Företag befaras ignorera regleringen

Skattekonsulterna samt Jan-Olov Larsson och Marika Wedenberg säger samtliga att regeringens val att inte införa en särskild sanktion kan komma att medföra att vissa företag inte kommer att upprätta någon fullständig dokumentation. Joakim Fällman är av den uppfattningen att nuvarande sanktioner är tillräckliga men vi hävdar i enlighet med förstnämnda respondenter att många företag inte kommer att upprätta dokumentation över den interna prissättningen. Som Pär Magnus Wiséen nämner tror även vi att det många gånger inte kommer att finnas tillräckliga incitament för företagen att upprätta någon dokumentation.

42 Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

I avsnitt 4.3.1.1 konstaterade vi att dokumentation kan vara väldigt resurskrävande för företag att upprätta vilket medför att det många gånger är billigare för företagen att inte göra det. Den enda kostnadskrävande påföljden som finns för närvarande då dokumentation inte upprättats är vite. Såväl skattetillägg som skönstaxering handlar endast om att korrigera skattebeloppet till dess korrekta belopp om företagen redovisat ett felaktigt belopp. Företagens skattekostnad kan därmed endast ökas om den är felaktig och företagen beläggs därmed inte med någon ytterligare kostnad som bestraffning för att lämnade uppgifter var felaktiga eller ofullständiga. Trots att vi bedömer att vissa företag kommer att ignorera den kommande regleringen eller åtminstone inte kommer att ge dokumentation någon stor prioritet hävdar vi dock att flertalet företag är laglydiga och vill inte riskera att hamna i konflikt med Skatteverket. Därmed är vi av den uppfattningen att de flesta företagen kommer att välja att följa reglerna.

Vid skatterevisioner kommer dock Skatteverket ibland att upptäcka att företagen inte har upprättat någon dokumentation. På grund av detta menar vi i enlighet med Wiséen och von Koch att effekterna för Skatteverket kommer att bli att deras arbete försvåras något i jämförelse med om en särskild sanktion hade införts. Vi hävdar att Skatteverket kommer att få lägga onödigt stora resurser på att försöka förmå företag att upprätta en dokumentation samt på att själva upprätta dokumentation i de fall företagen inte gör det själva.

Till följd av detta är vår uppfattning att de positiva effekter för Skatteverket avseende ekonomiska fördelar, ökade granskningsmöjligheter och effekter på Sveriges skatteunderlag som vi diskuterat i avsnitt 4.2 inte kommer att bli riktigt lika omfattande som de med en särskild sanktion hade kunnat bli. I likhet med effekterna för Skatteverket hävdar vi även att effekterna för företagen, i de fall de väljer att inte upprätta någon dokumentation, blir att inte heller de effekter som konstaterats i avsnitt 4.3 kommer att bli lika omfattande som om en särskild sanktion hade införts.

5 Slutsatser

Syftet med denna uppsats var att undersöka och redogöra för vilka effekter de nya dokumentationsreglerna avseende prissättningen vid gränsöverskridande interna transaktioner kan väntas få för Skatteverket och de företag som omfattas av reglerna.

Till att börja med har vi kommit till den slutsatsen att de regelmässiga förändringarna då dokumentationskraven införs från och med januari 2007 egentligen är väldigt små. För att företagen skall kunna känna till att internprissättningen är upprättad enligt armlängdsprincipen krävs i princip redan att företagen löpande upprättar någon form av dokumentation. Då vi dock

även har kommit fram till att många svenska företag idag trots detta inte har någon dokumentation hävdar vi att den kommande dokumentationsskyldigheten medför flera viktiga effekter både för Skatteverket och för företagen.

Avseende effekterna för Skatteverket är en av slutsatserna att dokumentationskraven kommer att medföra såväl positiva som negativa ekonomiska effekter. Tack vare den ökade tillgången till information som dokumentationen kommer att medföra effektiviseras Skatteverkets granskning och de spar därmed viktiga resurser. De nya reglerna kommer dock även medföra kostnader i form av 5-10 miljoner kronor årligen för bland annat utbildning och systemunderhåll samt initiala kostnader på ett par miljoner för systemuppbyggnad, spridning av information och framtagande av allmänna råd.

Vidare har vi kommit till slutsatsen att Skatteverkets möjligheter till att granska och bevisa felaktig internprissättning kommer att förbättras eftersom tillgången till information om företag och deras principer för prissättning ökar. Vi är dock av den åsikten att Skatteverket också i fortsättningen kan komma att ha vissa svårigheter att vinna rättsliga tvister i frågan. Även med tillgång till omfattande information kan det nämligen vara svårt att fastställa om ett pris är korrekt eller inte då det i regel inte finns ett exakt pris som är riktigt.

I fråga om Sveriges skatteunderlag är slutsatsen att det antagligen kommer att öka något.

Många företag har tidigare valt att beskatta en för stor andel av intressegemenskapens vinster i länder med höga krav på dokumentation för att undvika konflikter med Skattemyndigheterna i det landet. Fortsättningsvis kommer dock även Sverige att ha dokumentationskrav vilket bör korrigera detta beteende något. Eventuellt kommer dock inte ökningen att fullständigt motsvara den del som rättmätigen borde beskattas i Sverige av den anledningen att vissa företag kommer att vara tveksamma till att ändra sin prissättning. En plötslig förändring av vinsterna och internprissättningen kan nämligen leda till konflikter med Skattemyndigheterna i de länder som påverkas.

Vi har även kommit till vissa slutsatser angående dokumentationskravens effekter för de företag som omfattas av reglerna. I likhet med Skatteverket medför ökade dokumentationskrav både positiva och negativa ekonomiska effekter. En av de positiva ekonomiska effekterna är resursbesparingar vid eventuella skatterevisioner, då företagen genom att visa upp sin dokumentation kan visa för Skatteverket på vilka grunder prissättningen har gått till. Vidare kan i vissa fall koncernens totala skattekostnad minska till följd av en effektivisering av verksamheten i samband med att verksamheten ses över. De negativa ekonomiska effekterna orsakas av en

utökad administrativ börda som kräver resurser. Särskilt för de små och medelstora företagen kan dessa krav komma att bli väldigt ekonomiskt betungande.

Den slutsats vi kommit till avseende företagens möjligheter till skatteplanering är att möjligheterna till laglig skatteplanering ökar och till olaglig skatteplanering minskar. Genom att reglerna på området tydliggörs vet företagen vad som krävs av dem och kan lättare utföra skatteplanering på ett korrekt sätt. Vidare förbättrar ofta en översyn av verksamheten möjligheterna till skatteplanering genom att företagen upptäcker hur den skattemässiga situationen kan förbättras för intressegemenskapen. Vad gäller olaglig skatteplaneringen minskar dessa möjligheter till följd av att Skatteverkets granskningsmöjligheter ökar.

Slutsatsen angående riskerna för företagen att utsättas för dubbelbeskattning är att dessa risker bör minska. Företagen kommer genom att ha en fullständig dokumentation upprättad ha en välmotiverad prissättning, samtidigt som Sverige kommer att få en samstämmighet med många andra länders regleringar avseende dokumentationskrav.

Vi har även nått vissa slutsatser avseende effekter av regleringens specifika utformning för både Skatteverket och företagen. Det faktum att regeringen valde att inte införa någon uppgiftsskyldighet i självdeklarationen kommer att ha till följd att Skatteverkets urvals- och granskningsarbete kommer att försvåras något i jämförelse med om en sådan skyldighet hade införts. För företagen innebär detta att den administrativa bördan blir något mindre. Samtidigt löper dock samtliga företag i princip samma risk att utsättas för resurskrävande skatterevisioner vilket är negativt för de företag vars gränsöverskridande interntransaktioner är av begränsad omfattning. Regeringen valde även att inte införa någon särskild sanktion för de fall dokumentation inte upprättas eller är bristfällig. Den slutsats vi kommit till är att vissa företag därför inte kommer att upprätta någon fullständig dokumentation. De effekter som dokumentationskraven har för Skatteverket och företagen kommer således inte att bli lika omfattande som de hade kunnat bli om en särskild sanktion hade införts.

Avslutningsvis han vi konstatera att dokumentationskraven kommer att medföra flera viktiga effekter för såväl Skatteverket som de företag som omfattas av kraven. Hur omfattande dessa effekter kommer att bli och in vilken utsträckning företagen kommer att välja att följa regleringen är dock mycket svårt att spekulera i. Dessa frågor kommer emellertid att besvaras efter den snart stundande implementeringen.

Referenser

Tryckta källor

Arvidsson, Göran, 1972: Internprissättning, Stockholm: M & B fackboksförlaget AB.

Eiteman, David, Stonehill, Arthur, Moffet, Michael, 2004: Multinational Business Finance, uppl.

10. USA: Pearson Addison Wesley.

Eriksson, Lars Torsten, Wiedersheim-Paul, Finn, 1999: Att utreda, forska och rapportera, uppl.

6. Malmö: Daleke Grafiska AB.

Ernst & Young, Transfer pricing 2003 Global Survey.

Lodin, Sven-Olof, Lindencrona, Gustaf, Melz Peter, Silfverberg, Christer: Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt Del 2, uppl. 10. Lund: Studentlitteratur.

Merriam, Sharan B., 1994: Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Regeringens proposition 2005/06:169, Effektivare skattekontroll m.m.

Riksskatteverket allmänna råd 2003:9: Riksskatteverkets allmänna råd om inventarier av mindre värde att tillämpas fr.o.m. 2004 års taxering.

Riksskatteverkets rapport 2003:5, Uppgiftsskyldighet för internationella företag.

Solvang, Bernt Krohn, Holme, Idar Magne, 1997: Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder, 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Presentation av propositionen Svenska dokumentationskrav 3-6 april 2006.

Internet

KPMG, Svenska bolagsskatter nu högre än genomsnittet i EU, (2006-04-24) http://www.kpmg.se/pages/104051.html

OECD, The OECD, (2006-04-04) http://www.oecd.org

Statistiska centralbyrån, Statistisk årsbok för Sverige 2006. SCB (2006-04-03) http://www.scb.se/templates/publdb/publikation____2725.asp&plopnr=2558

Intervjuer

Emanuelsson, Mats, Deloitte, 2006: Muntlig besöksintervju 2006-04-20.

Fällman, Joakim, Finansdepartementet, 2006: Muntlig besöksintervju 2006-04-28.

Larsson, Jan-Olov, Skatteverket, 2006: Muntlig besöksintervju 2006-04-25.

von Koch, Nils, KPMG, 2006: Muntlig besöksintervju 2006-04-20.

Wedenberg, Marika, Atlas Copco, 2006: Intervju via e-post 2006-05-04.

Wiséen, Pär Magnus, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, 2006: Muntlig besöksintervju 2006-04-25.

Bilagor