För att svara på forskningsfråga tre gjordes ett försök att ämnesindela klustren som framkommit av den bibliografiska kopplingsanalysen, vars resultat presenteras nedan. Därefter följde en samförekomstanalys av de nyckelord som författarna själva tilldelat sina forskningsartiklar för att se hur forskarna själva benämnt sin forskning.
6.3.1 Informationsbeteende
De femton författare med flest dokument inom varje grupp valdes ut för att representera sitt kluster ifrån den bibliografiska kopplingsanalysen i figur 6. Inom parantes anges hur många författare som totalt ingick i varje kluster.
29
Kluster Författare Nyckelord Relevanta termer 1 (röd,
140)
Bronstein J., Erdelez S., Fourie I., Given L.M., Huvila I., Jamali H., Lopatovska I., Nicholas D., Robinson L., Rowlands I., Savolainen R., Shah C., Shenton A.K., Veinot T.C., Wu D. Information behavior, information seeking, information retrieval, information use, behavioral research Conceptual analysis, health information, library, survey, information need 2 (grön, 135)
Armstrong K., Bell R.A., Diviani N., Fisher E.B., Hornik R., Hovick S.R., Lee S., Lewis N., Powell J., Schulz P.J., Schwartz J.S., Strekalova Y.A., Tan A.S.L., Van Den Putte B., Van Weert J.C.M.
Human, information seeking behavior, female, male, adult
Cancer patient, health literacy, online health information, effect, communication 3 (blå, 55) Alexias G., Bartlett J.C., Belden J.L., Bhatti R., Brownson R.C., Demner- Fushman D., Eldredge J.D., Kostagiolas P., Kourouthanassis P.E., Kumar S., Martzoukou K., Moore J.L., Niakas D., Saparova D., Tahamtan I. Human, information seeking, information needs, Greece, information retrieval
Task, behavior, internet, use, access 4 (gul, 39) Adams J., Althouse B.M., Arendt F., Biddle L., Bragazzi N.L., Brigo F., Harris J., Kim S.-H., Lewis S.P., Mcguire T., Otte W.M., Park H., Van Driel M.L., Willoughby J.F., Yom-Tov E.
Human, information seeking behavior, internet, female, search engine
Use, health, search engine, health
information, treatment
Tabell 2: Ämnesindelning av kluster gällande informationsbeteende
Tabell 2 visar att samtliga kluster var indexerade under information behavior,
information seeking eller varianter därav, vilket är naturligt då det är det övergripande ämnet som undersöktes. Vissa skillnader framkommer mellan klustren. Det röda klustret har nyckelord som både information seeking, information retrieval och
information use, som utgör de övergripande teman inom INSU-forskningen, och påvisar en stor bredd på den forskning som ingår i klustret. Det gröna klustret ger indikationer på ett medicinskt fokus med relevanta termer som cancer patient, health literacy och online health information. Det blå och det gula klustret ger bägge tecken på ett mer tekniskt fokus, med nyckelord som information retrieval och den relevanta termen internet för det blå klustret respektive nyckelord som internet och search engine för det gula klustret. Andra relevanta termer skiljer sig åt och ger indikationer på att det blå klustret kan tänkas beröra forskning kring informationsåtervinning medan det gula klustret ger indikationer på forskning om digital informationssökning gällande hälsa.
30
Figur 7: Samförekomstnätverk av nyckelord inom informationsbeteende
Figur 7 visar en täthetsvisualisering av de mest samförekommande nyckelorden inom artiklar kring informationsbeteende. De gula fälten indikerar ord som förekom ofta. Figuren visar att de mest förekommande nyckelorden består av information seeking behavior, information seeking, information literacy och internet. Även health literacy återfinns inom ett fält med relativt hög densitet och omges av nyckelord som health promotion, breast cancer och patient education. Utmärkande är att nyckelord kring metod som survey och questionnaire återfinns nära nyckelorden information seeking behavior och information seeking, vilket pekar på att de ofta samförekom i de undersökta artiklarna.
6.3.2 Informationspraktiker
Även här gjordes ett försök till att ämnesindela klustren genom en kvantitativ
innehållsanalys, vars resultat presenteras nedan. Samtliga 34 författare inkluderades i tabellen.
31
Kluster Författare Ämnesord Relevanta termer 1 (röd) Agosto D.E., Booth A.,
Byström K., Börjesson L., Cox A., Haider J., Huvila I., Lundh A.H., Olsson M., Partridge H., Pilerot O., Robinson L., Roos A., Somerville M.M., Veinot T.C., Zárraga-Rodríguez M. Information practices, information behavior, practice theory, information science, information management Information science, practical implication, librarian, role, technology
2 (grön)
Bonner A., Hicks A., Kennan M.A., Lloyd A.
Information literacy, information practice, refugees, information seeking, practice theory
Participation, social inclusion, information literacy, practice theory, community,
3 (gul) Given L.M, Julien H., Mckenzie P., Willson R. Information practices, information behavior, chronic illness, information literacy, sociocultural research
Parent, child, social interaction, work, information literacy 4 (blå) Greyson D., O'Brien H., Shankar S., Shoveller J. Information practices, health information, information behavior, triangulation, qualitative methods
Mother, health, time, relation, social information world
5 (lila) Allard D., Caidi N., Lingel J. Information practices, behavioural research, information behavior, affective process, cognition
Process, sense, time, library, immigrant 6 (turkos) Jarrahi M.H., Thomson L. Information practices, everyday life information practices, information management, mobile knowledge workers, human information behavior Information practice, mobile knowledge worker, ICTS, community building, information context
Tabell 3: Ämnesindelning av kluster gällande informationspraktiker
Tabell 3 visar att fem av sex kluster har både information practices och information behavior eller varianter därav som de mest frekventa nyckelorden. Det gröna klustret utmärker sig dock genom att inte inkludera informationsbeteendebegreppet. Utöver detta kan en större skillnad mellan klustren urskiljas jämfört med informationsbeteende- nätverket gällande de mest frekventa termerna, vilket indikerades i figur 6 genom att klustren var mer distinkta från varandra. Värt att observera är dock att antalet författare inom varje kluster är mindre än i fallet med informationsbeteende, vilket också kan ha varit en bidragande faktor för ämnesspecialitet.
Det röda klustret har relevanta termer som practical implication, librarian, role och technology och verkar undersöka informationspraktiker inom olika områden, och nyckelorden information practice och practice theory ger en indikation på att praktikteori genomsyrat forskningen. Det gröna klustret ger med nyckelord som information literacy och practice theory samt relevanta termer som social inclusion, information literacy och community indikationer på forskning om
32
informationskompetens inom olika gemenskaper. Det gula klustret ger med nyckelord som information literacy och chronic illness och relevanta termer som parent, child och social interaction tecken på att också beröra informationskompetens, men här med ett fokus på hälsa och i ett socialt samspel. Det blå klustret ger tecken på ett fokus på informationskompetens gällande hälsa genom nyckelordet health information och den relevanta termen health. Det lila klustret tar upp nyckelord som affective process och cognition och ger med den relevanta termen sense indikationer på en koppling till ett fokus på psykologiska aspekter av informationssökning. Slutligen har det turkosa klustret nyckelord som everyday life information practices och mobile knowledge workers och relevanta termer som ICTS (information and communication technologies, på svenska informations- och kommunikationsteknologi), vilket kan kopplas till ett fokus på informationssökning i vardagen kopplat till teknologi.
Figur 8: Samförekomstnätverk av nyckelord inom informationspraktiker
Figur 8 visar att det vanligaste förekommande nyckelordet är information practices, vilket är att vänta då det ingick i den söksträng som användes för att samla ihop underlaget. Täthetsvisualiseringen indikerar att information seeking, information literacy och health information är andra vanligt förekommande nyckelord och utgör en indikation på de områden som ofta förekommit inom forskningen kring
informationspraktiker. Utmärkande är att begreppet information behavior återfinns nära information practices, vilket pekar på att de ofta samförekom i indexeringen av
artiklarna i det undersökta materialet. Gällande metodologiska nyckelord återfinns etnography och institutional etnography nära information practice, vilket ger tecken på att de ofta samförekommit i de undersökta artiklarna.
33
7 Diskussion
I detta avsnitt analyseras de resultat som framkommit genom undersökningen, utifrån tidigare forskning och teorier kring domäner och vetenskaplig kommunikation.
7.1 Vilka tidskrifter, ämnesområden och länder är mest
framträdande gällande artiklar som ansluter till
respektive begrepp?
Figur 1 visar att informationsbeteendebegreppet är det dominerande begreppet inom INSU-forskningen sett till antal artiklar publicerade under tidsperioden 2009–2019. Både antal publicerade artiklar och ökningen av den vetenskapliga litteraturen är markant större gällande artiklar med anknytning till informationsbeteendebegreppet, och resultatet bekräftar de uppgifter som framkommit i den tidigare forskningen (Fisher, Durrance & Bouch Hinton, 2004 s 754; Savolainen, 2007 s 112). Dock hade
publiceringen med bägge begrepp ökat, vilket indikerar att det fortfarande finns ett intresse för bägge begrepp och att deras aktualitet inte har avtagit. Den ökning gällande forskning med anknytning till informationspraktiker som går att se i figur 1 stämmer också överens med Pilerot, Hammarfelt och Morings (2017) resultat som placerar the practice turn inom B&I till mitten av 2010-talet.
7.1.1 Tidskrifter
Enligt tabell 1 stämmer de tidskrifter med flest publicerade artiklar med anknytning till begreppet informationsbeteende till stor del överens med tidigare forskning (Akhter, 2018), om än med annorlunda inbördes rankning. De tidskrifter som överensstämmer med tidigare litteratur är Proceedings of the Association for Information Science and Technology, Journal of Medical Internet Research, Journal of Documentation, Library Philosophy and Practice, Information Research, Journal of the Association for
Information Science and Technology och Library and Information Science Research. De tidskrifter som återfinns i resultatet till skillnad från tidigare forskning är Journal of Health Communication, Health Communication och Health Information and Libraries Journal, där de två första tidskrifterna utgör den andra och tredje tidskriften med flest publicerade artiklar inom begreppet informationsbeteende. I Akhters studie är det drygt 15 procent av artiklarna (28 av 187 artiklar) som publicerats i medicin- och
sjukvårdsrelaterade tidskrifter, vilket kan jämföras med föreliggande studies resultat som anger 40 procent för informationsbeteende och 15 procent för
informationspraktiker. Den forskning som publicerats i artiklar med begreppet informationsbeteende verkar i denna studie vara mer inriktad till fältet hälsa och sjukvård, jämfört med tidigare forskning och med begreppet informationspraktiker. Detta skulle kunna vara en indikation på att detta är ett fokus som har sett ett växande intresse inom forskningen kring informationsbeteende. Gällande artiklar med
informationspraktikerbegreppet och dess mindre andel sjukvårdsrelaterade artiklar, måste detta dock ses i relation till den söksträng som använts. Genom att utesluta evidence-based practice och varianter därav kan artiklar ha uteslutits som eventuellt återfunnits i datasetet med informationsbeteende, givet att de använde sig av begreppet i sin titel, abstract eller nyckelord.
34
De tidskrifter med flest publicerade artiklar inom begreppet informationspraktiker, se tabell 1, stämmer någorlunda överens med tidigare forskning (Pilerot, Hammarfelt och Moring, 2017), där tre av de fem främsta tidskrifter inom begreppet återfinns i denna studies resultat: Journal of Documentation, Information Research och Journal of the Association for Information Science and Technology. De två resterande tidskrifterna, Library Quarterly och Library Trends, återfinns i sökresultatet men hamnade utanför listan över tidskrifter med flest publicerade artiklar. Detta skulle kunna vara en
indikation på att den söksträng som användes inte var tillräckligt träffsäker för att fånga upp alla relevanta artiklar inom området.
7.1.2 Ämnesområden
Det ökande temat mot hälsa och sjukvård återfinns även under de ämneskategorier som artiklarna var indexerade under: gällande informationsbeteende uppgår andelen artiklar som indexerats under medicin till 26 procent medan samma siffra för
informationspraktiker är 12 procent, se figur 2. Artiklar kring informationspraktiker ser istället fler artiklar indexerade under datavetenskap. Ämneskategorin utgör 24 procent för informationspraktiker medan samma siffra är 13 procent för informationsbeteende. Resultatet gällande informationsbeteende stämmer överens med tidigare forskning av Chang (2011) som fann att majoriteten av artiklar tillhörde B&I eller medicin. Den stora skillnaden mellan ämnesindexeringen ger tecken på ett ökat fokus på medicin inom informationsbeteende, jämfört med informationspraktiker. Andelen artiklar som indexerats under ämnet medicin skulle också kunna förklaras av att forskningen kring informationsbeteende fokuserar på professionellas informationssökning, vilket är en av de största forskningstrenderna enligt Vakkari (2008). Resultatet bör dock ses i relation till ovan nämnda söksträng, som kan ha uteslutit medicinrelaterade artiklar från
informationspraktiker-datasetet. Informationspraktikers fokus på hur
informationssökningen formas av den undersökta gruppen skulle även kunna ha
inneburit en ökad bredd av undersökta användargrupper, vilket exemplifieras av Lloyds och Olssons (2019) forskning kring bilrestaurerares informationspraktiker och Olssons (2016) studier kring arkeologers informationspraktiker.
7.1.3 Länder
De länder med flest affilierade författare som publicerat artiklar enligt denna studie, se figur 3, stämmer överens med Akhters (2018) tidigare forskning kring
informationsbeteende, där USA dominerar publiceringen. Resultatet bekräftar delvis tidigare forskning av Case och Given (2016, s 6), som beskriver att
informationspraktikerbegreppet är mer populärt i Europa, Australien och Kanada än i USA. Figur 4 visar att begreppet informationspraktiker är mer populärt i Europa än i USA, men att det även använts frekvent i länder som USA, Storbritannien och Kanada. Att USA, Storbritannien, Kanada och Australien är de fyra länder med flest publicerade artiklar med anknytning till bägge begrepp kan även delvis bero på att databasen Scopus till större del indexerar engelskspråkiga än icke-engelskspråkiga tidskrifter. Återstående sex länder skiljer sig åt mellan begreppen. Gällande informationspraktiker är de sex resterande länderna alla europeiska länder, varav fyra nordiska länder. Publiceringen av artiklar kring informationsbeteende visar en större bredd med länder från både Europa och Asien, så som Tyskland, Kina, Sydkorea och Iran.
35
Sammanfattningsvis pekar det faktum att de sex återstående länderna skiljer sig åt mellan bägge begrepp på att det fanns en viss geografisk preferens bland forskare för det ena eller det andra begreppet och att två separata forskningsfronter går att urskilja. De tidskrifter med flest publicerade artiklar är till stor del desamma mellan de två begreppen, men bland informationsbeteendebegreppet har en större andel artiklar publicerats i medicin- och hälsorelaterade tidskrifter. Samma resultat återfinns även i hur de bägge begreppen har indexerats, där informationsbegreppets artiklar till större del indexerats under medicin. Skillnaden i ämnesindexering mellan begreppen ger tecken på ett större medicinvetenskapligt fokus inom informationsbeteende. Andelen artiklar som indexerats under medicinvetenskap skulle också kunna förklaras av det fokus forskning kring informationsbeteende har på professionellas informationssökning, som är en av de största forskningstrenderna enligt Vakkari (2008). Majoriteten av artiklar kring båda begreppen är publicerade i biblioteks- och informationsvetenskapliga tidskrifter och indikerar att den största delen av forskningen riktas mot forskare inom samma fält.
7.2 Vilka forskare utgör forskningsfronten i anslutning
till respektive begrepp?
Resultatet av den bibliometriska undersökningen antyder att det finns vissa skillnader, men även en del likheter, mellan forskningen kring informationsbeteende och
informationspraktiker, sett till de undersökta artiklarna.
Gällande forskare så skiljer sig namnen till stor del åt mellan de bägge begreppen, se tabell 2 och 3, vilket indikerar att forskare till viss del publicerat sin forskning under ett specifikt begrepp. Det finns dock forskare som har publicerat artiklar under bägge begreppen, till exempel Veinot, Given, Greyson och Huvila. Utmärkande i denna studie är att Savolainen, den forskare som publicerat artikeln som låg till grund för denna undersökning, återfinns som en av de mer produktiva forskarna inom
informationsbeteendebegreppet. Savolainen pekas dessutom ut som en av de mest inflytelserika forskarna inom informationsbeteendeforskning i den tidigare forskningen (Ku, 2010; Khasseh och Mousavi-Chelaks, 2017). Detta skulle kunna förklaras av att Savolainen har använt sig av båda begreppen i sin forskning, ifall jämförelser mellan de bägge begreppen har gjorts som i exemplet Information Behavior and Information Practice: Reviewing the “Umbrella Concepts” of Information‐Seeking Studies. Dessa artiklar skulle då komma med i bägge dataset. Dock återfinns inte Savolainen bland de forskare som forskat mest kring informationspraktiker under 2009–2019, vilket pekar på att han till större del enbart använt sig av begreppet informationsbeteende för att
beskriva sin forskning under denna period, snarare än informationspraktiker. Detta skulle kunna förklaras av att Savolainen har bytt ståndpunkt i den begreppsliga debatten, men också av om den forskning han bedrivit under tidsperioden genomförts med informationsbeteendebegreppets kognitiva fokus. Dock, i enlighet med författarens egen utsago (Savolainen, 2007), är beteendebegreppet det dominerande inom INSU- forskningen. Det kan därför tänkas att Savolainen använder sig av begreppet
informationsbeteende eftersom det är det som är det etablerade namnet på
forskningsfältet, och inte för att han tar avstånd från informationspraktikers teorier och synsätt.
36
De forskare som har haft störst inflytande inom informationsbeteendeforskningen enligt tidigare litteratur återfinns till viss del i denna undersökning, se figur 5 och tabell 2. Nicholas, Wilson, Belkin, Huntington, Jamali och Ford framkommer även här, medan forskare som Spink, Kuhlthau och Marchionini är frånvarande. Vid vidare undersökning visade det sig att Marchionini inte publicerat några forskningsartiklar under
tidsperioden, medan Spinks forskningsartiklar inte fångades upp av söksträngen, vilket medförde att de inte kom med i datamaterialet. Kuhlthau hade enbart publicerat en artikel som var relevant för studien, vilket ledde till att hon uteslöts av VOSviewers analys i och med tröskelvärdet på minst tre artiklar per författare. De framstående författarna som överensstämmer med tidigare forskning (Ku,2010; González-Teruel et al., 2015; Soheili et al., 2017) återfinns till stor del inom det röda klustret i figur 5. Inga av de framstående forskarna återfinns dock i det gröna klustret som enligt
ämnesindelningen i tabell 2 pekar på ett medicinskt fokus. Detta skulle kunna innebära att detta är ett växande fält inom informationsbeteendeforskningen, och att dessa forskare ännu inte vunnit lika stort genomslag som exempelvis Marchionini och
Kuhlthau. Figur 5 visar även tecken på ett så kallat invisible college, där det blå klustret koncentreras kring en grupp där flera grekiska forskare så som Kostagiolas, Niakas och Kourouthanassis ingår, men även den brittiska forskaren Martzoukou.
De forskare som pekas ut som inflytelserika inom informationspraktiker i den tidigare forskningen stämmer någorlunda överens med de forskare som framkommer i denna studie, se figur 6 och tabell 3. Lloyd och Olsson (2019) nämner Olsson, Pilerot och Cox som framstående forskare inom fältet, vilka också är framstående i denna studies
resultat. Lloyd, en av de mest inflytelserika författarna enligt Olsson (2016), återfinns i figur 6 som den mest produktiva författaren inom ämnet även under perioden 2009– 2019. Av de inflytelserika forskare som nämndes av Pilerot, Hammarfelt och Moring (2017), är det dock enbart Pilerot och Veinot som återkommer i figur 6. Figur 6 visar att det var Lloyd, Greyson och Huvila som varit mest produktiva inom forskningen under tidsperioden. Forskningsfronten visar även tecken på ett så kallat invisible college, där en grupp med anknytning till Sverige återfanns inom informationspraktiker, vilket är i linje med vad Case och Given (2016, s 6) skriver om att informationspraktiker är mer vanligt förekommande i Europa. Sett i relation till de mest produktiva länderna inom informationspraktikerbegreppet enligt figur 4, där fyra av länderna var nordiska länder, skulle detta kunna innebära att forskningen kring informationspraktiker sett en
koncentration i detta geografiska område under tidsperioden 2009–2019.
7.3 Vilka forskningsfokus går att urskilja i anslutning
till respektive begrepp?
Ämnesindelningen av klustren, se tabell 2 och 3, visar att artiklar med anknytning till båda begreppen berör olika aspekter av informationssökning, -behov och -användning. Detta är en naturlig slutsats då det är de fenomen som forskare med anknytning till bägge begreppen intresserat sig för. Enligt samförekomstnätverken av nyckelord finns det dock ett starkt fokus på informationssökning och informationskompetens i artiklar med anknytning till bägge begrepp, se figur 7 och 8. Nyckelordet internet förekommer ofta inom bägge områden, dock något vanligare inom informationsbeteende. Detta stödjer den tidigare forskningen om att digital informationssökning är en ökande trend inom informationsbeteendeforskningen. Trenden mot ett större fokus på hälsa och sjukvård inom informationsbeteendebegreppet som framkommer genom de mest
37
populära tidskrifterna och ämnesindelningen återfinns även inom de mest förekommande nyckelorden, se figur 7, dock är skillnaden gentemot
informationspraktikerbegreppet inte lika stark. Gällande informationspraktiker är health information ett vanligt förekommande nyckelord, vilket påvisar att ämnet hälsa är under fokus även där.
En viss metodologisk skillnad går att urskilja i samförekomstnätverken, där
informationsbeteende i större grad samförekommer med enkäter, se figur 7, medan informationspraktiker visar en större koppling till etnografi, se figur 8. Detta bekräftar den tidigare forskningen som pekar på att det fokus som läggs på kontext och
sammanhang inom informationspraktiker bättre beforskas genom kvalitativa studier så som etnografi. Den tidigare forskningen kring informationsbeteende (Julien, Pecoskie och Reed, 2011) påvisar att enkäter var en populär insamlingsmetod, vilket skulle kunna kopplas till Vakkaris (2008) rapport om ett ökande fokus på individuella variabler framför kontext inom informationsbeteende. Dessa är variabler som är passande att undersöka med hjälp av enkäten som insamlingsmetod. De metodologiska valen verkar alltså vara trender som även återfinns i de forskningsartiklar som publicerats mellan 2009–2019.