1.3.1 E-förvaltningsplan 2015 Strategi/planering
Systemstöd fastighetsverksamheten
Under 2015 kommer nytt systemstöd för fastighetsverksamheten att införas. I dagsläget finns det ett antal olika systemstöd, som används för olika syften inom
fastighetsverksamheten. Systemen är inte integrerade med varandra, brister finns och samma information lagras i flera olika systemstöd. Inom vissa områden saknas
systemstöd helt. Det nya systemstödet förväntas underlätta och effektivisera det dagliga arbetet betydligt och skapa en högre kvalitet. Det kommer också ge en mer tydlig, samlad, aktuell och tillgänglig information om våra fastigheter. Intressenter till systemet/systemen är förutom medarbetarna våra kunder och leverantörer/utförare.
Systemstöd för hantering av synpunkter och felanmälan
I samband med att vi förbättrar/ utvecklar vår process för hantering av inkomna felanmälan och synpunkter från medborgarna kommer vi att införa det
kommunövergripande systemstödet Servicenow. Det underlättar för kontaktcenter och kommunen som helhet att så många som möjligt använder detta systemstöd.
Systemstödet skapar dessutom en ökad möjlighet för uppföljning och analys av
inkomna ärenden och har en automatiserad funktionalitet som effektiviserar arbetet för
våra medarbetare och även ger en högre kvalitet. Detta möjliggör kortare handläggningstider och snabbare återkoppling till våra medborgare.
En förutsättning för övergång till detta systemstöd är en väl fungerande e-tjänst ut mot medborgarna som är kopplad till detta system.
Nya kartsystemet – nya möjligheter
Det nya kartsystemet och den nya arbetsplatsen som kommer införas i kommunen skapar möjligheter för mer mobilt användande, vilket underlättar och effektiviserar arbetet för flera medarbetare eftersom många av våra medarbetare arbetar utanför huset.
I samband med detta kan vi även börja se över hur vi kan utveckla funktioner på webben för våra medborgare.
Digitalisering av parkeringsanmärkningar
Idag skrivs parkeringsanmärkningar manuellt på förtryckta blanketter. Dessa skickas sedan med post till transportstyrelsen.
Många p-bolag och kommuner har automatiserad hantering med handdatorer och automatisk överföring till transportstyrelsen. För att effektivisera och skapa en säkrare hantering av parkeringsanmärkningarna kommer vi också att digitalisera vår hantering.
1.3.2 Långsiktig e-förvaltningsplan Strategi/planering
Införande av systemstöd för fastighetsverksamheten kommer troligtvis att fortsätta även under 2016-2017, beroende på om det är ett moduluppbyggt system som upphandlas och där olika moduler införs stegvis eller om det blir flera systemstöd som stödjer olika funktioner.
2 Barn- och ungdomsnämnden
2.1 Budget på nämndens rapporteringsnivå
Verksamhet KF
besluta
Total förändring -90 222
Verksamhet 2014 Intäkter -15
KSS
Resultatenheter
0 0 0
BUN Summa 2 -1 419 226
155 459 -1 664 907 -1 509 448
-1 509 448
0
Kommentar
Budgeten för barn- och ungdomsnämnden har höjts med 90,2 mnkr jämfört med 2014.
Av höjningen avser 53,5 mnkr volymer eller riktade medel, bl.a. kompensation för minskat statsbidrag för maxtaxa, lärarlönesatsning 2014 m.m. Kvar finns då 36,7 mnkr att fördela 2015. Återstående medel har fördelats enligt nedan:
• Uppräkning av samtliga kostnader med 1,5%, 24 mnkr
• Ökade kostnader för nyanlända, 3,9 mnkr
• Utbildning fritidslärare, 1 mnkr
• Förändrad ersättning för förskolor med hög andel förskollärare vilket innebär att ersättningen höjs 3000 kr/barn och gäller enbart förskolor med färre än 12 barn/förskollärare, 1,5 mnkr
• Centralisering av skolskjuts, 0,3 mnkr
• Förstärkning centralt, 3 mnkr
• Avsättning buffert, 3 mnkr
Det finns för närvarande en stor osäkerhet när det gäller personalkostnaderna.
Kommunledningskontoret har aviserat en höjning av PO-pålägget som skulle innebära ökade kostnader för verksamheten med ca 10 mnkr. Om check och peng ska höjas för att kompensera detta kostar det ca 15 mnkr.
2.2 Mått och handlingsplaner till nämndens åtaganden till mål
Fokusområden:
2.2.1 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunövergripande mål:
2.2.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Nämndens åtaganden:
Utveckla elevernas möjligheter och förståelse för framtida yrkesval
Beskrivning
Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens som kan tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Under sin skoltid behöver eleven utveckla kunskaper både om sig själv och om olika valalternativ. Eleven behöver också utveckla förmågan att
väga samman personliga faktorer med valalternativen för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Förutom det behöver eleven ges möjlighet att utveckla färdigheter i att genomföra sina beslut. Det ställer krav på tillgänglig kompetens inom de olika delar som utgör studie- och yrkesvägledningen.
Det är viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och en röd tråd för eleven.
Skolinspektionen har i olika rapporter lyft fram att studie- och yrkesvägledningen behöver utvecklas. Under läsåret 2014/2015 ska varje skola arbeta fram en plan för studie- och yrkesvägledning. Arbetet ska utgå från Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yreksvägledning från 2013, där ett viktigt budskap är att undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans utgör den studie- och yrkesvägledning som ska stödja elevens val av studier och yrken.
Handlingsplaner
Utveckla studie- och yrkesvägledningen i alla årskurser
Beskrivning Eleven ställs inför valsituationer redan tidigt under sin skolgång och behöver kunskaper och erfarenheter som underlag för sina val. Det är viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och en röd tråd för eleven.
Skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare har ett gemensamt ansvar för studie- och yrkesvägledningen, men delvis olika roller. Rektorn har ansvaret för hur arbetet med studie-och yrkesvägledningen organiseras. För att säkerställa att eleverna får den studie- och yrkesvägledning som de har behov av behöver rektorn göra en plan för enhetens arbete med studie- och yrkesfördelning som har en tydlig arbetsfördelning. I den behöver det framgå vem som ansvarar för vissa särskilda insatser inom studie- och yrkesvägledningen. Den behöver också synliggöra vilka generella uppgifter som ligger på respektive yrkesgrupp. I arbetsfördelningen behöver också formerna för samverkan kring frågor som rör studie- och yrkesvägledningen framgå. Rektorn behöver se till att det finns
förutsättningar för en sådan samverkan.
Planen ska ligga till grund för enhetens arbete läsåret 2015/2016.
Varje skola ska utarbeta en plan och organisation för arbete med studie-och yrkesvägledning, till läsåret 2015/2016. Olika insatser och aktiviteter ska vara synliggjorda för eleven och kompletterade med personlig vägledning, så att de bildar en helhet som kontinuerligt stödjer elevens studie- och yrkesvalsprocess under hela utbildningstiden. Koppling ska finnas till enhetens kompetenscenter.
Planen ska:
- visa att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning
- tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem
- tydliggöra att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval, samt - visa att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal.
Förväntat resultat Att eleverna har bättre kunskaper kring hur olika val påverkar framtida möjligheter till yrkesval.
Utveckla samverkan mellan kompetenscentra och det lokala näringslivet
Beskrivning De kompetenscentra som är under uppbyggnad på varje skola, med utgångspunkt från enhetens förstelärarare, ska i de fall det är tillämpligt, ha ett samarbete med det lokala näringslivet.
Förväntat resultat Ett utökat samarbete med det lokala näringslivet.
Kommunövergripande mål:
2.2.1.2 Fler i arbete Fokusområden:
2.2.2 Utbildning
Kommunövergripande mål:
2.2.2.1 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Nämndens åtaganden:
Alla elevers och skolors resultat ska förbättras
Beskrivning
Sollentuna kommun arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat. Likvärdigheten mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund m.m. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks.
Mått Data
tillgängligt: Utfall 2013 Utfall 2014 Typ av målvärde
Förbättra arbetet med att öka elevers närvaro
Beskrivning Skolorna ska fortsätta att arbeta med skolfrånvaro, bland annat genom den reviderade
”Frånvarotrappan”.
Målet är dessutom att via fortbildning och genom tidiga insatser undvika att elevers frånvaro ökar, vilket leder till att de mer och mer kommer efter i skolarbetet.
Handlingsplaner
Under 2015 och 2016 kommer arbetet att utvärderas och utvecklas vidare.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet är en lägre olovlig frånvaro i kommunen som helhet och därigenom en högre måluppfyllelse hos eleverna.
Utveckla arbetet med språkutvecklande arbetssätt
Beskrivning I enlighet med kraven i Lgr 11, samt för att möta behovet hos samtliga lärare att utveckla sin undervisning gällande språkutvecklande arbetssätt bedrivs för 4:e året i rad en
kommunövergripande fortbildning för lärare och rektorer, kallad STL. Fortbildningen vänder sig under 2014/2015 till lärare i årskurserna 1-3. Den bygger på aktuell forskning och fokuserar på ett
språkutvecklande arbetssätt, formativ bedömning, återkoppling och ett synligt lärande kombinerat med digitala verktyg. STL löper över två terminer och innefattar månatliga föreläsningar samt bygger på kollegialt lärande lärare emellan. För att möjliggöra uppföljning av resultaten följs elevresultaten från skolorna upp och analyseras. Resultaten och analyserna redovisas för förvaltningschef samt för samtliga rektorer på de kommunala skolorna under augusti, september. Detta ligger därmed till grund för olika former av utvecklingsinsatser under det kommande läsåret. Utöver detta bedrivs vetenskaplig forskning på elevresultaten från STL samt planeras framöver en forskningsstudie av själva
fortbildningen och dess spridningseffekter.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet är att lärarna i åk 1-3 i Sollentuna strukturerat arbetar med STL vilket innebär språkutvecklande, integrerat med IKT samt inom samtliga ämnen. Detta förväntas leda till högre måluppfyllelse för eleverna.
Utveckla arbetet med matematik
Beskrivning För att öka elevernas resultat i matematik har Sollentuna kommun formulerat operativa mål som ska nås 2015. Matematik är ett prioriterat område för samtliga kommunala enheter och i skolornas utvecklingsplaner ska det finnas formulerat mål i matematik som bygger på analyser utifrån enheternas resultat, samt åtgärder/aktiviteter kopplade till dessa mål.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet av de föreslagna reviderade operativa målen i matematik är följande:
- Alla elever, både pojkar och flickor i Sollentunas kommunala skolor ska vara godkända på ämnesprov i matematik årskurs 3, och minst kravnivå E i årskurs 6 och 9.
- Andelen elever som når högsta nivån på ämnesprov i årskurs 6 och 9 (betyg B/A) ska uppnå till minst 35 % senast 2016 och 40 % år 2018.
- Varje skola analyserar resultat från FAT, omdömen och betyg, utifrån årskurs. Aktiviteter kopplas till analyserna och redovisas i arbetsplanen.
- Alla elever, både pojkar och flickor i Sollentuna kommunala skolor når minst E i terminsbetyg årskurs 6-9 samt i slutbetyg.
- Andelen elever som når terminsbetyg B eller A i årskurs 6 VT ska uppnå minst 40 % senast 2016 och 43 % senast 2018.
- Andelen elever som når slutbetyg B eller A ska uppnå till minst 35 % senast 2016 och 40 % 2018.
- Andelen elever som undervisas av lärare som har ämnesbehörighet ska årligen öka tills målet är nått med 100% behöriga lärare.
Utveckla arbetet med integrerad IKT
Beskrivning Under 2015 ska arbetet utvecklas för att IKT ska vara en integrerad del i skolans vardag.
Piis-matrisen kommer fortsätta utvecklas.
Förväntat resultat Det förväntade resultatet är att skolorna gör en positiv förflyttning i Piis-matrisen.
Arbeta för minska skillnaden mellan pojkars och flickors resultat utan att försämra flickors resultat
Beskrivning Föregående läsår genomfördes en översyn av skolornas arbete med pojkar och flickor.
Föregående läsårs resultat visade på en minskad spridning i meritvärdet mellan pojkar och flickor, där pojkarnas förbättrade resultat stod för ökningen av det genomsnittliga meritvärdet jämfört med
föregående läsår. Skolorna ska få ytterligare hjälp med underlag för analys av resultaten genom att t ex respektive ämnesbetyg visas uppdelat på pojkar och flickor, analysmallar och diskussion kring konkreta framgångsfaktorer delas mellan skolorna.
Förväntat resultat Minskad spridning i resultat mellan pojkar och flickor i respektive årskurs. Detta ska ske utan att flickornas resultat blir sämre.
Förbättra samverkan mellan skolorna
Beskrivning En gemensam grund för delad kompetens och kollegialt lärande ska arbetas fram.
Förväntat resultat Ökad samverkan mellan skolorna
Handlingsplaner
Utveckla kompetenscentrens uppdrag
Beskrivning En plattform för kollegialt lärande ska byggas upp. Varje skolenhet ansvarar för att med sin/sina förstelärare i sitt respektive ämne bedriva utvecklingsarbete och kompetensutveckling både inom den egna enheten samt mellan kommunens skolor. Syftet är att öka den kollektiva kompetensen inom respektive ämne för att i sin tur öka elevernas måluppfyllelse och meritvärden.
Arbetet ska ha en koppling till universitet och högskolor och bidra till rekrytering av lärare och pedagogisk personal.
Förväntat resultat Undervisningens kvalitet och elevernas resultat ska öka.
Identifiera förbättringsområden så att rektorer och pedagogers tid används mer effektivt Beskrivning Processer och arbetssätt som stärker verksamheten och skapar en mer lärande organisation ska tas fram genom översyn av organsiationsstruktur och rationalisering av tidskrävande administrativa arbetsuppgifter
Förväntat resultat Processer och verktyg finns för att kontinuerligt följa upp verksamheten.
All personal är medveten om, och delar de mål och prioriteringar, som ställts upp.
Förbättra samverkan mellan elevhälsa och pedagoger
Beskrivning Skolans uppdrag är alltid att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov samt skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska även stödja elevens utveckling mot utbildningens mål.
Genom elevhälsans uppdrag sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus och elevhälsan knyts därmed närmare skolans uppdrag. En god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan.
Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övrig personal i skolan samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Elevhälsan behöver samverka med den pedagogiska personalen för att utveckla skolors arbets- och lärandemiljöer. Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder för eleven.
Personal med specialpedagogisk kompetens kan exempelvis bedöma och planera hur elevens problem bäst ska mötas i undervisningen, utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa och sociala situation.
Förväntat resultat Att elevhälsoteamen i högre grad arbetar hälsofrämjande och förebyggande som stöd för elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Utveckla arbetet med inkludering och elever i behov av särskilt stöd
Beskrivning Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Detta innebär att organisera verksamheten på individ, grupp och skolnivå så att eleverna får förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Förväntat resultat En organisation som främjar inkludering av elever i behov av särskilt stöd.
Förbättra arbetet med integration av nyanlända elever i årskurs F-9
Beskrivning Samverkan och samarbetet med CIFS fortskrider och utvecklas genom olika kanaler ut i skolorna och med barn- och utbildningskontoret. Fler skolor har och ska starta upp internationella klasser för nyanlända i årskurs 3-9. Lärarna på de berörda skolorna ingår i nätverk, där både
erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling genomförs och planeras, utifrån de behov som uppkommer.
Förväntat resultat En snabbare integration, vilket leder till att elevens skolresultat förbättras.
Nämndens åtaganden:
Det pedagogiska arbetet i förskola, fritidshem och förskoleklass ska stärkas
Beskrivning
För att ytterligare kunna förbättra elevernas resultat ska förskola, fritidshem och förskoleklass få ett förstärkt pedagogiskt innehåll. Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet och blir startpunkten för många barns lärande.
Nämndens åtaganden:
Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan
Beskrivning
För att Sollentunas elever ska kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner sig trygga. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig mobbad.
Mått Data
tillgängligt: Utfall 2013 Utfall 2014 Typ av målvärde
Förbättra och bibehålla arbetet med Olweus standard
Beskrivning Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan. 2005 började ett antal skolor arbeta utifrån det sk Olweusprogrammet. Idag arbetar så gott som samtliga skolor i Sollentuna enligt denna metod.
Olweusprogrammet är vetenskapligt utvärderat och visar på minskad mobbning och bättre skolklimat.
Programmet genomförs på såväl individnivå som klass- och skolnivå och involverar elever, personal och föräldrar.
Under läsåret 2015/2016 ska alla skolor vara certifierade enligt Olweusprogrammets kriterier. Skolor som uppnått certifiering ska arbeta enligt Olweus standard och omcertifieras vartannat år.
Förväntat resultat Till sommaren 2015 ska samtliga kommunala skolor vara certifierade. Andelen elever som upplever sig vara mobbade ska minska.
Utveckla arbetet med föräldraengagemang
Beskrivning Forskning visar att föräldrarnas engagemang i barnets skolarbete är en framgångsfaktor när det gäller goda skolresultat. Genom att utveckla och förbättra samarbete mellan skolan och hemmet vill vi öka elevernas förutsättningar att lyckas i skolan. Detta kommer att ske genom att utveckla föräldrarnas kunskap om och en förståelse för hur skolan fungerar och arbetar. Samarbetet mellan skolan och föräldrar är centralt. Arbetet omfattar alla föräldrar i Sollentuna, även de med annan kulturell bakgrund.
Förväntat resultat Genom en större kunskap och ökade insikter om skolan, sin egen och roll och betydelse vill vi att föräldrar ökar sitt engagemang i sina barn skolarbete. I vissa fall handlar det om att föräldrar ägnar mer tid åt sina barn skolarbete, i andra om att de, genom ny kunskap skapar nya rutiner kring barnens skolarbete.
En förutsättning för ett bra samarbete är en god relation och god kommunikation. Handlingsplanen ska därför resultera i bra kommunikationsrutiner mellan skola och föräldrar.
Nämndens åtaganden:
Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande
Beskrivning
Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för
fortsatt utbildning samt lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska vara en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en trygg miljö som främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt utmanar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten
Handlingsplaner
Utveckla mottagandet av nyanlända i förskolan
Beskrivning En ansökan skickades in till Länsstyrelsen i september, av Monica S Selander
(samordnare Enheten för flyktingintroduktion). Flera förvaltningar har samarbetat för att få fram ansökan (CIFS/BUK, AF, Socialtjänsten, UAK mm). Förstudien är avslutad. När (om) de sökta projektpengarna inkommer kommer en person att rekryteras för att driva projektet "CIFS för barn i ålder 1-5 (6) år".
Förväntat resultat En organisation för barn i åldrarna 1-5 (6) år, liknande den verksamhet som bedrivs för skolbarn idag via CIFS, vilket ska leda till en bättre och snabbare integration av nyanlända barn.
Utreda förutsättningar för en utvecklad elevhälsa i förskolan
Beskrivning Förskolor och skolor ingår oftast i en och samma organisation. Skolorna har en tydlig struktur för elevhälsoarbetet. Förskolorna saknar detta men har ett visst samarbete med BVC. Barnen från förskolan fortsätter oftast vidare i enhetens skola. Ett tidigt samarbete med skolans elevhälsoteam för att identifiera stödbehov och insatser redan på förskolan bör utredas. Fortsatt relation med BVC måste hanteras.
Förväntat resultat Ett organiserat samarbete mellan förskola och skolans elevhälsoteam.
Förbättra förskolans arbete gällande utveckling och lärande
Beskrivning Dokumentationen av förskolans utveckling och lärande bör säkerställas där man har
Beskrivning Dokumentationen av förskolans utveckling och lärande bör säkerställas där man har