case, D. (2014). Sixty years of measuring the use of information and its sources: from consultation to application. Libraries in The Digital Age (LIDA) Proceedings, 13, 1-8. http://ozk.unizd.hr/proceedings/index.php/lida/article/view/174/220
Case, D., & Given, L. (2016). Looking for information: a survey of research on information seeking, needs, and behavior (4. uppl.). Bingley, England: Emerald. Chang, Y.-W. (2011). A comparative study of the research literature on information needs and information seeking: A bibliometric and social network analysis. Journal of Educational Media & Library Sciences, 48(3), 347–380.
https://doaj.org/article/7a7d5833877d4ef1b2e99226a409cc28
Clarivate. (u.å). Web of Science: Science Citation Index Expanded. Hämtad 2020-04-23 från https://clarivate.com/webofsciencegroup/solutions/webofscience-scie/
Cox, A., & Willett, P. (2013). Information in social practice: A practice approach to understanding information activities in personal photography. Journal of Information Science, 39(1), 61–72. https://doi.org/10.1177/0165551512469767
Fisher, K., Durrance, J., & Bouch Hinton, M. (2004). Information grounds and the use of need‐based services by immigrants in Queens, New York: A context‐based, outcome evaluation approach. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 55(8), 754-766. doi: 10.1002/asi.20019
García-Lillo, F., Úbeda-García, M., & Marco-Lajara, B. (2017). The intellectual structure of human resource management research: a bibliometric study of the international journal of human resource management, 2000-2012. The International Journal of Human Resource Management, 28(13), 1786–1815.
43
Garfield, E. (1955). Citation indexes for science; a new dimension in documentation through association of ideas. Science, 122(3159), 108-111. doi:
10.1126/science.122.3159.108
González-Teruel, A., González-Alcaide, G., Barrios, M., & Abad-García, M. (2015). Mapping recent information behavior research: an analysis of co-authorship and co- citation networks. Scientometrics, 103(2), 687-705. https://doi.org/10.1007/s11192-015- 1548-z
Hjørland, B. (2002). Domain analysis in information science - Eleven approaches - traditional as well as innovative. Journal of Documentation, 58(4), 422–462. https://doi.org/10.1108/00220410210431136
Hjørland, B. (2017). Domain Analysis. I ISKO Encyclopedia of Knowledge Organization. Hämtad från https://www.isko.org/cyclo/domain_analysis
Hjørland, B., & Albrechtsen, H. (1995). Toward a New Horizon in Information Science: Domain Analysis. Journal of the American Society for Information Science, 46(6), 400- 42. https://doi.org/10.1002/(SICI)1097-4571(199507)46:63.0.CO;2-Y
Hou, J., Yang, X., & Chen, C. (2018). Emerging trends and new developments in information science: a document co-citation analysis (2009–2016). Scientometrics, 115, 869–892. https://doi.org/10.1007/s11192-018-2695-9
Information Research. (2009). The behaviour/practice debate: a discussion prompted by Tom Wilson's review of Reijo Savolainen's Everyday information practices: a social phenomenological perspective. Information Research, 14(2).
http://informationr.net/ir/14-2/paper403.html/
Julien, H., Pecoskie, J., & Reed, K. (2011). Trends in information behavior research, 1999–2008: A content analysis. Library and Information Science Research, 33(1), 19– 24. https://doi.org/10.1016/j.lisr.2010.07.014
Kessler, M. (1963). Bibliographic coupling between scientific papers. American Documentation, 14(1), 10–25. https://doi.org/10.1002/asi.5090140103
Krikelas, J. (1983). Information-Seeking Behavior: Patterns and Concepts. Drexel Library Quarterly, 19(2), 5-20.
Ku, L. (2010). Introduction to information seeking behavior - A review of literature and field practice directions. Chinese Journal of Library and Information Science, 3(1), 65- 78.
https://pdfs.semanticscholar.org/18fd/c73f527f546e70eaa8b7618bde0b63dac813.pdf Kullenberg, C., & Nelhans, G. (2015) The happiness turn? Mapping the emergence of ‘happiness studies’ using cited references. Scientometrics, 103(2), 615–630.
https://doi.org/10.1007/s11192-015-1536-3
Kärki, R., & Kortelainen, T. (1998). Introduktion till bibliometri. Helsingfors: NORDINFO.
44
Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: legitimate peripheral participation. Cambridge: Cambridge Univ. Press.
Lloyd, A. (2007). Learning to put out the red stuff: becoming information literate through discursive practice. The Library Quarterly, 77(2), 181–198.
https://doi.org/10.1086/517844
Lloyd, A. (2010). Framing information literacy as information practice: site ontology and practice theory. Journal of Documentation, 66(2), 245–258.
https://doi.org/10.1108/00220411011023643
Lloyd, A., & Olsson, M. (2019). Untangling the knot: The information practices of enthusiast car restorers. Journal of the Association for Information Science and Technology, 70(12), 1311–1323. https://doi.org/10.1002/asi.24284
McCain, K. (1991). Mapping Economics Through the Journal Literature: An Experiment in Journal Cocitation Analysis. Journal of the American Society for Information Science, 42(4), 290-296. https://doi.org/10.1002/(SICI)1097- 4571(199105)42:4<290::AID-ASI5>3.0.CO;2-9
Mckenzie, P. (2003). A model of information practices in accounts of everyday-life information seeking. Journal of Documentation, 59(1), 19–40.
https://doi.org/10.1108/00220410310457993
Mongeon, P., & Paul-Hus, A. (2016). The journal coverage of Web of Science and Scopus: a comparative analysis. Scientometrics, 106(1), 213–228.
https://doi.org/10.1007/s11192-015-1765-5
Nelhans, G. (2013). Citeringens praktiker: det vetenskapliga publicerandet som teori, metod och forskningspolitik. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/33516/
Olmeda-Gómez, C., Ovalle-Perandones, M., & Perianes-Rodríguez, A. (2017). Co-word analysis and thematic landscapes in Spanish information science literature, 1985–2014. Scientometrics, 113(1), 195–217. https://doi.org/10.1007/s11192-017-2486-8/
Olsson, M. (2016). Making sense of the past: The embodied information practices of field archaeologists. Journal of Information Science, 42(3), 410–419.
https://doi.org/10.1177/0165551515621839
Olsson, M., & Lloyd, A. (2017). Being in place: embodied information practices. Proceedings of CoLIS: 9th International Conference on Conceptions of Library and Information Science, Uppsala, 27-29 juni, 2016. Hämtad från
http://informationr.net/ir/22-1/colis/colis1601.html/
Persson, O. (1994). The Intellectual Base and Research Fronts of "JASIS" 1986-1990. Journal of the American Society for Information Science, 45(1), 31-38.
45
Pilerot, O., Hammarfelt, B., & Moring, C. (2017). The many faces of practice theory in library and information studies. Information Research, 22(1).
http://www.informationr.net/ir/22-1/colis/colis2016.html/
Savolainen, R. (2007). Information Behavior and Information Practice: Reviewing the “Umbrella Concepts” of Information‐Seeking Studies. The Library Quarterly, 77(2), 109–132. https://doi.org/10.1086/517840
Savolainen, R. (2008). Everyday information practices: a social phenomenological perspective. Lanham, Md: Scarecrow Press.
Small, H. (1973). Co-citation in the scientific literature: A new measure of the
relationship between two documents. Journal of the American Society for Information Science, 24(4), 265–269. https://doi.org/10.1002/asi.4630240406
SCImago, (u.å). SJR — SCImago Journal & Country Rank. Hämtad 2020-05-08 från https://www.scimagojr.com/aboutus.php
Small, H. (2003). Paradigms, citations, and maps of science: A personal history. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 54(5), 394– 399. https://doi.org/10.1002/asi.10225
Soheili, F., Khasseh, A., & Mousavi-Chelak, A. (2017). The most influential
researchers in information behaviour. Aslib Journal of Information Management, 69(2), 215-229. https://doi.org/10.1108/AJIM-01-2017-0027
Stopar, K., & Bartol, T. (2019) Digital competences, computer skills and information literacy in secondary education: mapping and visualization of trends and concepts. Scientometrics, 118(2), 479–498. https://doi.org/10.1007/s11192-018-2990-5
Talja, S. (2005). The domain analytic approach to scholar’s information practices. I K. Fisher, S. Erdelez & L. McKechnie (Red.), Theories of information behavior (s. 123- 127). Medford, N.J: Information Today.
Vakkari, P. (1999). Task complexity, problem structure and information actions: Integrating studies on information seeking and retrieval. Information Processing and Management, 35(6), 819–837. https://doi.org/10.1016/S0306-4573(99)00028-X Vakkari, P. (2008). Trends and approaches in information behaviour research. Information Research, 13(4). http://www.informationr.net/ir/13-4/paper361.html Van Eck, N.J. (2011). Methodological Advances in Bibliometric Mapping of Science. (Doktorsavhandling, Erasmus University Rotterdam, Rotterdam). Hämtad från https://repub.eur.nl/pub/26509/
Van Eck, N.J., & Waltman, L. (2009). How to normalize cooccurrence data? An analysis of some well‐known similarity measures. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 60(8), 1635–1651.
46
Van Eck, N.J., & Waltman, L. (2010). Software survey: VOSviewer, a computer program for bibliometric mapping. Scientometrics, 84(2), 523–538.
https://doi.org/10.1007/s11192-009-0146-3
Van Eck, N.J., & Waltman, L. (2011). Text mining and visualization using VOSviewer. arXiv.org. doi: arXiv:1109.2058
Van Eck, N.J., & Waltman, L. (2014). Visualizing Bibliometric Networks. I: Y Ding, R. Rousseau & D. Wolfram (Red.), Measuring Scholarly Impact (s 285-320). Schweiz: Springer International Publishing.
Van Eck, N.J., & Waltman, L. (2018). VOSviewer Manual (version 1.6.8). Hämtad från https://www.vosviewer.com/documentation/Manual_VOSviewer_1.6.8.pdf
Van Eck, N.J., Waltman, L., Dekker, R., & Van Den Berg, J. (2010). A
comparison of two techniques for bibliometric mapping: Multidimensional scaling and VOS. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 61(12), 2405–2416. https://doi.org/10.1002/asi.21421
White, H., & Griffith, B. (1981). Author cocitation: A literature measure of intellectual structure. Journal of the American Society for Information Science, 32(3), 163-171. https://doi.org/10.1002/asi.4630320302