6.1. Trafik och användargrupper
Vägåtgärderna förbättrar trafiksäkerheten och tillgängligheten både för de oskyddade trafikanterna och för fordonstrafiken i korsningen.
Genom cirkulationsplatsens utformning ökar trafiksäkerheten och transportkvaliteten samt framkomligheten förbättras i korsningen, vilket är positivt för samtliga trafik- och
användargrupper.
Framför allt kommer framkomligheten och transportkvaliteten att förbättras för kollektivtrafiken som passerar korsningen.
Barriäreffekten för de oskyddade trafikanterna bedöms minska med den planerade gång- och cykelvägen och med de nya passagerna.
6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling
Vägåtgärderna förbättrar trafiksäkerheten och tillgängligheten både för de oskyddade trafikanterna och för fordonstrafiken. De planerade vägåtgärderna medför att
framkomligheten och trafiksäkerheten ökar längs sträckan för näringslivets transporter samt för de övriga trafikanterna. Åtgärderna medför positiva konsekvenser för lokalsamhället och den regionala utvecklingen.
Ombyggnation av korsningen säkerställer god funktion med ökad framkomlighet och förbättrad transportkvalitet och medför att näringslivets behov av vägen tillgodoses och bidrar därmed till den regionala utvecklingen.
6.2.1. Kommunala planer
Två detaljplaner finns i anslutning till korsningen, se figur 6.2-1.
Detaljplan, DP 308 Libbarbo 1:72, Mänsta 1:1 mfl
Vägområdet gör ett intrång i området för detaljplan DP 308. Gällande markanvändning som berörs av vägplan utgörs av väg, torg och parkering. Intrånget bedöms inte strida mot detaljplanens syfte.
Detaljplan, DP 354 Drivmedelsstation i Örbyhus samhälle
Vägområdet gör ett intrång i området för detaljplan DP 354. Gällande markanvändning som berörs av vägplan av gång- och cykelväg, se figur 6.2-2. Intrånget bedöms inte strida mot detaljplanens syfte.
34
Figur 6.2-1. Detaljplaner i anslutning till korsningen.
Figur 6.2-2. Detaljplan, DP 354 Drivmedelsstation i Örbyhus samhälle
35
6.3. Miljö och hälsa
6.3.1. Landskapsbild
Generellt är öppna landskapstyper mer känsliga för vägdragningar då landskapet påverkas visuellt i ett större område. Mindre öppna ytor riskerar påverkas väldigt mycket eller försvinna helt med en vägdragning på grund av bankar eller skärningar. Skogslandskap är tåligare då det generellt är mer slutet till sin karaktär och därför tåligare mot förändringar.
Även områden som redan är påverkade av infrastruktur är generellt mindre känsliga än opåverkade områden.
Den nya cirkulationsplatsen kommer påverka skogslandskapet vid Örbyhuskorsningen relativt lite. Efter ombyggnad förmodas korsningen bli öppnare, ljusare och därmed skapa bättre siktlinjer över landskapet.
Det finns två viktiga övergripande perspektiv som gestaltningen ska relatera och ta hänsyn till: trafikantens upplevelse och åskådarperspektivet. Både för trafikanten och åskådare är det viktigt att kunna överblicka trafiksituationen för att känna sig trygg och bekväm.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden bli små.
6.3.2. Naturmiljö
Samtliga naturvärdesobjekt bedömdes till naturvärdesklass 4 – visst naturvärde. Det är viktigt för bevarandet av biologisk mångfald att den sammantagna arealen av områden med visst naturvärde inte minskar. Vägkanterna har ett blommande fältskikt som attraherar och gynnar pollinerande insekter som enda biotopvärde. Artvärdet bedömdes vara lågt eftersom de blommande arterna är relativt triviala och utgör inga naturvårdsarter. Även artrikedomen bedömdes vara låg eftersom vägkanterna inte är påtagligt artrika. Biotopvärdet som finns i dessa objekt finns även längs vägbanan i samtliga väderstreck och är därför knappast ovanliga i området. Det finns därför starka argument för att biotopvärdet lätt kommer att återetablera sig längs vägkanten på den nya vägbanan, så länge substratmaterialet som används i det vägplansprojektet inte består utav material där växter har generellt svårt att etablera sig, så som stenkross.
Gång- och cykelvägen föreslås sträcka sig i nordöst genom igenväxningsmark, och i sydöst genom granbruksskog. Områdena bedöms hysa låga naturvärden.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön bli små.
Biotopskydd
Inga områden som är skyddade enligt 7 kap. 11 § miljöbalken har identifierats under naturvärdesinventeringen. Inga biotopskyddsområden eller artrika vägmiljöer kommer att beröras i samband med vägåtgärderna.
Strandskydd
Genom särskilda bestämmelser i miljöbalken utgår dispenskravet vid byggande av väg och järnväg om väg- eller järnvägsplan fastställs. Vägplanens genomförande bedöms inte komma att förändra förutsättningarna för områdets djur- eller växtliv eller försämra
förutsättningarna för friluftsliv på ett sådant sätt att strandskyddets syfte motverkas.
36
6.3.3. Kulturmiljö
Inga riksintressen, byggnadsminnen eller andra utpekade intresseområden för kulturmiljö berörs av planförslaget. Närmast liggande registrerade fornlämning är en torplämning, Dansarbo, L1941:5804, som ligger cirka 100 meter söder om korsningen. Fornlämningen kommer inte att påverkas av den nya korsningen.
Torplämning, Dansarbo, L1941:5804 kommer att påverkas av framtida gång- och cykelväg, se figur 4.3-3. Vid eventuellt ingrepp i fast fornlämning krävs tillstånd enligt 2 kap. 12 § KML.
Tillstånd krävs även om åtgärder utförs inom fornlämningarnas skyddsområde.
Marialeden, den pilgrimsled som i nord-sydlig riktning går förbi korsningen idag, följer här dagens uträtade landsväg, väg 716, och utgör i sig ingen fysisk fornlämning. Med den planerade gång- och cykelvägen förbi korsningen stärks ledens funktion att knyta ihop områdets medeltida kyrkor i ett vandringsstråk, vilket är positivt.
Sammantaget bedöms de planerade åtgärderna ha liten påverkan på kulturmiljön.
Sannolikheten att arbetsföretaget skulle beröra tidigare okända fornlämningar bedöms som låg. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms bli små.
Figur 6.3-1. Fornlämning L1941:5804 söder om vägkorsningen
37 6.3.4. Rekreation och friluftsliv
En ny gång- och cykelvägar minskar barriäreffekten som väg 292 orsakar och ökar
tillgängligheten till rekreationsområden och friluftsliv. Den nya gång- och cykelvägen bedöms medföra små positiva konsekvenser för friluftslivet då tillgängligheten ökar.
6.3.5. Boendemiljö och hälsa
En gång- och cykelväg till och ifrån olika målpunkter möjliggör ökad gång- och cykeltrafik och bidrar därmed till hållbar utveckling och förbättrad folkhälsa. Åtgärderna medför även positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet då trafiksäkerheten förbättras.
6.3.6. Naturresurser
För byggandet av korsningen har befintlig undergrund, asfalt och vägslänter analyserats.
Aspekter som terrassens beskaffenhet och sammansättning, sättningskänslighet och materialtyp har tagits i beaktande. För analysen har en del antaganden gjorts, baserade på noggrannheten i undersökningar och provtagning.
Entreprenören har som uppgift att se över användningsmöjligheter för massorna. Massor som inte kan användas i projektet måste hanteras och transporteras bort av entreprenören till lämpliga platser och om möjligt användas som resurs i andra byggprojekt. Schaktmassor skall hanteras enligt gällande lagstiftning och förordningar och en masshanteringsplan ska tas fram inför byggskedet.
Genom att nyttja massor i projektet kan massbalans uppnås, vilket bidrar till hushållning med resurser och minskat behov av energikrävande transporter och därmed negativ miljöpåverkan.
Vägdikesmassor bedöms kunna återanvändas inom anläggningen. Bedömning av övriga massors användbarhet i projektet, möjlighet till massbalans, behov av tillförda massor samt eventuella överskottsmassor kommer att bedömas innan färdigställning av
Granskningshandling. Val av täkter med mera till byggnadsmaterial ska göras med hänsyn till lokal miljö samt med strävan att minimera masstransporterna.
Behov av bergschakt kan inte uteslutas då delar av vägförslaget ligger i skärning.
6.3.7. Mark och vattenresurser
Vattendraget norr om korsningen bedöms inte påverkas av vägplanen och därmed bedöms inte heller Vendelsjön påverkas.
Längre österut längs väg 292 korsas vägen av Fyrisån, vilken ej bedöms påverkas av vägplanen.
Bedömningen är det inte finns någon speciellt utpekad punkt som är känslig för översvämning. Avvattningsanläggningar ska dimensioneras för att klara framtida klimatförändringar med risk för översvämningar och ökade flöden.
38
6.3.8. Klimat och risker
Den nya klimatlagen i Sverige har som mål att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Som etappmål ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter minska med 70 % senast år 2030 jämfört med utsläppsnivån år 2010. Transportsektorn måste bidra till att klimatmålen uppfylls.
Alla förändringar, av ny- och reinvesteringar i anläggningen utförs med målsättning att minimera livscykelkostnaderna. Alla förändringar i anläggningen utförs även med målsättningen att minska energianvändningen och koldioxid i ett livscykelperspektiv.
Transporter bidrar i stor utsträckning till klimatpåverkan och utsläpp av luftföroreningar.
Begränsad klimatpåverkan nås genom ett stegvis minskat beroende av fossila bränslen och ökad energieffektivitet. Trafiken på de berörda vägarna kommer även fortsättningsvis att bidra med klimatpåverkande gaser till atmosfären. Utsläppen är beroende av hur
trafikflödena kommer att utvecklas och även hur snabbt eller långsamt framtida
teknikutveckling med tex förnyelsebara drivmedel och bränslesnåla fordon kommer att ske.
Energianvändningen i byggande, drift och underhåll av infrastrukturen står för en betydande del av transportsystemens totala energianvändning. I ett vägprojekt handlar klimat och energifrågorna till stor del av optimering av byggskedet. I det fortsatta arbetet med vägplanen kommer klimat- och energifrågan beaktas vid val av utformning då hänsyn tas till
massbalans, masshanteringsåtgärder samt transportmetoder.
I framtiden förväntas Sverige få ett våtare och varmare klimat med ökade
nederbördsmängder och fler extrema nederbördstillfällen. Detta är någonting som måste beaktas och tas med i utformningen av framtidens tekniska infrastruktur. Därmed måste avvattning av väg och dagvattensystem dimensioneras för att klara dessa klimatvariationer.
En översiktlig riskanalys
I detta sammanhang definieras risk som en sammanvägning av sannolikheten för en oönskad händelse och konsekvensen av denna händelse. Risken ökar desto större sannolikheten och/eller konsekvensen av en händelse är.
En översiktlig riskanalys har utförts i syfte att beskriva hur den planerade förändringen påverkar risksituationen utmed sträckan under bygg- och driftskede. Riskanalysen har
utförts kvalitativt vilket inneburit att den grundat sig på utfärdade riktlinjer, tidigare kunskap och erfarenheter inom riskutredning samt givna förutsättningar för området. Riskanalysen har grundat sig på MSB:s publikation ”Olycksrisker och MKB” från 2012.
Händelse och olycksscenarion som identifierats är:
Trafikolycka med fordon
Trafikolycka med inblandning av farligt gods
Trafikolycka med oskyddade trafikanter
Utsläpp av drivmedel och spill av olja
Sabotage
Skada på naturvärden eller biologisk mångfald
39 Följande skyddsobjekt har identifierats:
Kringliggande bebyggelse och de människor som vistas där
Naturmiljö
Grundvatten
Ytvatten
Skyddsåtgärder vidtas att för att skydda och begränsa skador eller risk för skador.
Skyddsåtgärder kan vara generella eller specifika samt gälla för såväl bygg- som driftskede eller för båda skedena.
Generella krav, såsom att följa Trafikverkets högt ställda krav för arbete på väg, miljökrav i upphandling eller tekniska krav under projektering är samtliga skyddsåtgärder som ska tillämpas.
Specifika krav för åtgärden i syfte att minska trafikolyckorna är att begränsa den högsta tillåtna hastigheten, tydligt skylta under såväl bygg- som driftskede samt se över
utformningen av åtgärden och landskapet i syfte att minimera identifierade händelse- och olycksscenarion.
Uppställning av entreprenadmaskiner och drivmedeltankar ska tas med hänsyn till risk för föroreningsspridning. Saneringsberedskap med lämplig saneringsutrustning för att ta hand om mindre utsläpp kan placeras på strategiskt utvalda ställen inom arbetsområdet. Liknande krav kan ställas under driftskede för underhållsarbeten.
För att minska risken för exempelvis sabotage kan arbetsområdet i största möjliga mån spärras av eller stängslas in för allmänheten. Om åtgärden inte anses möjlig är det extra viktigt att personal på plats är vaksam och avvisar obehöriga.
Naturvärdesobjekt och biologisk mångfald skyddas genom att val av vägutformning, körvägar och etableringsytor tas med hänsyn till identifierade värden.
6.4. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning)
Ingen samhällsekonomisk bedömning har utförts för detta projekt.
6.5. Påverkan under byggnadstiden
Vägarbetena kommer att orsaka störningar såsom damning, buller, vibrationer och byggtrafik.
Eventuella sprängningsarbeten kommer att ge upphov till buller, vibrationer och luftstötvågor, det vill säga en tryckändring i luften som uppstår i samband med bergsprängningar. Även utsläpp av kväveföroreningar riskeras i samband med sprängning av berg.
Byggnationerna innebär också att ytor tillfälligt tas i anspråk för entreprenörens etablering och upplag.
Väg 292 och 290 kommer att vara öppna för trafik under hela byggskedet men försämrad framkomlighet kan periodvis råda.
40
Trafikverket ställer krav på att entreprenören följer de regler för kvalitetssäkring, miljöhänsyn och trafiksäkerhet. Byggskedets miljöhänsyn regleras i en separat miljöplan som tas fram i bygghandlingsskedet.
Byggskedet pågår under en begränsad tidsperiod och den störning som uppstår är tillfällig och övergående. Sammantaget bedöms därför konsekvenserna under byggtiden som små.