Svenskarna och Internet

Undersökningen Svenskarna och Internet omfattar frågor kring Internet- och bred- bandstillgång samt hur dessa används. I detta avsnitt sammanfattas delar av rå- datat från 2010 års upplaga av undersökningen. Liksom i Bredbandskollens enkät- undersökning förekommer frågor med fritextsvar, men dessa har inte beaktats i vår studie. Datat har studerats ur fem olika perspektiv; sysselsättning, ålder, kön, bostadsort och accessteknik. I samtliga figurer i detta avsnitt är det procentuell andel av de svarande som anges längs y-axeln.

Sysselsättning

Tillgång till Internet och bredband i hemmet är hög bland Sveriges befolkning. Ur ett sysselsättningsperspektiv återfinns högst Internettillgång hos (huvudsakligen) studerande, 98,5 procent, mot 95 procent av de yrkesverksamma. Figur 5.28b visar att bredbandstillgången emellertid är lägre hos studerande än hos både arbetande och arbetslösa, vilket både kan relateras till sannolik åldersfördelning inom katego- rierna samt det begränsade antalet svarande. Knappt 85 procent av de arbetande uppger att de har tillgång till Internet på arbetsplatsen, medan nästan 99 procent av de studerande har tillgång vid lärosätet.

Figur 5.28: Tillgång i hemmet efter primär sysselsättning*

(a) Internet (b) Bredband

* Antal svarande per kategori inom parentes. Observera fler svarande i (a) än i (b).

I figur 5.29 visas hur tillgången i hemmet ser ut fördelat på olika accesstekniker. För arbetande är de ackumulerade procenttalen större än ett (1), vilket betyder att hushållet i snitt har tillgång till fler än en accessteknik. Det kan observeras att andelen kabel-tv och fiber är större bland arbetslösa än bland övriga två, samt att mobilt bredband är betydligt vanligare hos sysselsatta än hos arbetslösa.

Observera att tillgång här har innebörden av att hushållet faktiskt är anslutet, inte bara att möjligheten finns.

Figur 5.29: Tillgång i hemmet efter primär sysselsättning, accesstekniker

Användningsfrekvensen skiljer sig också åt mellan de tre kategorierna. Av de arbe- tande uppger drygt hälften att de använder Internet i hemmet en gång om dagen, och knappt 25 procent flera gånger dagligen. Bland studerande och arbetslösa är det fler som använder Internet hemma flera gånger dagligen, drygt 52 respektive 49 procent. En femtedel av de arbetande använder Internet i hemmet någon eller några gånger i veckan, jämfört med 5–6 procent av studerande och arbetslösa.

Användning på arbetsplatsen liknar den i hemmet, men för studerande används Internet vid lärosätet mer sällan. Cirka 45 procent någon eller några gånger i veckan och cirka en fjärdedel en gång om dagen. Endast 12,8 procent använder Internet vid lärosätet flera gånger dagligen.

Ålder

Som också framgår tydligt av den skrivna rapporten (Findahl, 2010) är det huvud- sakligen äldre som står utanför Internet i Sverige. I figur 5.30 visar den heldragna linjen tillgången till Internet i hemmet inom olika åldersgrupper. Som synes är tillgången över 95 procent för personer i åldern 16–50 år, men under 30 procent för personer över 74 år. Allra högst är tillgången hos personer i övre tonåren och upp till 25 år.

Staplarna i figur 5.30 anger fördelningen av hur ofta de svarande ägnar sig åt andra saker samtidigt som man använder Internet. Det framgår att majoriteten

Figur 5.30: Tillgång i hemmet och parallella aktiviteter efter ålder

“Brukar du göra andra saker samtidigt som du använder Internet, såsom lyssna på musik, titta på TV eller prata i telefonen?” Heldragen linje visar procentuell Internettillgång för åldersgruppen.

av de svarande upp till 25 år oftast ägnar sig åt parallella aktiviteter, och nästan hälften av personerna i åldern 26–35 år. Figuren visar också att det råder betydligt mindre skillnader mellan åldersgrupperna över 50 år vad gäller sådana aktiviteter i jämförelse med Internettillgången.

Kön

Undersökningen visar på ett medelmåttigt intresse för såväl tekniska apparater som för att prova nya tjänster på Internet, vilket framgår av figur 5.31. Skalan är en värdering mellan 1 och 5 där 1 är “instämmer inte alls” och 5 är “instämmer helt och fullt”. Undantaget och den mest framträdande skillnaden är att män är betydligt mer intresserade av nya tekniska produkter än kvinnor (fråga A). Något samband mellan pryl- och Internetintresse verkar dock inte föreligga, då fördelningen är i stort sett lika mellan kvinnor och män för det senare (fråga B).

Figur 5.32 visar med vilken frekvens som kvinnor och män använder sig av tre olika aktiviteter på Internet. Störst är skillnaden mellan könen inom fildelning (fråga A), där män är mer aktiva. Kvinnor använder i något högre grad Internet för att ta del av medicinsk information (fråga B) än vad män gör. Vad beträffar att söka information om samhällsfrågor (fråga C) finns inga nämnbara skillnader. Det är emellertid den tillämpning som verkar vara mest frekvent av de tre.

Figur 5.31: Intresse för tekniska produkter och tjänster på Internet

A “Jag tycker om att prova nya tekniska apparater och prylar.” B “Jag tycker om att prova nya tjänster på Internet.”

Figur 5.32: Användningsfrekvens för olika tillämpningar av Internet

A “Brukar du någon gång använda dig av fildelningstjänster[...]?”

B “Hur ofta[...] använder du Internet för att ta del av hälso- och medicinsk information?” C “Hur ofta[...] använder du Internet för att söka information om samhällsfrågor?”

Bostadsort

Dataserierna i detta underavsnitt baseras på intervjuades svar på frågan “Skulle du säga att du bor i en stad eller på landsbygd?”, och använder alltså inte nå- gon formell distinktion mellan begreppen. Huruvida den svarande anser sig vara bosatt i en stad eller på landsbygden tycks inte ha någon inverkan på tillgången till bredband överlag, men däremot finns en skillnad i vilka accesstekniker som används. Figur 5.33 ger en bild som stämmer väl överens med figur 4.1 på sidan 68, det vill säga att kabel-tv och fiber saknar täckning i glesbygd. Procentuellt sett är det således fler landsbygdsbor som använder xDSL och mobilt bredband. Relativt varandra är skillnaden störst för kabel-tv, vars abonnenter är tre gånger så många i stad som på landsbygd.

Figur 5.33: Tillgång till accessteknik i hemmet

Att bristande bredbandstillgång i allmänhet skulle vara ett större problem i gles- bygd stöds inte av datat, då motsvarande andel av de svarande uppger “Ingen dator/Internetuppkoppling” som främsta skäl till att inte använda Internet i både stad och landsbygd (knappt 19 procent). Som figur 5.34 visar förefaller skillnaderna i användningsfrekvens dessutom vara ganska små.

Accessteknik

De flesta svarande upplever inte att deras arbetsprestationer eller effektivitet på jobbet har förbättrats genom tillgången till Internet, vilket illustreras i figur 5.35. Detta gäller oavsett om den svarande har bredband hemma eller ej, då svarsfördel- ningen är i princip identisk. I den angivna skalan 1–5 motsvarar 1 “mycket sämre”, 3 “oförändrat” och 5 “mycket bättre”. Däremot kan en viss skillnad observeras för

Figur 5.34: Användningsfrekvens av Internet i hemmet

svarande som har tillgång till mobilt bredband. Nästan hälften av dessa upplever att produktiviteten förbättrats (angivet svar 4 eller 5) genom Internettillgång.

Figur 5.35: Produktivitet och tillgång till Internet

“Tycker du att tillgången till Internet har påverkat din arbetsprestation och produktivitet?”

Hur Internetanslutningen används förefaller enligt undersökningen påverkas av valet av accessteknik. Figur 5.36 ger den generella bilden att fiberanvändare gör mer med sin anslutning, i synnerhet när det gäller musik och spel, jämfört andra accesstekniker. Spelandet är också mer frekvent hos kabel-tv-abonnenter. Radi- olyssnande och tv-tittande förefaller mer frekvent hos fiberanvändare men även hos personer med mobilt bredband. Överlag är det frekventa untyttjandet av de studerade tillämpningarna relativt lågt.

Figur 5.36: Accessteknikers betydelse för användningsområden*

(a) ...lyssna på och ladda ner musik? (b) ...spela spel?

(c) ...titta på tv? (d) ...lyssna på radio?

* “Hur ofta[...] använder du Internet för att...”

Ibland “Någon/några gånger i månaden” eller “Någon/några gånger i veckan” Varje dag “Dagligen” eller “Flera gånger dagligen”

tekniken. Fördelningen av svar på frågan “Hur många timmar och/eller minuter per vecka brukar du använda Internet i hemmet?” är liknande oavsett vilka ac- cesstekniker den svarande har tillgång till. Medelvärdet ger inget rimligt resultat på grund av kraftiga variationer, men medianantalet timmar är åtta per vecka.