Effekter på elevernas studie och yrkesval

Alma menar att det endast är positiva effekter med att arbeta normkritiskt. Alma uttrycker följande:

Nämen det är ju, effekten är ju att vi får bättre gymnasieval, vi får mindre avhopp, det är fler som hamnar i, alltså fler välmående individer som gör väl underbyggda val och vi har människor som hamnar mer på rätt plats om vi inte stoppas av normer. Så att ja men det är som jag sa innan, att ju bättre vi mår, ju bättre funkar samhället...

Lisa har sedan några år arbetat med normkritisk vägledning i de lägre åldrarna och hon kan se de elever hon hade i trean och som har följt med och haft det här vägledningsperspektivet har en helt annan medvetenhet och ställer andra frågor än när hon började och nu går de eleverna i årskurs sex. Även Ali berättar att han mest kan se positiva effekter med att arbeta normkritiskt och han menar att eleverna får mer att välja på om de inte begränsas. Vidare menar Ali att de även blir bättre människor och mindre dömande mot andra och kanske mer toleranta mot individer som inte är som de själva är, att de får en större förståelse.

Mary berättar om de effekter som hon tror skulle bli bättre om vägledare hade möjlighet att arbeta med normkritisk vägledning. Hon tror att eleverna gör fler rätta val, som är mer sanna mot de själva. Att de tar beslut utifrån sig själv och frågar sig själv vem de är och vad de vill göra. Att de vågar göra valen för sig själv och inte utifrån att de är oroliga för vad kompisarna ska tycka eller om mamma eller pappa kommer bli besvikna. Att en hamnar på rätt plats i livet snabbare och enklare om en hittar verktygen att verkligen gå sin egen väg. Utan att hela tiden behöva anpassa sig eller jämföra sig utifrån normer för hur det borde vara.

33

5.5 Sammanfattning

Det vi har kommit fram till i vår studie är att normkritik är ett brett och komplext område som kräver mycket tid och kunskap. Informanterna arbetar med normkritisk vägledning på lite olika sätt men en sak de alla har gemensamt är att de arbetar med det aktivt och medvetet. De har lektioner med eleverna där de diskuterar och problematiserar normer och värderingar som finns i samhället, samt hur faktorer som kön, bakgrund och etnicitet påverkar ens handlingsutrymme. Kiwi-kort och privilegiepromenaden är exempel på övningar och metoder som används i det normkritiska arbetet. De hinder och möjligheter vägledarna upplever med det normkritiska arbetet är främst tidsaspekten, tillgång till eleverna och ledningens stöd och engagemang. Samtidigt lyfter informanterna att kärnan i normkritisk pedagogik, som också är en förutsättning för att kunna arbeta normkritiskt, är att vara medveten om sig själv och sitt eget förhållningssätt. Slutligen visar det sig att det enbart finns positiva effekter med att arbeta normkritiskt, särskilt om det börjar i tidiga åldrar. Att fler individer gör väl underbyggda val och därmed ett bättre fungerande och välmående samhälle.

34

6. Analys

I det här avsnittet avser vi att analysera det empiriska materialet med hjälp av Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser, Hodkinson och Sparkes teori careership samt begreppen makt och intersektionalitet. Gottfredsons teori kommer huvudsakligen användas för att få en förståelse för hur människor gör begränsningar och kompromisser i sina studie- och yrkesval. Careership kommer att användas för att skapa förståelse för hur normkritisk pedagogik kan bidra till en breddad handlingshorisont. Slutligen kommer vi att använda begreppen makt och intersektionalitet för att beskriva olika maktordningar och på vilket sätt de samspelar.

6.1 Att vidga elevernas perspektiv i vid respektive snäv

vägledning

I intervjuerna med informanterna framkommer det att det finns en risk att normer cementeras och upprepas om de inte aktivt arbetar med normkritik och att det är lätt att hamna i fällan att reproducera språket och antaganden. Därför har vägledarna valt att arbeta med att utmana normer och att medvetandegöra de faktorer som styr elevens val. Ali berättar att han är ute på olika lektioner och integrerar normkritisk vägledning i undervisningen. Exempelvis pratar han om att det finns en snedrekrytering på arbetsmarknaden gällande kön men även att socioekonomisk bakgrund är en bakomliggande faktor i elevers studie- och yrkesval. Här kan vi använda oss av begreppet intersektionalitet som ett analytiskt verktyg som visar på hur olika normsystem samverkar och leder till komplexa maktstrukturer (de los Reyes & Mulinari 2005, 29–33). Ali pratar om både kön och socioekonomisk status vilket tyder på att flera faktorer samspelar och skapar över- och underordning i maktstrukturer. Exempelvis kan en kvinnas maktposition vara underordnad i en kontext men vara överordnad i en annan kontext (NE 2021). På så sätt blir eleverna medvetna om vilka faktorer som styr dem i deras val och att kön, klass, etnicitet etcetera gör att människor upplever olika privilegier och förtryck.

Mary berättar att hon har lektioner med eleverna där de pratar om fördomar och stereotyper men hon nämner även att hon brukar ha en övning med eleverna som heter

35

privilegiepromenaden. Övningen är en värderingsövning som synliggör olika normer och faktorer som påverkar vårt handlingsutrymme och är ett tydligt exempel på intersektionalitet och hur normer samverkar. Detta ger eleverna en förståelse för hur individer som passar in i normen får privilegier medan de som inte passar in begränsas och diskrimineras. Detta kan förstås genom ett maktperspektiv eftersom det existerar olika privilegier i samhället som resulterar i obalanser om makt. Det är därför väldigt viktigt att eleverna får kunskap om detta (Björkman & Bromseth 2019, 48). På liknande sätt uttrycker Amina tankar om att elever i klassrumssituationer kan bli väldigt påverkade av varandra och att eleverna helst vill känna att de passar in och inte sticker ut från mängden. Därför menar Amina att det är i de individuella samtalen som hon lättare kan synliggöra normer och få eleven att reflektera över detta och deras handlingshorisont.

De andra informanterna beskriver också hur de i enskilda samtal försöker utmana eleverna kring normer i samhället och problematisera dessa för att kunna vidga elevernas handlingshorisont. Vägledning utifrån teorin om Careership handlar om att få eleven att se mer än vanligt, att medvetandegöra individens handlingshorisont. Hodkinson och Sparkes (1997, 36–37) menar att en individs handlingshorisont både består av externa och interna aktörer som exempelvis familjemedlemmar och pedagoger vilket innebär att studie- och yrkesvägledare ingår som en aktör som påverkar elevens handlingshorisont. Amina berättar att det ofta framkommer i samtalen att familjen kan påverka en hel del eftersom de har sina värderingar om olika yrkens status. Alma påpekar att det är viktigt att som vägledare förhålla sig neutral i dessa samtal för att inte påverka eleverna åt något håll.

Utifrån självkännedom och föreställningar om yrken formas tankar och önskningar om yrken samt uppfattningar om vad som är tillgängligt och möjligt. Vägledning utifrån Gottfredsons teori (2002) handlar mycket om att vidga perspektiv hos eleven. Detta kan sättas i relation till att informanterna på olika sätt försöker utmana de mentala kartor eleverna har om genus och yrken. Vägledarna ordnar exempelvis studiebesök till eleverna, arbetsmarknadsdagar och PRAO för att vidga elevernas perspektiv och påvisa att flera val är möjliga men också för att ge eleverna möjlighet att granska olika valmöjligheter. I stället för att ha övningar då och då tycker bland annat Alma att det är viktigare att normkritiken genomsyrar all undervisning varje dag och att arbetet sker kontinuerligt.

36

6.2 Hinder och möjligheter med att kunna arbeta

normkritiskt

Samtliga informanter beskriver att tiden inte räcker till för att kunna arbeta med normkritik i den omfattning de önskar samt svårigheter med att få tillgång till eleverna. Exempelvis nämner Amina att hon hamnar i en position där hon måste fråga lärarna om att få komma ut i klasserna och få tillgång till lektionstid för att hålla i övningar eller liknande. Vidare berättar vägledarna att de upplever att lärare ofta är stressade och att de inte har tid för något extra utöver deras egen planering. Alma poängterar också att det som egentligen känns väldigt viktigt inte hinns med på grund av tidsbrist. I enlighet med det som Abrahamsson och Andersen (2005, 219) beskriver om makt i organisationer kan vi relatera till att makt och inflytande har en ojämn fördelning. I dessa situationer hamnar lärarna i en maktposition där vägledarna har lite eller inget inflytande och lärarna har makten av att äga och disponera elevernas tid. Detta visar på ett hinder för vägledarna i deras arbete och möjligheter med att kunna arbeta normkritiskt ur ett vägledande perspektiv.

Ett annat maktperspektiv är skolledningen och dess inställning till att skolan ska arbeta normkritiskt. Abrahamsson och Andersen (2005, 219) menar att det är ledningen som har makten över vilka mål och visioner som organisationen har. Informanterna pratar om att det är en förutsättning att ledningen har en positiv inställning till värdegrundsarbete och normkritik samt driver arbetet framåt för att vägledarna ska kunna arbeta med det. Det är även av stor betydelse att ledningen tar beslut om hur, när och var det ska göras. Amina menar att det blir en stor utmaning om inte ledningen är med och bestämmer detta och driver detta framåt. Detta tyder på att ledningens styrning och engagemang är avgörande för om det normkritiska arbetet på skolan blir prioriterad eller inte.

Vidare framkommer det från informanterna att det krävs att vägledare är medvetna om sig själva, sina värderingar och om sin egen roll i reproduktionen av normer för att kunna arbeta normkritiskt och förhindra att normer reproduceras. Detta är själva kärnan i normkritiken menar våra informanter. Detta är av stor vikt eftersom skolan har en reproducerande kraft när det gäller normer beroende på vad skolan lär ut, vilka frågor som får utrymme att diskuteras samt hur den pedagogiska personalen behandlar eleverna (Martinsson & Reimers 2014, 9). Vägledare besitter därmed en makt där de påverkar elevernas beslut och handlingar både negativt och positivt beroende på vad vägledaren

37

har för förhållningssätt gentemot eleverna (Hodkinson & Sparkes 1997). Detta kan leda till att eleverna antingen gör väl underbyggda val eller val som är begränsade på grund av normer och fördomar. Alma menar att det är viktigt i mötet med eleverna att kunna erkänna sina felaktiga uttryck inför dem och att det då är av stor vikt att vara ödmjuka mot varandra, både elever och vuxna. Eftersom Alma sitter i en maktposition med mer kunskap än eleven, äger hon också makten gentemot eleven. På så vis kan hennes erkännande av misstag synliggöra normer och även uppmana till förändring (Foucault 2002, 103).

6.3 Effekter

Samtliga informanter var överens om och uttryckte tydligt att tidiga insatser måste sättas in hos eleverna för att göra de medvetna om de rådande normerna och samtidigt förhindra att normer reproduceras. Gottfredson (2002, 100–104) menar att individer redan i förskoleåldern väljer bort alternativ som de inte är medvetna om utifrån värderingar och kunskap om olika yrken som påverkas bland annat av personligheten, genus och social bakgrund. Alma berättar hur hon arbetar med de yngre eleverna med hjälp av kiwikort som är ett pedagogiskt hjälpmedel med könsneutrala bilder på olika yrken. Detta för att kunna vidga elevernas perspektiv och göra dem medvetna om att ett specifikt kön inte måste ha ett specifikt yrke, men även för att göra de medvetna om sina egna styrkor och intressen. De diskuterar även vad ett yrke innebär, vilka yrkesutövarna är och hur arbetet ser ut. Detta i enlighet med Gottfredsons (2002, 88–92) idé om att den mentala kartan över yrken redan skapas som barn och som sedan fortsätter utvecklas upp i vuxen ålder till en karta som består av flera dimensioner som exempelvis genus, status och arbetsfält. Utöver detta handlar det även om att synliggöra för eleverna hur faktorer som kön, social och kulturell bakgrund påverkar, hur olika normer samverkar och hur individer kan vara priviligierade i en kontext och vara förtryckta i en annan (NE 2021). Detta pekar på att vägledarens normkritiska arbete med elever i ung ålder har en stor betydelse för hur dessa elever så småningom kommer att se på de olika yrkena och vad de anser vara lämpligt eller inte. På så sätt kan zonen av acceptabla alternativ öka i storlek (Gottfredson 2002, 88–92).

Vidare berättar några av informanterna att de medvetet arbetar med sitt och elevernas språkbruk. Utifrån ett maktperspektiv påverkar alltså vägledarna eleverna, om än indirekt,

38

genom exempelvis hur de arbetar med normkritik och vilket förhållningssätt de har gentemot eleverna i det dagliga mötet. Det kan därför antas att vägledarnas olika arbetssätt och medvetenhet kring normer och påverkansfaktorer har en stor inverkan på eleverna i deras studie- och yrkesval och är av stor betydelse för deras framtid. Samt att elevernas medvetenhet och kunskap om normer kan påverka hur mycket deras val styrs av yttre faktorer. Informanterna menar att det endast finns positiva effekter med att arbeta normkritiskt. Vidare berättar de att ifall alla skolor skulle få möjlighet att arbeta normkritiskt skulle vi få fler välmående individer som gör väl underbyggda val. En annan effekt skulle vara att eleverna inte hade varit lika dömande mot andra och att de får en större förståelse gentemot andra individer. De skulle även i mindre grad styras av normer och inte bli lika lättpåverkade av vad kompisar och familj tycker.

Precis som Hodkinson och Sparkes (1997, 33–34) skriver fattar individen beslut utifrån sitt habitus, där bland annat normer och värderingar ingår, när det kommer till utbildning och arbete och kallas för pragmatiskt rationella val. Detta innebär att besluten grundas på kunskap och erfarenhet som individen har tillgänglig i sin omgivning som oftast är bristfällig och begränsas därmed från att se alternativa möjligheter. Detta orsakar implementering och reproduktion av normer och värderingar i samhället och i elevernas studie- och yrkesval, samtidigt som den köns- och klassuppdelning som råder på arbetsmarknaden reproduceras. Resultaten ovan visar därför att vägledarnas arbete med normkritik är otroligt viktigt i ett led att kunna motverka reproduktion av normer och den segregering som råder i samhället. Samtidigt som det bidrar till att eleverna får syn på vilka normer och värderingar som styr oss och vårt habitus.

6.4 Sammanfattning

De intervjuade vägledarna utgår från olika tillvägagångssätt i sitt normkritiska arbete. Dels genom att diskutera och problematisera olika påverkansfaktorer i förhållande till studie- och yrkesval, dels genom olika värderingsövningar och hjälpmedel som till exempel privilegiepromenaden och kiwi-kort. De har på så sätt använt sig av ett intersektionellt perspektiv för att belysa hur olika normer samverkar och leder till att olika grupper i samhället besitter olika privilegier och maktpositioner. Men också hur faktorer som kön, bakgrund och etnicitet påverkar elevernas studie- och yrkesval. De hinder och

39

möjligheter vägledarna lyfter med att arbeta normkritiskt handlar till viss del om makt i olika former. En aspekt är lärarna och deras disposition av elevernas tid som gör att vägledarna hamnar i beroendeställning till lärarna för att få tillgång till eleverna. En annan aspekt är skolledningen och den makt de besitter som organisation när det kommer till vilka mål de sätter upp för det normkritiska arbetet. Vägledarens makt i att reproducera normer lyfts också fram och visar på att skolan är en arena där normer och föreställningar riskerar att reproduceras beroende på hur den pedagogiska verksamheten ser ut. Samtidigt som eleverna blir påverkade i sina studie- och yrkesval. Vägledarna anser att det endast finns fördelar med att arbeta normkritiskt och att det leder till att eleverna gör väl underbyggda val samtidigt som det på sikt kan minska den segregering som råder i samhället.

40

7. Diskussion

I det här avsnittet avser vi att diskutera studiens olika kapitel. Vi har utgått från frågeställningarna Hur upplever studie- och yrkesvägledare på grundskolan att de kan

arbeta med normkritisk pedagogik i vid respektive snäv vägledning? Och Vilka hinder och möjligheter finns det enligt studie- och yrkesvägledare med att arbeta normkritiskt och på vilket sätt kan detta påverka eleverna i deras studie- och yrkesval? Vi kommer

även diskutera vårt val av metod, teori med tillhörande begrepp och reflektera över vilket resultat vi hade kunnat få om vi hade gjort annorlunda.

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med vår studie var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever att de kan arbeta med normkritisk pedagogik både i snäv och vid vägledning, hinder och möjligheter med detta samt vilka effekter det kan ha på elevernas studie- och yrkesval. Studiens resultat samt den tidigare forskningen visar på att det är ett komplext ämnesområde och att det krävs att fler än vägledaren är involverad i detta arbete på skolan för att kunna lyckas. Det mest intressanta som framkommer i vårt resultat är att det måste ske ett aktivt arbete kring normkritik redan i tidiga åldrar för att förhindra att eleverna begränsas i sina studie- och yrkesval. Informanterna påpekar även vikten av att som vägledare och pedagog själv vara medveten om sina egna normer och värderingar samt förmågan att kunna blicka inåt. Slutligen framgår det även av våra informanter att vägledare måste våga utmana eleverna till att tänka kritiskt om normer genom exempelvis olika slags övningar men också i de individuella vägledningssamtalen.