Första gången en användare ansluter till Bredbandskollen erhålls en unik identi- tet som motsvaras av en så kallad hash-nyckel, vilken alla efterföljande mätningar automatiskt kopplas ihop med, denna lagras i en så kallad cookie och är därmed webbläsar- och maskinspecifik. Genom att studera mätningarnas hash-nyckel kan slutsatser dras kring hur mycket abonnenter rör på sig och hur ofta de byter opera- tör. Om en hash-nyckel till exempel dyker upp hos en annan operatör tillfälligt är ett rimligt antagande att det rör sig om en bärbar dator. Om den nya operatören verkar vara permanent för en och samma hash-nyckel kan vi dra slutsatsen att abonnenten i fråga har bytt operatör.
En stickprovsanalys av 10 000 hash-nycklar, ett slumpmässigt urval av de cirka 11 miljoner som finns totalt, antyder egenskaper hos individuella användare och har använts som bas för undersökningar av hela datamängden. I stickprovet hade 72 procent gjort under 10 mätningar totalt.
3.3.1
Spridning av mätningar
I snitt finns tre mätningar per hash-nyckel, men som kan observeras i figur 3.5 är fördelningen ojämn per användare14. Det finns en stor grupp av engångsmätare, nästan sju miljoner, medan betydligt färre (1,8 miljoner) mäter två gånger. Däref- ter sjunker antalet mätningar per hash-nyckel nästan logaritmiskt15och det finns bara ett relativt fåtal med över 100 mätningar. I figur 3.5 är den mörkblå linjen hur många hash-nycklar det finns med ett visst antal mätningar. Den ljusblå linjen är hur många mätningar dessa hash-nycklar har gjort. Båda dessa använder den vänstra värdeaxeln (primäraxeln). Den beiga linjen illustrerar ackumulerat antal mätningar med avseende på hur många mätningar en hash-nyckel har gjort, längs den högra värdeaxeln (sekundäraxeln).
Av figur 3.6 framgår att 92 procent av alla mätningar gjorts av användare som mätt 100 gånger eller mindre. 58 procent av mätningarna är från användare med upp till tio mätningar, och en dryg tredjedel av personer med maximalt tre mätningar. Figurerna beaktar inte hastighetsangivelse, då intresset är mätfrekvens.
En följd av mätningarnas spridning blir att vi kan göra den mycket viktiga kopp- lingen att ett stort antal mätningar också sannolikt innebär ett stort antal anslutna
14Notera logaritmisk skala på primäraxeln.
Figur 3.5: Användarspann, antal mätningar per hash-nyckel
Figur 3.6: Användarspann, antal mätningar per hash-nyckel (intervall)
abonnenter. Antalet mätningar kan alltså användas som indikator för utnyttjan- degraden av en tillgänglig accessteknik. Detta hade inte nödvändigtvis varit fallet om antalet unika mätare varit betydligt färre, eftersom många mätningar av en och samma person inte säger något om hur pass utbredd den angivna bredbands- tjänsten är.
3.3.2
Hastighetsutveckling för enskilda användare
För flergångsmätare kan observeras att svarstiderna uppvisar störst positiv för- ändring över längre mätserier, medan någon tydlig förbättring av hastighet i regel saknas. En tidig teori var att ett negativt avvikande resultat från den förväntade hastigheten torde generera fler successiva mätningar än ett resultat som ligger nära
det förväntade från början, vilket skulle leda till ett betydligt lägre hastighetssnitt per användare än det högsta uppmätta värdet. Datastudien ger emellertid inte något större belägg för detta.
I figur 3.7 och 3.8 illustreras utvecklingen för tre slumpmässigt utvalda hash- nycklar som har mätt minst sju gånger över en tvåveckorsperiod. Användare 1 har ett 1,5–2 Mbit/s ADSL-abonnemang enligt den egna hastighetsangivelsen. Detta stämmer väl överens med mätvärdena som ligger konstant under 2 Mbit/s. Även svarstiderna (figur 3.8) förefaller rimliga om man ser till ADSL utanför tätort med relativt stort avstånd till telestationen. Här kan observeras ett samband mellan lång svarstid och låg överföringshastighet. Över tid finns ingen tydlig hastighets- förbättring.
Figur 3.7: Hastighetsutveckling för tre hash-nycklar
Användare 2 har 12–24 Mbit/s ADSL som angiven tjänst, men en rimlig tolkning av figur 3.7 vore snarare två mätningar över en tidigare 6–8 Mbit/s-tjänst, en dålig mätning och därefter fyra mätningar när den nya, 12–24 Mbit/s-tjänsten har leve- rerats16. Användaren har sannolikt använt Bredbandskollen för att mäta skillnaden i hastighet efter uppgradering. För Användare 3, som saknar angiven hastighet, är mätningarna jämnare och upphör när hastigheten blivit cirka 10 Mbit/s. Det kan noteras att svarstiderna för denna användare halverats från första till sista mät- ning. En sådan mätserie kan antas ha gjorts över 10 Mbit/s fiber, där användaren blivit nöjd och slutat mäta när rimlig hastighet uppmätts vid upprepade tillfällen. I ett sådant fall kan det röra sig om en optimering från användarens sida genom att exempelvis koppla förbi eller uppgradera routern, vilket medfört såväl kortare svarstid som bättre genomströmningshastighet.
3.3.3
Operatörsbyten och andra mönster
Information om användarens operatör lagras automatiskt vid varje mätning. Per- soner som mäter tusentals gånger har oftast bara en operatör totalt. Fler opera- törsbyten återfinns hos personer som mätt ett tiotal gånger. Bland stormätarna, de 20 hash-nycklar med flest mätningar i hela datamängden, har två enbart utländska operatörer.
Flera naturliga mönster kan noteras vid undersökning av vilka operatörer som kopplas till mätningarna. Hash-nycklar där hastighetsangivelse för olika mätning- ar finns för både trådbundet och trådlöst bredband har ofta operatörer inom sam- ma koncern; Bredbandsbolagets fasta kunder förefaller till exempel ofta använda mobilt bredband från Telenor. Mätningarna visar också tydligt att flera stora ope- ratörer använder skilda IP-adressintervall för privatpersoner och företag, och även olika operatörsbeteckningar för dessa.
En annan vanlig kombination är mellan en godtycklig svensk operatör och thai- ländska TOT (Telephone Organisation of Thailand), vilket skulle kunna kopplas till svenskarnas semestervanor på senare år. På samma tema förekommer ett flertal hash-nycklar med mätningar från internationella flygplatser17.
Endast 1,4 procent av de som har mätt förefaller med relativt stor säkerhet ha bytt operatör under den observerade perioden. De som faller under denna kategori har
1612–14 Mbit/s är fullt normala mätvärden för en sådan tjänst, i synnerhet om abonnenten även har tv och telefoni via bredbandet.
minst tre mätningar hos en operatör, och sedan minst tre hos en annan utan att i fortsatta mätningar återgå till den tidigare operatören. Om urvalet begränsas till de som har minst sex mätningar (och alltså potentiellt kan platsa i kategorin) blir siffran dock 10,3 procent. Av de som enligt denna princip anses ha bytt operatör har 2,5 procent gjort minst två byten.