I detta avsnitt kommer resultatet från studien att diskuteras mot den tidigare forskning och litteratur som lyfts i litteraturgenomgången. Diskussionerna kommer ske under rubriker som utgörs av studiens frågeställningar.
Studiens huvudsakliga resultat visar att undervisning om ekologisk hållbarhet bör ges i tidig ålder och att det är viktig för eleverna att utveckla ett ansvarstagande för miljön. Lärarna behöver vidareutbildas för att få mer kunskaper om ekologisk hållbarhet och dess områden. Slutligen behöver undervisningen bygga på elevers tidigare erfarenheter och kunskaper för att främja lärande.
5.1.1 Lärares uppfattning om begreppet ekologisk hållbarhet
Studiens resultat visar en variation av uppfattningar om begreppet ekologisk hållbarhet men majoriteten av lärarna tycker att begreppet är svårt. Björklund (2014), skriver att begreppet hållbar utveckling som ekologisk hållbarhet är kopplat till, är ett komplicerat begrepp som det finns en mängd olika
29
föreställningar och tolkningar av. Resultatet av studien visar att en av lärarna är på samma spår som Björklund och lyfter sina tankar att begreppet tolkas olika av lärare. Hedenus m.fl. (2018) belyser att begreppet hållbar utveckling är svårdefinierat och att det finns skilda uppfattningar om vad som bör ingå i varje dimension. Att hållbar utveckling är svårdefinierat kan förklara varför lärarna tycker ekologisk hållbarhet är ett svårt begrepp eftersom de hör ihop.
Ytterligare faktor till att lärare ser begreppet som svårt kan vara bristen på kunskap och utbildning om ekologisk hållbarhet. En tredjedel av lärarna saknar utbildning i ekologisk hållbarhet, samtidigt saknar hälften av lärarna fortbildning i hållbar utveckling (se tabell 1, s. 18). Björneloos (2011) resultat belyser att verksamma lärare behöver vidareutbildas och att en förbättrad lärarutbildning måste tas fram för att kunna öka kunskapsnivån. Även SOU (2004:104) ser ett behov av fortbildning och utbildning för lärarstudenter i området.
Majoriteten av lärarna tolkar att ekologisk hållbarhet handlar om att leva hållbart och att människan har ett ansvar att ta hand om miljön, naturen och djuren. Hälften av lärarna förknippar även begreppet med miljöproblem.
Bursjöös (2014) studie stämmer överens med resultatet och förklarar att människan har ett ansvar och har en betydelse för helheten. Persson & Persson (2016) förklarar att miljöproblem uppstår på grund av människans avfallshantering, konsumtion och transporter. Persson & Persson visar enighet med Bursjöö och förklarar att människan måste ta sitt ansvar för en bättre framtid och miljö och att vägen dit kan ske genom att människan ändrar sina vanor. Detta kan ske genom att tillexempelvis välja andra varor, andra transport och sortera våra sopor. Majoriteten av lärarna är inne på samma spår som Persson & Perssons samt Bursjöös forskning. Lärarna förklarar att människan kan ta ansvar genom att källsortera, se över sina matvanor, transportresor och sin konsumtion. Detta resultat är även i linje med läroplanen. Eleverna ska genom undervisningen möte miljöfrågor såsom matvanor och källsortering samt få kunskaper om de kan påverka genom sina egna handlingar i vardagen (Skolverket, 2019).
Mitt resultat visar att endast en lärare kopplar områdena biologisk mångfald och ekosystem till begreppet ekologisk hållbarhet. Detta resultat kan uppfattas som häpnadsväckande då dessa områden finns med i kursplan i ämnet biologi, vilket betyder att eleverna ska få kunskap om områdena för att kunna möta kunskapskraven (Skolverket, 2019). Biologisk mångfald och ekosystem är nyckelord som bör ha en central roll i utbildningen för ekologisk hållbarhet (SOU, 2004:104). Björneloos (2011) och Helldén och Helldéns forskning visar att det är viktigt att barn i tidig ålder får möta och arbeta för att förstå att förstå begreppen biologisk mångfald och ekosystem. En möjlighet kan vara att
30
lärarna i studien undervisar om områdena även om de inte kopplar dem till begreppet ekologisk hållbarhet.
5.1.2 Ekologisk hållbarhet i praktiken
Hur lärarna uppfattar begreppet ekologisk hållbarhet syns i deras undervisning och deras val av innehåll. Enligt Öhman & Öhman (2012) påverkas undervisningsinnehållet av vad lärare väljer att inkludera eller exkludera, vilket i slutänden påverkar vilka kunskaper eleverna får med sig.
Mitt resultatet visar att samtliga lärare tycker att det är viktigt att elever får miljöundervisning, något även Helldén & Helldéns (2008) forskning är enig om. Helldén & Helldén menar att miljöundervisning i tidig ålder skapar ett engagemang hos barn för miljöarbete. Även Hacking and Barratt (2007) poängterar detta. Majoriteten av lärarna beskriver att det är bra att eleverna får utveckla kunskaper om miljöarbete i undervisningen för att skapa en miljömedvetenhet och ansvarstagande hos eleverna. Hacking & Barratts (2007) forskning stämmer överens med resultatet. Hacking & Barratts forskning visar att arbetet med att utveckla miljöengagemang hos barn är nyckeln till att få fram ett ställningstagande för arbetet för miljön. Även Chawla & Cushing (2007) poängterar att det är viktigt att elever får möta verkligheten och får kunskap om hur viktigt det är människan tar hand om allt levande på jorden.
Björneloos (2011) forskning lyfter fördelar med att flytta undervisningen utomhus. Något även Sandell m.fl. (2003) lyfter i sin studie om utomhusundervisning där resultatet visar att undervisning i naturen har positiva effekter på elevernas kunskaper. Trots att forskningen visar att utomhusundervisning är positivt för elevers lärande visar mitt resultat att endast en lärare beskriver att det finns fördelar med att flytta lektionerna utomhus. Läraren förklarar att utomhusundervisning kan skapa högre förståelse och delaktighet hos eleverna.
Resultatet lyfter även att en tredjedel av lärarna är oroliga för undervisningen om ekologisk hållbarhet. Lärarna visar oro för att eleverna inte förstår varför de ska lära sig om miljön och vikten av att ta hand om miljön. Enligt lärarna är det en utmaning att få eleverna att se kopplingen mellan sina handlingar och hur det kan påverka miljön. Björneloo (2011) förklarar att undervisningen som byggs efter barnens egna intresseområden och idéer ökar möjligheterna att skapa engagemang hos eleverna. Vidare skriver Björneloo (2011) att lärare har som uppdrag att få eleverna engagerade i stora problem om världen och att det finns många möjligheter att dessa frågor kan knytas an till vardagliga utgångspunkter. Dewey fortsätter på samma spår och förklarar att skolan ska knyta an och bygga på elevernas levda erfarenheter och att undervisningen ska
31
hänga samman med elevernas vardag (Sund & Sund, 2017). En tredjedel av lärarna är i linje med forskningen och lyfter att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper behöver tas i åtanke och att man bygger vidare på det när man planerar undervisningen.
Dewey beskriver att praktiska inslag i undervisningen kan hjälpa kunskapsinlärningen hos elever och att det därför är viktigt att låta teoretiska moment prövas praktiskt i klassrummet. Enligt Dewey lär sig individen genom att göra, kommunicera, utforska och experimentera (Sund & Synd, 2017). Mitt resultatet stämmer överens med forskningen, där majoriteten av lärarna i studien förklarar att de arbetar praktiskt med ekologisk hållbarhet på olika sätt såsom källsortering och att gräva ned olika material för att låta eleverna följa och diskutera de olika materialens nedbrytningsprocess.