I denna studie framkommer det ett exempel om ojämna maktfördelningar i
ensemblegruppen. Dessa fördelningar bidrar till att sångerskor/sångare får mer makt och kan utöva mer inflytande än instrumentalisterna. Det hade varit av intresse ur ett
elevperspektiv undersöka hur maktpositionerna upplevs i en ensemble, vad som skapar dem samt hur dessa kan motverkas. Det hade även varit intressant att veta hur det upplevs från en lärares perspektiv och hur läraren väljer att bemöta detta. I det scenariot som framkom med de ojämna maktfördelningarna fanns det en önskan om ett agerande från läraren. Ett liknande scenario i samma undersökning agerade läraren vid konflikten och eleverna upplevde att de fick en ökad förståelse för hur den sociala
kommunikationen kunde förbättras. Dessa två olika upplevelser visar två helt olika utgångpunkter på resultatet av lärarens agerande. Därför hade det även varit intressant att undersöka hur läraren ser på maktfördelning och konflikthantering.
Referenser
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod : En handbok (Upplaga 2. ed.).
Stockholm: Liber.
Aston, Hermione J. & Lambert, Nathan. (2010). Young people´s views about their involvement in decision-making. Educational Psychology in Practice, 26(1), s. 41-51.
Doi: https://doi.org/10.1080/02667360903522777
Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. (2012). Social research methods. (4. ed.) Oxford: Oxford University Press.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm:
Liber.
Daniels, H. (2001). Vygotsky and pedagogy. London ; New York: Routledge/Falmer.
Ekholm, M., & Scherp, H. (2014). Det goda lärandets grunder (1. uppl.. ed.). Malmö:
Gleerup.
Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009. Linköping.
Ericsson, C. (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse:
moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Diss. Lund : Universitet, 2002. Malmö.
Eriksson-Zetterquist, U., Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (2., [utök. och aktualiserade] uppl. s.37, 44, 49–50) Stockholm: Liber.
Falthin, A. (2015). Meningserbjudanden och val [Elektronisk resurs] en studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet. Diss. Lund : Lunds universitet, 2015.
Stockholm. Hämtad från
https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/meningserbjudanden-och-val-en- studie-om-musicerande-i-musikundervisning-paa-hoegstadiet(c67228cf-2996-49e6-9f46-b99c850b3162).html
Fejes, A., Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejers
& R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (3. Uppl.) Stockholm: Liber.
Forsberg, E. (2000). Elevinflytandets många ansikten. Diss. Uppsala: Univ.. Uppsala.
Georgii-Hemming, E., Westvall, M. (2010). Music education – a personal matter?:
Examining the current discourses of music education in Sweden. British Journal of Music Education, 27(1), s. 21-33. Doi:
https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1017/S0265051709990179
Hallam, S., Creech, A., & McQueen, H. (2016). Pupils’ perceptions of informal learning in school music lessons. Music Education Research, 20(2), s. 213–230. Doi:
https://doi.org/10.1080/14613808.2016.1249358
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling [Elektronisk resurs] lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk
forskning i Sverige. 17(3–4), s. 152–170). Hämtad från https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/2462/2241
Karlsson, M. (2002). Musikelever på gymnasiets estetiska program: en studie av
elevernas bakgrund, studiegång och motivation. Diss. Lund : Universitet, 2002. Malmö.
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder : Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (Femte upplagan. ed.). Lund:
Studentlitteratur.
Petersson, O., Saxin, S. (2011). Elevinflytande på gymnasieskolan En
intervjuundersökning om vad fyra lärare och tolv elever anser om elevinflytandet på det estetiska programmet. (C-uppsats, Linnéuniversitetet, Institution för kulturvetenskaper)
hämtad 2020-11-26 från
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:424910/FULLTEXT01.pdf
Rennstam, J., Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P.
Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (2., [utök. och aktualiserade] uppl. s.
224) Stockholm: Liber.
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (Upplaga 4).
Stockholm: Liber.
Rönnlund, M. (2013) Elevinflytande i en skola i förändring. Utbildning och demokrati, 22, (1), s. 65–83.
Selberg, G. (2001). Främja elevers lärande genom elevinflytande. Lund:
Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011a). Läroplan för gymnasieskola. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2011b). Läroplan för ämnet musik i gymnasieskolan. Hämtad från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-
i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp
%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DMUS%26courseCode%3DMUSK%25C3%2596 S01%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_MUSK%C3%96S01
Skolverket (2015). Delaktighet för lärande. (1. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2019). Elevinflytande och elevråd. Hämtad från
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/smanavigation-elevers-rattigheter/elevinflytande-och-elevrad
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (red.), Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade]
uppl. s. 23) Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2017). Den lärande människan: teoretiska traditioner. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö, Caroline Riberg (red.), Lärande skola bildning: Grundbok för lärare (s.
261) Stockholm: Natur & Kultur
Utbildningsdepartementet (2006). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94 : Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Warne, M. (2013). Där eleverna är: ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa. Diss. (sammanfattning) Östersund : Mittuniversitetet, 2013. Östersund.
Bilagor
Bilaga 1 Missivbrev
Jag heter Jan Ekberg och studerar till ämneslärare med inriktning musik på Linnéuniversitetet i Växjö och arbetar nu med mitt examensarbete.
Undersökningen och grunden till mitt examensarbete är riktad till dig som studerar eller har studerat på ett musikestetiskt gymnasium då jag är intresserad av dina upplevelser om hur du upplever/upplevde undervisningen med fokus på elevinflytande i ämnet ensemble.
Jag vill intervjua dig som har studerat eller studerar kursen ensemble. Intervjun kommer att bestå av några frågor kring dina upplevelser om undervisningen. På grund av
rådande omständigheter med Covid-19 kommer intervjun att ske via zoom och kommer att spelas in för att sedan kunna transkriberas. Värt att nämna är att det enbart är ljud som kommer att spelas in och inte video. Intervjun räknas med att ta ca 30 minuter.
Deltagandet för denna studie är helt frivillig och du kan när som helst avbryta din medverkan under intervjun eller studien. Ditt deltagande kommer att vara konfidentiellt och ditt deltagande kommer att enbart att användas för denna forskning och efter genomförd studie kommer ljudinspelningarna att raderas.
Finns det några frågor kring deltagandet kan ni höra av er till mig.
Jag hoppas på och ser fram emot ditt deltagande.
Med vänliga hälsningar
Student; Jan Ekberg je223cd@student.lnu.se
Handledare; Petra Assarsson petra.assarsson@lnu.se
2020-11-12
Linnéuniversitetet
Bilaga 2 Intervjuguide
Hur upplever/upplevde du elevinflytandet i ensembleämnet?
Känner/kände du dig delaktiga vid val av låtmaterial eller genre? Varför/Varför inte?
Får ni/fick ni vara delaktiga vid arrangering av låtarna och påverka
undervisningsmaterialet? Uppmuntras/uppmuntrades ni till konstnärligt och musikaliskt uttryck?
Får/fick ni vara delaktiga vid val av instrument?
Vilka instrument får/fick användas? Finns/fanns det önskemål om andra instrument?
Är/var svårighetsgraden anpassad efter er elever? Hur anpassar/anpassade läraren den efter er?
Hur hanterade läraren situationen när det uppstod problem i undervisningen? Frågade läraren er om lösningar, förenklade hen låtar?