I fråga 12 fick lärarna beskriva hur de arbetar med ekologisk hållbarhet i undervisningen. Lärarna lyfter en variation av arbetssätt för att undervisa om ekologisk hållbarhet och de teman som framkommit under dataanalysen är följande: miljöundervisning samt utmaningar och vinster med undervisning om ekologisk hållbarhet.
4.2.1 Miljöundervisning
Det finns en variation bland lärarna gällande hur de har valt att undervisa om ekologisk hållbarhet. Samtliga lärare är överens om att det är viktigt att arbeta med miljöundervisning i skolan och att det är bra att arbeta både praktiskt och teoretiskt. På två av sex lärares skolor finns möjligheten att källsortera klassens eget skräp. Lärarna beskriver att det i varje klassrum finns tunnor där eleverna får sortera sina sopor som till exempel fruktskal, papper, plast och brännbart.
Utanför klassrummen finns det även tunnor med samma sorteringsalternativ.
Samtliga lärare beskriver att deras undervisningen i ekologisk hållbarhet består av moment där eleverna praktiskt får sortera föremål efter material och sedan källsortera. Majoriteten av lärarna undervisar om föremåls tillverkningsprocess och materials nedbrytningsprocess. Lärare 3 säger att det är viktigt att eleverna både får lära sig om vilket material föremålen är gjorda av och hur de sorteras samt hur skräp kan påverka djur och människor om det hamnar i naturen.
Alltså, jag tror att eleverna får bättre förståelse för hur skräp skadar natur och djur om man pratar om hur lång tid det tar för skräpet att brytas ned. Sen även att djuren kan skada sig på glas och att fiskar kan fastna i fiskenät och inte ta sig loss… Det kan vara svårt för eleverna att förstå att det skräp de eller andra människor kastar kan göra skada (Lärare 3).
Lärare 1 beskriver hur hon arbetar med området i sin undervisning. Hon förklarar att hon tillsammans med sina elever brukar gräva ner föremål av olika material på skolgården för att sedan låta eleverna diskutera vad de tror kommer hända med föremålen. Efter ett tag kommer föremålen grävas upp och eleverna får se vad som hänt och om nedbrytningsprocessen påbörjats hos något av föremålen. Lärare 1 betonar vikten av att inte bara prata om saker utan att det även är viktigt att visa eleverna för att de ska få en djupare förståelse. Hon nämner även idén om att skaffa en liten kompost att ha i klassrummet för att kunna följa nedbrytningsprocessen på nära håll.
Hälften av lärarna är eniga om att det är viktigt att prata om matvanor med eleverna och att det är viktigt att inte slänga mat i onödan.
26
All mat som slängs på vår skola vägs av mattanterna och sen skrivs vikterna upp på en tavla i matsalen. Då kan både elever och lärare se hur mycket som slängts. Jag tror elever för en bättre förståelse för varför vi tjatar om att man inte ska slänga mat på grund av detta (Lärare 5)
Hälften av lärarna beskriver att deras undervisning består av moment där läromedel inte används för att undervisa eleverna om ekologisk hållbarhet.
Lärare 4 beskriver att hennes undervisning om området brukar bestå av moment där eleverna får möjligheten att bygga robotar av skräp, något hon tror verkar vara uppskattat hos eleverna. Två av sex lärare beskriver att deras undervisning består av moment där filmer används för att undervisa om området. Lärare 3 tycker att det är viktigt att komplettera läromedel med filmer för att skapa en roligare undervisning. Hon använder även gärna Powerpoints med bildstöd för att skapa förutsättningar för bättre lärande hos eleverna. Även Lärare 6 använder sig av filmer av undervisningen eftersom hon tycker att det finns dåligt med läromedel som täcker området.
I läromedlen kan man läsa om källsortering, kretslopp och nedbrytningsprocesser, men mycket saknas… Det gäller att vara påhittig. Man får leta efter mycket material själv på nätet och på olika forum (Lärare 6).
Två av sex lärare betonar vikten av att låta eleverna arbeta i smågrupper och att det är viktigt att låta eleverna diskutera utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper. Lärare 1 tror att eleverna lär sig mycket av varandra. Lärare 4 utvecklar att man kan utgå från elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och bygga vidare på det och att man kan göra det genom att använda tankekartor.
4.2.2 Utmaningar och vinster med undervisning om ekologisk hållbarhet
Samtliga lärarna var överens om att det finns utmaningar i att undervisa om ekologisk hållbarhet. Två av sex lärare lyfter att språket kan vara en utmanande faktor i undervisningen om området. En utmaning dessa lärare möter i sin undervisning om ekologisk hållbarhet är att fånga andraspråks elever som är begränsade i det svenska språket. Lärare 1 säger att det är en utmaning ibland att planera lektionerna då hennes kunskaper om ekologisk hållbarhet är bristande.
Jag försöker använda mig av läromedel, men allting finns inte med och då får man försöka leta på nätet. Men det är inte alltid man hinner och det är lite tråkigt (Lärare 1).
27
Två av sex lärare visar enighet om att det är en utmaning att skapa en förståelse hos vissa elever för varför de ska lära sig ta hand om miljön. Lärare 5 tror att det är för att miljöproblem kan kännas så stora och abstrakta.
Alltså, en del elever förstår inte varför de ska lära sig källsortera och varför det till exempel är bättre att gå till skolan än att få skjuts. Det är väl svårt för dem att se kopplingen mellan sina val och hur det kan påverka miljön… Det är utmanade att skapa miljömedvetenhet hos eleverna, men super kul när de berätta för mig att de källsorterat eller plockat skräp med sina föräldrar (Lärare 5).
Samtliga lärare eniga om att det finns många fördelar med undervisning om ekologisk hållbarhet. Lärare 4 lyfter att det är viktigt att eleverna får utveckla kritiskt tänkande kring sina handlingar och utvecklar ett ansvarstagande, samt att de får lära sig vad de själva kan göra för att leva hållbart. Lärare 2 tycker att miljöundervisning är bra för eleverna då de för lära sig att ta hand om miljön på olika sätt och hur undervisningen skapar en miljömedvetenhet hos eleverna som hjälper de att göra bra miljöval. Hon lyfter även fördelarna med att genomföra miljöundervisningen utomhus, något hon menar skapar högre elevdelaktighet och djupare förståelse för ämnet.
Eleverna får lära sig hur man odlar och att man kan göra detta hemma med... Sen att det finns mycket i naturen som är gott och gratis att äta som man kan plocka, som bär och svamp. Eleverna tycker det är jättekul att odla. Samtidigt är också är miljövänligt (Lärare 4).
Hälften av lärarna lyfter att de tycker att det är jätteviktigt att ge eleverna miljökunskaper i tidig ålder och tror att många elever för med sig kunskapen hem. Lärare 5 betonar att hon gärna vill få elevernas hem delaktiga i undervisningen om ekologisk hållbarhet.
Jag brukar ge eleverna uppdrag som de ska genomföra tillsammans med sina familjer. Det kan vara till exempel att gå och källsortera tillsammans eller att plocka skräp i naturen. Sen att de gärna får byta ut kött mot vegetariskt alternativ en gång i veckan... Eleverna brukar sedan få berätta hur det gått. De märks att de tycker det är roligt att göra saker ihop med sina föräldrar och syskon (Lärare 5).
28
5 DISKUSSION
Studiens syfte var att belysa hur lärare uppfattar begreppet ekologisk hållbarhet och få en inblick i hur lärare arbetar med ekologisk hållbarhet i sin undervisning. I detta kapitel kommer resultatet att diskuteras utifrån tidigare forskning. Vidare kommer metoddelen diskuteras, rekommendationer för verksamheten/undervisningen ges och avslutningsvis kommer förslag på vidarestudier att ges.