KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
2020
Informationsbeteende eller informationspraktiker?
– en jämförande bibliometrisk undersökning av ett urval
vetenskapliga artiklar publicerade 2009–2019
VICTORIA ANDERSSON
© Victoria Andersson
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel: Informationsbeteende eller informationspraktiker? – en jämförande bibliometrisk undersökning av vetenskapliga artiklar publicerade 2009–2019
Engelsk titel: Information behavior or information practices? A
comparative bibliometric study of scholarly articles published 2009–2019
Författare: Victoria Andersson
Färdigställt: 2020
Abstract: The aim of this thesis is to compare scholarly articles published in 2009– 2019 that have used “information behavior” or “information practices” to denote the research, in order to gain a deeper understanding of how the two concepts have been used in the scientific literature. The research questions are: 1. What journals, countries and subject areas are the most prominent for each concept? 2. Which researchers constitute the research front of each concept? 3. What areas of interest can be distinguished within each concept? 4. What domain analytic similarities and differences can be seen between the two concepts? The study uses the bibliometric methods of author bibliographic coupling and co-occurrence analysis of author keywords, content analysis to determine subject areas and visualizations of networks using VOSviewer to examine the data. The results of the study indicate that information behavior is the dominating concept of the two. There are also indications of two separate research fronts in regard to researchers and their geographic locations. There is an overlap between the areas of interest of each concept. The general nature of the concepts, in addition to the different discourses that exist regarding them seems to be contributing factors to the confusion surrounding the definition, implication and use of each concept.
Nyckelord: Informationsbeteende, informationspraktiker, bibliometri, domänanalys
Innehåll
1 INLEDNING ... 1
1.1 PROBLEMBESKRIVNING ... 2
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 3
1.3 UPPSATSENS DISPOSITION OCH AVGRÄNSNINGAR ... 3
2 BAKGRUND ... 4
2.1 DEN HISTORISKA UTVECKLINGEN AV BEGREPPEN ... 4
2.2 DISKUSSIONEN KRING BEGREPPEN (2009) ... 6
2.2.1 Recensionen ... 6 2.2.2 Diskussionen ... 6 3 TIDIGARE FORSKNING ... 8 3.1 INFORMATIONSBETEENDE ... 8 3.2 INFORMATIONSPRAKTIKER... 9 4 TEORI ... 11 4.1 DOMÄNANALYS ... 11
4.2 KVANTITATIV ANALYS AV VETENSKAPLIG KOMMUNIKATION ... 12
5 METOD ... 14
5.1 BIBLIOMETRISKA METODER ... 14
5.1.1 Bibliografiska kopplingsnätverk ... 14
5.1.2 Samförekomstanalys ... 15
5.1.3 Kartläggning av bibliometriska nätverk ... 15
5.1.4 Textmining... 17
5.2 GENOMFÖRANDE ... 17
5.2.1 Datainsamling ... 17
5.2.2 Grundläggande analyser av datamaterialet ... 19
5.2.3 Visualisering av bibliografiska kopplingsnätverk ... 19
5.2.4 Ämnesindelning av kluster ... 20
5.2.5 Samförekomstanalys av nyckelord... 21
6 RESULTAT OCH ANALYS ... 22
6.1 VILKA TIDSKRIFTER, ÄMNESOMRÅDEN OCH LÄNDER ÄR MEST FRAMTRÄDANDE GÄLLANDE ARTIKLAR SOM ANSLUTER TILL RESPEKTIVE BEGREPP? ... 22
6.1.1 Tidskrifter... 23
6.1.2 Ämnesområden ... 24
6.1.3 Länder ... 25
6.2 VILKA FORSKARE UTGÖR FORSKNINGSFRONTEN I ANSLUTNING TILL RESPEKTIVE BEGREPP? ... 26
6.2.1 Informationsbeteende ... 26
6.2.2 Informationspraktiker ... 27
6.3 VILKA FORSKNINGSFOKUS GÅR ATT URSKILJA I ANSLUTNING TILL RESPEKTIVE BEGREPP? ... 28
6.3.1 Informationsbeteende ... 28
6.3.2 Informationspraktiker ... 30
7 DISKUSSION ... 33
7.1 VILKA TIDSKRIFTER, ÄMNESOMRÅDEN OCH LÄNDER ÄR MEST FRAMTRÄDANDE GÄLLANDE ARTIKLAR SOM ANSLUTER TILL RESPEKTIVE BEGREPP? ... 33
7.1.1 Tidskrifter... 33
7.1.2 Ämnesområden ... 34
7.1.3 Länder ... 34
7.2 VILKA FORSKARE UTGÖR FORSKNINGSFRONTEN I ANSLUTNING TILL RESPEKTIVE BEGREPP? ... 35
7.3 VILKA FORSKNINGSFOKUS GÅR ATT URSKILJA I ANSLUTNING TILL RESPEKTIVE BEGREPP? ... 36
8 SLUTSATSER ... 39
8.1 FORTSATT FORSKNING ... 41
1
1 Inledning
Hur människor söker och använder sig av information är ett centralt forskningsområde inom biblioteks- och informationsvetenskap (B&I). Det specialområde inom B&I som undersöker människors informationsbehov, informationssökning och
informationsanvändning brukar benämnas INSU-forskning efter engelskans Information Needs, Seeking and Use. INSU-forskningen sträcker sig ungefär hundra år tillbaka i tiden och dess utveckling kan enligt Case (2014) delas upp i tre generella tidsperioder utefter de forskningsfokus som har drivit forskningen och som har skiftat under tidens gång. INSU-forskning hade sin början i ett fokus på bibliotekens samlingar och hur de användes, för att under 1930-talet börja övergå till ett intresse för dokumentet och hur och varför det användes samt vilken påverkan dokumentet fick på användaren. Case beskriver hur ytterligare ett fokusskifte skedde på 60- och 70-talen, till hur användarna använde sig av information som ett sätt att svara på frågor och lösa problem. Savolainen (2007) argumenterar för att det var under denna tidsperiod som begreppet
informationsbeteende (på engelska information behavior) växte fram, som idag är ett av de mest använda begreppen inom området (Savolainen, 2007). Begreppet vann mark i takt med att forskningen lade alltmer fokus på alla de olika sätt som användare använde sig av information, och inkluderade allt från hur människor sökte och använde
information till hur de slumpmässigt stötte på information eller aktivt undvek den. År 2007 publicerade den finske informationsvetaren Reijo Savolainen artikeln
Information Behavior and Information Practice: Reviewing the “Umbrella Concepts” of Information-Seeking Studies, en litteraturgenomgång över forskning inom
informationssökning med början under 1900-talet och fram till skrivandet av artikeln. I artikeln problematiserades beteendebegreppet, som Savolainen argumenterade hade vuxit fram utan någon större reflektion över dess innebörd, dess definition eller dess underbyggande teoretiska grundantaganden. Savolainen presenterade i artikeln det alternativa begreppet informationspraktiker (på engelska information practices), diskuterade de bägge begreppens underbyggande teoretiska ramverk och hur passande de var för INSU-forskning. Artikeln och Savolainens efterföljande bok (2008) om samma ämne blev grunden till en offentlig diskussion (Information Research, 2009) mellan Savolainen och informationsbeteendeforskaren Tom Wilson, angående
begreppens lämplighet och användningsområden. Forskarna Michael Olsson och Mary Cavanagh gjorde vidare diskussionsinlägg där Olsson (Information Research, 2009) framlade att det fanns områden som bättre lämpades att undersökas med hjälp av informationspraktikerbegreppet som exempelvis relationen mellan information och makt. Cavanagh (Information Research, 2009) beskrev praktikerbegreppet som ett alternativt teoretiskt ramverk genom vars ramar ytterligare information skulle kunna nås, och att de bägge begreppen alltså inte utgjorde en dikotomi. Case och Given (2016, s 6), två amerikanska respektive australiensk-kanadensiska informationsvetare,
beskriver några år senare begreppet informationspraktiker i sin forskningsöversikt Looking for information: a survey of research on information seeking, needs, and behavior. Där beskrivs begreppet å andra sidan som att till stora delar vara en synonym till det dominerande begreppet informationsbeteende. Case och Given skriver dock att informationspraktiker är mer använt i Europa, Australien och Kanada i jämförelse med USA, som till större del bedriver forskning under begreppet informationsbeteende.
2
1.1 Problembeskrivning
Case och Given (2016, s 6) beskriver begreppen informationsbeteende och -praktiker som att till stora delar vara synonymer, med viss geografisk skillnad gällande
popularitet. Diskussionen som uppstod efter Savolainens (2007) artikel nådde dock inte fram till en konsensus kring begreppens definitioner eller användningsområde. Vidare finner Pilerot, Hammarfelt och Moring (2017) i sin kvalitativa och kvantitativa
litteraturgenomgång av forskning med anknytning till informationspraktiker att informationspraktiker är ett eget forskningfokus inom B&I, som använder sig av särskilda forskningsmetoder och teorier. Detta går att tolka som att det finns en viss skillnad mellan hur de bägge begreppen används och mellan deras underbyggande teoretiska grundantaganden, och skulle kunna tolkas utgöra två olika diskurser.
Gällande diskursbegreppet, så är det Savolainens (2007, s 111) definition av en diskurs som att utgöras av vissa underliggande grundantaganden och förklaringar till ”hur saker är” som kommer att användas även i denna studie. Med tanke på denna icke-konsensus som verkar finnas gällande begreppen, så finns ett intresse att undersöka dessa två begrepp, för att nå en större förståelse för de likheter och skillnader som skulle kunna finnas mellan dem och hur den aktuella användningen av begreppen ser ut.
När forskning inom B&I undersöks kan ett domänanalytiskt ramverk antas, med syfte att nå större kunskap om den specificerade domänen. Domänanalysen introducerades 1993 av den danske kunskapsorganisationsvetaren Birger Hjørland och utvecklades två år senare i en artikel av Hjørland och Albrechtsen (1995) som ett nytt sätt att nå en djupare förståelse för olika delområden inom B&I. Genom att se på en domän som en social diskursgemenskap istället för att analysera enskilda individer (Hjørland & Albrechtsen, 1995) kan strukturer, kommunikationsformer och vad som anses relevant ses som en reflektion av dessa diskurser och ge en djupare förståelse för området. Hjørland (2002) beskriver några olika tillvägagångssätt som kan kopplas till den domänanalytiska teorin, av vilka bibliometrin är ett sådant sätt. Med hjälp av
bibliometrins kvantitativa metod går det att skapa en överblick över större områden och större mängder material, vilket ofta är fallet gällande analys av en hel domän.
Bibliometri är ett vetenskapligt fält som började ta form under 1900-talets början och som genom att analysera vetenskaplig litteratur bland annat kan användas till att beskriva vetenskapens tillväxt och utveckling, skriver Kärki och Kortelainen (1998, s 1). Att sedan kartlägga och visualisera de nätverk som framkommer med hjälp av bibliometriska analyser är en kvantitativ metod för att ge en överblick över och ämnar skapa en djupare förståelse för det undersökta ämnesområdet. Sådana visualiseringar har länge varit en uppmärksammad del av bibliometrisk forskning (Van Eck och
Waltman, 2014, s 285), eftersom det är ett sätt att lätt överblicka en stor mängd data och de nätverk som framkommit av bibliometriska analys. Stor del av den bibliometrisk analysen bygger på det nätverk som uppstår mellan publikationer i och med deras referenser till annan litteratur. Nelhans (2013, s 9) beskriver referensen som att vara ett stöd för forskarens påståenden genom en hänvisning tillbaka till tidigare forskning. Nelhans (s 9) fortsätter med att beskriva att referensen i allmänhet har kommit att ses som ett tillkännagivande av de tidigare rön som den egna forskningen bygger på, men att det inte alltid är självklart varför en forskare refererar till en annan. Kärki et al. (1998) argumenterar att ett grundantagande inom bibliometri är att publiceringen avspeglar kommunikation mellan forskare. Referenserna bygger upp ett nätverk mellan vetenskapliga publiceringar och detta är en av de saker som går att undersöka med hjälp
3
av bibliometri, för att försöka skapa en kartläggning över hur vetenskapen ser ut inom olika områden eller domäner.
Då både begreppet informationsbeteende och begreppet informationspraktiker används för att undersöka samma forskningsfenomen – människors informationsbehov,
informationssökning och informationsanvändning – är det av intresse att kartlägga dessa för att skapa en överblick inför framtida studier inom området och belysa de likheter och skillnader som finns mellan begreppen, för att nå en djupare förståelse om den aktuella forskningssituationen. Den diskussion som följde Savolainens problematisering av de bägge begreppen går att tolka som att det rör sig om två olika teoretiska
perspektiv och två diskursgemenskaper. Genom att undersöka den aktuella
forskningsproduktionen med anknytning till respektive begrepp finns en strävan om att försöka se huruvida olika diskursgemenskaper kan urskiljas och nå en större kunskap om områdets aktuella situation.
1.2 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att nå en fördjupad kunskap om hur begreppen informationsbeteende respektive informationspraktiker har använts inom forskningen, genom att ta hjälp av bibliometrisk analys för att kartlägga och visualisera den vetenskapliga litteraturen som producerats. För att uppnå syftet ställs följande frågeställningar:
1. Vilka tidskrifter, ämnesområden och länder är mest framträdande gällande artiklar som ansluter till respektive begrepp?
2. Vilka forskare utgör forskningsfronten i anslutning till respektive begrepp? 3. Vilka forskningsfokus går att urskilja i anslutning till respektive begrepp? 4. Vilka domänanalytiska likheter och skillnader går att se mellan de två
begreppen?
1.3 Uppsatsens disposition och avgränsningar
Denna uppsats inleds med en genomgång av de bägge begreppens historiska utveckling, samt en redogörelse för Savolainens (2007) artikel och den diskussion som följde efter. Därefter följer en översikt av de teoretiska ramverk som ligger till grund för analys av materialet som samlats in – teorier om vetenskaplig kommunikation och bibliometri underbygger diskussionen kring forskningsfråga ett, två och tre. Domänanalysen, tillsammans med de resultat som framkommer av forskningsfråga ett, två och tre, används sedan för att utveckla diskussionen kring forskningsfråga fyra. Därpå följer en redogörelse för den metod som användes för att få fram ett resultat, samt genomförandet av datainsamlingen. Efter detta följer en genomgång av studiens resultat och en
diskussion av resultatet utifrån de teorier och tidigare forskning som presenterats. Till sist görs en redogörelse för arbetets största slutsatser och deras eventuella påverkan på framtida forskning diskuteras.
I denna uppsats avgränsades materialet till vetenskapliga artiklar publicerade under tidsperioden 2009–2019 som använt sig av begreppen i titel, abstract eller nyckelord, för att få en aktuell bild av hur begreppen används. Sökningen skedde mot titel, abstracts och nyckelord för att få ett brett dataset med material från många
forskningsfält, en metod som använts av bland andra Stopar och Bartol (2019) och Kullenberg och Nelhans (2015). Ytterligare en begränsning gjordes genom användandet av citeringsdatabasen Scopus, vilket ledde till att endast artiklar som indexerats i Scopus
4
blev del av det undersökta materialet. Sökningen skedde alltså i databasen Scopus istället för citeringsdatabasen Web of Science, en av de största citeringsdatabaserna för vetenskaplig forskning. Grunden till valet av databas var att enligt Mongeon och Paul-Hus (2016) indexerar Scopus fler tidskrifter från flera ämnesområden än Web of Science, och Scopus gav dessutom ett större antal träffar vid en jämförande sökning i studiens inledande stadier.
2 Bakgrund
Detta kapitel består av en kortare redogörelse över respektive begrepps utveckling och de teoretiska ramverk ur vilka de har vuxit fram. Efter detta följer en översikt av den diskussion mellan Wilson, Savolainen, Olsson och Cavanagh (Information Research, 2009) som följde efter Savolainens (2007) artikel kring de bägge begreppen.
2.1 Den historiska utvecklingen av begreppen
Inom INSU-forskning utgör begreppet informationsbeteende ett av de mest populära begreppen för att beteckna hur människor använder sig av information (Fisher, Durrance & Bouch Hinton, 2004, s 754; Savolainen, 2007, s 112), och är ett begrepp var popularitet vuxit fram under förra århundradet. Case och Given (2016, s 6) definierar informationsbeteende som ett samlingsbegrepp för aktiviteterna att söka information, att slumpmässigt stöta på information och att aktivt undvika information. En av de främsta förespråkarna för begreppet, den brittiske forskaren Tom Wilson, definierar begreppet som ” the totality of human behavior in relation to sources and channels of information, including both active and passive information seeking, and information use” (Wilson, 2000, s 49).
INSU-forskningens rötter sträcker sig tillbaka till början av1900-talet. (Case & Given, 2016, s 8). Till en början lades fokus på användning av olika informationssystem och -kanaler, exempelvis bibliotek. Vakkari (1999) beskriver att detta systemintresserade synsätt fokuserade på hur ofta en viss resurs användes, men inte på den kontext som resursen befann sig i eller hur den användes för att lösa en uppgift. Runt sjuttiotalet började forskare anta ett mer personintresserat synsätt och intresserade sig istället för individen och hur denne hittade, skapade, tolkade och använde sig av information. Savolainen (2007, s 113) beskriver att det var under 1970-talet som begreppet
informationsbeteende började bli populärt att använda inom INSU-forskningen, men att själva innebörden och definitionen av beteendebegreppet inte problematiserades utan antogs utan större diskussion. En av de största förespråkarna för
informationsbeteendebegreppet är Tom Wilson (Savolainen, 2007, s 113). Wilson publicerade 1981 en artikel där han presenterade sin modell över informationsbeteende. Modellen framlade att det är en individs psykologiska, kognitiva eller känslomässiga behov som ligger till grund för hennes informationssökning och att hon använder sig av informationssystem för att tillfredsställa dessa behov. Modellen, som kom att bli en av de centrala modellerna inom INSU-forskningen, populariserade beteendebegreppet och skiljde sig från tidigare forskning genom sitt fokus på hur användaren agerade när hon sökte information, istället för det tidigare intresset för vilken användning användaren hade av informationen (Savolainen, 2007, s 114).
5
Beteendebegreppet fick vidare genomslag genom James Krikelas (1983)
informationssökningsmodell, där informationsökningsbeteende utgjorde vad som helst som uppfyllde ett informationsbehov, medan behov definierades som en medvetenhet om en osäkerhet eller en brist på information hos användaren. 1991 presenterade sedan forskaren Mary Brown ännu en modell för informationssökningsbeteende, som med fokus på den kognitiva processen undersökte hur inre delar av
informationssökningsbeteendet påverkade yttre, observerbara beteenden. Savolainen (2007, s 118) hävdar att beteendebegreppet på grund av dess teoretiska
grundantaganden är starkt förknippat med en kognitiv utgångspunkt för individens informationssökning och att försöka förstå hur den tänker eller beter sig i förhållande till sina informationsbehov. Savolainen argumenterar (s 116) att detta fokus på de kognitiva delarna av informationssökningsprocessen är problematisk, då de som förordar
användningen av informationsbeteende ofta förknippar begreppet med fysiskt beteende och det är svårt att påvisa den koppling som finns mellan den inre tankeverksamheten och det yttre beteendet. Savolainen kritiserar även begreppet för den svårighet som finns med att definiera vad som faktiskt ingår i ett informationssökningsbeteende och att begreppet kan tappa i validitet genom att vara alltför brett och försöka täcka in alltför mycket.
Informationspraktikbegreppet förekom ett fåtal gånger i forskningen redan under 1960- och 1970-talen men det var under början av 2000-talet som det fick sitt större
genomslag, skriver Savolainen (2007, s 119). Savolainen (s 120) hänför begreppets rötter till bland annat den brittiske sociologen Anthony Giddens teorier om samspelet mellan struktur och handling, tanken på individen som en välinformerad del av en kontext och att individen påverkas av sin omgivning. Savolainen (s 120) beskriver också hur begreppet även vilar på socialantropologen Jean Lave och
utbildningsteoretikern Étienne Wengers teorier om praktikgemenskaper (på engelska communities of practice), som med ett kontextbundet fokus handlar om hur människor lär sig av och delar information med varandra.
Begreppet informationspraktiker fortsatte att utvecklas i forskning av bland andra McKenzie (2003) och Talja (2005). McKenzie presenterade en modell som satte större vikt på den sociala kontext som informationssökningen befinner sig i, med avstamp i konstruktionistiska teorier kring personers informationssökning i vardagen. Talja redogjorde för ett domänanalytiskt synsätt där forskares informationspraktiker kan analyseras utifrån vilken disciplin och därmed vilken kontext de befinner sig i. Case och Given (2016, s 206) instämmer om detta i sin litteraturöversikt med en beskrivning av att informationspraktiker utgår från socialkonstruktionistisk teori, som enligt författarna lägger fokus på hur förståelse, mening och identiteter skapas genom dialog och
interaktion. Att informationspraktikerbegreppet utgår från en socialkonstruktionistisk teori är dock ett omtvistat påstående som inte har medhåll bland flera
informationspraktikerforskare.
Savolainen (2007, s 124) identifierar svagheter även med
informationspraktikerbegreppet. Även här finns svårigheter gällande hur begreppet ska avgränsas vilket kan leda till större problem när forskare använder de bägge begreppen som synonymer. Savolainen (s 126) skriver att en orsak till dessa definitionssvårigheter är att de bägge begreppen praktiker och beteende har många betydelser inom
forskningsfält som filosofi, psykologi och informationsforskning. Enligt Savolainen kan detta leda till att många forskare gör antagandet att de flesta vet vad som menas med
6
begreppen och granskar dem därför inte närmre. Den stora skillnaden mellan de två begreppen är enligt Savolainen (2007, s 126) att i forskningen kring
informationsbeteende anses informationssökning följa ett uppfattat behov och lägger ett större fokus på individen. Forskare som utgår från informationspraktikerperspektivet poängterar däremot hur informationssökningen skapas och formas av sociala och kulturella gemenskaper.
2.2 Diskussionen kring begreppen (2009)
Savolainen (2007) publicerade sin artikel Information Behavior and Information Practice: Reviewing the “Umbrella Concepts” of Information-Seeking Studies, som blev startskottet för en diskussion kring de bägge begreppen. I artikeln skriver
Savolainen att både informationsbeteende och informationspraktiker är paraplybegrepp som används inom INSU-forskning för att beskriva hur människor hanterar information. Dock indikerar respektive begrepp olika kontexter gällande metateoretiska och
metodologiska förhållningssätt. Även om de liknar varandra och kan anses benämna ett liknande område, fastlår Savolainen ändå att det inte handlar om två synonymer. Detta är på grund av att de enligt Savolainen (s 110) inte har samma ontologiska och
epistemologiska synsätt då de har olika metateoretiska utgångspunkter, där
informationsbeteende kopplas till kognitivismen medan informationspraktiker kopplas till konstruktionismen. Savolainen finner dock i sin litteraturgenomgång att diskurserna inte är så tydliga. Många forskare väljer att själva definiera begreppen utan att relatera dem till tidigare forskning och att detta kan leda till ytterligare problematik kring användningen av de bägge begreppen.
2.2.1 Recensionen
Ett år efter artikeln publicerade Savolainen (2008) en bok om samma ämne, som kom att recenseras av Wilson (2008). I recensionen argumenterade Wilson att Savolainen hade målat upp ett halmdockeargument till varför informationspraktiker var att föredra framför beteende. Med detta syftade Wilson på Savolainens yrkande om att ordet beteende kunde relateras till behaviorismen och därför reduceras till teorier om stimuli och respons, medan praktiker inte led av samma svaghet. Wilson kontrade med att det var länge sedan behaviorismen var den dominerande ideologin inom
samhällsvetenskapen och att det var osannolikt att någon skulle blanda ihop
behaviorism och beteende (på engelska behavior). Wilson beskrev att praktiker i sin tur skulle kunna blandas ihop med begrepp som legal practice (rättspraxis) eller medical practice (medicinsk praxis), och att begreppet beteende ändå var att föredra. Wilson poängterade också att praktiker inte var ett separat fenomen från beteende, utan enbart en del av det.
2.2.2 Diskussionen
Savolainen (Information Research, 2009) svarade på recensionen med att han inte var ute efter att byta ut begreppen mot varandra, utan ville belysa avsaknaden av en diskussion rörande hur beteende skulle definieras då det kunde anses vara ett generellt begrepp. Han höll dock inte med om att informationspraktiker enbart var en del av informationsbeteende och avslutade med att de bägge begreppen var relaterade. Dock beskrev Savolainen att informationsbeteende mer tog stöd i socialpsykologin medan informationspraktiker stödde sig på sociologi och socialfilosofi, och att de bägge begreppen kunde anses vara komplement till varandra
7
Wilson (Information Research, 2009) svarade med att begreppen praktiker och beteende inte alls var generella och att den icke-konsensus som Savolainen hävdade fanns var ett resultat av ideologiska skillnader inom humaniora och samhällsvetenskapen. Wilson hävdade att beteende var ett samlingsbegrepp för kognitiva, fysiska och sociala handlingar och att det därför kunde anses vara ett paraplybegrepp för fenomenet informationssökning.
Savolainen (Information Research, 2009) svarade med att de bägge verkade vara överens om vikten av att definiera begreppen. Han argumenterade att det inom beteendediskursen var legitimt att definiera beteende som mer generellt än praktiker, men att det var just den diskurs som fanns kring beteende som möjliggjorde detta och att det inte var något som var generellt accepterat. Han underströk vikten av att definiera de begrepp som används inom forskning, och att paraplybegrepp aldrig borde användas utan en djupare förståelse för dess betydelse.
Efter dessa debattinlägg svarade två andra forskare, Michael Olsson och Mary Cavanagh (Information Research, 2009), och förklarade hur de tänkte kring
begreppsskillnaden. Olsson beskrev att det kanske fanns områden som bättre passade att undersökas med informationspraktikerbegreppet, så som relationen mellan information och makt; Cavanagh höll med om att praktikerbegreppet kunde vara en annat par teoretiska glasögon genom vars glas ytterligare kunskap om området skulle kunna nås. Sammanfattningsvis bidrog Savolainens (2007) artikel till en diskussion kring de bägge begreppens användning och lämplighet. Wilson hävdade att beteendebegreppet var ett paraplybegrepp som innefattade det som undersöktes med hjälp av praktikerbegreppet, vilket Savolainen inte höll med om. Savolainen hävdade istället att bägge begrepp hade en plats inom INSU-forskningen och att praktikerbegreppet kunde användas för att undersöka aspekter som inte nåddes av beteendeteorin, något som Olsson och Cavanagh höll med om. Diskussionen mynnade inte ut i en konsensus över vilket eller ens om ett av begreppen var att föredra, och påvisade att det fanns skilda meningar inom INSU-forskningen.
8
3 Tidigare forskning
Detta kapitel berör tidigare forskning med anknytning till respektive begrepp; gällande informationsbeteendebegreppet består genomgången av bibliometriska studier, medan den tidigare forskningen gällande informationspraktiker innehåller en studie med en bibliometrisk undersökning, men även enskilda studier med informationspraktiker som utgångspunkt för forskningen.
3.1 Informationsbeteende
Julien, Pecoskie och Reed (2011) ger i en innehållsanalys av 749 artiklar inom
informationsbeteendeforskning mellan 1999 och 2008 en översikt över de trender som återfinns inom området. Författarna berör även begreppet informationspraktiker men beskriver det som ytterligare en benämning för samma generella område, dock mer vanligt förekommande hos socialkonstruktionistiska forskare. De finner att de användargrupper som undersöks främst är studenter, professionella och forskare; författarna frågade sig dock om detta beror på ett verkligt intresse för grupperna eller om det istället kan bero på gruppernas lättillgänglighet. I forskningen används olika metoder, främst enkäter, intervjuer och analyser av transaktionsloggar, medan det i 27 procent av fallen används fler än en metod. González-Teruel, González-Alcaide, Barrios och Abad-García (2015) identifierar i sin bibliometriska studie över forskning inom informationsbeteende sex större forskningstrender, vilka utgörs av fokus på användare och informationssystem, webbsökning, ett teoretiskt fokus, begreppet relevans,
kvalitativ metodologi och forskning kring användares acceptans för ny teknologi. Chang (2011) beskriver i sin bibliometriska studie av 4 728 forskningsartiklar kring
informationssökning och -behov att majoriteten av artiklarna tillhör ämnesområdena medicinvetenskap samt B&I, följt av datavetenskap, ingenjörsvetenskap och ekonomi. Vakkari (2008) genomförde en jämförande innehållsanalys mellan konferensbidrag som accepterats år 1996 och 2008 till konferensen Information Seeking in Context. Han ser en ökning bland intresset för allmänhetens vardagsinformationssökning,
internetsökningar och att studera informationsbeteende på digitala plattformar, men att intresset för professionellas informationssökning är det som har dominerade under bägge tidsperioder. Vakkari beskriver ett ökat fokus mot individuella variabler som lämnar den sociala kontexten relativt oberörd och fortsätter med att konferensbidragen från 2008 tenderar att ha färre kopplingar till relevant tidigare forskning och till mindre grad anger ett teoretiskt ramverk än bidragen från 1996. Julien, Pecoskie och Reed (2011) finner i sin studie att användningen av teori varken har ökat eller minskat sedan år 2000, utan ligger på ungefär samma nivå. González-Teruel et al. ser en stor spridning bland de teorier som underbygger forskningen inom området och finner inte bevis för att informationsbeteendefältet skulle utgöra ett sammanhängande paradigm. Detta återkommer i Case och Given (2016, s 357) som nämner ett trettiotal populära teorier inom informationsbeteendefältet, och beskriver att om alltför många teorier används inom ett fält skulle det kunna leda till svårigheter kring att bygga vidare på och koppla resultat till tidigare forskning.
Ku (2010) genomförde en bibliometrisk analys av samförfattarskap av 1 899 artiklar som indexerats i databasen LISA under information seeking behavior. Ku identifierar sju nyckelförfattare, vilka utgörs av Amanda Spink, som studerar informationssystem,
9
Reijo Savolainen, som enligt Ku forskar om informationssökning i vardagslivet (på engelska everyday life) med utgångspunkt i sociologiska teorier, David Nicholas, som studerar lärande online, Tom Wilson, en av pionjärerna inom
informationsbeteendestudier, David Ellis, som studerar andra författares teoretiska modeller, Carol Kuhlthau, som skapat den mycket inflytelserika modellen om informationssökningsprocessen, och Gary Marchionini, som fokuserar på
informationssökning i en digital miljö. González-Teruel et al. (2015) belyser också Spink, Belkin och Marchionini som ledande inom forskningen, som författarna kopplar till forskning kring informationsåtervinning. Dessa namn återkommer i Soheili, Khasseh och Mousavi-Chelaks (2017) bibliometriska studie om inflytelserika forskare inom informationsbeteende mellan 1981 och 2015, som återger Spink, Nicholas, Savolainen och Wilson som de mest inflytelserika författarna inom fältet. Författarna tar även upp Paul Huntington, som fokuserar på informationssystem, Ina Fouri, med fokus på
informationskompetens, Hamid Jamali, med fokus på vetenskaplig kommunikation, och Nigel Ford, fokuserande på utbildning och lärande.
Akhter (2018) genomförde en bibliometrisk studie över 861 artiklar som sökts fram i Scopus genom söksträngen information seeking behavior. I en uppställning över de mest produktiva länderna kommer USA på en stark förstaplats, följt av Storbritannien, Iran, Indien och Kanada. I undersökningen framkommer att de tidskrifter med flest publicerade artiklar är Library Philosophy and Practice, Information Research, Library and Information Science Research, Journal of Documentation, Library Review,
International Information and Library Review, Proceedings of The Asist Annual Meeting, Journal of The American Society for Information Science and Technology (JASIST), Journal of Medical Internet Research och Journal of The Medical Library Association.
3.2 Informationspraktiker
Olsson och Lloyd (2017) beskriver i sin kvalitativa innehållsanalys om
informationspraktiker att det finns en ökande mängd litteratur inom B&I som utgår från begreppet informationspraktiker och som antar ett socio-kulturellt perspektiv, och beskriver det som ett kritiskt alternativ till informationsbeteendebegreppet. Olsson (2016) beskriver sin egen studie om arkeologers informationspraktiker som en del av den växande forskningen kring informationspraktiker och instämmer i att det utgör ett kritiskt alternativ till informationsbeteendebegreppet, som författaren menar lägger fokus på den individuella informationssökanden. Olsson benämner Lloyds studier om brandmän (2007) och sjuksköterskor (2010) som banbrytande inom ämnet. Även Olsson och Lloyd (2017) nämner Lloyds forskning om ambulansförare, patienter med
njursjukdomar och flyktingar som del av den växande förståelsen för kontextens betydelse för informationssökningen som återfinns inom informationspraktiker. Lloyd och Olsson (2019) beskriver i sin studie om bilrestaurerares informationspraktiker att teorin om praktiker har använts av flertalet forskare inom B&I och är en del av the practice turn (på svenska ung. praktikvändningen). Lloyd och Olsson nämner forskare som Reijo Savolainen, Michael Olsson, Ola Pilerot och Andrew Cox som en del av den växande mängd litteratur inom området. Cox (2012) belyser i sin teoretiska genomgång av vilken innebörd praktikerteori har för forskning inom B&I, bland annat Savolainens forskning kring sökning i vardagslivet samt Lloyds forskning kring
informationskompetens och hur dess definition är beroende av den kontext som undersökts.
10
Pilerot, Hammarfelt och Moring (2017) ger en översikt av informationspraktiker inom fältet B&I i ett konferensbidrag. I denna studie genomförs både kvalitativa och
kvantitativa undersökningar, där den kvantitativa delen utgörs av en bibliometriska undersökning av fem tidskrifter som författarna anser är de främsta inom området. Med tanke på det fokus på kontext som finns inom informationspraktiker anges passande metoder för sådan forskning. Exempel på sådana är observationer, djupintervjuer, att studera relevanta dokument eller att följa med studiens objekt i de sätt de rör sig i inom en praktik, vilket liknas vid etnografi. Författarna belyser i den kvalitativa delen av artikeln fem artiklar som exemplifierar hur informationspraktiker används inom B&I, och tar upp Veinot, Pilerot, Sakai, Awamura och Ikeya, Haider och Schreiber. Dessa använder sig av metoder så som djupintervjuer, deltagande observationer och
innehållsanalys av dokument. I den kvantitativa delen av undersökningen benämner författarna de fem tidskrifter som de anser vara de främsta spridningskanalerna för forskning om informationspraktiker som Journal of Documentation, Information Research, JASIST, Library Quarterly och Library Trends. I en samciteringsanalys av författare finner de också tecken på fyra olika grupperingar inom forskningen gällande informationspraktiker, som influeras av forskning inom vetenskap och teknologi, forskning kring lärande och utbildning, studier med anknytning till filosofi och
sociologi, samt studier som har ett inåtriktat fokus mot fältet B&I, och som har mindre anknytning till de främsta informationspraktikerna. Författarna uppger att B&I såg en stor ökning av forskning med anknytning till informationspraktiker år 2005–2009, och placerar därför the practice turn till denna tidsperiod.
Sammanfattningsvis påvisar detta kapitel en del skillnader mellan den forskning som bedrivits med de bägge begreppen. I den tidigare litteraturen går skillnader att urskiljas gällande bland annat undersökningsobjekt, metod och teoretiska ramverk. Sett till de forskare som använt sig av respektive begrepp, skiljer sig de mest framstående forskarna åt. Dock nämns Savolainen som en framstående forskare som använt sig av bägge begrepp.
11
4 Teori
I detta kapitel ges en redogörelse för studiens underliggande teorier och analysredskap. Dessa utgörs av teorier om domänanalys och analys av vetenskaplig kommunikation.
4.1 Domänanalys
Med stöd i Hjørlands teorier om domäner görs en ansats att genom forskningsfråga tre nå en djupare diskussion kring de eventuella likheter och skillnader som återfinns mellan de bägge begreppen informationsbeteende och informationspraktiker. Det är även den teori som ligger till grund för den uppdelning som har gjorts mellan begreppen i undersökningen, utifrån de diskurser som presenterats av Savolainen (Information Research, 2009).
Birger Hjørland och Hanne Albrechtsen publicerade 1995 artikeln Toward a New Horizon in Information Science: Domain-Analysis, som introducerade ett nytt synsätt för att analysera kunskapsuppbyggnad inom B&I. Författarna ville med den nya teorin flytta fokus från dåtidens dominerande inriktning mot individen och det kognitiva, till att studera kunskapens sociala strukturer. Teorin om domänanalys utgår från att en djupare kunskap är möjlig att nå om en domän studeras som ett tanke- eller
diskurssamhälle. En domän är enligt Hjørland (2017) en specialisering som avgränsas genom att ha en sammanhängande teori eller som har blivit institutionaliserad i och genom en grupps sociala gemenskap. Domänen utgör alltså inte en enkel indelning av världen utan är dynamisk, föränderlig och avhängig på en gemenskap rörande teori. Hjørland och Albrechtsen (s 13) beskriver att två sätt som det domänspecifika synsättet skiljde sig från det dåtida, mer individuella synsättet var ett fokus på att undersöka en domän i sin helhet eller att jämföra två domäner med varandra, samt dess rötter i teorier om vetenskapssociologi och kunskapsteori. Hjørland (2017) definierar vidare en domän som kunskapen bland en grupp människor som delar ontologiska och epistemologiska synsätt. Han beskriver att en domän ofta är ett forskningsfält, men kan också utgöras av mindre gemenskaper som till exempel en hobby. Hjørland beskriver att något som ytterligare är utpekande för en domän är att den ofta utvecklar ett specialiserat språk och språkbruk som skiljer den från andra domäner. Hjørland beskriver vidare att konsensus gällande teorier, språk och metoder är en annan viktig del av vad som utgör en domän. Hjørland (2002, s 448) beskriver att en domän även kan studeras utifrån deras
vetenskapliga kommunikation, där en del av undersökningen kan utgöras av vilka som producerar forskning och hur den kommunicerats.
Sammanfattningsvis utgör teorin om domänanalys ett teoretiskt ramverk för hur ett fält eller vetenskapligt område kan avgränsas och undersökas, och det är utifrån detta ramverk som forskningsfråga tre kommer att besvaras.
12
4.2 Kvantitativ analys av vetenskaplig kommunikation
Nelhans (2013, s 5) redogör i sin doktorsavhandling om citeringens praktiker för hur den vetenskapliga publiceringen spelat en stor roll i vetenskapens utveckling sedan lång tid tillbaka. Redan under den vetenskapliga revolutionens början på 1600-talet, i och med uppkomsten av vetenskapliga tidskrifter så som Transactions of the Royal Society, skapades nya sammanhang för forskare att dela nya upptäckter och kommunicera med varandra. Forskningen gick från att ha varit privat och individuell till att bli något kollektivt där forskare i större utsträckning kunde ta del av varandras forskning och underbygga sina egna studier med stöd av tidigare studier. Redan från början var referensen en central del av den vetenskapliga publiceringen. Referensen beskrivs av Nelhans (2013, s 9) som ett sätt att stödja en forskares påståenden och har kommit att bli ett vedertaget sätt för att ge erkännande till den forskning som underbyggt ens egen och för att lyfta fram de forskare som har haft stort inflytande på forskningsfältet. Referensen spelar även en central roll inom den bibliometriska analysen, då det är nätverk av forskare som refererar till varandra som ofta undersöks. Referensen kan dock ha en del olika funktioner fortsätter Nelhans (2013, s 3); dels den ovan nämnda
kognitiva funktionen där referensen är till för att stödja eller illustrera forskarens
påståenden, men att det även har vuxit fram teorier om referensens sociala funktion. Där kan det istället handla om att exempelvis ge erkännande till ens professorer eller de som hade finansierat undersökningen. Kärki och Kortelainen (1998, s 65) beskriver
ytterligare saker som kan påverka en forskares citeringspraktiker – konkurrens inom forskning och en vilja att vara först med en upptäckt eller teori kan leda till att forskare låter bli att referera. Författarna (s 67) beskriver vidare att forskare ibland helt enkelt inte kommer ihåg alla kunskapskällor som har påverkat dem, och att referenslistorna därför enbart visar en del av den forskning som byggt upp forskarens resultat. Bibliometriska undersökningar av citeringssamband bör därför präglas av en
medvetenhet om att olika anledningar till citeringar kan förekomma i materialet, och att detta kan påverka efterföljande analys.
Bibliometriska studier av vetenskaplig litteratur sträcker sig ungefär hundra år tillbaka i tiden (Nelhans, 2013, s 25). Vid denna tidpunkt publicerades för första gången en förteckning över den tidens mest inflytelserikaste forskare, rangordnade inom olika discipliner, vilket utgjorde det första försöket till att statistiskt undersöka vetenskaplig produktion. Ungefär femtio år senare tog ett annat stort projekt för att kvantitativt mäta vetenskaplig publicering sin början, uppkomsten och skapandet av ett så kallat
citeringsindex.
Forskaren Eugene Garfield publicerade år 1955 en artikel där han introducerade sin idé om ett citeringsindex. Citeringsindex skapas genom att de referenser som finns i en vetenskaplig publikation omvandlas till citeringar, och genom att förlägga dem till ett citeringsindex blir det bli möjligt att följa idéer även framåt i tiden. Referenser är statiska på det vis att de inte kan inte ändras efter att en artikel har publicerats och visar endast den forskning som den aktuella publikationen refererat till. Citeringar, å andra sidan, är dynamiska i och med att de pekar framåt i tiden och kan därför förändras över tid. Citeringen utgår från ett dokument och visar alla artiklar som i sin tur har refererat till just det dokumentet. Det nya citeringsindexet möjliggjorde ett sätt att samla och indexera alla citeringar, och med hjälp av detta kunde man nu även följa idéers spridning och utveckling framåt i tiden (Nelhans, 213, s 42). Garfields citeringsindex fick namnet Science Citation Index (SCI), som Garfield (1955) menade skulle vara
13
särskilt användbart för att göra historiska undersökningar om vilken påverkan en viss publikation har haft på den efterföljande litteraturen. SCI publicerades till en början i tryckt form, men kom senare att bli en databas som indexerar drygt 9 200 av världens mest betydelsefulla tidskrifter, dess artiklar och citeringar (Clarivate, u.å).
Nelhans (2013, s 41) beskriver hur Garfield tog inspiration från den samtida vetenskapssociologiska forskaren Robert Merton. Enligt Merton var forskare mer kunniga än sina företrädare enbart på grund av att de hade kunnat ta del av deras tidigare forskning. Merton betitlade bland annat ett av sina största verk ”If I have seen further it is by standing on the shoulders of giants”, vilket kan ses som en illustration av hans underliggande synsätt.
Sammanfattningsvis länkas texter samman genom de citeringar som uppstår när en forskare refererar till en annan, och det är detta som utgör grunden för den kvantitativa bibliometriska analysen av vetenskaplig publicering. Nelhans (2013, s 35) skriver att citeringsindexet innebar en möjlighet till att effektivisera forskningen, i och med att idéer nu kunde följas både bakåt och framåt i tiden och att relevant forskning lättare kunde identifieras. Efter att SCI skapades utvecklades en rad kvantitativa metoder för att visualisera och analysera de nätverk som följde av citeringar. Dessa metoder blev en stor del av det som idag utgör fältet bibliometri.
Slutligen är det alltså dessa teorier om vetenskaplig kommunikation som underbygger den bibliometrisk metoden, samt en avgränsning av forskningsobjekten utifrån
Hjørlands teorier om domäner som varit det underliggande teoretiska ramverk som förekommit i denna studie.
14
5 Metod
I detta kapitel följer en redogörelse för de metoder och tillvägagångssätt som använts för datainsamling och analys av materialet.
5.1 Bibliometriska metoder
Bibliometriska metoder användes för att besvara forskningsfråga ett, två och tre, vars resultat låg till grund för den diskussion som följde i forskningsfråga fyra. Kärki et al. (1998, s 1) definierar bibliometri som att med kvantitativa analyser undersöka
vetenskaplig litteratur, med mål att beskriva hur vetenskapen har utvecklats. Enligt författarna (s 11) utgörs de centrala analysenheterna inom bibliometrin av publikationer, författare, källor och citeringar. Saker som går att undersöka är bland annat
publiceringsmängd och vilka tidskrifter som har fått flest citeringar inom ett ämne, i ett försök att hitta den mest betydelsefulla forskningen inom ett fält. Enligt Kärki et al. (s 11) utgör dock citeringsanalysen den största delen av den bibliometriska analysen och citeringsanalysen är också den mest använda metoden för att undersöka
kunskapsstrukturen och utvecklingen av ett ämnesområde enligt Hou, Yang och Chen (2018). Med hjälp av bibliometri kan bland annat de nätverk som uppstår på grund av citeringar att undersökas. Nelhans (2013, s 41) beskriver att olika metoder för att
visualisera och undersöka vetenskapliga publikationer uppstod efter SCI:s skapande, där flertalet bestod av nätverksbaserade analyser. Enligt Van Eck och Waltman (2014, s 286) är de tre vanligaste typerna av bibliometriska nätverk samförekomstnätverk, samförfattarskapsnätverk och citeringsnätverk. Citeringsnätverk kan i sin tur vidare delas upp i nätverk bestående av direktciteringar, samciteringar och bibliografiska kopplingar. I föreliggande studie utfördes bibliografisk kopplingsanalys och
samförekomstanalys för att analysera den insamlade datan, då det var en metod för att undersöka den aktuella forskningssituationen inom ett fält respektive för att undersöka det vokabulär som använts för att beskriva forskningen.
5.1.1 Bibliografiska kopplingsnätverk
Med denna metod undersöktes vilka forskare som refererat till liknande litteratur samt hur de kunde grupperas utifrån forskningsfokus, i ett försök att svara på forskningsfråga två och tre.
Citeringsnätverk kan som nämnt ovan delas upp i nätverk bestående av bibliografiska kopplingar, samciteringar och direktciteringar, beroende på vad som utgör
analysenheten. Bibliografiska kopplingar uppstår när två artiklar båda citerar en tredje artikel, och den bibliografiska kopplingstekniken introducerades av Kessler (1963). Bibliografiska kopplingar handlar om hur mycket olika artiklars referenslistor sammanfaller. Ju fler källor som de har gemensamt, desto starkare är deras
bibliografiska koppling. Kessler beskriver att de texter som innehåller samma referenser är sammanlänkade även om de inte direkt refererat till varandra, eftersom de har utgått från samma tidigare forskning. I en kartläggning av bibliografiska kopplingar kan då avståndet mellan två enheter innebära hur stark deras koppling är (Van Eck & Waltman, 2014, s 289). Detta innebär att två forskare som befinner sig nära varandra oftare citerat samma tidigare forskning än två forskare som befinner sig långt från varandra. Nelhans (2013, s 55) beskriver att denna metod kan användas för att upptäcka så kallade
15
invisible colleges bland forskare, vilket innebär en grupp forskare som utbyter idéer och har ett socialt samband, men som inte annars bedriver forskning tillsammans. Med hjälp av bibliografiska kopplingar går det att påvisa vilka forskare som tycks arbeta med samma metoder och teorier. Zhao och Strotmann (2008) introducerade senare analys av bibliografiska kopplingar mellan författare, där istället en författares samlade verk utgör analysenheten vilken jämförs med andra författares samlade verk.
En vanlig kritik mot bibliografiska kopplingar är att två artiklar A och B kan referera till två helt olika delar ur artikel C, och alltså inte alltid kan anses vara relaterade. Denna kritik gäller dock inte enbart bibliografiska kopplingar, utan kan appliceras mer generellt på kvantitativ analys av citeringar, som inte tar hänsyn till den kontext som referenserna befinner sig i. Den bibliografiska kopplingstekniken är även ett
retrospektivt mått, då den bibliografiska kopplingsstyrkan inte kan förändras över tid och kan därför gå miste om nyligen publicerade betydelsefulla dokument som ännu inte hade blivit refererade till.
5.1.2 Samförekomstanalys
Med denna metod gjordes ett försök att undersöka hur författarna hade beskrivit sin forskning, vad nyckelord som skulle kunna utgöra viktiga forskningsfokus i anslutning till respektive begrepp samt vilka relationer som fanns mellan olika begrepp, för att svara på forskningsfråga tre. Samförekomstnätverk är uppbyggda av till exempel indexeringstermer eller nyckelord som samförekommit i en korpus av dokument. I en kartläggning över samförekommande nyckelord kan därför avståndet mellan två ord tolkas som hur nära relaterade de är (Van Eck, 2011, s 40), där ett litet avstånd indikerar en närmre relation än två termer med ett längre avstånd. Hur ofta termerna
samförekommer i ett dokument antas vara en indikation på styrkan av deras relation (Olmeda-Gómez, Ovalle-Perandones & Perianes-Rodriguez, 2017). Om två ord ofta förekommer tillsammans i dokument görs antagandet att författarna sett någon sorts koppling mellan dem (Small, 2003) och om dessa nätverk visualiseras kan de ge en överblick av aktuella forskningsintressen och -problem inom ett visst område, samt det vokabulär som används för att uttrycka sig om dem (Olmeda-Gómez et al., 2017). I en ofta använd form av samförekomstnätverk, samförekomsten av nyckelord, tas nyckelord från en publikations titel, abstract eller indexerade nyckelord (Van Eck & Waltman, 2014). I denna studies samförekomstanalys var det författarnas egna tilldelade nyckelord som utgjorde basen för analys, med syftet att se hur författarna själva hade benämnt sin forskning. Detta är dock inte helt oproblematiskt eftersom författarna ofta måste välja dessa nyckelord från kontrollerade vokabulärer och inte helt utifrån egna åsikter. Dock antas dessa ligga närmre författarnas egna åsikter än nyckelord som tilldelats av en utomstående indexerare.
5.1.3 Kartläggning av bibliometriska nätverk
För att besvara forskningsfråga två och tre gjordes kartläggningar av de bibliografiska kopplings- och samförekomstnätverken. För att göra detta användes datorprogrammet VOSviewer, som är ett fritt tillgängligt datorprogram som utvecklats av forskarna Nees Jan van Eck och Ludo Waltman vid Leiden University's Centre for Science and
16
det att göra avståndsbaserade visualiseringar av bibliografiska data, vilka användes för att svara på forskningsfråga två och tre.
Att skapa en överblick av forskningen inom ett område kan vara av intresse av många anledningar. Börner, Chen och Boyack (2003, s 180) beskriver traditionella, manuella litteraturgenomgångar som tidskrävande, svåra att upprepa och med risk att bli
subjektiva. På grund av den ökade mängd forskning som publiceras, speciellt inom multidisciplinära fält som B&I, blir det samtidigt allt svårare att hålla sig à jour med relevant forskning inom sitt forskningsområde. Kartläggningar och visualiseringar av bibliometriska nätverk är en metod för att på ett kvantitativt sätt ge en överblick av ett ämnesområde och som med ovan nämnda bibliometriska analysmetoder även ämnar skapa en djupare förståelse. Visualisering har länge varit en uppmärksammad del av bibliometrisk forskning enligt Van Eck och Waltman (2014, s 285), eftersom det är ett sätt att lättare överblicka en stor mängd data och de nätverk som ligger till grund för den bibliometriska analysen. Visualiseringstekniken har utvecklats efter hand, då forskare riktat sin forskning mot större och större nätverk som i sin tur behövt mer avancerade och kraftfulla analysverktyg.
Van Eck och Waltman (2014, s 286) beskriver en visualisering av ett bibliometriskt nätverk som uppbyggt av noder och kanter. Noderna utgörs av det som analyserats, till exempel artiklar, forskare eller ämnesord, medan kanterna påvisar de relationer som finns mellan noderna. Van Eck och Waltman (2014, s 286) skriver att bibliometriska nätverk vanligtvis har viktade kanter, vilket betyder att de inte bara visar att det fanns en relation mellan två noder utan även hur stark relationen var. Visualiseringar av
bibliometriska nätverk kan göras på flera olika sätt. Van Eck och Waltman (2014, s 288) beskriver tre populära visualiseringsmetoder – avståndsbaserad, grafbaserad eller tidslinjebaserad, som skiljer sig åt på det sätt noderna placeras ut och länkas samman. I föreliggande studie användes en avståndsbaserad visualisering, då det var den typ av visualisering som bäst passade storleken på nätverket och den bibliometriska analys som låg till grund för den.
I den avståndsbaserade visualiseringen placeras noderna på en tvådimensionell yta där avståndet mellan noderna visar deras ungefärliga inbördes relation – ju mindre
avståndet är desto starkare är noderna relaterade till varandra. Van Eck och Waltman (2014, s 288) skriver att nodernas kanter vanligtvis inte visas i ett avståndsbaserat nätverk, eftersom det är deras inbördes relationer som bestämmer avståndet mellan noderna och alltså redan kan urskiljas. En teknik för att bestämma nodernas inbördes placeringar i ett avståndsbaserat nätverk är VOS, som står för visualisation of
similarities (på svenska visualisering av likheter) och introducerades år 2010 (Van Eck, Waltman, Dekker, & Van den Berg). VOS är den teknik som används i
visualiseringsprogrammet VOSviewer (Van Eck & Waltman, 2010), som var det datorprogram som kom att användas för bearbetning och analys av materialet i föreliggande studie. När VOSviewer placerar ut noderna fördelas de samtidigt i olika kluster; klustren utgörs av grupper av nära relaterade noder. Varje nod placeras i ett och endast ett kluster, en nod kan alltså inte placeras i flera kluster samtidigt. Dessa kluster kan ses som olika ämnesområden inom det undersökta materialet. Det är dessa kluster som går att se i figur 5 och 7 och var det sätt som olika forskningsfokus påvisades, för att svara på forskningsfråga tre.
17
Van Eck och Waltman (2014, s 313) beskriver en av de nackdelar som förknippas med en kartläggning av bibliografiskt material som en reduktion av information. När text konverteras till ett samförekomstnätverk av termer går den kontext som orden befinner sig i och den relation de har till den omkringliggande texten förlorad. På samma sätt går det i ett citeringsnätverk inte se varför en författare har citerat en annan, utan enbart vilka forskare som har citerat andra forskare. Föreliggande studie utgick dock från den grundläggande tanken om att referensen är något som länkar samman texter och gemensamt bygger upp forskningens utveckling, vilket ligger till grund för kvantitativ analys av vetenskaplig publicering. En förlust av information uppstår även vid
visualiseringar, fortsätter Van Eck och Waltman. I en avståndbaserad visualisering indikerar avståndet mellan två noder deras relation, men det är inte möjligt att perfekt översätta deras relation mellan varandra men även gentemot samtliga övriga noder till ett tvådimensionellt plan. Avståndet anger därför enbart en relativ indikation över deras inbördes relationer.
5.1.4 Textmining
För att svara på forskningsfråga tre ämnesbestämdes även klustren med hjälp av VOSviewers textmining-funktion. Textmining bygger på principen för analys av stora mängder text, med syfte att försöka se mönster och strukturer som skulle kunna vara svåra att urskilja vid en närmare granskning av ett mindre antal texter (Van Eck & Waltman, 2011). VOSviewers textminingfunktion utgår från Apache OpenNLP toolkit (Van Eck och Waltman, 2011), ett språkteknologiskt verktyg för maskininlärning, för att genomföra ordklass-taggning av de texter som analyseras. Detta innebär att verktyget analyserar texterna och identifierar vilken ordklass orden har för att sedan skapa substantiv-fraser (på engelska noun phrases) genom att lägga på ett lingvistiskt filter. Filtret väljer ut alla sekvenser av ord som enbart består av adjektiv och substantiv och som slutar med ett substantiv, till exempel vetenskaplig artikel eller
informationssökning. Vissa substantivfraser som är väldigt generella och förekommer i de flesta artiklar, till exempel intressant resultat eller ny metod, är inte specifika för det specifika forskningsintresset. Vanligtvis exkluderas dessa ur samförekomstnätverken och i VOSviewer görs detta genom att tilldela varje substantivfras ett relevansbetyg som baserades på de mönster som substantivfrasen förekommit i, som rekommenderat av Van Eck och Waltman (2011). Om en substantivfras förekommer tillsammans med en mängd andra substantivfraser utan något urskiljbart mönster får de ett lågt
relevansbetyg, medan om de enbart förekommer med ett begränsat antal andra substantivfraser får de ett högre relevansbetyg.
5.2 Genomförande
5.2.1 Datainsamling
Söksträngen utformades utifrån Wilsons (1999) modell om
informationssökningsprocessen, som beskrev informationssökning som ett underliggande begrepp till informationsbeteende. I modellen uttrycktes
informationssökning med både seeking och searching, som enligt Wilsons modell betecknade olika aspekter av informationssökningsbeteende. I en inledande sökning efter relevant litteratur upptäcktes att begreppen information searching behavior och information seeking behavior samt information searching practices och information
18
seeking practices var vanligt förekommande, och med stöd i Wilsons teori itererades söksträngen för att inkludera även dessa.
Gällande söksträngen för begreppet informationspraktiker användes den booleska operatorn NOT för att utesluta irrelevanta träffar. I en genomgång av träfflistan vid en inledande sökning upptäcktes flera artiklar inom ämnet geologi, eftersom de använt information practice i en avslutande copyrighttext i slutet av alla abstracts. Även två fraser gällande datasekretess och -integritet exkluderades, då de också använt sig av begreppet informationspraktiker gällande praktiker kring insamlande och användning av data och information. I enlighet med Pilerot, Hammarfelt och Morings (2017) studie om informationspraktiker uteslöts begreppet evidence-based practice samt varianter på detta, då det var en homonym till begreppet informationspraktiker men hade en annan innebörd. För att få med artiklar som använde sig av böjda former av begreppen trunkerades sökorden genom en asterisk (*). För att kunna göra en aktuell jämförelse över forskningen filtrerades resultatet till artiklar publicerade under tioårsperioden 2009–2019. Sökningen skedde mot sökfältet titel, abstracts och nyckelord för att få ett brett dataset med material från många forskningsfält, en metod som använts av bland andra Stopar och Bartol (2019) och Kullenberg och Nelhans (2015).
De resulterande söksträngarna blev som följande:
TITLE-ABS-KEY ( "information behavior*" OR "information seek* behavior*" OR "information search* behavior*" OR "information behaviour*" OR "information seek* behaviour*" OR "information search* behaviour*" ) AND ( LIMIT-TO ( DOCTYPE , "ar" ) )
Detta gav 4 430 artiklar.
TITLE-ABS-KEY ( ( "information practice*" OR "information seek* practice*" OR "information search* practice*" ) AND NOT ( "Royal Geographical Society " OR "fair information practice" OR "data privacy" OR "best practice*" OR "evidence-based practice*" OR "evidence "evidence-based practice*" ) ) AND ( LIMIT-TO ( DOCTYPE , "ar" ) )
Detta gav 452 artiklar.
Sökningen efter analysmaterial skedde i databasen Scopus, en av de största
citeringsdatabaserna för vetenskaplig forskning. Alternativet var citeringsdatabasen Web of Science men enligt Mongeon och Paul-Hus (2016) indexerade Scopus fler tidskrifter från flera ämnesområden än Web of Science. Söksträngen testades även i bägge databaser och då fler träffar återfanns genom Scopus valdes denna databas som källa till analysmaterial.
Inom Hjørlands domänanalytiska teorier beskrivs att domänanalysen alltid färgas av det urval som görs av forskaren och vad denne anser utgöra en domän. Hjørland (2002) beskriver att i en bibliometrisk studie färgas alltid undersökningen av det material som väljs ut för analys, vilket inte alltid stämmer överens med den faktiska domänen. Det som indexeras i den valda databasen kanske inte heller stämmer överens med den faktiska domänen, då en databas inte kan indexera allt publicerat vetenskapligt material, vilket bör tas med i en sådan analys. I denna studie valdes artiklar som indexerats i
19
databasen Scopus som underlag, vilket medför en påverkan på resultatets validitet. Mongeon och Paul-Hus (2016) tog upp kritik mot citeringsdatabaserna Web of Science och Scopus, som utgjorde de två största citeringsdatabaserna vid tiden för studien. Bägge databaser indexerade fler tidskrifter från naturvetenskapen och
ingenjörsvetenskapen än tidskrifter från samhällsvetenskapen och konst och humaniora. Scopus indexerade även fler engelskspråkiga tidskrifter än tidskrifter på andra språk, och givet att begreppet informationspraktiker är mer populärt i Europa som Case och Given (2016, s 6) beskriver, kan det vara så att relevant forskning kring ämnet som publicerats på andra språk missades. Denna partiskhet kring indexering har alltså kunnat medföra att allt material av intresse inte indexerats i databaserna och därför inte
framkommit i sökresultatet, och bör tas i åtanke vid en analys av materialet.
5.2.2 Grundläggande analyser av datamaterialet
Grundläggande analyser av datamaterialet för att svara på den första forskningsfrågan genomfördes i Excel i form av uppställningar av den nedladdade datan i tabeller och diagram. Gällande uppställningen av ökningen av publicerade artiklar över tid inom de bägge begreppen användes ovanstående söksträngar men utan filtrering på
publiceringsår. Gällande tidskrifter som bytt namn under tidsperioden 2009–2019 adderades dessa samman; ett exempel på detta är tidskriften Journal of The Association For Information Science and Technology som år 2014 bytte namn från att tidigare kallats Journal of the American Society for Information Science and Technology. Information gällande tidskrifters ämnesområde hämtades från Scimago Journal & Country Rank, en databas över de tidskrifter som indexerats i databasen Scopus, innehållande bland annat deras ämneskategori (SCImago, u.å).
5.2.3 Visualisering av bibliografiska kopplingsnätverk
Som en del av undersökningen för att besvara forskningsfråga två och tre genomfördes därefter visualiseringar av de bibliografiska kopplingsnätverk som framkom i de bägge dataseten. Tröskelvärdet för antalet artiklar per författare sattes till tre för de bägge nätverken, för att göra nätverket mer överskådligt. Valet att bestämma tröskelvärdet för antal artiklar till tre ledde dock till att exempelvis Kuhlthau uteslöts, trots att hon är en av de största forskarna inom informationsbeteende enligt den tidigare forskningen. Det kan tänkas att detta var fallet även med andra framstående forskare, och är
problematiskt ur en validitetssynpunkt då resultatet inte säkert återspeglar den forskning som skett. Syftet med rapporten var dock att undersöka hur begreppen hade beforskats under tidsperioden 2009–2019. Det kan vara så att en forskare som Kuhlthau, sett till enbart denna tidsperiod, inte hade en lika stor påverkan på forskningen jämfört med hela deras kumulativa forskarkarriär.
Noderna på visualiseringen viktades efter antal dokument – ju fler publicerade
dokument som ingick i datasetet desto större var noden. Valet att visualisera nätverket efter antal dokument hade fördelar och nackdelar. Nackdelar var att de författare med få dokument men ett högt antal citeringar gjorde att de inte fick en framträdande roll, trots sitt höga antal citeringar. I och med att det kan finnas olika anledningar att citera en annan forskare (Nelhans, 2013, s 3) gick det dock inte att rakt likställa antal citeringar med en framträdande roll inom ett fält. Väldigt kontroversiella artiklar skulle
20
om dess resultat eller sett det som en betydelsefull påverkan på sin forskning.
Kullenberg och Nelhans (2015) poängterade också att citeringar har en viss fördröjning, eftersom forskning tar tid att genomföra och publicera. Forskning som publicerats under en senare del av tidsperioden 2009–2019 kom därför att vara citerad till en lägre
utsträckning än artiklar som publicerats tidigt under tidsperioden. Då syftet med denna studie var att undersöka hur begreppen använts, gjordes därför valet att istället vikta nodernas storlek efter de forskare med flest publicerade artiklar.
Ett problem med citeringsdatabaser var att samma författare kan ha indexerats under olika namn, beroende på om alla initialer i en forskares förnamn tagits med eller inte, eller om deras efternamn stavats på olika sätt. En författare antas då vara flera olika personer av databasen, vilket kan resultera i skeva bilder vid en visualisering av materialet. VOSviewer gav möjlighet att rensa den underliggande datan genom
användningen av en tesaurus, i form av en textfil som läses in av datorprogrammet (Van Eck & Waltman, 2018, s 27). En tesaurus skapades därför för respektive dataset där författare som stavats på olika sätt kombinerades.
5.2.4 Ämnesindelning av kluster
Som ytterligare ett led i att besvara forskningsfråga två och tre, gjordes ett försöka att ämnesbestämma de kluster som framkom av den bibliografiska kopplingsanalysen. Detta gjordes med hjälp av kvantitativ innehållsanalys.
Bryman (2011) beskrev den kvantitativa innehållsanalysen som ett objektivt sätt att analysera ett datamaterial, med strävan att forskaren ska ha haft så liten påverkan på materialet som möjligt. Då materialet var väldigt stort ansåg jag detta vara ett bra sätt att få en överblick av materialet. De femton forskare med flest publicerade artiklar valdes ut som representativa för sina kluster. Ämnesindelningen skedde genom att filtrera sökresultatet i Scopus på de femton författare som ingick i ett kluster.
Citeringsinformation om deras artiklar laddades sedan ned. Med hjälp av VOSviewer identifierades sedan de mest frekventa nyckelorden för varje kluster. Eftersom samtliga artiklar föll under samma forskningsområde var dock nyckelorden väldigt lika för alla kluster. I ett försök att få mer specifik information om varje kluster användes därför därefter VOSviewers textmining-funktion för att identifiera de termer med högst relevans inom varje kluster, utifrån VOSviewers relevansbedömning som beskriven under avsnitt 5.1.4. De termer med högst relevansbetyg inom varje kluster fick därför utgöra varje klusters generella ämnesindelning.
Då varje kluster innehöll många forskare är det inte säkert att denna ämnesindelning i detalj avspeglade den forskning som hade skett inom klustret. Syftet var dock att
försöka skapa en överblick över de generella teman som behandlats inom ett kluster. De bibliometriska val som gjordes påverkade dock den kartläggning och visualisering som presenterades. Den bibliografiska kopplingsanalysen gav en generell bild av forskares ämnesområden. Valet att välja de 15 författare med flest publikationer som
representativa för ett kluster kanske inte heller gav en korrekt återspegling av dess ämnesområde.
21
5.2.5 Samförekomstanalys av nyckelord
För att svara på forskningsfråga två och tre genomfördes slutligen även en
samförekomstanalys av de nyckelord som författarna själva hade tilldelat sina artiklar. Syftet med detta var att se hur författarna själva såg på och beskrev sin forskning, samt att triangulera resultatet från ovan nämnda ämnesindelning. En kombination av
analysmetoder gör det möjligt att få djupare insikter om ett forskningsområde än om enbart enskilda metoder hade använts, beskrev Zhao och Strotmann (2008). Börner, Chen och Boyack (2003, s 217) skrev också om de vinster som gick att göra med en kombination av bibliometriska metoder, och att med hjälp av olika tekniker kunde många olika bilder med olika perspektiv tillsammans ge en större förståelse för att ett forskningsobjekt. Även inom samförekomstanalysen användes tesaurusar för respektive begrepp för att sammanföra olika stavningar av nyckelord, som exempelvis information seeking behavior, information seeking behaviour och information-seeking behavior. I VOSviewer fanns det olika sorters visualiseringar beroende på vad som var av intresse att undersöka, och som kunde ge en större förståelse för materialet. I en
täthetsvisualisering (på engelska density visualization) baserades en nods färg på hur många närliggande noder den hade, vilket gjorde det lättare att se de områden på kartan som har stor aktivitet (Van Eck & Waltman, 2010). Detta är den visualisering som användes vid samförekomstnätverket av nyckelord, med syfte att se vilka nyckelord som främst förekommit i det undersökta materialet.
