Samspelet mellan eleverna upplevs oftast som något positivt och lärorikt. Eleverna upplever dels en musikalisk utveckling, dels en social utveckling. Dessa upplevelser stärks av Säljös (2017) beskrivning om att ett lärande sker i det sociala samspelet som förespråkas i det sociokulturella perspektivet. Vidare kan vi se ensembleämnet som en social aktivitet där eleverna får möta och samspela med varandra. Säljö (2014, s. 105) beskriver skolan som en mötesplats där samspel och lärande äger rum mellan individer och det finns tydliga kopplingar till denna teori. I den föreliggande uppsatsen spelar den sociala interaktionen en stor roll för elevernas upplevelse av ensemblekurserna.
Håkansson & Sundberg (2014, s. 63) beskriver den sociala interaktionen som en central del i det sociokulturella perspektivet. Detta stärks även av Säljös (2017, s. 263)
beskrivning att interaktionen, som även sker mellan eleverna, ger skolan en central roll för deras utveckling. Vidare i analysen visar eleverna likväl stöttning till varandra och bidrar till varandras utveckling under undervisningen. Vissa elever kan beskrivas som mer kompetenta inom vissa områden och ger stöttning till elever som inte besitter den önskade kunskapen. Dessa elever medverkar här i andra elevers proximala
utvecklingszon. Säljö (2017, s. 260) menar att dessa mer kompetenta aktörer gör kunskap tillgänglig. Informanterna i den föreliggande uppsatsen ger beskrivningar om mer kompententa aktörer som kan kopplas till denna teori som agerar i den proximala utvecklingszonen. De mer kompetenta elever beskrivs som extralärare då de förklarade, förtydligade och visade elever lösningar på problem. I dessa situationer får dessa elever en väldigt stor betydelse för andras elevers kunskapsutveckling och de framträder även som förebilder. Även detta scenario förstärker då teorierna kring vikten av det sociala samspelet för utvecklingen hos eleverna. Vid inflytande av låtval förekommer det situationer då samspelet mellan eleverna brister. Eleverna kunde kritisera andras låtval då det inte passade deras egna personliga referenser. Det framkommer två olika
scenarion där lärarna agerar på två olika sätt som ger helt olika resultat. Elever som
kritiserade eller visade misstycke till andras elevers låtval kunde bli tillrättavisade av läraren.
I scenariot där läraren tillrättavisade eleverna att inte kritisera eller visa misstycke till andras låtval, stärks av de teorier som framkommit från Säljö (2017; 2014) och
Håkansson & Sundberg (2014). De båda lyfter fram vikten av den sociala interaktionen som sker i skolan som skapar ett lärande. Konflikten som uppstod i klassrummet löstes av läraren och det framkommer en ökad förståelse bland eleverna efter lärarens
tillrättavisande. Den sociala interaktionen, som i detta fall skedde mellan elev och lärare, bidrog till en ökad förståelse om musiksmaken som något personligt och ska inte kritiseras eller nedvärderas. Detta kan sättas i kontrast till avsaknaden av socialt samspel från andra lärare vid andra situationer som förekom bland de andra informanterna. När eleverna visade på missnöje till andras låtval sjönk stämningen i gruppen. Anledningen var då elevernas personliga referenser då sångerskorna inte ville sjunga de låtar som valdes. Maktfördelningen blir i denna grupp orättvis i då sångerskorna upplevdes ha mer makt än instrumentalisterna. Detta resulterade i ett misstycke bland eleverna samt upplevelsen av att ej bli hörd. Denna upplevelse kan kopplas till artikeln av Aston och Lambert (2010) där de belyser elevernas upplevelser som negativa om deras förslag upplevs att inte tas på allvar. Det bildas på samma sätt, som det beskrivs i artikeln, en barriär mellan elev och skola. Denna barriär, i den föreliggande undersökningen, kan tolkas som den bristande entusiasmen som upplevs bland eleverna. De elever som inte upplever inflytande över utbildningen i samma grad som de andra känner sig åsidosatta och omotiverade för vidare prestationer. Fortsättningsvis menar Aston och Lambert (2010) att ett fungerande elevinflytande leder bland annat till en positivare inställning till skolan. Scenariot där vissa elever upplever ett mindre inflytande visar på en negativ inställning till skolan när elevinflytandet inte fungerar. Det sociala samspelet i denna grupp resulterar till något negativt och kan tolkas som ett resultat av lärarens icke-agerande. Men resultatet visar även en mer positivare inställning till undervisningen vid ett fungerande inflytande. Vidare framkommer bland andra informanter ett stort
inflytande vi val av repertoar. Inflytandet ökar efter elevernas prestationer och mognad och beskrivs som något positivt. Fortsatt visar det sig i den föreliggande undersökning, likt i Falthins (2015) doktorsavhandling, en positiv effekt av den positiva
gruppdynamiken vid planering av övningstillfällen. Elevernas positiva inställning,
gemensamma strävan till ett bra resultat samt det sociala värdet som finns inom
ensemblen motiverar eleverna till att styra upp övningstillfällen utöver undervisningen.
8 Sammanfattning
Följande kapitel sammanfattar slutsatsen av resultatet och diskussionen.
Undersökningen visar att elevernas upplevelser kring elevinflytande tenderar vara relativt lika, men det framkommer vissa skillnader. Sammanfattningsvis visar resultatet två områden där eleverna upplever inflytande. Inflytande över val av repertoar och val av instrument. När eleverna ges möjlighet att påverka repertoar har det en positiv effekt för eleven. När eleverna får bestämma över repertoaren väljer de låtar som de själva har en personlig anknytning till. Det kan vara låtar som de själva gillar och låtar som brukar spelas i vissa sammanhang eller i vissa gemenskaper. Det förekommer dock tillfällen där vissa elever i ensemblerna inte får utöva lika stort inflytande då andra elever i klassen har mer makt. Eleverna upplever då en försämrad självkänsla och inställning till ämnet. När det kommer till val av instrument i ensemblen upplever majoriteten att de kan utöva ett annat instrument än sitt huvudinstrument. Det som utgör skillnaden mellan de olika deltagarna är hur läraren arbetar med detta i sin undervisning. Vissa lärare är väldigt uppmuntrande och motiverar eleverna att testa andra instrument i ensemblen.
Vissa elever visar inte samma ambitioner när det kommer till utövande av flera instrument. De elever med högre ambition eller nyfikenhet upplever möjligheten till utövande av andra instrument som positivt och utvecklande. Det som utmärker sig mest i denna undersökning är effekten av de sociala interaktionerna mellan eleverna i
ensemblen. Eleverna beskriver ett fungerande samarbeta mellan varandra och ett utbyte av kunskap. Eleverna lär sig fungera i en grupp och bedriva demokratiska handlingar vid val av repertoar och övningstillfällen. Med hjälp av styrning från lärare lär sig eleverna utvecklas både musikaliska men lik väl i sociala kunskaper. De tillfällen där läraren inte är lika närvarande för att styra upp konflikter i gruppen påverkas den sociala interaktionen avsevärt. Det bildas maktfördelningar i gruppen och de elever som får mindre makt visar på en bristande motivation till ämnet. På så vis visar det hur gruppen kan påverka inställningen till ämnet. En fungerande grupp bidrar till en positiv syn på ämnet och motiverar elever till att vilja prestera, i motsatts till eleverna som tappar motivation då gruppen inte tenderar till att fungera lika bra.