Redan tidigare angavs att samtliga tillfrågade skattekonsulter påpekar att långt ifrån alla företag idag upprättar någon form av dokumentation över de interna gränsöverskridande transaktionerna.
Vidare har vi även redogjort för att en ökande konkurrens om skatteunderlagen mellan stater har
gjort att svenska företag har hamnat i dubbelbeskattningssituationer. Implementeringen av en uttrycklig dokumentationsskyldighet avseende internprissättning kommer därför att medföra flera viktiga effekter för den stora grupp av företag som inte redan till fullo uppfyller de kommande dokumentationskraven.
4.3.1 Ekonomiska för- och nackdelar
Intervjuobjekten och då främst skattekonsulterna påpekar att företagen ser väldigt få ekonomiska fördelar med de nya reglerna. Marika Wedenberg säger att fördelen är att olika företag inom en koncern blir uppmärksammade på av vikten att hantera de interna transaktionerna korrekt.
Övriga respondenter säger att den största ekonomiska fördelen för företagen är att det vid införandet av dokumentationsskyldigheten blir klart för företagen vad som gäller och vilken dokumentation som krävs. Mats Emanuelsson säger att då företaget har upprättat en fullständig dokumentation kan denna visas upp för Skatteverket om Skatteverket skulle ifrågasätta någon prissättning, vilket sparar både tid och resurser för företagen vid en skatterevision. Nils von Koch påpekar även att tack vare att osäkerheten försvinner, minskar riskerna för företagen att hamna i kostnadskrävande tvister med Skatteverket. Riskerna för att beläggas med skattetillägg minskar därmed också.
Enligt flera respondenter kan ökade dokumentationskrav även leda till att koncernens totala skattekostnad minskar. Skattekonsulterna samt Jan-Olov Larsson och Marika Wedenberg säger nämligen att en grundlig översyn av verksamheten, vilket krävs vid upprättande av en dokumentation, kan uppmärksamma företagen på eventuella delar av verksamheten som bör omstruktureras eller effektiviseras. Nils von Koch säger exempelvis att genom att flytta funktioner och risker från ett land till ett annat förändras prissättningen, vilket även i sin tur påverkar koncernens skattekostnad. Vidare hävdar respondenterna att koncernens totala skattekostnad kan minska genom att koncerner, som tidigare beskattat en för stor andel av vinsten i länder med höga dokumentationskrav, upptäcker att en större andel bör beskattas i Sverige. Den totala skattekostnaden minskar därmed i flera fall eftersom Sverige fortfarande har en relativt låg bolagsskatt i jämförelse med många andra länder.
Trots att vissa ekonomiska fördelar finns med ökade dokumentationskrav säger våra intervjuobjekt att företagarna är övervägande negativa till den kommande regleringen.
Skattekonsulterna och Marika Wedenberg hävdar att de ekonomiska nackdelarna med regleringen är en utökad administrativ börda vilket medför en ytterligare kostnad för de svenska företagen. Nils von Koch påpekar även att den största kostnaden för företagarna uppstår det
första året då företagen måste få den praktiska hanteringen med att upprätta dokumentation att fungera. Exempelvis måste många företag anställa ny personal eller anlita konsulter till att upprätta dokumentationen. Han säger även att kostnader därefter uppstår med att uppdatera och sammanställa dokumentationen. Dessa kostnader är dock lägre.
Pär Magnus Wiséen nämner även att dokumentationskraven kan komma att bli särskilt betungande för de små och medelstora företagen. Som nämndes tidigare i avsnitt 3.4.2.1 anser regeringen att dokumentationsskyldigheten bör bli av tämligen okomplicerad för små och medelstora företag då deras internprissättningstransaktioner är av begränsad omfattning. Under vår intervju med Joakim Fällman hos Finansdepartementet bekräftar han även dessa uppgifter.
Enligt Wiséen samt flera av propositionens remissinstanser är det dock inte alltid att så är fallet.
Nils von Koch säger till exempel att många av de mindre företagen inte har resurserna för att upprätta en dokumentation och att det därmed kommer att bli minst lika komplicerat för dessa företag.
Oenighet råder även kring vilken den totala kostnaden för de svenska företagen kommer att bli till följd av att dokumentationskraven träder ikraft. Riksskatteverket har i sin rapport beräknat företagens sammanlagda årliga kostnader till 50-100 miljoner kronor.40 Flera remissinstanser har dock kritiserat dessa uppgifter och menar att företagens kostnader är kraftigt underskattade.
Såväl Skatteverkets beräkningar som remissinstansernas synpunkter utgår dock från att även en uppgiftsskyldighet i deklarationen skulle införas vilket inte är fallet. Regeringen har gjort den bedömningen att kostnaderna beräknade av Skatteverket till övervägande del är att hänföra till uppgiftsskyldigheten i deklarationen. Regeringen tror därmed, vilket även bekräftats av Joakim Fällman, att kostnaderna för företagen bör bli tämligen begränsade eftersom företagen i praktiken redan måste upprätta dokumentation för att kunna åsätta skattemässigt korrekta internpriser.41
4.3.1.1 Både ekonomiska fördelar och nackdelar
Trots att företagarna genomgående är relativt negativa till regleringen finns enligt våra intervjuobjekt flera positiva ekonomiska effekter med dokumentation. Vi delar respondenternas uppfattning om att företagen kan göra många viktiga resursbesparingar genom ökad säkerhet om vad som gäller och genom att göra den grundliga översynen av verksamheten som dokumentationen kräver.
40 RSV:s rapport s. 45 f.
41 Regeringens proposition s. 123 f.
Emanuelsson och von Koch säger som vi nämnde tidigare till exempel att företagen kan spara resurser genom att veta vad som gäller och därav kunna upprätta en fullständig dokumentation. I enlighet med dem menar även vi att företagen kan spara resurser vid en skatterevision eftersom företagen då kan visa dokumentationen för Skatteverket. Vidare anser vi att genom att företagen vet vad som gäller minskar riskerna för att hamna i kostnadskrävande tvister med Skatteverket och att beläggas med skattetillägg.
Vi är även av samma uppfattning som skattekonsulterna samt Jan-Olov Larsson och Marika Wedenberg att ökade dokumentationskrav kan leda till att koncernens totala skattekostnad minskar. Då verksamheten ses över kan företagen uppmärksamma att verksamheten bör omstruktureras genom att funktioner och risker flyttas mellan länderna. Vi anser att detta kan förändra prissättningen inom koncernen vilket även von Koch framhåller. Respondenterna påpekar också att flera företag tidigare har beskattat en för stor andel av koncernens vinst i länder där dokumentationskraven är stränga för att undvika konflikter med Skattemyndigheterna i dessa länder. Då Sverige nu kommer att ha dokumentationskrav och företagen därmed även kommer att se över sin verksamhet och beskattning hävdar vi tillsammans med respondenterna att koncernernas totala skattekostnad kan minska. Detta genom att företagen upptäcker att en större andel av vinsten egentligen skall beskattas i Sverige. Den svenska bolagsskatten är fortfarande relativt låg vilket kan minska de totala skattekostnaderna. Vi anser dock att det även är viktigt att påpeka att de totala skattekostnaderna även kan komma att öka i de fall Sveriges bolagsskatt är högre än i det andra landet.
Enligt skattekonsulterna och Marika Wedenberg medför regleringen även negativa ekonomiska effekter för de svenska företagen i form av en utökad administrativ börda. Eftersom många företag för närvarande inte upprättar någon dokumentation anser vi, i enlighet med von Kochs uttalande, att dokumentationskraven initialt kommer att innebära stora kostnader för dessa företag. Vidare uppstår även kontinuerliga kostnader för att uppdatera uppgifter och sammanställa dokumentationen.
Vad gäller de små och medelstora företagen bedömer vi i enlighet med Wiséen, att regeringens antaganden i propositionen i många fall är felaktiga eftersom även vissa av dessa företag har omfattande internprissättningstransaktioner. Dokumentationskraven för många mindre företag kan därför komma att bli väldigt betungande då dessa inte har tillgång till samma resurser som de större företagen och kan exempelvis tvingas hyra in kostnadskrävande konsulttjänster.
I fråga om de totala årliga kostnaderna för de svenska företagen har vi svårt att ha någon uppfattning om i vilken storleksordning de kan komma att hamna. Vi anser dock att Skatteverkets beräkningar på 50-100 miljoner per år förefaller mer rimliga än regeringens antagande att kostnaderna bör bli tämligen begränsade, trots att ingen uppgiftsskyldighet i deklarationen kommer att införas.
4.3.2 Företagens möjligheter till skatteplanering
Ovan konstaterades att ekonomiska resurser kan sparas genom att företagen ser över sin verksamhet i anslutning till att dokumentation upprättas samt genom att uttryckliga regler medför att företagen vet vad som gäller. Enligt samma resonemang hävdar skattekonsulterna samt Jan-Olov Larsson och Marika Wedenberg även att företagens möjlighet till skatteplanering ökar då dokumentationsskyldigheten träder ikraft. Wedenberg säger exempelvis att företagens möjlighet till skatteplanering kan förbättras till följd av att de interna transaktionerna ses över. Företagen kan då upptäcka flöden som bör förändras eller kan genomföras på ett mer effektivt sätt. Hon påpekar dock också att huruvida denna genomgång leder till en positiv eller negativ skatteeffekt beror på hur förändringen bör genomföras. Enligt skattekonsulterna leder dock en översyn av verksamheten övervägande till positiva ekonomiska effekter vilket även fastställdes ovan.
Då skatteplanering diskuteras måste dock laglig skatteplanering skiljas från olaglig. Ovan diskuterades den form av skatteplanering som är skatterättligt tillåten, det vill säga att företagets skatteplanering inte innebär att en felaktig internprissättning tillämpas. Vad gäller olaglig skatteplanering där företagen genom oriktig prissättning överför vinster från ett land till ett annat framhåller skattekonsulterna, Jan-Olov Larsson och Joakim Fällman att denna möjlighet kommer att minska.
Larsson hos Skatteverket påpekar till exempel att möjligheterna till otillåten skatteplanering kommer att minska eftersom företagen måste lämna ett underlag över hur prissättningen har gjorts. Tidigare har underlag inte krävts på samma sätt vilket har gjort det lättare för företagen att inkonsekvent fastställa sina interna priser efter vad som passar bäst för tillfället. Han tror därmed att möjligheterna till otillåten skatteplanering kommer att minska avseende den interna prissättningen av gränsöverskridande transaktioner.
Något Mats Emanuelsson påpekar är dock att det är ovanligt att ett företag medvetet åsätter en prestation ett felaktigt internpris. Vanligtvis då ett företags interprissättning skattemässigt felaktig är företaget omedvetet om detta. Vidare säger han att en grundlig genomgång av
intressegemenskapens verksamhet vid upprättande av en dokumentation uppdagar de felaktiga priserna för företaget och leder till en förändring.
4.3.2.1 Möjligheterna till skatteplanering påverkas
Utifrån vad som framkommit under våra intervjuer hävdar vi att företagens möjligheter till skatteplanering kommer att påverkas av införandet av uttryckliga dokumentationskrav.
Avseende laglig skatteplanering säger, som ovan nämndes, skattekonsulterna samt Larsson och Wedenberg att företagens möjlighet till skatteplanering kommer att öka. Vi finner deras resonemang som väldigt sannolikt och hävdar därför att företagens möjligheter att utföra en skatteplanering på ett skatterättsligt korrekt sätt förbättras. Vår bedömning är nämligen att företagen genom att noga se över sin verksamhet i samband med att dokumentation upprättas, kan komma att upptäcka vissa förändringar som kan göras för att förbättra intressegemenskapens skattemässiga situation. Exempelvis kan företagen genom att flytta vissa funktioner till ett annat land inom intressegemenskapen förändra den interna prissättningen så att priserna blir mer skattemässigt fördelaktiga.
Vad gäller olaglig skatteplanering anser skattekonsulterna samt Larsson och Fällman att denna möjlighet kommer att minska, vilket vi instämmer med. Företagen måste, efter att dokumentationskraven träder ikraft, lämna ett mycket utförligt underlag till Skatteverket över den interna prissättningen. Vi finner därför att det kommer bli svårare för företagen att ha en skattemässigt felaktig internprissättning utan att detta upptäcks av Skatteverket. Som vi konstaterade i avsnitt 4.2.2.1 kommer dokumentationskraven förbättra Skatteverkets granskningsmöjligheter vilket ytterligare stödjer detta resonemang. Vi bedömer därför även att en effekt av att ökade dokumentationskrav implementeras år 2007 är att företagens möjlighet till olaglig vinstöverföring från ett land till ett annat kommer att minska.
4.3.3 Risker för dubbelbeskattning
Som tidigare nämnts kan det faktum att länder har olika skatterättliga bestämmelser samt att en konkurrenssituation om skatteunderlagen har uppstått mellan olika länder ge upphov till dubbelbeskattning.
Skattekonsulterna samt Jan-Olov Larsson och Joakim Fällman hävdar samtliga att riskerna för dubbelbeskattning bör minska efter implementeringen av dokumentationskraven. Fällman säger exempelvis att en genomtänkt prissättningspolicy, vilket krävs för att fullgöra dokumentationskraven, reducerar riskerna för företag att hamna i dubbelbeskattningssituationer.
Han säger även att riskerna minskar då dokumentationskrav finns i båda de länder vars skattemässiga anspråk har påverkats av interna gränsöverskridande transaktioner.
Larsson uttalar dock reservationen att en förutsättning för att dubbelbeskattningen skall minska är att dokumentationen minskar antalet skatterättsliga tvister mellan företagen och Skatteverket. Vidare säger Nils von Koch att införandet av dokumentationskraven initialt kan leda till ökad risk för ekonomisk dubbelbeskattning för företagen. Motiveringen är att om företagen tidigare haft en viss prissättning, men vid upprättandet av dokumentationen konstaterar att denna var felaktig och därmed ändrar priserna, kan detta komma att skapa diskussioner med Skattemyndigheterna i både Sverige och det andra berörda landet.
Marika Wedenberg är av en något annorlunda åsikt i jämförelse med övriga respondenter.
Hon uttrycker att hon inte tror att de nya dokumentationskraven kommer att innebära någon avgörande skillnad avseende riskerna för dubbelbeskattning. Istället får skattskyldiga förlita sig på att respektive land uppträder korrekt och tillämpar de avtal mellan stater som finns i frågan.
4.3.3.1 Minskade risker för dubbelbeskattning
Som angivits ovan påstår skattekonsulterna samt Larsson och Fällman att dokumentationskraven bör minska riskerna för dubbelbeskattning. Bakgrunden är att företagen genom att ha en fullständig dokumentation upprättad kommer att ha en välmotiverad prissättning samt att Sverige i likhet med många andra länder kommer att ha uttryckliga dokumentationskrav. Vissa respondenter uttrycker dock en viss tveksamhet i frågan. Wedenberg säger till och med att hon inte tror att regleringen kommer att innebära någon avgörande skillnad.
Vår uppfattning är dock att riskerna för dubbelbeskattning bör minska med samma motivering som de förstnämnda respondenterna. Som vi tidigare angivit minskar riskerna för dubbelbeskattning då samstämmighet av regleringar råder mellan olika länder. Vidare har vi tidigare i avsnitt 4.3.1.1 konstaterat att vi tror att företagens risk att hamna i konflikter med Skatteverket kommer att minska vilket besvarar Larssons reservation att antalet skatterättsliga tvister måste minska för att risken för dubbelbeskattning skall minska. I fråga om uttalandet av von Koch tror dock även vi att riskerna för dubbelbeskattning initialt kan komma att öka i de fall företagen i samband med att en dokumentation upprättas ändrar en tidigare medvetet eller omedvetet felaktig internprissättning.