1
SAMRÅDSHANDLING
Korsning väg 292/709/716 vid Örbyhus
Tierps kommun, Uppsala län
Vägplanbeskrivning, 2020-03-20
TMALL 0092 Planbeskrivning6.0
Trafikverket
Postadress: Trafikverket, Box 1214, 751 42 Uppsala E-post: trafikverket@trafikverket.se
Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: SAMRÅDSHANDLING Korsning väg 292/709/716 Örbyhus, Vägplanbeskrivning
Författare: Sweco, Carina Seppelin Dokumentdatum: 2020-03-20 Ärendenummer: TRV 2019/51587
Kontaktperson: Jeanette Höök, Trafikverket
Innehåll
1 Sammanfattning ... 3
2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål ... 4
2.1. Bakgrund ... 4
2.2. Planläggningsprocess ... 5
2.3. Analys enligt fyrstegsprincipen ... 5
2.4. Tidigare utredningar och beslut ... 6
2.5. Transportpolitiska mål ... 7
2.6. Nationella miljökvalitetsmål ... 8
2.7. Ändamål och projektmål ... 8
3 Miljöbeskrivning ... 9
3.1. Läsanvisning... 9
3.2. Miljöbeskrivningens avgränsningar ... 9
3.3. Nollalternativet... 10
3.4. Metodik – bedömning av konsekvenser ... 10
3.5. Miljökompetens ... 10
4 Förutsättningar ... 11
4.1. Vägens funktion och standard ... 11
4.2. Trafik och användargrupper ... 11
4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling ... 13
4.4. Landskapet och staden ... 14
4.5. Miljö och hälsa ... 17
4.6. Byggnadstekniska förutsättningar ... 24
5 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv ... 27
5.1. Val av lokalisering ... 27
5.2. Val av utformning ... 28
5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs ... 32
5.4. Skyddsåtgärder under byggtiden ... 32
6 Effekter och konsekvenser av projektet ... 33
6.1. Trafik och användargrupper ... 33
6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling ... 33
6.3. Miljö och hälsa ... 35
6.4. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) ... 39
6.5. Påverkan under byggnadstiden ... 39
2
7 Samlad bedömning ... 40
7.1. Måluppfyllelse avseende de transportpolitiska målen och projektmålen ... 40
7.2. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål ... 40
8 Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden ... 41
8.1. Allmänna hänsynsregler ... 41
8.2. Miljökvalitetsnormer ... 42
8.3. Bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden ... 42
9 Markanspråk och pågående markanvändning ... 43
9.1. Vägområde för allmän väg ... 43
9.2. Område med tillfällig nyttjanderätt ... 44
9.3. Område för gång- och cykelväg ... 44
10 Fortsatt arbete... 45
10.1. Verksamheter som skall prövas enligt plan- och bygglagen ... 45
10.2. Verksamheter som skall prövas enligt miljölagstiftning... 45
10.3. Kontroll och uppföljning ... 45
11 Genomförande och finansiering ... 46
11.1. Formell hantering ... 46
11.2. Överensstämmelse med kommunala planer ... 47
11.3. Genomförande ... 47
11.4. Finansiering ... 47
12 Underlagsmaterial och källor ... 48
3
1 Sammanfattning
Denna handling utgör planbeskrivning för vägplan korsning väg 292/709/716 vid Örbyhus i Tierps kommun i Uppsala län.
Projektet omfattar korsningen väg 292/709/716 som är en stor och vid fyrvägskorsning. I korsningen har det under åren skett flertal olyckor då trafikanter på de anslutande vägarna till väg 292 inte iakttar stopplikten utan kör ut på väg 292. Sikten i korsningen från väg 709 samt belysningen på norra sidan av korsningen är bristfällig. Vidare upplevs den högsta tillåtna hastigheten på 90 km/h längs väg 292 som för hög. På grund av problemen i korsningen har den bedömts vara i behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
För att öka trafiksäkerheten föreslås en ombyggnation av den befintliga fyrvägskorsningen väg 292/709/716 till cirkulationsplats. Utformningen av cirkulationsplatsen ska medverka till att fordonhastigheterna inte överstiger 50 km/h genom korsningen. Den utformas med avböjda tillfarter för att säkerställa att trafikanterna inte kommer in i cirkulationsplatsen med för hög hastighet. Cirkulationsplatsen utformas enfältig med en delvis överkörningsbar rondell som kan nyttjas av specialfordon (Lspec). Karaktären på den nya cirkulationsplatsen ska vara enkel och naturlig. Inspirationen är hämtad från omgivande landskap med en historia om järnhantering och blomstrande vägslänter.
Den nya cirkulationsplatsen kommer att påverka skogslandskapet vid Örbyhuskorsningen relativt lite och konsekvenserna för landskapsbilden bedöms bli små, då markanspråket sker i anslutning till redan ianspråktagen mark och är relativt litet. Även konsekvenser för
naturmiljön och kulturmiljön bedöms bli små.
Åtgärderna bedöms medverka till att både de transportpolitiska målen och projektmålen uppfylls genom ökad trafiksäkerhet. Vägplanen motverkar inte att miljökvalitetsmål uppfylls.
Det markintrång som är nödvändigt för projektets genomförande kommer så långt som möjligt att minimeras. Vidare vidtas försiktighet så att påverkan på omgivande miljö blir så liten som möjligt.
4
2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
2.1. Bakgrund
Väg 292 är en primär länsväg, som sträcker sig från Söderfors väster om E4 med passage av E4 vid Tierp. Vägen sträcker sig vidare söder om Örbyhus, Österbybruk och Gimo till kusten och Hargshamn, se figur 2.1-1. Korsningen väg 292/709/ 716 är belägen i Örbyhus, Tierps kommun, Uppsala län.
Fyrvägskorsningen är stor och vid, där det under åren skett flertal olyckor. Olyckorna har främst berott på att förare på de anslutande vägarna väg 709 och väg 716 inte iakttar stopplikten utan kör ut på väg 292 utan att lämna företräde för korsande trafik.
Region Uppsala har gjort en inventering av de korsningar i Uppsala län som är i störst behov av insatser vilket resulterade i ett beslut om att genomföra åtgärder på korsning väg
292/709/ 716 vid Örbyhus.
Sikten i korsningen från väg 709 samt belysningen på norra sidan av korsningen är
bristfällig. Vidare upplevs den högsta tillåtna hastigheten på 90 km/h längs väg 292 som för hög.
Figur 2.1-1. Översiktskarta för vägplan. Läget för korsningen markerat med rött.
5
2.2. Planläggningsprocess
Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan.
I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.
I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår
försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Figur 2.2-1 visar hur planläggningsprocessen ser ut om projektet inte antas innebära betydande miljöpåverkan.
Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden.
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd
sammanställs i en samrådsredogörelse.
Figur 2.2-1. Trafikverkets planläggningsprocess.
2.3. Analys enligt fyrstegsprincipen
Fyrstegsprincipen är Trafikverkets arbetsstrategi och den tillämpas för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.
Fyrstegsprincipen är vägledande i Trafikverkets arbete för att säkerställa effektiva och hållbara lösningar.
Varje enskilt steg i fyrstegsprincipen täcker in olika aspekter och skeden i utvecklingen av transporter och av vår infrastruktur, se figur 2.3-1.
6
Figur 2.3-1. Fyrstegsprincipen.
De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning:
1. Tänk om - Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.
2. Optimera - Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.
3. Bygg om - Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.
4. Bygg nytt - Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder Fyrstegsprincipen har hanterats i tidigare framtagen åtgärdsvalsstudie där det bedömts att steg 3, begränsade ombyggnationer, behövs för att uppnå projektmålen.
2.4. Tidigare utredningar och beslut
Aktuell korsning väg 292/709/716 vid Örbyhus har utretts tidigare. Åtgärdsvalsstudie Vägkorsning väg 292/600 och väg 292/709/716, daterat 2016-12-16.
Fokus i åtgärdsvalsstudien var att öka trafiksäkerheten genom tillämpning av
fyrstegsprincipen med fokus på steg 1-3-åtgärder utifrån känd problematik. Åtgärder som föreslogs i åtgärdsvalsstudien omfattade målade mittrefuger med vänstersvängfält på väg 292 samt en lokal avsmalning på väg 709 för att det inte ska vara möjligt att stå i bredd. Även väckningslinjer på väg 709 och 716, behov av hastighetsövervakning (till exempel Automatisk Trafiksäkerhetskontroll, ATK), siktröjning och heldragen mittlinje på väg 292 innan och efter korsningen föreslogs.
Eftersom vägarna i korsningen har ungefär lika stora trafikmängder samt att största delen av kollektivtrafiken trafikerar längs väg 709 och väg 716 anses inte framkomligheten på väg 292 behöva prioriteras. På grund av detta togs ett PM Beslutsunderlag för val av
korsningsåtgärd - Väg 292/709/716 fram i början av arbetet med vägplanen. Syftet med beslutsunderlaget var att utreda vilken åtgärd som ger bäst måluppfyllelse utifrån en samlad bedömning av mål och andra aspekter av betydelse i projektet. Utformning med korsningstyp
7
C och korsningstyp D (cirkulationsplats) utvärderades. Den samlade bedömningen blev att utformning med cirkulationsplats ger bästa måluppfyllelsen avseende alla aspekter utom framkomligheten längs väg 292. Kostnaden för cirkulationsplats bedömdes kunna motiveras med den ökade säkerheten, förbättrade möjligheter till passage för oskyddade trafikanter samt ökad framkomlighet för kollektivtrafik, pendlare och oskyddade trafikanter.
2.4.1. Beslut om betydande miljöpåverkan
Länsstyrelsen i Uppsala län har 2020-02-19 beslutat, enligt 15 § Väglagen, att de åtgärder som ingår i projektet inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Om projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan behöver ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättas, utan endast en miljöbeskrivning som integreras i vägplanen.
2.5. Transportpolitiska mål
Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Därutöver har riksdagen beslutat om ett funktionsmål rörande tillgänglighet och ett hänsynsmål rörande säkerhet, miljö och hälsa.
Funktionsmålet
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till
utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
Hänsynsmålet
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa.
2.5.1. Mål för transportsystemet år 2030
Sverige står bakom Agenda 2030 med de 17 målen för en omfattande och nödvändig global omställning som FN beslutat om. Transportsystemet är integrerat i de flesta målen och har potential att påverka det hållbara samhället i alla tre dimensionerna: socialt, ekonomiskt och ekologiskt.
Trafikverket har i sitt arbete med de transportpolitiska målen definierat 10
hållbarhetsaspekter i Målbild 2030. Aspekterna är ett steg att proaktivt arbeta med
omställningen mot ett hållbart samhälle. Målbild 2030 fokuserar på transportsystemets roll i ett hållbart samhälle inom ramen för de transportpolitiska målen. De prioriterade aspekterna är 10 stycken med 14 tillhörande mål vilka är kvantifierade där det är relevant, och är vidare uttryckta både i termer om vad som behöver vara uppfyllt till år 2030, och med visionär utblick till år 2050. De 10 aspekterna redovisas i figur 2.5.1.
8
Figur 2.5-1. 10 prioriterade hållbarhetsaspekter.
2.6. Nationella miljökvalitetsmål
Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål som ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en miljömässigt hållbar samhällsutveckling, se figur 2.6-1.
Av de 16 miljökvalitetsmålen bedöms två mål vara direkt relevanta för projektet, dessa är grönmarkerade i tabell 2.6-1.
Tabell 2.6-1. I tabellen listas Sveriges sexton miljökvalitetsmål, de mål som bedöms vara direkt relevanta för projektet är grönmarkerade.
Miljökvalitetsmål
1. Begränsad klimatpåverkan 9. Grundvatten av god kvalitet
2. Frisk luft 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
3. Bara naturlig försurning 11. Myllrande våtmarker
4. Giftfri miljö 12. Levande skogar
5. Skyddande ozonskikt 13. Ett rikt odlingslandskap
6. Säker strålmiljö 14. Storslagen fjällmiljö
7. Ingen övergödning 15. God bebyggd miljö
8. Levande sjöar och vattendrag 16. Ett rikt växt- och djurliv
2.7. Ändamål och projektmål
Projektet har ökad trafiksäkerhet som sitt effektmål.
Med utgångspunkt från Transportpolitikens övergripande mål har följande projektmål om god funktion och ökad trafiksäkerhet formulerats:
Utformningen ska säkerställa trafiksäkerhet för fordonstrafik i alla relationer samt för oskyddade trafikanter i korsningspunkten.
9
Korsningarna ska utformas för att förbättra framkomligheten för alla trafikanter och skapa ett bättre trafikflöde samt en tillförlitlig och säkrare infrastruktur för alla trafikslag, i alla relationer.
Utformningen ska bidra till ökad trafiksäkerhet och jämnare trafikrytm för kollektivtrafik, näringslivets transporter samt arbetspendling längs och tvärs väg 292.
Under byggskedet ska trafikflödet längs väg 292 och de anslutande vägarna vidhållas.
3 Miljöbeskrivning
3.1. Läsanvisning
Vägplanens miljöbeskrivning finns uppdelad i olika delar av planbeskrivningen. I kapitel 4 redovisas relevanta miljöförutsättningar i det område som berörs av projektet. Korsningens lokalisering och utformning med motiv beskrivs i kapitel 5. Även förslag till skyddsåtgärder respektive försiktighetsmått som är tekniskt möjliga redovisas i kapitel 5. I kapitel 6
redovisas effekter och konsekvenser av planens genomförande för de aspekter som beskrivs i kapitel 4. Kapitel 8 redovisar ”Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden”. I kap 10 förtecknas det behov av prövningar enligt miljöbalken som har identifierats.
I miljöbeskrivningen används olika begrepp varav följande är av vikt att förklara för läsförståelsen:
Påverkan är exempelvis det fysiska intrång som vägplanen orsakar.
Effekten är den förändring av miljökvaliteter som uppstår till följd av vägplanen.
Konsekvensen är en värdering av effekten med hänsyn till vad den betyder för olika intressen. För att undvika eller för att minimera negativa konsekvenser kan olika skyddsåtgärder utföras.
3.2. Miljöbeskrivningens avgränsningar
De miljöaspekter som bedömts vara väsentliga i denna vägplan och som kommer att
beskrivas närmare i miljöbeskrivningen är boendemiljö och hälsa, rekreation och friluftsliv, naturmiljö, landskapsbild, kulturmiljö, naturresurser samt konsekvenser under byggtiden så som exempelvis masshantering och byggbuller.
Miljöbeskrivningen följer 6 kap. miljöbalken avseende redovisningar av de uppgifter som krävs för att bedöma projektets huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljö och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser.
Geografisk avgränsning av vägplanen omfattar det sammantagna området med både utredningsområdet 0ch influensområdet. Utredningsområdet omfattar de områden som bedöms komma att påverkas till följd av ombyggnadsåtgärderna i korsningen.
Influensområdet omfattar områden där miljöeffekter som buller, hydrologisk påverkan med mera kan uppstå.
10
3.2.1. Prognosår
Prognosår för nya vägar anges normalt till 20 år efter vägens öppningsår och det
dimensionerande året sätts därför till 2040. Prognosår används bland annat för bedömning av trafikmängd så att vägens konstruktionsförutsättningar kan beräknas. Trafikmängden används även som ingångsvärden till bullerberäkningar.
3.3. Nollalternativet
Effekter och konsekvenser jämförs med ett nollalternativ. De miljökonsekvenser som kan uppstå vid en ombyggnad uteblir, medan befintliga problem och brister med trafiksäkerheten kvarstår. Endast normala drift- och underhållsåtgärder utförs.
3.4. Metodik – bedömning av konsekvenser
En miljöbeskrivning ska innehålla uppgifter om projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och på miljön. Miljöbeskrivningen ska redovisa uppgifter om områden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken, miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 3§ miljöbalken samt skyddade områden och arter enligt 7 och 8 kap. miljöbalken och kulturmiljölagen.
För ett projekt där länsstyrelsen beslutat att projektet ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbeskrivning upprättas. Miljöbeskrivningen behöver inte godkännas av länsstyrelsen.
En bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av de berörda intressets värde och av ingreppets, eller störningens omfattning, se tabell 3.4-1. Där inte annat anges avses negativ konsekvens. Positiva konsekvenser lyfts fram och tydliggörs.
Den begränsade skalan i bedömningarna gör att mindre skillnader inte alltid framgår. Varje bedömningsgrad får också ett stort omfång. Observera att begreppet stor saknar ”tak” medan liten slutar vid inget eller försumbar. I löptexten kan andra ord för bedömning användas till exempel ”försumbara, ringa, minst, mindre, små, begränsade eller störst” för att öka
läsbarheten.
Tabell 3.4-1. Bedömningsskala för konsekvenser.
INGREPPETS/STÖRNINGENS OMFATTNING
INTRESSETS VÄRDE Stor omfattning Måttlig omfattning Liten omfattning HÖGT VÄRDE Stor konsekvens Måttlig – Stor konsekvens Måttlig konsekvens MÅTTLIGT VÄRDE Måttlig – Stor konsekvens Måttlig konsekvens Liten – Måttlig konsekvens LÅGT VÄRDE Måttlig konsekvens Liten – Måttligkonsekvens Liten konsekvens
3.5. Miljökompetens
I miljösäkringen av arbetet har kompetens inom förorenad mark, buller, kulturmiljö samt vatten- och naturmiljö deltagit.
11
4 Förutsättningar
4.1. Vägens funktion och standard
Väg 292 är en primär länsväg som sträcker sig från Söderfors väster om E4 till kusten och Hargshamn. Vägen framhålls av Region Uppsala som ett viktigt regionalt stråk. Väg 709 ansluter till väg 292 söderifrån och kopplar söderut till E4. Väg 716 ansluter väg 292 norrifrån kopplar till väg 76 norrut via väg 717.
Vägarna används i stor utsträckning för arbetspendling och godstrafik. Viktiga målpunkter för trafiken som passerar korsningen, särskilt vad gäller resor för arbetspendling är Tierp (västerut), Uppsala (söderut eller österut), Sandvik i Gimo (österut) och Forsmark (österut eller norrut).
Vägbredden för väg 292 är 9 meter och vägen är försedd med kantstolpar. Den högsta tillåtna hastigheten är 90 km/h. Vägen är rekommenderad väg för farligt gods.
Vägbredden för väg 709 närmast korsning är 6,7 meter och bredden för väg 716 närmast korsning är 6,5 meter. Högsta tillåtna hastigheten för vägarna är 50 km/h närmast
korsningen. För väg 709 övergår hastigheten till 70 km/h efter passage av korsning. Trafik från de anslutande vägarna är reglerad med stopplikt mot väg 292.
Vägarnas bärighetsklass är BK1.
4.2. Trafik och användargrupper
Trafikflödena längs vägarna är jämna, inga kapacitets- och framkomlighetsproblem bedöms finnas. För uppgifter om trafik i anslutning till korsningspunkten används Trafikverkets Vägtrafikflödeskarta.
Trafikmängden på väg 292 utgör cirka 1900 fordon/årsmedeldygn (ÅDT) varav cirka 220 fordon är lastbilar (mätning 2017).
Trafikmängden på väg 709 utgör cirka 1300 fordon/årsmedeldygn (ÅDT) varav cirka 100 fordon är lastbilar (mätning 2008).
Trafikmängden på väg 716 utgör cirka 1500 fordon/årsmedeldygn (ÅDT) varav cirka 120 fordon är lastbilar (mätning 2015).
För att göra en trafikprognos används trafikuppräkningstal från Trafikverkets godstransport- och persontrafikmodeller som är baserade på dagens transport- och resandemönster.
Mellan år 2014 och år 2040 väntas personbilstrafiken öka med 34% och lastbilstrafiken med 45%. Vidare räknas en prognostiserad trafikmängd år 2040 ut i anslutning till
korsningspunkten med utgångspunkt från det år som trafikmätning genomförts.
Den prognostiserade trafikmängden (2040) på väg 292 utgör cirka 2400 fordon/årsmedeldygn (ÅDT) varav cirka 310 fordon är lastbilar.
Den prognostiserade trafikmängden (2040) på väg 709 utgör cirka 1900 fordon/årsmedeldygn (ÅDT) varav cirka 160 fordon är lastbilar.
Den prognostiserade trafikmängden (2040) på väg 716 utgör cirka 2000 fordon/årsmedeldygn (ÅDT) varav cirka 170 fordon är lastbilar.
12 Trafikprognos, ÅDT för 2040 redovisas i figur 4.2-1.
Figur 4.2-1. Den prognostiserade trafikmängden, ÅDT, för 2040.
4.2.1. Kollektivtrafik
Det finns kollektivtrafik från Örbyhus till Uppsala, till Tierp, till Skärplinge samt till Östhammar via Österbybruk och Gimo.
Linje 514 mellan Uppsala och Örbyhus station trafikerar längs väg 709 och 716 och korsar väg 292 i Örbyhus. Vissa turer trafikeras med linje 100 mellan Uppsala och Björklinge.
Korsningen trafikeras med 15 turer från och 13 turer till Örbyhus under vardagar. Under lördag, söndag och helgdag sju från och sex turer till Örbyhus.
Längs väg 709 finns busshållplatser på cirka 1,5 och 2 kilometers avstånd från korsningen i anslutning till Örbyhus golfklubb. Längs väg 716 ligger busshållplatserna på cirka 50 (direkt norr om korsningen) respektive 500 meters avstånd från korsningen (vid korsningen väg 716/Skogspromenaden). På väg 292 finns inga busshållplatser i närheten av korsningen.
Pendeltåget, Upptåget, går från Örbyhus mot Gävle och Uppsala-Stockholm.
4.2.2. Oskyddade trafikanter
Inga anläggningar för gång- och cykeltrafikanter finns i anslutning till korsning. En gång- och cykelväg norrifrån från Örbyhus tar slut vid väg 716 mellan väg 292 och infarten till
macken/restaurangen, se figur 4.2-2.
I Tierps kommuns översiktsplan från 2011 är en rekommendation att mark ska reserveras för cykelväg för förbättrad koppling från Örbyhus till Örbyhus slott respektive Österbybruk. Det har även genom årens lopp inkommit önskemål från allmänheten om en gång- och cykelväg till Örbyhus slott via Slottsvägen (väg 709) som korsar väg 292.
13
Figur 4.2-2. En gång- och cykelväg norrifrån Örbyhus tar slut vid väg 716. Asfalterad yta med restaurang och mack till vänster.
4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling
4.3.1. Befintlig markanvändning och bebyggelse
Ur bebyggelsesynpunkt är Örbyhus typiskt för de stationssamhällen som växte fram under 1800-talets senare decennier och kring sekelskiftet 1900. Industriområden ligger i anslutning till järnvägsområdet och affärs- och bostadshus återfinns längs tillfartsvägarna. I anslutning till dessa ligger egnahem och villor i trädgårdsmiljö med inslag av folkrörelsebyggnader.
Centrum ligger idag huvudsakligen söder om järnvägen med bland annat centrumanläggning, skola och flerbostadshus.
Kommunen ser idag ett ökat tryck på tomter i Örbyhus. Det finns områden som är planlagda för bostäder, men inga av de nya detaljplanerna är planerade i anslutning till korsning Örbyhus.
Viktiga målpunkter för trafiken som passerar korsningen är Örbyhus centrum med dess arbetsplatser och service (norrut längs väg 716) samt Örbyhus tågstation. Cirka 2 km söder om Örbyhuskorsningen, längs väg 709, ligger Örbyhus slott, vilket är en målpunkt för trafikanter. Till väster om slottet ligger Örbyhus golfbana. Även området Vendel (cirka 6-7 km söderut längs väg 709) med bl. a kyrka, flyktingboende och skola.
Idag består industrin i Tierps kommun av ett stål-, verktygs- och ventilationskluster samt ytterligare industrier. En av största arbetsgivarna i kommunen är Atlas Copco Tools AB. Även Sandvik Coromant i Gimo och Forsmarks kraftgrupp i Forsmark är stora arbetsgivare i området.
14
4.3.2. Jord- och skogsbruk
Öppen åkermark finns sydväst om korsningen väg 292/709/716. Skogsbruk kan förekomma i området.
4.3.3. Kommunala planer
För området gäller Översiktsplan 2010 – 2030 för Tierps kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-14. Arbete med att arbeta fram en ny översiktsplan för kommunen pågår.
Två detaljplaner fastställda hos Tierps kommun finns norr om korsningen, se tabell 4.3-1.
Tabell 4.3–1. detaljplaner finns fastställda hos Tierps kommun.
Kommunens
beteckning Lantmäteriets
beteckning Namn Markanvändning närmast
korsning DP 354 Dp 0360-P09/15 Drivmedelsstation i Örbyhus
samhälle Gång- och cykelväg och
mark som inte får bebyggas DP 308 Bpl 03-73:199 Libbarbo 1:72, Mänsta 1:1 mfl Området närmast korsning
utgörs av väg, torg och parkering
4.4. Landskapet och staden
Landskapsanalysen utgår från Trafikverkets handbok för landskapsanalys för planläggning av vägar och järnvägar (2016) och baseras på LCA-metoden, Landscape Character
Assessment. Metoden används för att analysera och beskriva helheten i landskapet. I LCA- metoden delas landskapet in i landskapstyper och karaktärsområden. En landskapstyp är ett område i landskapet som har en viss generell uppbyggnad och kan därför förekomma på flera olika ställen. Ett karaktärsområde beskrivs med fokus på vad som är särpräglande för just det området. I landskapsanalysen vägs natur-, kultur-och landskapsmässiga värden samman för att skapa ett helhetsövergripande perspektiv.
4.4.1. Landskapstyp
Landskapet i Upplands län är lokaliserat under högsta kustlinjen. Det karaktäriseras av ett sprickdalslandskap med sedimentfyllda dalar där jordbruksbebyggelse är belägen. Skog ligger vid sidan av sprickdalarna och har ett högt inslag av löv. Det finns många dammar, industribyggnader till exempel hammare, slaggvarpar och många småhus exempelvis
smedjeboställen med tillhörande smååkrar. En del av jordbruksområdena, särskilt söder om Tierp har en slättbygdskaraktär. Jordbruksnedläggning och befolkningsminskning präglar vissa mindre centrala områden.
Landskapet runt Örbyhuskorsningen omges till stor del av skogsmark på sandig morän och i söder ett område av lera. Jordarten är blockrik och består av sandig morän samt glacial lera.
I anslutnings till järnvägsområdet ligger industriområden: Affärs- och bostadshus återfinns längs tillfartsvägarna. I anslutning till dessa ligger småhus och villor i trädgårdsmiljö.
15
4.4.2. Historia
Området karaktäriseras av sina många herrgårdsanläggningar med koppling till
vallonbruken. Ofta har dessa utvecklats till mindre samhällen, så även Örbyhus. År 1874 invigdes en järnvägslinje mellan Uppsala och Gävle, då växte Örbyhus fram som ett
stationssamhälle. Ur bebyggelsesynpunkt är Örbyhus karakteristiskt för de stationssamhällen som växte fram under 1800-talets senare decennier och kring sekelskiftet 1900. Örbyhus kan betraktas som en distriktsort för Vendelbygden.
4.4.3. Karaktärsområden
Skogen vid Örbyhuskorsningen
Då området omfattar en relativ begränsad yta finns det endast ett karaktärsområde, skogen vid Örbyhuskorsningen. Som tidigare beskrivet består området runt korsningen av skog, dominerat av gran och inslag av lövträd och tall. Det finns lägre vegetation i brynzonerna mellan väg och skog, så som ormbunkar, olika gräs och hundkex mfl. Det uppskattade jorddjupet ner till berg är 3-10 meter. Berg under mark består av ultrabasisk, basisk och intermediärbergart och sur intrusiv bergart. För området runt korsningen och dess karaktärer se figur 4.4-1
Figur 4.4-1. Kartan visar området runt korsningen och dess karaktärer. © Lantmäteriet, Geodatasamverkan för produkter från Lantmäteriet.
Karaktären kring korsningen ger ett blandat och rörigt intryck. I den sydvästra kvadranten finns en yta där man har avverkat skog och där en hög mast står, se figur 4.4-2. Denna yta skapar en öppenhet med relativt goda siktlinjer västlig riktning om korsningen.
16
Figur 4.4-2. Enstaka lövträd bakom hygget i den sydvästra kvadranten.
Den sydöstra kvadranten består av tät granskog med inslag av tall och lövträd i riktning mot Österbybruk. Den nordöstra kvadranten består av en gallrad blandskog. Enstaka björkar sticker upp och nytt sly av lövträd täcker marken, se figur 4.4-3. I den nordvästra kvadranten finns en större asfalterad yta med restaurang och bensinmack, busshållplats samt gång- och cykelväg, se figur 4.2-2. Ett par tallar och björkar står i framkant av den hårdgjorda ytan.
En pilgrimsled, Marialeden, mellan Tegelsmora och Gamla Uppsala korsar väg 292 vid denna korsning, se figur 4.4-4.
Figur 4.4-3. Bild från väg 709 norrut. Blandskog till höger i bild.
17
Figur 4.4-4. Marialedens delsträcka mellan Vendels kyrka till Örbyhus passerar väg 292 i korsningen. Källa:
www.helgonleden.nu.
4.5. Miljö och hälsa
4.5.1. Skyddade och skyddsvärda områden
Inga riksintressen eller andra utpekade intresseområden för kulturmiljö finns i direkt anslutning till korsningen.
Artskydd
Artskyddsförordningen omfattar många arter i flera olika organismgrupper, till exempel kärlväxter, mossor, lavar, svampar, insekter, fåglar, groddjur, reptiler och däggdjur. Inga observationer av rödlistade eller formellt skyddade arter finns registrerade i Artportalen i närheten av korsningen väg 292/709/716.
Biotopskydd
Inom eller i direkt anslutning till utredningsområdet finns det inga kända objekt eller områden som omfattas av generellt biotopskydd, enligt 7 kap. 11§ miljöbalken och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken med mera.
Strandskydd
Sjöar och vattendrag omfattas av generellt strandskydd på 100 meter från strandkanten, både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde och är av stor betydelse för allmänheten och för de växt- och djurliv som är beroende av vattenmiljöer. Ett mindre vattendrag, norr om korsningen, omfattas av strandskydd. Dispens för arbete inom strandskyddsområdet innefattas i vägplanens beslut.
4.5.2. Naturmiljö
Nordöst och nordväst omges området av stora partier blandskog. Åt sydöst ersätts
blandskogen utav en mer barrdominerad skog. Samma typ av skog har antagligen vuxit åt sydväst. Denna skog har huggits ned i ett större område runt inventeringsområdet, och är numera ett hygge. Bortom detta hygge ligger barrskog. Vägarna i alla fyra väderstreck omges av partier med öppen vägkant. Inventeringsområdet i sig kan betraktas som en fortsättning utav naturtyperna som omger det, och har mycket gemensamt med sin omgivning
18
Inventeringsområdet består av en korsning, och fyra vägbanor åt norr, söder, öst och väst.
Dessa vägbanor och korsningen omges alla utav sluttande vägkanter som klipps med maskin i cirka 3 till 4 meter intill vägbanan. I nordöst följs vägkanten av en upphöjd, sly- och
buskdominerad igenväxningsmark som är bevuxen med björk, sälg, tall, hassel och enbuskar, se figur 4.5-1. Fältskiktet i detta område består till en stor del av högt växande gräsarter och endast ett fåtal triviala örter. Nordväst om korsningen följs vägkanten av ett mindre område med tallhed där vegetationen domineras av ljung, lavar, blåbär, lingon, ett par medelålders tallar. Längre åt nordväst övergår denna lilla tallhed i en parkering intill en vägkrog.
Figur 4.5-1. Översikt av korsningen från sydväst mot nordöst.
Sydöst om korsningen tar en medelålders barrskog över efter vägkanten, se figur 4.5-2.
Trädskiktet här är enskiktat med främst gran och tall samt ett fåtal björkar och sälgar.
Fältskiktet är artfattigt och domineras främst av blåbär, lingon, örnbräken och stensöta. I bottenskiktet växer ett stort inslag av olika mossor.
Sydväst om korsningen övergår vägkanten först i ett litet parti ung till medelålders
blandskog. Det lilla skogspartiet består av ett flertal olika trädarter så som björk, sälg, rönn, gran och asp, men har ett påtagligt inslag av igenväxande buskage och sly. Denna lilla träställning övergår sedan i det nyligen avverkade hygget som omger inventeringsområdet i detta väderstreck.
19
Figur 4.5-2 Medelålders barrskog i inventeringsområdets sydöstra del.
Tidigare kända naturvärden
Enligt granskning av databaser tillhörande jordbruksverket, naturvårdsverket,
skogsstyrelsen, artportalen, artdatabanken och Uppsala länsstyrelse finns inga tidigare fynd av kända naturvärden av någon typ i, eller i angränsning till korsningen i Örbyhus.
Inventerade naturvärden
Under hösten 2019 genomfördes en naturvärdesinventering för att hitta, värdera och beskriva de naturmiljöer som har betydelse för biologisk mångfald i området som omger korsningen.
Under naturvärdesinventeringen påträffades 3 naturvärdesobjekt i vägplansområdet som bedömdes hålla naturvärdesklass 4 – Visst naturvärde i enlighet med svensk standard SS 199000:2014 för naturvärdesinventering. Naturvärdesobjekten redovisas i figur 4.5-3.
Alla tre naturvärdesobjekt bestod av vägkanter utmed vägbanan. Dessa vägkanter klipps alla med maskin och är i stor utsträckning fria från buskar och träd. Naturvärdet i alla dessa tre objekt består av ett blommande fältskikt som gynnar och lockar till sig pollinerande insekter.
Inga naturvårdsarter påträffades under naturvärdesinventeringen och artrikedomen var i stort sett låg till måttlig. Inte heller några invasiva arter påträffades under inventeringen.
20
Figur 4.5-3. Resultatet från fältinventeringen.
4.5.3. Kulturmiljö
Kulturmiljön kring Örbyhus utgörs av ett småbrutet skogs- och odlingslandskap och ligger omkring 30-40 meter över havet, vilket innebär att området i slutet av stenåldern övergick från skärgård till fastland. Flera stenåldersboplatser finns i närområdet, liksom ett antal spridda förhistoriska gravar från brons- och järnålder. Den historiska bebyggelsen
etablerades under medeltiden med Örbyhus, som från början var ett säteri (en skattebefriad gård) och senare blev slott tillhörande kronan och Vasaätten. Även gården Libbarbo,
nordväst om det aktuella planområdet, har medeltida anor och var under en lång period ett
21
större jordbruk där det också bedrevs hantverk och andra verksamheter. Fram till 1800- talets mitt var bebyggelsen i området relativt konstant. Men efter järnvägens tillkomst år 1874 växte ett industrisamhälle fram kring Örbyhus station. Med bas i regionens skogs- och järntillgångar etablerades flera tillverkningsindustrier, bland annat en skidfabrik och en järnsängsfabrik.
Den nu aktuella vägkorsningen har ingen förankring i äldre infrastruktur. Den öst-västliga väg 292 tillkom först under senare delen av 1900-talet. Den nord-sydliga väg 716 följer ett äldre kommunikationsstråk, men har i omgångar rätats ut i modern tid, se figur 4.5-4.
Figur 4.5-4. Karta från år 1706 över Örbyhus ägor. Den aktuella korsningen är markerad med är röd ring. Den äldre landsvägssträckningen, i nord-sydlig riktning, slingrar fram parallellt med och väster om nuvarande väg 716.
Inga riksintressen, byggnadsminnen eller andra utpekade intresseområden för kulturmiljö berörs av planförslaget. Närmast liggande registrerade fornlämning är en torplämning, Dansarbo, L1941:5804, som ligger cirka 100 meter söder om korsningen, se figur 4.5-4 och 4.5-5.
Marialeden, den pilgrimsled som i nord-sydlig riktning går förbi korsningen idag, följer dagens uträtade landsväg, väg 716, och utgör i sig ingen fysisk fornlämning, se figur 4.4-4.
22
Figur 4.5-4. Forn- och kulturlämningar i anslutning till vägkorsningen.
4.5.4. Rekreation och friluftsliv
Inga utpekade värden för rekreation och friluftsliv, förutom Marialeden, finns i anslutning till aktuellt område. Närrekreation för boende i samhället förekommer, exempelvis utevistelse i skogsmark och på tomtmark.
Marialedens ena delsträcka, sträckan mellan Vendels kyrka till Örbyhus (figur 4.4-4)
passerar väg 292 i korsningen. Marialeden är en pilgrimsled, mellan Tegelsmora och Gamla Uppsala.
4.5.5. Boendemiljö och hälsa
Ingen bebyggelse finns i direkt anslutning till korsningen. Närmaste bostadshus ligger cirka 200 meter nordväst om korsningen.
4.5.6. Naturresurser
Öppen åkermark finns sydväst om korsningen. Skogsbruk förekommer i området.
23
4.5.7. Mark och vattenresurser
Vattendrag och sjöar
Se tabell 4.5-1 för sammanställning av ytvattenförekomster i området. Sydöst om korsningen finns vattenförekomsten Vendelsjön. Från kartunderlag syns även ett mindre vattendrag (namn saknas) som korsar väg 292 på två ställen och korsar därmed även väg 716.
Vattendraget mynnar slutligen ut i Vendelsjön, dock är vattendraget inte registrerad som en vattenförekomst enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Ännu längre österut längs väg 292 korsas vägen av Fyrisån.
Området för korsningen tillhör delavrinningsområdet ”Inloppet i Vendelsjön” enligt SMHI (2016).
Tabell 4.5-1. Ytvattenförekomster och deras status enligt VISS.
Ytvatten Registrerad
vattenförekomst Aktuell status Kvalitetskrav
enligt MKN Undantag Vendelsjön
(SE667218-160102) Ja 2019: Måttlig
ekologisk status 2019: Uppnår ej god kemisk status
2021: God ekologisk status:
God kemisk ytvattenstatus
Undantag – Mindre stränga krav:
Bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar.
Fyrisån - Toboån
(SE668450-160180) Ja 2019: Måttlig
ekologisk status 2019: Uppnår ej god kemisk status
2027: God ekologisk status:
God kemisk ytvattenstatus
Undantag – Mindre stränga krav:
Bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar.
Våtmarker
Inga kända förekomster av våtmarker finns i närområdet.
Grundvatten
Inga kända grundvattenförekomster finns i närområdet.
Grundvattennivån i korsningens sydöstra kvadrant bedöms till +28,0 - +28,5 motsvarande 0,3 - o,5 meter under markytan.
Brunnar
Inga brunnar i anslutning till korsningen finns registrerade i SGUs brunnsarkiv.
Markmiljö
Det finns ingen misstanke om att mark i området skulle vara förorenad av historisk eller nuvarande markanvändning.
Historiska flygbilder tyder på att området har utgjorts av jordbruks- och skogsmark. Fram till dagens markanvändning bedöms alltså området i anslutning till befintlig väg i huvudsak utgjorts av naturlig mark. I dagsläget bedrivs verksamhet i form av drivmedelsförsäljning och restaurang på en yta i anslutning till området. Vid platsbesöket gjordes inga särskilda observationer med avseende på exempelvis spill. Det finns ingen information om potentiellt förorenat område i VISS för det aktuella området.
Miljötekniska markundersökningar har genomförts för att översiktligt undersöka jord och vägdikesmassor inom det aktuella området. Sammanlagt 12 jordprover, varav fyra
24
vägdikesprover, skickades för analys med avseende på metaller, alifatiska, aromatiska och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Åtta prover (varav två vägdikesprover) analyserades med avseende på total halt organiskt kol.
Uppmätta föroreningshalter i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Den aktuella
markanvändningen bedöms bäst motsvaras av mindre känslig markanvändning.
För jordproverna överskred inga halter de generella riktvärdena för känslig eller mindre känslig markanvändning. Uppmätta halter överskred inte heller de totalhalter som utgör nivåerna för vad som benämns som mindre än ringa risk. Detta betyder att
föroreningshalterna är så låga att ingen anmälan till tillsynsmyndigheten behöver göras, utan de fritt kan återanvändas inom arbetsområdet.
För vägdikesproverna uppmättes inga halter över det generella riktvärdet för mindre känslig markanvändning.
Väg 709 och väg 716 är möjligen asfalterad före 1973 och det kan finnas risk för förekomst av tjärasfalt. Väg 292 är anlagd efter 1973 varför risk för tjärasfalt bedöms som liten.
Provtagning av befintlig väg för analys av PAH16 har utförts. PAH-16 analys i laboratorium har utförts på två beläggningsprov, ett på väg 709 och ett på väg 716. Resultatet visar att båda proven innehåller försumbara mängder PAH-16. Mest PAH-16 innehöll asfaltsprovet för väg 716, 2,3 mg/kg. PAH-16 innehållet i asfaltsprovet för väg 709 var 2 mg/kg. Vid halter av tjära mindre än 70 mg/kg kan asfaltsmassorna betraktas fria från tjära och kan därmed
återanvändas fritt.
4.6. Byggnadstekniska förutsättningar
4.6.1. Geoteknik
Kring korsningen och västerut ligger befintliga anslutande vägar i stort i nivå med omgivande mark.
Naturlig mark utgörs av generellt av skog med undantag nordväst om korsningen, där det finns en hårdgjord parkeringsyta.
Under ett yligt lager mulljord består jorden i området kring befintlig korsning av sandig varvig lera med torrskorpekaraktär följt av fast till mycket fast morän. På grund av den höga fastheten kunde konventionell provtagning med skruvprovtagare inte utföras i moränen.
Jordartskartan indikerar att moränen är sandig, se figur 4.6-1.
Sonderingsstopp med tung slagsondering mot block eller berg är motsvarande 2,6 respektive 2,8 meter under befintlig markyta.6
25
Figur 4.6-1. Geologi i korsningen väg 292/709/ 716 i Örbyhus. Källa: SGU karttjänst, www.sgu.se.
4.6.2. Avvattning
Befintlig avvattning av väg 292, i anslutning till korsningen, utgörs idag av öppna diken där vatten från väg och omkringliggande naturmark omhändertas.
Vid inventering av vägtrummor i området kring korsningen påträffades en trumma (dimension 500 mm) belägen drygt 100 meter söder ut från korsningen, vilken korsar väg 709 med lutning från väst till öst. Trummans ungefärliga läge illustreras i figur 4.6-2.
Figur 4.6-2. Ungefärligt läge för befintlig vägtrumma, korsande väg 709, Källa: Lantmäteriets karttjänst, www.lm.se.
26
Marken kring korsningen i Örbyhus har låg till medelhög genomsläpplighet, se figur 4.6-3.
Figur 4.6-3. Markens genomsläpplighet i Örbyhus (korsningen väg 292/709/716), Källa: SGU karttjänst, www.sgu.se.
4.6.3. Ledningar
Trafikverket äger befintlig belysning inom vägområdet. En högmast med belysning står på västra sidan om väg 709 där den ansluter till väg 292. Anläggningen består av en mast med två monterade armaturer. Armaturerna är med ljuskälla 250W NaH och masten är 18 meter hög. Belysningscentral står på västra sidan om väg 716 där den ansluter till väg 292.
Vattenfall Eldistribution äger luftledningar (22 kV) som går diagonalt över korsningen, se figur 4.6-4. Vidare äger Vattenfall en mellanspänningskabel i anslutning till korsningen.
I närheten av och igenom befintlig korsning förekommer även fler ledningar för tele/opto, el och vatten.
Gästrike Vatten planerar att bygga en ny vattenledning mellan Örbyhus och Alunda, via Österbybruk längs befintlig väg.
Figur 4.6-4 Luftledning för starkström går diagonalt över korsningen
27
5 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv
5.1. Val av lokalisering
På grund av att befintlig fyrvägskorsning bedömts som trafikfarlig har Trafikverket beslutat att den ska ersättas med en cirkulationsplats, se figur 5.1-1.
Under utredningen har olika typer av infarter till cirkulationsplatsen samt andra typer av fysiska hastighetsdämpande åtgärder prövats. Vidare har olika lägen och storlekar på rondell prövats med hänsyn till detaljplanegränser, säkerhet, kostnad och framkomlighet.
Den kommunala cykelvägens placering har samråtts med Tierps kommun. Passage och sträckning av gång- och cykelväg längs den östra sidan föreslås på grund av målpunkterna sydost om korsningen. De dåliga siktförhållandena söderut längs väg 709 gör att en passage för oskyddade trafikanter över väg 709 bedöms olämplig.
Figur 5.1-1. Föreslagen utformning och placering av cirkulationsplatsen.
28
5.2. Val av utformning
Vägutformningen för statliga vägar ska uppfylla krav enligt Trafikverkets styrande dokument, gällande version av Vägars och gators utformning (VGU). Även råd för VGU ska beaktas.
Beskrivning av utformningen redovisas i plankartor, illustrationskartor och eventuella typsektionsritningar i den färdiga vägplanen, i Granskningshandlingsskedet. I vägplanen har olika detaljutformningar av korsningen utretts. Föreslagen storlek bedöms bidra med
framkomlighet och säkerhet utan att kräva onödigt stora intrång.
Cirkulationsplatsen utformas enfältig med en delvis överkörningsbar rondell. Utformningen ska medverka till att fordonhastigheterna inte överstiger 50 km/h genom korsningen. Väg 292 utformas för referenshastighet över 60 km/h. Tillfarter är avböjda för att säkerställa att trafikanterna inte kommer in i cirkulationsplatsen med för hög hastighet. Refugen på östra sidan av korsningen utformas med passage och förlängs tillräckligt för att säkerställa den hastighetssänkning som vill uppnås innan tillfart till cirkulationsplatsen. Kommunal gång- och cykelväg förlängs cirka 50 meter söderut och ansluts mot väg 709. Se Figur 5.1-1
Korsningen ska dimensioneras för typfordonen lastbil med påhängsvagn eller släpvagn (Lps), boggibuss (Bb) och C för specialfordon (Lspec). Överkörningsbar del av rondellen utformas så att endast specialfordon (Lspec) kan nyttja den.
Cirkulationens mittpunkt föreslås förskjutas lite söderut i förhållande till dagens korsning.
5.2.1. Gestaltningsprogram
Gestaltningsprogrammet behandlar projektets riktlinjer och ambitioner och sammanfattar det gestaltningsarbete som genomförts under arbetet med vägplanen. Där
gestaltningsavsikterna svarar på frågan vad det är som ska uppnås i projektet ur
gestaltningssynpunkt, så svarar gestaltningsprogrammet på hur detta ska genomföras på en övergripande nivå. Programmet är ett levande dokument som fördjupas och uppdateras under hela planläggningsprocessen.
Gestaltningsavsikterna har i uppdraget formulerats enligt nedan:
Intilliggande vägområdens terräng och vegetation behöver åtgärdas på olika sätt för att en välutformad helhet ska uppnås. Möjligheten att annonsera cirkulationsplatsen i god tid och skapa god sikt kan innebära att åtgärder behöver göras utanför nuvarande vägområde.
Drift- och underhållsbehovet av cirkulationsplatsens grönytor och hårdgjorda ytor ska minimeras.
Om möjligt i korsningen, slå vakt om ortens identitet och utveckla karaktären som stationssamhälle.
Skapa ledande utblickar i landskapet för att tydliggöra orienteringen i landskapet.
Se förslag på utformning och gestaltning, figur 5.2-1.
29
Figur 5.2-1. Förslag på utformning och gestaltning av cirkulationsplatsen.
Karaktären på den nya cirkulationsplatsen ska vara enkel och naturlig. Inspirationen är hämtad från omgivande landskap med en historia om järnvägen och blomstrande vägslänter.
För att återspegla Örbyhus järnvägs historia läggs cortenstål i likt ett nav från rondellens mitt utåt sidorna. Detta eftersträvas att likna ett gammaldags tåghjul, se figur 5.2-2.
Ängsvegetation förläggs i mitten av corten-raderna.
Figur 5.2-2. Skissektion över den nya rondellen.
Nya slänter i området ska kläs med tillvaratagna avbaningsmassor från vägområdet. Dessa massor innehåller fröer som gynnar etablering av ny växtlighet. Släntkrön och släntfot utformas avrundad för god landskapsanpassning.
5.2.2. Referensstandard och typsektion
Rondell föreslås utföras med 2 meter överkörningsbar del avgränsad med fasad kantstöd av betong. Körbanan i cirkulationen utformas med enkelt fall från rondell mot ytterkant och anpassas till anslutande vägar.
Tillfarter och utfarter ska ha ett körfält. Tillfarter utformas med en mittrefug av olika längd beroende av tillfarternas och utfarternas radier. Refug förses med kantstöd och ska ha plats för vägmärken.
30
Östra armen av cirkulations platsen föreslås utformas med förlängd mittrefug med möjlighet till passage för oskyddade trafikanter.
Kanalbredd och körmån i cirkulationsplatsen är utformade enligt VGU, se figur 5.2-3. Minsta godtagbara siktfält uppfylls för ankommande körbana i samtliga tillfarter till cirkulationen.
Sidoområde utförs med innerslänt 1:4 och bakslänt 1:2.
Figur 5.2-3. Typsektion tillfart/utfart.
5.2.3. Linjeföring in mot korsning
Linjen in mot cirkulationen böjer av med hjälp av mittrefug och skapar en naturligt hastighetsdämpande kurva.
Infarter byggs om så att linjen in mot cirkulationen gör en svag vänstersväng fram till
mittrefugen. Linjeföringen ska vara harmonisk och kännas naturlig så att uppmärksamheten ligger på trafiksituationen och inte på hinder i linjeföringen.
5.2.4. Gång- och cykelväg
Den kommunala gång- och cykelväg som förslås ansluta till den befintliga gång- och cykelvägen öster om väg 716 illustreras i planen, se figur 5.1-1. Gång- och cykelvägen blir kommunal och ingår inte i fastställelsen av vägplanen utan hanteras i annan ordning.
5.2.5. Belysning och ledningar
Befintlig belysningsanläggning kommer att rivas. Den nya cirkulationsplatsen ska belysas på ett sätt så att platsen blir tydlig från alla infarter.
Flyttningar eller kompletteringar av befintliga ledningar kan komma att behövas. Åtgärder avseende ledningar kommer att utredas närmare i bygghandlingsskedet och i samråd med berörda ledningsägare.
5.2.6. Vägteknik
Ny beläggningskonstruktion kommer att utföras.
5.2.7. Vägutrustning
Nya vägmärken kommer att krävas då utformningen av korsningen ändras. Skyltning och vägmarkering kommer att ske enligt vägmärkesförordningen, Transportstyrelsens
föreskrifter och allmänna råd om vägmärken och andra anordningar samt VGU.
31
5.2.8. Geoteknik
Blivande terrassnivå ligger troligen kring nivå för underliggande morän eller lägre.
Grundläggning av vägkonstruktion kommer således ske på fast undergrund som ej är sättnings eller skredbenägen.
Grundläggning av vägkonstruktion bedöms med tillgängligt underlag ske på fast morän.
Behov av bergschakt kan inte uteslutas då delar av vägförslaget ligger i skärning.
Vägförslaget innebär inga profiländringar utan förväntas gå i befintlig profil.
Förstärkningsåtgärder utförs lämpligen genom asfaltspåbyggnad av bind- och slitlager.
5.2.9. Avvattning och trummor
Väg och framtida cirkulationsplats kommer fortsätta avvattnas genom öppna växtbeklädda diken. Dessa upprättas längsmed den nya cirkulationsplatsen och anpassas till befintliga diken som leds vidare under väg 709 genom befintlig trumma, se figur 5.2-6.
En ny gång- och cykelväg medför att tre nya trummor behöver anläggas där gång- och cykelvägen korsar dikena längs den planerade cirkulationsplatsen. Trummor bör anläggas under gång-och cykelvägen så det vattnet kan transporteras vidare i dikena utan några hinder.
Trummornas läge i plan anpassas efter gång- och cykelvägensträckning och de korsande dikena. Se figur 5.2-6 för ungefärligt läge för trummorna.
Trummor i vägkonstruktionen ska dimensioneras så att deras funktion kan upprätthållas i minst 40 år.
Figur 5.2-6. Ungefärligt läge för befintlig trumma (under väg 709) samt ungefärligt läge för de nya trummorna under gång- och cykelväg.
32
5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs
Inga skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behöver fastställas redovisas på plankartorna.
5.4. Skyddsåtgärder under byggtiden
Vägåtgärderna ska utföras så att de harmoniserar väl med omgivande landskap. Befintlig vegetation ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Avbaningsmassor måste förvaras så inte fröbanken dör.
Markintrång minimeras och försiktighetsåtgärder vidtas för att inte störa närliggande miljö, flora och fauna.
Tillgängligheten till Marialeden kommer att finnas kvar under byggskedet, genom till exempel skyltning och säkra passager förbi entreprenadområdet.
Om invasiva växtarter hittas i vägkanten under ombyggnation måste åtgärder vidtas för att förhindra spridningen. Bland annat medför en sådan upptäckt restriktion för återanvändning av massor.
Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter ska inte ske i närheten av vattendrag. Åtgärder skall vidtas så att petroleumprodukter eller andra för människors hälsa och miljön skadliga ämnen inte kan förorena mark, ytvatten eller grundvatten. Arbetsmaskiner ska drivas med miljödiesel och förses med miljöanpassade hydrauloljor.
Även okända fornlämningar är skyddade i kulturmiljölagen. Om en fornlämning påträffas inom vägområdet ska arbetet omedelbart stoppas, lämningen märkas ut och Länsstyrelsen kontaktas.
Jord- och vägdikesmassor kan med fördel återanvändas inom projektet som fyllnadsmaterial.
Val av täkter med mera till byggnadsmaterial ska göras med hänsyn till lokal miljö samt med strävan att minimera masstransporterna. Förslag till tillfälligt upplag, med tillfällig
nyttjanderätt för överskottsmassor och vägbyggnadsmaterial, är görs i vägplanen med hänsyn till rådande mark- och vattenförhållanden.
Förslag till tillfälligt upplag, med tillfällig nyttjanderätt för överskottsmassor och väg-
byggnadsmaterial, görs i vägplanen med hänsyn till rådande mark- och vattenförhållanden.
I de fall eventuella tidigare ej kända föroreningar påträffas under byggskedet, kommer
nödvändiga saneringsåtgärder eller andra skyddsåtgärder att vidtas. Tillsynsmyndigheten ska underrättas om innehållet samt föreslagna åtgärder. Eventuell förorenad mark som schaktas i samband med vägåtgärder omhändertas och transporteras av en transportör som innehar tillstånd för att transportera avfall till en godkänd mottagare för omhändertagande.
Asfaltsmassor som innehåller tjärhaltiga föroreningar ska hanteras enligt Trafikverkets riktlinjer.
De riktvärden för ljudnivåer från byggarbetsplatser som föreslås av Naturvårdsverket och Socialstyrelsen får inte överskridas annat än undantagsvis.
33
Vid sprängning används tunga gummimattor för att hindra sten och grus från att spridas. En ovanjordssprängning känns tydligt i marken under någon sekund. Innan sprängningen hörs tre korta varningssignaler och när sprängningen är klar ljuder en lång ljudsignal.
6 Effekter och konsekvenser av projektet
6.1. Trafik och användargrupper
Vägåtgärderna förbättrar trafiksäkerheten och tillgängligheten både för de oskyddade trafikanterna och för fordonstrafiken i korsningen.
Genom cirkulationsplatsens utformning ökar trafiksäkerheten och transportkvaliteten samt framkomligheten förbättras i korsningen, vilket är positivt för samtliga trafik- och
användargrupper.
Framför allt kommer framkomligheten och transportkvaliteten att förbättras för kollektivtrafiken som passerar korsningen.
Barriäreffekten för de oskyddade trafikanterna bedöms minska med den planerade gång- och cykelvägen och med de nya passagerna.
6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling
Vägåtgärderna förbättrar trafiksäkerheten och tillgängligheten både för de oskyddade trafikanterna och för fordonstrafiken. De planerade vägåtgärderna medför att
framkomligheten och trafiksäkerheten ökar längs sträckan för näringslivets transporter samt för de övriga trafikanterna. Åtgärderna medför positiva konsekvenser för lokalsamhället och den regionala utvecklingen.
Ombyggnation av korsningen säkerställer god funktion med ökad framkomlighet och förbättrad transportkvalitet och medför att näringslivets behov av vägen tillgodoses och bidrar därmed till den regionala utvecklingen.
6.2.1. Kommunala planer
Två detaljplaner finns i anslutning till korsningen, se figur 6.2-1.
Detaljplan, DP 308 Libbarbo 1:72, Mänsta 1:1 mfl
Vägområdet gör ett intrång i området för detaljplan DP 308. Gällande markanvändning som berörs av vägplan utgörs av väg, torg och parkering. Intrånget bedöms inte strida mot detaljplanens syfte.
Detaljplan, DP 354 Drivmedelsstation i Örbyhus samhälle
Vägområdet gör ett intrång i området för detaljplan DP 354. Gällande markanvändning som berörs av vägplan av gång- och cykelväg, se figur 6.2-2. Intrånget bedöms inte strida mot detaljplanens syfte.
34
Figur 6.2-1. Detaljplaner i anslutning till korsningen.
Figur 6.2-2. Detaljplan, DP 354 Drivmedelsstation i Örbyhus samhälle
35
6.3. Miljö och hälsa
6.3.1. Landskapsbild
Generellt är öppna landskapstyper mer känsliga för vägdragningar då landskapet påverkas visuellt i ett större område. Mindre öppna ytor riskerar påverkas väldigt mycket eller försvinna helt med en vägdragning på grund av bankar eller skärningar. Skogslandskap är tåligare då det generellt är mer slutet till sin karaktär och därför tåligare mot förändringar.
Även områden som redan är påverkade av infrastruktur är generellt mindre känsliga än opåverkade områden.
Den nya cirkulationsplatsen kommer påverka skogslandskapet vid Örbyhuskorsningen relativt lite. Efter ombyggnad förmodas korsningen bli öppnare, ljusare och därmed skapa bättre siktlinjer över landskapet.
Det finns två viktiga övergripande perspektiv som gestaltningen ska relatera och ta hänsyn till: trafikantens upplevelse och åskådarperspektivet. Både för trafikanten och åskådare är det viktigt att kunna överblicka trafiksituationen för att känna sig trygg och bekväm.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden bli små.
6.3.2. Naturmiljö
Samtliga naturvärdesobjekt bedömdes till naturvärdesklass 4 – visst naturvärde. Det är viktigt för bevarandet av biologisk mångfald att den sammantagna arealen av områden med visst naturvärde inte minskar. Vägkanterna har ett blommande fältskikt som attraherar och gynnar pollinerande insekter som enda biotopvärde. Artvärdet bedömdes vara lågt eftersom de blommande arterna är relativt triviala och utgör inga naturvårdsarter. Även artrikedomen bedömdes vara låg eftersom vägkanterna inte är påtagligt artrika. Biotopvärdet som finns i dessa objekt finns även längs vägbanan i samtliga väderstreck och är därför knappast ovanliga i området. Det finns därför starka argument för att biotopvärdet lätt kommer att återetablera sig längs vägkanten på den nya vägbanan, så länge substratmaterialet som används i det vägplansprojektet inte består utav material där växter har generellt svårt att etablera sig, så som stenkross.
Gång- och cykelvägen föreslås sträcka sig i nordöst genom igenväxningsmark, och i sydöst genom granbruksskog. Områdena bedöms hysa låga naturvärden.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för naturmiljön bli små.
Biotopskydd
Inga områden som är skyddade enligt 7 kap. 11 § miljöbalken har identifierats under naturvärdesinventeringen. Inga biotopskyddsområden eller artrika vägmiljöer kommer att beröras i samband med vägåtgärderna.
Strandskydd
Genom särskilda bestämmelser i miljöbalken utgår dispenskravet vid byggande av väg och järnväg om väg- eller järnvägsplan fastställs. Vägplanens genomförande bedöms inte komma att förändra förutsättningarna för områdets djur- eller växtliv eller försämra
förutsättningarna för friluftsliv på ett sådant sätt att strandskyddets syfte motverkas.
36
6.3.3. Kulturmiljö
Inga riksintressen, byggnadsminnen eller andra utpekade intresseområden för kulturmiljö berörs av planförslaget. Närmast liggande registrerade fornlämning är en torplämning, Dansarbo, L1941:5804, som ligger cirka 100 meter söder om korsningen. Fornlämningen kommer inte att påverkas av den nya korsningen.
Torplämning, Dansarbo, L1941:5804 kommer att påverkas av framtida gång- och cykelväg, se figur 4.3-3. Vid eventuellt ingrepp i fast fornlämning krävs tillstånd enligt 2 kap. 12 § KML.
Tillstånd krävs även om åtgärder utförs inom fornlämningarnas skyddsområde.
Marialeden, den pilgrimsled som i nord-sydlig riktning går förbi korsningen idag, följer här dagens uträtade landsväg, väg 716, och utgör i sig ingen fysisk fornlämning. Med den planerade gång- och cykelvägen förbi korsningen stärks ledens funktion att knyta ihop områdets medeltida kyrkor i ett vandringsstråk, vilket är positivt.
Sammantaget bedöms de planerade åtgärderna ha liten påverkan på kulturmiljön.
Sannolikheten att arbetsföretaget skulle beröra tidigare okända fornlämningar bedöms som låg. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms bli små.
Figur 6.3-1. Fornlämning L1941:5804 söder om vägkorsningen
37 6.3.4. Rekreation och friluftsliv
En ny gång- och cykelvägar minskar barriäreffekten som väg 292 orsakar och ökar
tillgängligheten till rekreationsområden och friluftsliv. Den nya gång- och cykelvägen bedöms medföra små positiva konsekvenser för friluftslivet då tillgängligheten ökar.
6.3.5. Boendemiljö och hälsa
En gång- och cykelväg till och ifrån olika målpunkter möjliggör ökad gång- och cykeltrafik och bidrar därmed till hållbar utveckling och förbättrad folkhälsa. Åtgärderna medför även positiva konsekvenser för människors hälsa och säkerhet då trafiksäkerheten förbättras.
6.3.6. Naturresurser
För byggandet av korsningen har befintlig undergrund, asfalt och vägslänter analyserats.
Aspekter som terrassens beskaffenhet och sammansättning, sättningskänslighet och materialtyp har tagits i beaktande. För analysen har en del antaganden gjorts, baserade på noggrannheten i undersökningar och provtagning.
Entreprenören har som uppgift att se över användningsmöjligheter för massorna. Massor som inte kan användas i projektet måste hanteras och transporteras bort av entreprenören till lämpliga platser och om möjligt användas som resurs i andra byggprojekt. Schaktmassor skall hanteras enligt gällande lagstiftning och förordningar och en masshanteringsplan ska tas fram inför byggskedet.
Genom att nyttja massor i projektet kan massbalans uppnås, vilket bidrar till hushållning med resurser och minskat behov av energikrävande transporter och därmed negativ miljöpåverkan.
Vägdikesmassor bedöms kunna återanvändas inom anläggningen. Bedömning av övriga massors användbarhet i projektet, möjlighet till massbalans, behov av tillförda massor samt eventuella överskottsmassor kommer att bedömas innan färdigställning av
Granskningshandling. Val av täkter med mera till byggnadsmaterial ska göras med hänsyn till lokal miljö samt med strävan att minimera masstransporterna.
Behov av bergschakt kan inte uteslutas då delar av vägförslaget ligger i skärning.
6.3.7. Mark och vattenresurser
Vattendraget norr om korsningen bedöms inte påverkas av vägplanen och därmed bedöms inte heller Vendelsjön påverkas.
Längre österut längs väg 292 korsas vägen av Fyrisån, vilken ej bedöms påverkas av vägplanen.
Bedömningen är det inte finns någon speciellt utpekad punkt som är känslig för översvämning. Avvattningsanläggningar ska dimensioneras för att klara framtida klimatförändringar med risk för översvämningar och ökade flöden.
