Drivkrafter för hushåll

Det förefaller som om tidigare forskning kring bredbandsadoption i större utsträck- ning fokuserar på hemmabruk än på företag. I USA beskrivs bredbandsadoptionen på ett tydligt sätt i titeln till Horrigan (2005), “Broadband adoption at home in the United States: Growing but Slowing”. Undersökningar i Sverige såsom “Svenskar- na och Internet 2010” (Findahl, 2010) och “Privatpersoners användning av datorer och Internet 2010” (SCB, 2010) ger samma bild av en avtagande ökning, med 85 procents bredbandstillgång i hemmet våren 2010 (SCB, 2010). För hushåll går det att göra flertalet demografiska indelningar i subgrupper för att analysera skäl och hinder för bredbandsadoption, liksom samband med hur och var man använder Internet.

Ålder

Enligt samma tjänsteindelning som för företag är hushållens behovsbild överlag en helt annan (figur 4.8), men här finns också anledning att särskilja mellan subgrup- per baserat på ålder. Skilda användningsmönster mellan åldersgrupper påvisas i exempelvis Evans (2002), SCB (2010) och Findahl (2010), varför det förefaller sannolikt att även behov och primära skäl för att skaffa bredband skiljer sig åt.

Figur 4.9 visar hur betydelsen av de olika tjänstekategorierna i Aronsson m. fl. (2003) har värderats av studiens deltagare. Hos yngre personer som har störst bredbandsbehov rankas e-handelstjänster högst, och underhållning anses viktigt upp i yngre medelåldern. Arbetsföra över 50 år ser störst nytta av bredband som kommunikationsmedium, medan pensionärer uttrycker ett betydligt svalare in- tresse för bredband överhuvudtaget. Inom denna kategori kan det antas att andra informationskällor och kommunikationsverktyg anses fullt tillräckliga.

Att tonåringar och personer i 20–30-årsåldern har bäst tillgång till Internet re- lativt andra åldersgrupper visas även i amerikanska studier av exempelvis Evans (2002) och Horrigan (2005), samt svenska undersökningar från SCB (2010) och .SE (Findahl, 2010). En intressant iakttagelse är att åldersgruppen 35–44 år ti- digare varit den grupp som haft högst tillgång, enligt SCB (2010). För kvinnor blev denna grupp underordnad yngre personer först år 2009, medan motsvarande förändring för män inträffade 2007. I denna kategori är det kommunikation och e-handel som är de huvudsakliga tillämpningarna av bredband enligt figur 4.9,

Figur 4.9: Behovsprioritering av bredband, hushåll

Källa: “Broadband services for residential and commercial tenants: a categorisation of current

and future services and a survey on tenants needs in Sweden” (Aronsson m. fl., 2003)

Not: Eftersom antalet svarande i respektive kategori varierar kan diagrammet ovan ej direkt översättas till andelarna i figur 4.8.

medan yngre lägger större värde i underhållning och information. Traditionella kommunikationstjänster över Internet såsom e-post och direktmeddelanden stäl- ler relativt låga hastighetskrav, men för att möjliggöra exempelvis videosamtal i realtid är bredband en förutsättning. För underhållningstjänster, främst ström- mande video, förutspår PTS (2010a) ett kraftigt ökat bandbreddsbehov (i bety- delsen överföringskapacitet) för att tillgodose den ökande användningen av HD- video och 3D-tv. Även utvecklingen av mer komplexa onlinespel drivs framåt av bredbandspenetrationen, då sådana ställer krav på stabila förbindelser och korta svarstider.

Kön

Statistik från millenniets början påvisar skillnader mellan kvinnor och män vad gäller dator- och Internetadoption. Det har till och med föreslagits vara en av de viktigaste variablerna som styr hushållens datortillgång (Venkatesh m. fl., 2000 i Dwivedi & Lal, 2007). Chesley (2006) föreslår att mäns högre benägenhet att adoptera ny teknik beror på att den huvudsakligen utvecklats av män, och därmed också sannolikt för män. Detta skulle kunna innebära att män är snabbare med att adoptera nya bredbandstjänster och högre hastigheter, en hypotes som bland

annat stärks av att mobilt bredband i Sverige är klart vanligare bland män än bland kvinnor (SCB, 2010).

Svenska och amerikanska studier pekar emellertid på att skillnaderna i ren Inter- nettillgång och -användning mellan könen redan i början av 2000-talet var både små och avtagande (Findahl, 2001; Evans, 2002; SCB, 2003). De signifikanta skill- nader som kan observeras kopplas snarare till användningsmönster (SCB, 2003), något som tycks existera även idag (SCB, 2010). Kvinnor förefaller vara mer aktiva användare av informationstjänster, såsom att söka information om utbildning, häl- sa eller arbete. Tillämpningar där män är mer aktiva än kvinnor är exempelvis att ladda ner programvara, spel och multimedia samt att använda videosamtal (SCB, 2010). De senare tillämpningarna ställer högre krav på genomströmningshastighet och torde därav vara mer beroende av bredband.

Sysselsättning

Flera studier pekar på samband mellan individers sysselsättning och hushållets tillgång till och användning av bredband och Internet. Chesley (2006) skriver att det dels kan handla om att erfarenheter från jobb och skola skapar ett behov även för hemmabruk, dels att användning i hemmet kan syfta till att förbättra de arbets- eller studiemässiga prestationerna. Tesen att privat bruk skulle vara ett komplement till användning i arbetet stöds emellertid inte av svensk statistik från SCB, i synnerhet inte nyare sådan. Arbetstillämpningarna skiljer sig mot de privata, och kan därmed innebära skillnader i bandbreddsbehov.

I “Privatpersoners användning av datorer och Internet 2002” uppges att studeran- de i något större utsträckning använder Internet vid lärosätet än hemma, men att förvärvsarbetande och övriga grupper i klart högre grad använder Internet hemma än någon annanstans (SCB, 2003). I 2010 års upplaga av undersökningen använder uppemot 90 procent av de svarande Internet i hemmet, mot ungefär hälften på arbetsplatsen och drygt 10 procent i skolan (SCB, 2010). Det kan förtydligas att detta är andel av det totala antalet svarande, alltså utan hänsyn till ålder eller sys- selsättning. Således är det betydligt vanligare att använda Internet i hemmet, men enligt PTS (2010a) är täckningsgraden för både trådlöst och trådbundet bredband i Sverige bara drygt tre procent högre för hushåll än för arbetsställen. Detta torde innebära att bredbandets effekt för användningen är betydligt större i hemmet än i arbetet.