Vårt uppdrag är att mäta effekterna av mångfaldssatsningen. Även om själva målvariabeln och utgångspunkten för satsningen varit målupp- fyllelse innebär inte detta att andra effekter ska uteslutas. Uppdraget specificerar nämligen inte vilka effekter som ska mätas. Det innebär att utgångspunkten är att försöka finna alla typer av effekter.
Effekter
I de slutrapporter som presenteras finns i huvudsak en redovisning av vilka insatser som gjorts, inte vilka effekter dessa lett till. Det finns förmodligen flera skäl till detta. Ett tänkbart skäl är att det inte finns
några större förväntningar från MSUs sida på att kommunerna faktiskt
ska redovisa några effekter. Kulturen inom sektorn är att förändringar tar tid. Ett annat skäl är att vissa insatser faktiskt kan ta tid och är svå- ra att redovisa på en mer övergripande nivå. Oförändrade betyg på en skola kan innehålla både förbättringar och försämringar bland de en- skilda eleverna. Vissa elever kan ju förbättra sina betyg som ett resultat av denna satsning, medan andra kanske presterar sämre beroende på andra orsaker som ligger utanför skolan.
Många av de insatser som genomförts är också riktade till alla elever, dvs. alla klasser i en skola, medan betyg ges först i årskurs åtta och nio.
Det här innebär inte att effekter saknas i kommunernas slut- redovisningar, men vi tror att förväntningarna eller kraven hos kom- munerna att själva redovisa effekter kanske inte är så höga. Vi antar att det inte innebär några konsekvenser för kommunerna oavsett vilka re- sultat som redovisas eller hur det sker.
Nedan ger vi exempel på effekter utifrån vårt underlag och vi an- vänder samma rubriker som under avsnittet om genomförda insatser, dvs. värdegrund, språkutveckling/ämnesutveckling, organisering/pro-
cesstöd, föräldrasamverkan, eleveffekter, och övriga effekter.
När det gäller de intervjuer vi gjort har vi lovat intervjupersonerna anonymitet. Det innebär att vi inte anger varifrån citaten kommer. Vi kommer att blanda intervjuuttalanden med skrivningar eller citat från kommunernas olika slutrapporter. Inte heller när det gäller de olika slutrapporterna anger vi källorna, utom i undantagsfall, eftersom stora delar av redovisningen i så fall skulle bestå av hänvisningar till dessa rapporter. Däremot anger vi källa när det gäller de enskilda utvärde- ringarna som gjorts av externa utvärderare.
Rent allmänt kan sägas att en del av de uttalanden som redovisas är specifika, men det finns också många uttalanden av mer generell karak- tär som att intresset för vissa frågor har ökat eller, som kanske är den vanligaste kommentaren, att ”vi har kommit en bit på väg”. Lika van- ligt är emellertid kommentarer av karaktären ”att det är för tidigt att se effekter”. En hel del effekter finns dock redovisade, vilket vi kommer att visa nedan.
Värdegrund
En stor del av de effekter som beskrivs handlar om effekter i förhål- lande till skolans värdegrund, vilket naturligtvis är positivt med tanke på uppdragets utgångspunkter. De effekter som kan spåras är av lite olika karaktär. En typ av effekter kommer till uttryck som en allmän
kompetenshöjning och ökad förståelse i dessa frågor, t.ex.:
All skolans personal har haft möjlighet att fördjupa sina kunskaper om andra kulturer och lära sig mer om språkutveckling.
Allmänt sett har kompetensen och kunskaperna i mångfaldsfrågor… ökat hos rektorer och de pedagogiskt ledande och mest fortbildnings- intresserade lärarna. Detta märks genom att diskussionerna blivit mer strukturerade, kunskapsrika och engagerade.
Personalen har fått ökad kompetens i frågor som rör mångfald, etnici- tet, attityder och värderingar samt förhållningssätt. Detta har resulte- rat i att dessa frågor diskuteras i större utsträckning bland personalen.
Mångfaldssatsningen Effekter utifrån vårt underlag Ökad förståelse för elevers olikheter. Större förståelse för föräldrar och barn som inte pratar svenska.
En annan typ av effekter rör själva attityden eller förhållningssättet
till eleverna t.ex. krav på resultat, liksom hos vem problemet ligger,
dvs. den diskussion vi förde ovan i samband med ”synvändan”:
Allt färre av skolornas analyser rör elevernas tillkortakommanden. Skolornas redovisningar synliggör att det är relativt vanligt med låga förväntningar på elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunska- per. Många skolor har fokus på ”godkänd- nivån” och stödinsatser. Medvetenheten har ökat i hela kommunen om att målgruppen un- derpresterar.
Det är inte eleverna det är fel på, vilket varit en resa. Det är lärare och rektor som måste förändra sin inställning.
Fokus har förändrats från vad eleverna kan göra till vad skolan kan göra.
En tredje kategori av effekter är hur man betraktar begreppet mång-
fald. Många beskriver att de kommit till insikt om att det behövs en
rymligare definition än den som regeringen betonat, även om MSU i sina utgångspunkter poängterar att behov och inte invandrarskap är satsningens fokus. Flera kommuner har betonat att satsningen gäller alla skolor och alla elever:
Man uttrycker en vilja att i ökad utsträckning se olikhet och mång- fald som tillgångar, men hos många enheter syns också att man vill ha en rymligare definition av mångfaldsbegreppet än enbart etnicitet och språk.
Det vi, vid en snabb analys idag, kan utläsa är att begreppet mång- fald inte enbart omfattar elever med annat modersmål än svenska utan att perspektiven har breddats. Det är inte heller så att dessa frå- gor endast berör de skolor som har hög andel elever med annan här- komst än svensk.
Segregerade skolor är inte enbart skolor med hög andel flerspråkiga elever, segregerade skolor är även skolor som inte har flerspråkiga ele- ver alls eller i liten omfattning.
En av de största förändringarna är att förändra ”svensknormen” och utan den breda satsningen skulle Järfälla skolor annars bidra till en ytterligare ”omedveten” segregation.
Däremot är det svårare att se hur mångfalden rent konkret utnyttjats som en tillgång, dvs. inte bara uttalanden om att mångfald är vikigt:
Ett gymnasium skrev om ”elever med rika språkkunskaper”, ”de posi- tiva värdena med mångkultur” och att skolan berikats med IVIK- klasser.
Mångfaldsbegreppet har vidgats. Skolor som har få elever med ut- ländsk bakgrund har bidragit med hur elevers olikhet i förutsättning- ar och sätt att lära påverkar skolans planering.
Mångfald kan väl inte vara något problem? Det är synd om områden som inte har mångfald.
En mycket vanlig kommentar är att ”mångfaldsfrågorna kommit upp på dagordningen” eller att ”nyfikenheten bland personalen på andra kulturer har blivit större”. Medvetenhet är ett första steg och nödvändig förutsättning för att något mer konkret ska hända, men inte en tillräcklig. Många av kommentarerna i kommunernas slutrapporter och i andra rapporter har denna karaktär; ganska korta svepande utta- landen om att frågan nu diskuterats mera, men få konkreta insatser re- dovisas. På en av skolorna vi besökte sade man att förhållningssättet förändrats på skolan, men på frågan om de kunde ge några konkreta exempel på detta uppstod en tystnad.
Samtidigt tror vi, om vi ser till andra uttalanden, att många faktiskt mer på allvar har börjat reflektera över värdegrundsfrågor. Prov på
detta hämtar vi från kursen Ledarskap för mångfald:41
Nya infallsvinklar som fått mig att fundera; Ökad interkulturell för- ståelse; Ja, jag ifrågasätter nu mer mina lärares kunskaper om t.ex. föräldrars kultur och hur de blir bemötta…
Född i Sverige? Känner sig svensk? Och vem bestämmer vem som är svensk?
Vi gör invandrare i skolan.
Det handlar om social klass och ej i första hand om etnicitet
Mångfaldssatsningen Effekter utifrån vårt underlag Jag ser en tydligare mångfald även bland barnen som på min skola i liten utsträckning kommer från ett annat land.
Samtidigt finns det deltagare på denna utbildning som anser att ut- bildningen inte haft några större effekter. Det beror delvis på att det är frågor som de alltid arbetar med eller kommer att arbeta med längre
fram.42 Att erfarenheten många gånger är stor hos dessa deltagare är
inte så märkligt med tanke på att de kommuner som deltagarna kom- mer från i de flesta fall är kommuner som har varit med i tidigare sats- ningar.
Vi frågade i våra intervjuer såväl kommunrepresentanter som skolor hur de upplever att ständigt bli utpekade som ”problemkommuner” eller ”problemskolor”. De har undantagslöst svarat att de inte upplevt detta som ett problem, underförstått att de redan är ”stämplade”, och att alla resurser som de kan få är välkomna. Det har också framkommit att eleverna som går på de ”problemfyllda” skolorna är väldigt stolta över sin skola.