Organisering/processtöd handlar om hur skolans arbete ska organiseras.
Det kan gälla hur modersmålslärarnas integrering i det vanliga skolar- betet ska öka och hur processledarnas stöd i det kommunala mång- faldsarbetet ska användas. Andra organisatoriska frågor kan vara bil- dandet av mångfaldsgrupper i skolorna, en större satsning på arbetslag, ett bättre ämnesutbyte mellan lärare, en bättre organisering av motta- gandet av elever.
Här finns i likhet med övriga kategorier många olika satsningar. Men det som främst berörts i rapporterna är organiserandet av mo- dersmålsundervisningen. Det handlar dels om när den ska ges – inom eller efter ordinarie skoltid – och hur modersmålslärarna ska vara or- ganiserade. Ska de vara organiserade som en särskild grupp eller enhet eller mer integrerade i den vanliga skolverksamheten? Följande citat som visar hur det kan fungera i en skola har vi hämtat från en av de särskilda utvärderingarna:
Du skulle ha sett igår! Alla lärare satt i personalrummet och fikade – men modersmålslärarna de fikade i korridoren! 24
Att frågan fått stor vikt har att göra med insikten om att en ökad kunskap i modersmålet inte bara skyndar på inlärningen av det svenska språket utan också är viktig för förståelsen av alla andra ämnen.
De åtgärder som vidtagits i just modersmål har handlat om att öka såväl modersmålets som modersmålslärarnas status.
Även om insikten om modersmålslärarnas situation funnits tar det naturligtvis en viss tid innan man får till en fungerande organisation. Följande reflektion från utbildningen om Ledarskap för mångfald får illustrera detta:25
Vad innebär handledning i modersmål rent konkret? Hur gör jag som ledare när jag inte ens själv vet vad det är? Hur kan jag integrera modersmålslärarna i organisationen?
Utifrån vårt material har vi hämtat följande exempel på insatser i kommunerna:
I Sigtuna finns ett stöd att utveckla modersmålslärarnas samarbete med andra lärare.
Ett seminarium för alla om modersmålets betydelse i Järfälla har ge- nomförts och tre skolor i kommunen har bedrivit pilotprojekt med inkludering av modersmålslärare.
I Upplands Väsby har "Nya språkcentrum" bildats med ansvar för modersmålsundervisningen.
I utvärderingen av Idéskolor nämns att modersmålsundervisningen på de flesta skolor har flyttats, från att tidigare ha erbjudits efter skol-
tid till att nu genomföras inom ordinarie skoltid.26 I projektet Stimu-
lansbidrag sägs att arbetet med tvåspråkig undervisning har lett till att
modersmålslärare och ordinarie lärare börjat med gemensam plane- ring.27
24. Augusén, Harriet och Segerholm, Christina (2008), s. 56.
25. Norberg, Katarina (2008), s. 8.
26. Gisselberg, Kjell och Lindström, Susanne (2007). Utvärdering av projektet Idé-
skolor för mångfald: Delrapport 2, s. 17.
27. Myndigheten för skolutveckling (2007). Förstärkt försöksverksamhet med äm-
Mångfaldssatsningen Åtgärder som kommunerna vidtagit
I en av satsningarna inom projektet Lokala initiativ till utvecklings-
arbete (LOKI) nämns att: ”Modersmålslärarna finns nu med på e-post
listor och inbjuds till fester som de andra lärarna.”28
Föräldrasamverkan
Föräldrasamverkan är insatser som på olika sätt har försökt få föräldrar
mer intresserade av skolan. Det har bland annat handlat om att ge in- formation till invandrarföräldrar i olika språk, fler möten med föräld- rar i grupper i syfte att informera om den svenska skolan, utbildning av föräldrar, utvecklingssamtal tillsammans med eleven etc.
Föräldrasamverkan har av många upplevts som ett ganska besvärligt och komplicerat område. I ett av projekten inom Idéskolor fick en av intervjupersonerna frågan varför föräldrarnas intresse för att komma till skolan var så svalt: 29
Jag tror att det finns jättemånga orsaker till det. Dels kan man själv ha erfarenhet från sin egen skolgång och den kan se väldigt olika ut beroende var man har gått i skolan. Kommer man från ett land där det inte är tradition att föräldrarna över huvudtaget har något med skolan att göra, då är det inte självklart att man kommer till sko- lan…
Föräldrarna kommer gärna när det gäller utvecklingssamtal för det egna barnet eller om det görs saker tillsammans men inte gärna på för- äldraråd. Samtidigt görs påpekandet att anledningen till att föräldrarna inte kommer till föräldramöten är en klassfråga. Det är inte bara för- äldrar som invandrat till Sverige som inte kommer till föräldramöten. Även de som haft sociala problem och dålig erfarenhet av skolan i sin
ungdom uteblir.30 I en annan rapport skriver man att det finns en tack-
samhet som gör att föräldrar till invandrarbarn inte skull drömma om
att föra fram kritiska synpunkter.31
Några exempel på föräldrasamverkan hämtade från kommunernas slutrapporter:
28. Augusén, Harriet och Segerholm, Christina (2008), s. 50.
29. Gisselberg, Kjell och Lindström, Susanne (2007). Utvärdering av projektet Idé-
skolor för mångfald: Delrapport 2, s. 23.
30. Ibidem, s. 24.
I en kommun har många föräldrar lockas till bibliotekets Torsdags-
tankar på kvällstid. Där diskuteras olika teman som religion, identitet
etc.32
I Örebro har Vivalla/Öknaskolan 4 föräldracirklar samarbetat med
Rädda Barnen utifrån en modell som bygger på "Barnen i våra hjär- tan". Man har också tillsammans med modersmålslärarna startat för- äldracirklar som handlar om det svenska skolsystemet.
I Norrköping har lärare, skolledare och yrkesvägledare besökt elever och föräldrar i hemmet.
En av insatserna i Stockholm kallas samarbetsläxor som utgår från strävansmålen där föräldrarna inkluderas.
I Burlöv finns en utbildning för föräldrar (COPE) som hjälper dem
att stärka sin föräldraroll.
Utöver detta finns en stor mängd föräldramöten, kafémöten och olika föräldrautbildningar.