03.5. Bilaga 4 Nämndernas återredovisning av verksamhetsplaneringen 2015.

(1)

Verksamhetsplanering 2015 -

nämndernas återredovisning till KS

Förvaltningarna har valt olika former för sin redovisning av målstyrningen till nämnd. Avsnitt 2 skiljer sig därför något mellan nämnderna.

(2)

Innehållsförteckning

1 Trafik- och fastighetsnämnden ... 3

1.1 Budget på nämndens rapporteringsnivå ... 3

1.2 Mått och handlingsplaner till nämndens åtaganden till mål ... 4

1.3 E-förvaltningsplan ... 7

2 Barn- och ungdomsnämnden ... 9

3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ... 23

4 Socialnämnden ... 34

5 Vård- och omsorgsnämnden ... 43

5.2 Fokusområden, mål och nämndens åtaganden ... 44

6 Kultur- och fritidsnämnden ... 51

6.2 Fokusområden, mål och nämndens åtaganden ... 52

7 Miljö- och byggnadsnämnden ... 61

(3)

1 Trafik- och fastighetsnämnden

1.1 Budget på nämndens rapporteringsnivå

Kommentar

Nämnden har fått utökad ram med 14,5 mkr. 4,8 mkr avser utökning av

kapitaltjänstkostnader för park och för gator och vägar, inklusive gång- och cykelvägar.

0,7 mkr är riktat till att förstärka trafikenheten ytterligare för att kunna genomföra olika direktiv och projekt. Av samma anledning omfördelas resurser från nämnden till trafik.

Naturvården är förstärkt med 1,0 mkr för det nya naturreservatet samt förstärkning i arbetet i övrigt. Fastighetsavdelningen har fått minskat anslag med 1,0 mkr för en städcontrollertjänst som är flyttad till BUN. Gator och vägar har fått 8,7 mkr för beläggningsarbeten samt vinterväg som upphandlas på nytt. Tillfällig satsning med 0,5 mkr avser besiktning av kommunens broar. Resterande 0,2 mkr avser minskade kostnader för interndebitering.

(4)

1.2 Mått och handlingsplaner till nämndens åtaganden till mål

Fokusområden:

1.2.1 Näringsliv och arbetsmarknad Kommunövergripande mål:

1.2.1.1 Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet Nämndens åtaganden:

Etablera arbetsformer med det lokala näringslivet

Beskrivning

Etablera arbetsformer som innebär att nämndens verksamheter regelbundet genomför möten med företrädare för det lokala näringslivet. Detta med syfte att dels ge aktuell information som berör näringslivets villkor och dels fånga upp information och synpunkter från det lokala näringslivet.

2015 Kartlägga ytor och hitta former 2016 - reguljärt arbete

(5)

Kommunövergripande mål:

1.2.1.2 Fler i arbete Fokusområden:

1.2.2 Utbildning

1.2.2.1 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Fokusområden:

1.2.3 Förebyggande insatser och omsorg Kommunövergripande mål:

1.2.3.1 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

1.2.3.2 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Fokusområden:

1.2.4 Miljö och samhällsutveckling Kommunövergripande mål:

1.2.4.1 Arbeta för en god bebyggd miljö Nämndens åtaganden:

Utveckla kommunens parker och naturområden

Beskrivning

Ta fram en plan för utveckling och höjd ambitionsnivå gällande skötsel av Sollentunas parker och naturområden, med syfte att dels förbättra skötsel och dels att utveckla miljöerna till stöd för utevistelse och rekreation.

3-års perspektiv: År 1 planering, år 2-3 genomförande Nämndens åtaganden:

Förbättra utemiljöerna i våra verksamhetsfastigheter

Beskrivning

Under en 3-årsperiod inventera och genomföra åtgärder i verksamhetsfastigheternas utemiljöer utifrån trygghets- och pedagogiskt barnperspektiv.

3-årsperspektiv: År 1 inventera. År 2-3 genomförande.

(6)

Nämndens åtaganden:

Förbättra belysning på allmän plats för ökad trygghet

Beskrivning

Genomföra ett systematiskt förbättringsarbete gällande belysning på allmänna platser och siktskymmande växtlighet med syfte att öka tryggheten i utemiljöerna.

Genomförande på 3 år.

Handlingsplaner för Barnens natur

Beskrivning

Genomföra aktiviteterna i handlingsplanen för Barnens natur under 2015-2018 enligt beslut i TFN.

Långsiktigt hållbarhetsarbete

Beskrivning

Vi ska planera och genomföra ett samlat arbete inom TFNs skilda verksamheter till stöd för det långsiktiga hållbarhetsarbetet i kommunen.

3 års-perspektiv. År 1 inventering av TFNs insatser bland annat i förhållande till kommunens Miljö- och klimatstrategi.

1.2.4.2 Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens åtaganden:

Genomföra cykelplanen enligt beslutade handlingsplaner

Beskrivning

Genomförande av cykelplanen enligt framtagna och beslutade handlingsplaner och tidplaner. Syfte att bli Sveriges cykelvänligaste kommun 2025.

Ta fram en parkeringsplan

Beskrivning

Framtagande av en parkeringsplan under 2015 med syfte att underlätta nyttjande av kollektivtrafik och säkerställa ett effektivt användande av tillgängligt gatuutrymme.

(7)

Fokusområden:

1.2.5 Kommunikation Kommunövergripande mål:

1.2.5.1 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Utveckla dialogformer kring TFNs ansvarsområden.

Beskrivning

Utveckla dialogformerna med invånare i Sollentuna. Syftet ska vara att dels informera om hur kommunens olika miljöer förvaltas/utvecklas och dels inhämta synpunkter från medborgarna hur de upplever de utemiljöer som TFN förvaltar.

2015 - genomförs ett utvecklingsarbete gällande metoder 2016 - reguljärt arbete.

Utveckla hantering av felanmälan och synpunkter

Beskrivning

Utveckla hantering av felanmälan och synpunkter tillsammans med Kontaktcenter samt med stöd av ett kommungemensamt IT- system. 2015 ska IT-stöd för felanmälan implementeras och vara i full drift.

1.3 E-förvaltningsplan

1.3.1 E-förvaltningsplan 2015 Strategi/planering

Systemstöd fastighetsverksamheten

Under 2015 kommer nytt systemstöd för fastighetsverksamheten att införas. I dagsläget finns det ett antal olika systemstöd, som används för olika syften inom

fastighetsverksamheten. Systemen är inte integrerade med varandra, brister finns och samma information lagras i flera olika systemstöd. Inom vissa områden saknas

systemstöd helt. Det nya systemstödet förväntas underlätta och effektivisera det dagliga arbetet betydligt och skapa en högre kvalitet. Det kommer också ge en mer tydlig, samlad, aktuell och tillgänglig information om våra fastigheter. Intressenter till systemet/systemen är förutom medarbetarna våra kunder och leverantörer/utförare.

Systemstöd för hantering av synpunkter och felanmälan

I samband med att vi förbättrar/ utvecklar vår process för hantering av inkomna felanmälan och synpunkter från medborgarna kommer vi att införa det

kommunövergripande systemstödet Servicenow. Det underlättar för kontaktcenter och kommunen som helhet att så många som möjligt använder detta systemstöd.

Systemstödet skapar dessutom en ökad möjlighet för uppföljning och analys av

inkomna ärenden och har en automatiserad funktionalitet som effektiviserar arbetet för

(8)

våra medarbetare och även ger en högre kvalitet. Detta möjliggör kortare handläggningstider och snabbare återkoppling till våra medborgare.

En förutsättning för övergång till detta systemstöd är en väl fungerande e-tjänst ut mot medborgarna som är kopplad till detta system.

Nya kartsystemet – nya möjligheter

Det nya kartsystemet och den nya arbetsplatsen som kommer införas i kommunen skapar möjligheter för mer mobilt användande, vilket underlättar och effektiviserar arbetet för flera medarbetare eftersom många av våra medarbetare arbetar utanför huset.

I samband med detta kan vi även börja se över hur vi kan utveckla funktioner på webben för våra medborgare.

Digitalisering av parkeringsanmärkningar

Idag skrivs parkeringsanmärkningar manuellt på förtryckta blanketter. Dessa skickas sedan med post till transportstyrelsen.

Många p-bolag och kommuner har automatiserad hantering med handdatorer och automatisk överföring till transportstyrelsen. För att effektivisera och skapa en säkrare hantering av parkeringsanmärkningarna kommer vi också att digitalisera vår hantering.

1.3.2 Långsiktig e-förvaltningsplan Strategi/planering

Införande av systemstöd för fastighetsverksamheten kommer troligtvis att fortsätta även under 2016-2017, beroende på om det är ett moduluppbyggt system som upphandlas och där olika moduler införs stegvis eller om det blir flera systemstöd som stödjer olika funktioner.

(9)

2 Barn- och ungdomsnämnden

2.1 Budget på nämndens rapporteringsnivå

Verksamhet KF

besluta d (13- 06-12) Budget 2014

Tidigar e beslut

Pris, lön och volym

Tillägg / avdrag

Om- fördelnin g

2015 Föränd -ring

Nämnd -2 660 -41 -2 701 -41

Kontor -25 900 -4 498 -30

398

-4 498

Förskoleverksamhe t

-434 383 541 -18 235 -452

077

-17 694

Skola -912 351 -26 862 -38 901 -978

114

-65 763

Grundsärskola -43 932 -1 298 -928 -46

158

-2 226

BUN Summa 1 -1 419 226

0 -27 619 -62 603 0 -1 509

448

-90 222

KSS -

Resultatenheter

0 0 0

BUN Summa 2 -1 419 226

0 -27 619 -62 603 0 -1 509

448

-90 222

Beslut (KF 2014-06- 16)

-1 419 226

0 -27 619 -62 603 -1 509

448

-90 222

Kvar att fördela 0 0 0 0 0 0

Total förändring -90 222

Verksamhet 2014 Intäkter -15

Kostnader -15

Netto 2015

Beslutad ram

Kvar att fördel a

Nämnd -2 660 -2 701 -2 701 -2 701

Kontor -25 900 -30 398 -30 398 -30 398

Förskoleverksamhe t

-434 383 96 493 -548 570 -452 077

-452 077

Skola -912 351 58 661 -1 036 775 -978 114

-978 114

Grundsärskola -43 932 305 -46 463 -46 158 -46 158 BUN Summa 1 -1 419

226

155 459 -1 664 907 -1 509 448

-1 509 448

(10)

KSS -

Resultatenheter

0 0 0

BUN Summa 2 -1 419 226

155 459 -1 664 907 -1 509 448

-1 509 448

0

Kommentar

Budgeten för barn- och ungdomsnämnden har höjts med 90,2 mnkr jämfört med 2014.

Av höjningen avser 53,5 mnkr volymer eller riktade medel, bl.a. kompensation för minskat statsbidrag för maxtaxa, lärarlönesatsning 2014 m.m. Kvar finns då 36,7 mnkr att fördela 2015. Återstående medel har fördelats enligt nedan:

• Uppräkning av samtliga kostnader med 1,5%, 24 mnkr

• Ökade kostnader för nyanlända, 3,9 mnkr

• Utbildning fritidslärare, 1 mnkr

• Förändrad ersättning för förskolor med hög andel förskollärare vilket innebär att ersättningen höjs 3000 kr/barn och gäller enbart förskolor med färre än 12 barn/förskollärare, 1,5 mnkr

• Centralisering av skolskjuts, 0,3 mnkr

• Förstärkning centralt, 3 mnkr

• Avsättning buffert, 3 mnkr

Det finns för närvarande en stor osäkerhet när det gäller personalkostnaderna.

Kommunledningskontoret har aviserat en höjning av PO-pålägget som skulle innebära ökade kostnader för verksamheten med ca 10 mnkr. Om check och peng ska höjas för att kompensera detta kostar det ca 15 mnkr.

2.2 Mått och handlingsplaner till nämndens åtaganden till mål

Fokusområden:

Utveckla elevernas möjligheter och förståelse för framtida yrkesval

Beskrivning

Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens som kan tillgodose elevernas behov av studie- och yrkesvägledning. Under sin skoltid behöver eleven utveckla kunskaper både om sig själv och om olika valalternativ. Eleven behöver också utveckla förmågan att

(11)

väga samman personliga faktorer med valalternativen för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Förutom det behöver eleven ges möjlighet att utveckla färdigheter i att genomföra sina beslut. Det ställer krav på tillgänglig kompetens inom de olika delar som utgör studie- och yrkesvägledningen.

Det är viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och en röd tråd för eleven.

Skolinspektionen har i olika rapporter lyft fram att studie- och yrkesvägledningen behöver utvecklas. Under läsåret 2014/2015 ska varje skola arbeta fram en plan för studie- och yrkesvägledning. Arbetet ska utgå från Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yreksvägledning från 2013, där ett viktigt budskap är att undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans utgör den studie- och yrkesvägledning som ska stödja elevens val av studier och yrken.

Handlingsplaner

Utveckla studie- och yrkesvägledningen i alla årskurser

Beskrivning Eleven ställs inför valsituationer redan tidigt under sin skolgång och behöver kunskaper och erfarenheter som underlag för sina val. Det är viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och en röd tråd för eleven.

Skolledare, lärare och studie- och yrkesvägledare har ett gemensamt ansvar för studie- och yrkesvägledningen, men delvis olika roller. Rektorn har ansvaret för hur arbetet med studie-och yrkesvägledningen organiseras. För att säkerställa att eleverna får den studie- och yrkesvägledning som de har behov av behöver rektorn göra en plan för enhetens arbete med studie- och yrkesfördelning som har en tydlig arbetsfördelning. I den behöver det framgå vem som ansvarar för vissa särskilda insatser inom studie- och yrkesvägledningen. Den behöver också synliggöra vilka generella uppgifter som ligger på respektive yrkesgrupp. I arbetsfördelningen behöver också formerna för samverkan kring frågor som rör studie- och yrkesvägledningen framgå. Rektorn behöver se till att det finns

förutsättningar för en sådan samverkan.

Planen ska ligga till grund för enhetens arbete läsåret 2015/2016.

Varje skola ska utarbeta en plan och organisation för arbete med studie-och yrkesvägledning, till läsåret 2015/2016. Olika insatser och aktiviteter ska vara synliggjorda för eleven och kompletterade med personlig vägledning, så att de bildar en helhet som kontinuerligt stödjer elevens studie- och yrkesvalsprocess under hela utbildningstiden. Koppling ska finnas till enhetens kompetenscenter.

Planen ska:

- visa att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning

- tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem

- tydliggöra att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval, samt - visa att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal.

Förväntat resultat Att eleverna har bättre kunskaper kring hur olika val påverkar framtida möjligheter till yrkesval.

Utveckla samverkan mellan kompetenscentra och det lokala näringslivet

Beskrivning De kompetenscentra som är under uppbyggnad på varje skola, med utgångspunkt från enhetens förstelärarare, ska i de fall det är tillämpligt, ha ett samarbete med det lokala näringslivet.

Förväntat resultat Ett utökat samarbete med det lokala näringslivet.

(12)

2.2.1.2 Fler i arbete Fokusområden:

2.2.2 Utbildning

2.2.2.1 Alla kommunens utbildningsverksamheter ska hålla en hög kvalitet Nämndens åtaganden:

Alla elevers och skolors resultat ska förbättras

Beskrivning

Sollentuna kommun arbetar för att ha Sveriges bästa skolor. För att nå dit behöver alla elever ges förutsättningar att förbättra sina resultat. Likvärdigheten mellan Sollentunas skolor måste förbättras. Detta gäller både mellan skolor men även utifrån kön och social bakgrund m.m. Det får dock inte innebära att ambitionsnivån för de skolor som har de bästa resultaten sänks.

Mått Data

tillgängligt: Utfall 2013 Utfall 2014 Typ av målvärde

Beskrivning målvärde

Målvärde 2015 Spridning av

resultat mellan grupper av elever, skillnad i meritvärde mellan flickor och pojkar, samtliga skolor.

December innevarande år.

20,8 13,8 Målvärde 13,5

Genomsnittligt Meritvärde grundskolan, samtliga skolor

238,7 241,2 Målvärde 242

Andel elever med godkända betyg i samtliga ämnen, samtliga skolor åk 9

88,5 % 88,2 % Målvärde 90 %

Grundskola med lägst meritvärde

Målvärde 235

Handlingsplaner

Förbättra arbetet med att öka elevers närvaro

Beskrivning Skolorna ska fortsätta att arbeta med skolfrånvaro, bland annat genom den reviderade

”Frånvarotrappan”.

Målet är dessutom att via fortbildning och genom tidiga insatser undvika att elevers frånvaro ökar, vilket leder till att de mer och mer kommer efter i skolarbetet.

(13)

Handlingsplaner

Under 2015 och 2016 kommer arbetet att utvärderas och utvecklas vidare.

Förväntat resultat Det förväntade resultatet är en lägre olovlig frånvaro i kommunen som helhet och därigenom en högre måluppfyllelse hos eleverna.

Utveckla arbetet med språkutvecklande arbetssätt

Beskrivning I enlighet med kraven i Lgr 11, samt för att möta behovet hos samtliga lärare att utveckla sin undervisning gällande språkutvecklande arbetssätt bedrivs för 4:e året i rad en

kommunövergripande fortbildning för lärare och rektorer, kallad STL. Fortbildningen vänder sig under 2014/2015 till lärare i årskurserna 1-3. Den bygger på aktuell forskning och fokuserar på ett

språkutvecklande arbetssätt, formativ bedömning, återkoppling och ett synligt lärande kombinerat med digitala verktyg. STL löper över två terminer och innefattar månatliga föreläsningar samt bygger på kollegialt lärande lärare emellan. För att möjliggöra uppföljning av resultaten följs elevresultaten från skolorna upp och analyseras. Resultaten och analyserna redovisas för förvaltningschef samt för samtliga rektorer på de kommunala skolorna under augusti, september. Detta ligger därmed till grund för olika former av utvecklingsinsatser under det kommande läsåret. Utöver detta bedrivs vetenskaplig forskning på elevresultaten från STL samt planeras framöver en forskningsstudie av själva

fortbildningen och dess spridningseffekter.

Förväntat resultat Det förväntade resultatet är att lärarna i åk 1-3 i Sollentuna strukturerat arbetar med STL vilket innebär språkutvecklande, integrerat med IKT samt inom samtliga ämnen. Detta förväntas leda till högre måluppfyllelse för eleverna.

Utveckla arbetet med matematik

Beskrivning För att öka elevernas resultat i matematik har Sollentuna kommun formulerat operativa mål som ska nås 2015. Matematik är ett prioriterat område för samtliga kommunala enheter och i skolornas utvecklingsplaner ska det finnas formulerat mål i matematik som bygger på analyser utifrån enheternas resultat, samt åtgärder/aktiviteter kopplade till dessa mål.

Förväntat resultat Det förväntade resultatet av de föreslagna reviderade operativa målen i matematik är följande:

- Alla elever, både pojkar och flickor i Sollentunas kommunala skolor ska vara godkända på ämnesprov i matematik årskurs 3, och minst kravnivå E i årskurs 6 och 9.

- Andelen elever som når högsta nivån på ämnesprov i årskurs 6 och 9 (betyg B/A) ska uppnå till minst 35 % senast 2016 och 40 % år 2018.

- Varje skola analyserar resultat från FAT, omdömen och betyg, utifrån årskurs. Aktiviteter kopplas till analyserna och redovisas i arbetsplanen.

- Alla elever, både pojkar och flickor i Sollentuna kommunala skolor når minst E i terminsbetyg årskurs 6-9 samt i slutbetyg.

- Andelen elever som når terminsbetyg B eller A i årskurs 6 VT ska uppnå minst 40 % senast 2016 och 43 % senast 2018.

- Andelen elever som når slutbetyg B eller A ska uppnå till minst 35 % senast 2016 och 40 % 2018.

- Andelen elever som undervisas av lärare som har ämnesbehörighet ska årligen öka tills målet är nått med 100% behöriga lärare.

Utveckla arbetet med integrerad IKT

Beskrivning Under 2015 ska arbetet utvecklas för att IKT ska vara en integrerad del i skolans vardag.

Piis-matrisen kommer fortsätta utvecklas.

Förväntat resultat Det förväntade resultatet är att skolorna gör en positiv förflyttning i Piis-matrisen.

Arbeta för minska skillnaden mellan pojkars och flickors resultat utan att försämra flickors resultat

Beskrivning Föregående läsår genomfördes en översyn av skolornas arbete med pojkar och flickor.

Föregående läsårs resultat visade på en minskad spridning i meritvärdet mellan pojkar och flickor, där pojkarnas förbättrade resultat stod för ökningen av det genomsnittliga meritvärdet jämfört med

föregående läsår. Skolorna ska få ytterligare hjälp med underlag för analys av resultaten genom att t ex respektive ämnesbetyg visas uppdelat på pojkar och flickor, analysmallar och diskussion kring konkreta framgångsfaktorer delas mellan skolorna.

Förväntat resultat Minskad spridning i resultat mellan pojkar och flickor i respektive årskurs. Detta ska ske utan att flickornas resultat blir sämre.

Förbättra samverkan mellan skolorna

Beskrivning En gemensam grund för delad kompetens och kollegialt lärande ska arbetas fram.

Förväntat resultat Ökad samverkan mellan skolorna

(14)

Handlingsplaner

Utveckla kompetenscentrens uppdrag

Beskrivning En plattform för kollegialt lärande ska byggas upp. Varje skolenhet ansvarar för att med sin/sina förstelärare i sitt respektive ämne bedriva utvecklingsarbete och kompetensutveckling både inom den egna enheten samt mellan kommunens skolor. Syftet är att öka den kollektiva kompetensen inom respektive ämne för att i sin tur öka elevernas måluppfyllelse och meritvärden.

Arbetet ska ha en koppling till universitet och högskolor och bidra till rekrytering av lärare och pedagogisk personal.

Förväntat resultat Undervisningens kvalitet och elevernas resultat ska öka.

Identifiera förbättringsområden så att rektorer och pedagogers tid används mer effektivt Beskrivning Processer och arbetssätt som stärker verksamheten och skapar en mer lärande organisation ska tas fram genom översyn av organsiationsstruktur och rationalisering av tidskrävande administrativa arbetsuppgifter

Förväntat resultat Processer och verktyg finns för att kontinuerligt följa upp verksamheten.

All personal är medveten om, och delar de mål och prioriteringar, som ställts upp.

Förbättra samverkan mellan elevhälsa och pedagoger

Beskrivning Skolans uppdrag är alltid att anpassa den pedagogiska verksamheten efter varje elevs behov samt skapa förutsättningar för fortsatt lärande. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och elevhälsans personal ska även stödja elevens utveckling mot utbildningens mål.

Genom elevhälsans uppdrag sätts sambandet mellan lärande och hälsa i fokus och elevhälsan knyts därmed närmare skolans uppdrag. En god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan.

Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för alla elever. Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övrig personal i skolan samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Elevhälsan behöver samverka med den pedagogiska personalen för att utveckla skolors arbets- och lärandemiljöer. Syftet med en samlad elevhälsa är bland annat att den ska resultera i beslut om specialpedagogiska åtgärder för eleven.

Personal med specialpedagogisk kompetens kan exempelvis bedöma och planera hur elevens problem bäst ska mötas i undervisningen, utifrån de uppgifter som finns om elevens hälsa och sociala situation.

Förväntat resultat Att elevhälsoteamen i högre grad arbetar hälsofrämjande och förebyggande som stöd för elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Utveckla arbetet med inkludering och elever i behov av särskilt stöd

Beskrivning Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Detta innebär att organisera verksamheten på individ, grupp och skolnivå så att eleverna får förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Förväntat resultat En organisation som främjar inkludering av elever i behov av särskilt stöd.

Förbättra arbetet med integration av nyanlända elever i årskurs F-9

Beskrivning Samverkan och samarbetet med CIFS fortskrider och utvecklas genom olika kanaler ut i skolorna och med barn- och utbildningskontoret. Fler skolor har och ska starta upp internationella klasser för nyanlända i årskurs 3-9. Lärarna på de berörda skolorna ingår i nätverk, där både

erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling genomförs och planeras, utifrån de behov som uppkommer.

Förväntat resultat En snabbare integration, vilket leder till att elevens skolresultat förbättras.

Det pedagogiska arbetet i förskola, fritidshem och förskoleklass ska stärkas

Beskrivning

För att ytterligare kunna förbättra elevernas resultat ska förskola, fritidshem och förskoleklass få ett förstärkt pedagogiskt innehåll. Förskolan är det första steget i det livslånga lärandet och blir startpunkten för många barns lärande.

(15)

Sollentunas elever ska uppleva trygghet i skolan

Beskrivning

För att Sollentunas elever ska kunna prestera så bra som möjligt i skolan är det viktigt att de känner sig trygga. Det är därför viktigt att arbetet mot mobbning fortsätter och det långsiktiga målet är att ingen elev ska känna sig mobbad.

Mått Data

tillgängligt: Utfall 2013 Utfall 2014 Typ av målvärde

Målvärde 2015 Andel

elever som upplever sig mobbade i grundskolan (%), samtliga skolor

Juni innevarande år.

5,3 4,7 Minska 4,6

Handlingsplaner

Förbättra och bibehålla arbetet med Olweus standard

Beskrivning Sollentuna kommun arbetar systematiskt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling i skolan. 2005 började ett antal skolor arbeta utifrån det sk Olweusprogrammet. Idag arbetar så gott som samtliga skolor i Sollentuna enligt denna metod.

Olweusprogrammet är vetenskapligt utvärderat och visar på minskad mobbning och bättre skolklimat.

Programmet genomförs på såväl individnivå som klass- och skolnivå och involverar elever, personal och föräldrar.

Under läsåret 2015/2016 ska alla skolor vara certifierade enligt Olweusprogrammets kriterier. Skolor som uppnått certifiering ska arbeta enligt Olweus standard och omcertifieras vartannat år.

Förväntat resultat Till sommaren 2015 ska samtliga kommunala skolor vara certifierade. Andelen elever som upplever sig vara mobbade ska minska.

Utveckla arbetet med föräldraengagemang

Beskrivning Forskning visar att föräldrarnas engagemang i barnets skolarbete är en framgångsfaktor när det gäller goda skolresultat. Genom att utveckla och förbättra samarbete mellan skolan och hemmet vill vi öka elevernas förutsättningar att lyckas i skolan. Detta kommer att ske genom att utveckla föräldrarnas kunskap om och en förståelse för hur skolan fungerar och arbetar. Samarbetet mellan skolan och föräldrar är centralt. Arbetet omfattar alla föräldrar i Sollentuna, även de med annan kulturell bakgrund.

Förväntat resultat Genom en större kunskap och ökade insikter om skolan, sin egen och roll och betydelse vill vi att föräldrar ökar sitt engagemang i sina barn skolarbete. I vissa fall handlar det om att föräldrar ägnar mer tid åt sina barn skolarbete, i andra om att de, genom ny kunskap skapar nya rutiner kring barnens skolarbete.

En förutsättning för ett bra samarbete är en god relation och god kommunikation. Handlingsplanen ska därför resultera i bra kommunikationsrutiner mellan skola och föräldrar.

Barnen i förskolan ska möta en verksamhet som stödjer utveckling och lärande

Beskrivning

Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för

(16)

fortsatt utbildning samt lägga grunden till ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska vara en pedagogisk verksamhet där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en trygg miljö som främjar leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt utmanar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten

Handlingsplaner

Utveckla mottagandet av nyanlända i förskolan

Beskrivning En ansökan skickades in till Länsstyrelsen i september, av Monica S Selander

(samordnare Enheten för flyktingintroduktion). Flera förvaltningar har samarbetat för att få fram ansökan (CIFS/BUK, AF, Socialtjänsten, UAK mm). Förstudien är avslutad. När (om) de sökta projektpengarna inkommer kommer en person att rekryteras för att driva projektet "CIFS för barn i ålder 1-5 (6) år".

Förväntat resultat En organisation för barn i åldrarna 1-5 (6) år, liknande den verksamhet som bedrivs för skolbarn idag via CIFS, vilket ska leda till en bättre och snabbare integration av nyanlända barn.

Utreda förutsättningar för en utvecklad elevhälsa i förskolan

Beskrivning Förskolor och skolor ingår oftast i en och samma organisation. Skolorna har en tydlig struktur för elevhälsoarbetet. Förskolorna saknar detta men har ett visst samarbete med BVC. Barnen från förskolan fortsätter oftast vidare i enhetens skola. Ett tidigt samarbete med skolans elevhälsoteam för att identifiera stödbehov och insatser redan på förskolan bör utredas. Fortsatt relation med BVC måste hanteras.

Förväntat resultat Ett organiserat samarbete mellan förskola och skolans elevhälsoteam.

Förbättra förskolans arbete gällande utveckling och lärande

Beskrivning Dokumentationen av förskolans utveckling och lärande bör säkerställas där man har verktyg som visar att det sker en utveckling och lärande inom verksamheten, med utgångspunkt från vad som sker i barnets utveckling och lärande.

Målsättning att använda det kommande verktyget för att mäta förskolans kvalitet som just nu utarbetas inom KSL och ta fram ett nuläge så fort som möjligt för att senare kunna följa utvecklingen

Förväntat resultat 50% av förskolorna finns inom grön nivå, resten inom gul nivå i verktyget. Inga finns på röd nivå.

Förbättra kommunikationen kring verksamhetens pedagogiska arbete med vårdnadshavare Beskrivning Förskolorna använder sig redan idag ofta av digital kommunikation med föräldrarna t ex via siter, bloggar och appar. Men många föräldrar har svårt att hitta informationen, och veta när det finns ny information att läsa. Dock måste man alltid beakta att alla inte har tillgång till tekniken.

Informationen som delges ska vara inriktad på den utveckling/det lärande som sker hos barnet och i förskolan. Den kan även visa att barnet upplever förskolan trygg och rolig.

Förväntat resultat Fler föräldrar visar i kundenkäten att de är nöjda med den information de får från förskolan.

Förbättra samverkan mellan förskola och skola

Beskrivning Många förskolor har svårt att "få" kontakt med de skolor som deras blivande

förskoleklassbarn ska börja i. En välplanerad och fungerande överlämning mellan förskoleverksamhet och skolan ger barnen fantastiska förutsättningar till en bra start i skolan.

Organsiation av barnens övergångar mellan de olika verksamhetsformerna ska utgå från aktuell forskning.

Förväntat resultat Resultat i kundundersökningen fråga 29, jag är nöjd med mitt barns övergång mellan förskola och förskoleklass, ska öka.

(17)

Eleverna på fritidshemmen ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll

Beskrivning

Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas

utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget.

Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet,

förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten.

Handlingsplaner

Säkerställa att fritidshemsverksamheten utgår från Lgr 11 och de nya Allmänna råden Beskrivning Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Nya allmänna råd från Skolverket utkom hösten 2014 för att ge stöd för verksamheten på

fritidshemmen. Eleverna i Sollentuna ska möta en verksamhet med tydligt pedagogiskt innehåll som utgår från gällande föreskrifter.

Förväntat resultat Planering av verksamheten på fritidshemmet som utgår från de allmänna råden.

Utreda förutsättningarna för att erbjuda korttidstillsyn i anslutning till Edsbergsskolan för elever över 12 år med LSS-insatser

Beskrivning BUK och VOK utreder gemensamt frågan om tillgång till fritidshem/korttidstillsyn inom den kommunala grundsärskolan i Sollentuna.

Förväntat resultat Edsbergsskolan erbjuder en integrerad fritidshemsverksamhet/korttidstillsyn för elever i grundsärskola höstterminen 2015.

Den systematiska kvalitetsuppföljningen ska stödja utvecklingen av verksamheten

Beskrivning

Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.

Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.

Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning.

Handlingsplaner

Förbättra formerna för att följa resultat lokalt och centralt

Beskrivning Utifrån årshjulet för barn- och utbildningskontorets verksamhetsområde ska:

1. Resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen samlas in och sammanställas

2. Utöver den kontinuerliga uppföljningen även utvärderingar genomföras avseende huvudmannens

(18)

Handlingsplaner

samlade verksamhet inom särskilt identifierade områden

Förväntat resultat Fungerande adminsitrativa verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet Förbättra den formativa analysen

Beskrivning Både på huvudmannanivå och på enhetsnivå är det viktigt att analysera hur förutsättningarna och arbetsprocesserna påverkar verksamhetens resultat och måluppfyllelse. I huvudmannens analys är det dessutom viktigt att ta hänsyn till enheternas egna analyser och bedömningar av vad som behöver utvecklas.

På huvudmannanivå behöver verksamheten analyseras ur ett övergripande perspektiv. Det kan t.ex.

innebära att analysera

– variationer mellan enheternas resultat och måluppfyllelse, – likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning,

– hur organiseringen av förskole- och skolenheter påverkar måluppfyllelsen och – hur resurs- och ledningssystem påverkar måluppfyllelsen.

Som stöd för analysen finns ett antal faktorer som med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram vad som påverkar måluppfyllelsen. Ett exempel är betydelsen av att organisera grupper så att de möter barnens och elevernas behov och förutsättningar och att ha inkludering som huvudprincip. Andra exempel är personalens förväntningar på barnens och elevernas lärande liksom att arbetsklimatet är öppet och tillåtande för personal, barn och elever.

Förväntat resultat Utvecklad struktur för analys och dialog kring verksamhetens resultat.

Resurserna ska användas effektivt

Beskrivning

Då verksamheternas resurser är begränsade är det viktigt att de används så effektivt som möjligt. Anställandet av centrala skolekonomer har skapat förutsättningar för att på ett bättre sätt göra jämförelser mellan skolorna för att på så sätt se effektiviseringspotential.

Det är även viktigt att alla medarbetare alltid har ett effektivitetstänk med sig och kontinuerligt omprövar hur resurerna används.

Handlingsplaner

Utveckla former för att säkra att resurserna används effektivt

Beskrivning Under 2015 ska formerna för att säkra ett effektivt resursutnyttjande utvecklas.

Förväntat resultat Det förväntade resultatet är att resurserna på längre sikt används mer effektivt.

(19)

Fokusområden:

2.2.3 Förebyggande insatser och omsorg Kommunövergripande mål:

2.2.3.1 Genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv

2.2.3.2 Arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet Fokusområden:

2.2.4 Miljö och samhällsutveckling Kommunövergripande mål:

2.2.4.1 Arbeta för en god bebyggd miljö Kommunövergripande mål:

2.2.4.2 Minska utsläppen av växthusgaser Nämndens åtaganden:

Skapa förutsättningar för att minska nämndens utsläpp av växthusgaser

Beskrivning

Grundskolans läroplan lyfter fram miljömedvetande som en viktig kunskap för framtida generationer. Ett miljöarbete ingår därför naturligt i skolans uppdrag.

Utöver detta ska förutsättningarna för verksamheterna att minska sin negativa miljöpåverkan förbättras.

Handlingsplaner

Förbättra förutsättningarna för att minska verksamheternas matsvinn

Beskrivning Nuläget inventeras, verksamheternas nuvarande insatser och befintliga koncept avseende återvinning m.m. Utifrån detta skapas en plan.

Förväntat resultat Nuläget definieras och en rimlig plan tas fram t.o.m. juni 2015. Planen implementeras ht 2015.

Förbättra förutsättningarna för verksamheterna att ansluta sig till Gröna linjen och Grön flagg eller ansöka om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Beskrivning Inventering av miljöcertifieringar som är lämpliga för Sollentuna kommuns skol- och förskoleverksamheter.

Information om certifieringar och vilket stöd som kan erbjudas centralt.

Möjlig profilering.

Förväntat resultat Inventering av lämpliga miljöcertifieringar klar till juni 2015.

Informationsinsatser under ht 2015.

Eventuell profileringsinsats.

(20)

Fokusområden:

2.2.5 Kommunikation Kommunövergripande mål:

2.2.5.1 Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling

Barn och elevers inflytande i beslut som berör dem ska öka

Beskrivning

Om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Hur

undervisningen organiseras har dessutom inte bara betydelse för elevers inflytande i skolan.

Genom att öva sig att delta för att agera för inflytande är eleven mer förberedd att agera för inflytande i kommande arbets- och föreningsliv. Det vill säga, det är troligt att en elev som lärt sig former för inflytande har lättare att organisera sitt arbete utifrån dessa former även i framtiden.

Handlingsplaner

Utveckla formerna för elevfullmäktige

Beskrivning Tanken med ett elevfullmäktige är att ge de unga ett verkligt inflytande, men också att visa dem hur ett demokratiskt arbetssätt fungerar i praktiken.

Verksamheten skall sträva mot att skapa en demokratiskt, solidarisk och jämlik skola med respekt för alla människors värde.

Elevfullmäktige ska vara religiöst och partipolitiskt obundet och ha till syfte att

• Verka som elevernas intresseorganisation

• Som representant för de anslutna eleverna föra fram deras åsikter och verka för deras intressen i gemensamma frågor.

Förväntat resultat Ett ökat elevinflytande.

Utveckla e-tjänster utifrån medborgarnas behov

Beskrivning

Med ett bättre systemstöd kan förvaltningen genomföra analyser och uppföljningar av verksamheten med en högre kvalitet som leder till adekvata förbättringsåtgärder.

Genom kontinuerlig utveckling så att våra tjänster blir mer lättillängliga för vårdnadshavare förenklas vardagen för medborgarna.

För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga adminsitrativa

uppgifterna förenklas så att tid frigörs för att fokusera på kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse.

Implementering av ett nytt system medför omfattande utbildningsinsatser ute på de enskilda skolorna samt en systemförvaltningsorganisation på barn- och

utbildningskontoret.

Handlingsplaner

Utveckla e-tjänster för det som idag hanteras med enklare blanketter

Beskrivning Genom kontinuerlig utveckling så att våra tjänster blir mer lättillängliga för vårdnadshavare att till exempel kunna frånvaroanmäla barnet, kunna ansöka om ledighet för barnet, kunna ansöka om

(21)

Handlingsplaner

skolskjuts förenklas vardagen för medborgarna.

Förväntat resultat Medborgarna upplever en förenklad hantering.

Utveckla en gemensam lärplattform för de kommunala skolorna

Beskrivning För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga adminsitrativa uppgifterna förenklas till exempel genom att den förstudie som tas fram av barn- och utbildningskontoret för gemensam lärarplattform slutförs under läsåret 2014/2015. Syftet med utvecklingsinsatsen är att frigöra tid för pedagogerna att fokusera på kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse.

Implementering av ett nytt system medför omfattande utbildningsinsatser ute på de enskilda skolorna samt en systemförvaltningsorganisation på barn- och utbildningskontoret.

Förväntat resultat Gemensam lärplattform till läsåret 2015/2016.

2.3 E-förvaltningsplan

2.3.1 E-förvaltningsplan 2015 Strategi/planering

Med ett bättre systemstöd kan förvaltningen genomföra analyser och uppföljningar av verksamheten med en högre kvalitet som leder till adekvata förbättringsåtgärder.

E-tjänster

- Extern E-tjänst. Genom kontinuerlig utveckling så att våra tjänster blir mer

lättillängliga för vårdnadshavare att till exempel kunna frånvaroanmäla barnet, kunna ansöka om ledighet för barnet, kunna ansöka om skolskjuts förenklas vardagen för medborgarna.

- Intern E-tjänst. För den största medarbetargruppen, lärarna, ska de vardagliga

adminsitrativa uppgifterna förenklas till exempel genom att den förstudie som tas fram av barn- och utbildningskontoret för gemensam lärarplattform slutförs under läsåret 2014/2015. Syftet med utvecklingsinsatsen är att frigöra tid för pedagogerna att

fokusera på kärnuppdraget. Detta i sin tur förväntas ge eleverna förutsättningar för att nå en högre måluppfyllelse.

Implementering av ett nytt system medför omfattande utbildningsinsatser ute på de enskilda skolorna samt en systemförvaltningsorganisation på barn- och

utbildningskontoret.

Kortsiktiga IT-åtgärder från IT-planen

- SaaS tjänst IST verksamhetssytem Extens, Dexter och Analys. Förstudie pågår för att se om det är lämpligt att systemleverantören IST tar över driftlösningen av barn- och utbildningskontorets verksamhetssystem Extens, Dexter och Analys. Databasen finns då lokalt hos IST i stället för hos idag kommunens IT-leverantör Tieto och alla

uppdateringar ansvarar/genomför IST. För att IST ska ta över driften av Extens krävs en noggrann översyn över hur Extens nyttjas idag, vilka system som lokalt är integrerade med Extens i Sollentuna kommun mm.

- Avveckling SSDE-EDU under första kvartalet 2015.

- Införande av nytt journalsystem för Elevhälsan med syfte att uppnå en

kostnadseffektiv hantering av elevjournaler som uppfyller lagkrav och verksamhetens

(22)

behov. Målsättning att även skapa bättre möjligheter för fristående skolor att ansluta till systemet. Insatsen är planerad att slutföras under första kvartalet 2015.

- Anslutning till SSO/Skolfederation. Syfte att underlätta åtkomst till digitala resurser med hjälp av single sign on. Planerat att Sollentuna uppfyller krav för anslutning innan årets slut.

2.3.2 Långsiktig e-förvaltningsplan Strategi/planering

E-tjänster

- Etablering av E-tjänst kopplad till E-arkiv i Sollentuna. Barn- och utbildninsgkontoret har för avsikt att utveckla E-tjänst där medborgare kan begära ut kopior på

avgångsbetyg med hjälp av E-legitimation direkt från kommunarkivet . Förberedande arbete inleds 2016 för att kunna ta E-tjänsten i bruk 2018.

Långsikstiga IT-åtgärder från IT-planen

- Upphandling av en portal för pedagogisk uppföljning samt kommunikation i förskolan. Syfte att förenkla för pedagogisk personal i förskolan att följa elevernas lärande samt att på ett enhetligt sätt kommunicera med föräldrar och vårdnadshavare.

Risk finns att förskolorna skaffar egna system som integrerar dåligt med kommunens nuvarande system och databaser. Stöd från upphandlingsenheten samt från IT-enheten kommer att behövas.

- Synkronisering av Google Apps och Exchange. Uppsättning av en synk mellan kommunens Google domän och kommunens Exchange-miljö behöver etableras.

Medarbetare som arbetar i bägge miljöerna kommer att få fortsätta med dubbelarbete samt att samarbetsmöjligheterna mellan verksamheten och administrationen kommer fortsätta bli lidande om inte synkroniseringen införs.

- Stark autentisering (2-faktorinlogging). Förstudie ska genomföras angående vilka system som kräver stark autentisering och som inte har det idag. Förslag till lösningar tas fram och implementeras. Syftet är att uppfylla lagkrav för att kunna hantera säkerhetsklassad information.

(23)

3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 3.1 Budget på nämndens rapporteringsnivå

Kommentar

Nämnd: Utfallet 2013 och det prognostiserade utfallet för 2014 visar på att en

budgetram om 721 tkr för 2015 inte täcker nämndens kostnader och då vi 2015 har en ny nämnd ser vi vikten av att skapa framtida förutsättningar för ett effektivt arbete genom att satsa på information och utveckling.

Kontoret: Omföring utifrån en beredskap för satsningar som sträcker sig över hela förvaltningen.

Arbetsmarknadsåtgärder: Den beräknade kostnaden för samarbetet med Svenska Migrationcentret är baserad på 20 anställningar under hela budgetåret. Då centret inte finns etablerat ännu är bedömningen att vi inte kommer att nå upp till helårseffekt.

(24)

3.2 Mått och handlingsplaner till nämndens åtaganden till mål

Fokusområden:

Våra elever och deltagare har en kompetens som efterfrågas av näringslivet och andra arbetsgivare

Beskrivning

Det är viktigt att säkerställa att våra elever inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen och våra deltagare i arbetsmarknadsåtgärder får relevant kunskap med sig ut i

näringslivet och hos andra arbetsgivare. I dialog med näringslivet och andra arbetsgivare vill vi hitta former och samverkan som på bästa sätt tillvaratar gemensamma intressen. En hög och relevant kompetensnivå bland invånarna i kommunen bidrar både till utveckling av befintliga företag och får fler i arbete.

Under året kommer nämnden att införa en systematisk uppföljning av näringslivet kompetensbehov, fastställa former för samverkan mellan Arbetscenter och det lokala näringslivet samt utveckla samarbetet med Ung Företagsamhet.

Handlingsplaner

Införa en systematisk uppföljning av näringslivets kompetensbehov

Fastställa former för samverkan mellan Arbetscenter och det lokala näringslivet Utveckla samarbetet med Ung Företagsamhet

3.2.1.2 Fler i arbete Nämndens åtaganden:

Sollentuna kommuns invånare försörjer sig själva utifrån sina egna förutsättningar

Beskrivning

Sollentunabor ska ges möjlighet att utifrån egna förutsättningar få hjälp till egen försörjning, antingen via arbete eller studier. Särskilt fokus lägg på de grupper som har svårast att komma ut på arbetsmarknaden, dvs. unga personer med utländsk bakgrund, personer med funktionsnedsättning och personer i behov av ekonomiskt bistånd. Alla som vill ska ha möjlighet att komplettera för behörighet till vidare studier och för de som står utanför arbetsmarknaden ska ges möjlighet till kompetensutveckling.

Under året kommer nämnden att utveckla samverkansformer mellan Arbetscenter och Möjligheternas kontor, systematisera kvalitetsarbetet gällande insatser via jobbcoacher, utveckla antalet arbetsträningsverksamheter inom Arbetscenter, etablera samarbete med Svenska Migrationcentret, samt samverka med kommuner och andra myndigheter kring individer i behov av arbetsrehabiliterande insatser.

(25)

Mått Data tillgängligt:

Utfall 2013

Utfall 2014

Typ av målvärde

Målvärde 2015 Andel arbetslösa i

Sollentuna kommun (%)

Årligen i december

5,3 % Övriga Inget målvärde

är satt. Nämnd rapporterar utfall.

Andel arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år i

Sollentuna kommun (%)

Årligen i december

9 % Övriga Inget målvärde

satt. Nämnd rapporterar utfall.

Andel arbetslösa med utländsk bakgrund (%)

Årligen i december

Övriga Inget målvärde satt. Nämnd rapporterar utfall.

Andel studerande på yrkesvux som är i arbete eller studier året efter avslutad utbildning (%)

Årligen i april

Målvärde Strävan är att alla ska ha en egen försörjning i form av arbete eller studier året efter slutförd utbildning. Av naturliga skäl uppnås inte 100 %.

95 %

Andel nöjda deltagare med insatser via Möjligheternas kontor (%)

Årligen i december

90 % Målvärde Målvärdet är satt till samma som utfall år 2014 då detta är ett bra resultat.

90 %

Andel deltagare i insats via Möjligheternas kontor som gått vidare till arbete eller studier (%)

Årligen i december

54 % Målvärde Verksamheten har

vidareutvecklats under år 2014 och därför förväntar vi oss ett högre utfall.

55 %

Andel nöjda deltagare på Arbetscenter (%)

Årligen i december

Målvärde Måttet är nytt för år 2015.

Målvärdet är satt utifrån vad ett gott resultat är utifrån erfarenhet av NKI-mätningar.

75 %

Andel deltagare på Arbetscenter som anser att de fått den hjälp de behöver för att gå vidare till arbete eller studier (%)

Årligen i december

Målvärde Måttet är nytt för år 2015.

Målvärdet är satt utifrån bedömningen av vad som är ett gott resultat.

75 %

Antal personer med funktionsnedsättning som anställs på Svenska Migrationcentret

Årligen i december

Målvärde Målvärdet är satt utifrån en bedömning att verksamheten behöver viss tid för att uppnå full kapacitet (20 st anställningar max).

15

(26)

De fall där utfall inte är redovisat för år 2014 beror på att uppgifter inte finns tillgängligt ännu. De fall där utfall inte är redovisat för år 2013 beror på att måttet är nytt från och med år 2014 eller 2015.

Handlingsplaner

Utveckla samverkansformer mellan Arbetscenter och Möjligheternas kontor Systematisera kvalitetsarbetet gällande insatser via jobbcoacher

Utveckla antalet arbetsträningsverksamheter inom Arbetscenter Etablera samarbete med Svenska Migrationcentret

Samverka med kommuner och andra myndigheter kring individer i behov av arbetsrehabiliterande insatser

Unga som varken studerar eller arbetar följs upp och erbjuds individuella insatser

Beskrivning

De som avbryter eller aldrig påbörjar en gymnasieutbildning har stora svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. De är också kraftigt överrepresenterade bland

långtidsarbetslösa och hos de som är beroende av försörjningsstöd. Det är viktigt med tidiga insatser för att på så sätt hjälpa individer uppfylla sin personliga potential, integreras i samhället och lyckas på arbetsmarknaden.

Under året kommer nämnden att utveckla kommunala aktivitetsansvaret för unga 16-19 år, utveckla insatser för unga upp till 25 år, utveckla formerna för kommunens

feriejobbsatsning samt samverka kring Arbetsförmedlingens nya uppdrag 90- dagarsgarantin.

Mått Data

tillgängligt:

Utfall 2013

Utfall 2014

Typ av målvärde

Målvärde 2015 Antal feriejobb Årligen i

december

Målvärde Målvärdet är satt utifrån en bedömd rimlig ökning i relation till år 2014 års utfall.

550

Antal inom det kommunala aktivitetsansvaret som får

handlingsplan eller studieplan via

Möjligheternas kontor eller Kunskapsparken

Årligen i december

Målvärde Måttet är nytt för år 2015. Målvärdet är baserat på en rimlighetsbedömning.

50

De fall där utfall inte är redovisat för år 2014 beror på att uppgifter inte finns tillgängligt ännu. De fall där utfall inte är redovisat för år 2013 beror på att måttet är nytt från och med år 2014 eller 2015.

Handlingsplaner

Utveckla kommunala aktivitetsansvaret för unga 16-19 år Utveckla insatser för unga upp till 25 år

Utveckla formerna för kommunens feriejobbsatsning

Samverka kring Arbetsförmedlingens nya uppdrag 90-dagarsgarantin