Bengtsson anför angående efterköpsinformationen, att värdet av denna information är dis- kutabelt.94 Inte på så vis att den skulle vara helt onödig då det kan finnas behov för försäk-
ringstagaren att erhålla mer detaljerad information om vissa villkor som inte givits tidigare. Tidpunkten för informationens överlämnande är efter det att försäkringen har ingåtts. För den händelse att försäkringstagaren tar sig tid att sätta sig in i informationen och upptäcker att försäkringen inte omfattar det denne hade önskat är en tänkbar reaktion att försäkrings- tagaren vill säga upp avtalet i förtid och istället teckna en annan försäkring som ger önskat skydd hos försäkringsbolaget eller hos ett annat försäkringsbolag. För att försäkringstaga- ren ska få uppsäga avtalet i förtid avseende skadeförsäkring krävs att försäkringsbolaget vä- sentligen brustit i sin informationsplikt, både gällande konsumentförsäkring och företags- försäkring. Om försäkringstagaren inte kan säga upp försäkringen får han i stället försöka komplettera försäkringen med det skydd han önskar. Av dessa skäl anser Bengtsson att ef- terköpsinformationen ger ett bristfälligt skydd, men ändock kan informationen fylla den funktionen att försäkringstagaren blir medveten om vissa förpliktelser. Ett antagande om att en konsument eller ens en företagare efter att försäkringen har tecknats skulle granska försäkringsvillkoren mer ingående måste vara ett orealistiskt antagande. Utgångsläget är väl snarare att försäkringstagaren lägger undan försäkringspapperen för att sedan vid till exem- pel ett försäkringsfall ta fram dem igen eller annan särskild omständighet som gör försäk- ringen aktuell. Det är väl bara i det fall försäkringstagaren är bekymrad över att en viss risk inte omfattas av försäkringen, som denne skulle göra en närmre granskning av villkoren. Avslutningsvis anser Bengtsson att om nämnda situation föreligger är det vanligtvis så att försäkringstagaren redan innan avtalsslut undersökt skyddet. Frågan är varför försäkrings- tagaren skulle skjuta upp det till senare. Värdet av att mer ingående efterköpsinformation ges till försäkringstagaren kan även för företagsförsäkringar ifrågasättas även om man kan utgå ifrån att deras intresse av villkorens innehåll är större.95
Efterköpsinformationen tycks till skillnad från förköpsinformationen fylla en funktion en- ligt Bengtsson. Möjligheten att frånkomma avtalet om försäkringen inte omfattar det för- säkringstagaren önskat är dock bristfällig. I det fall försäkringstagaren har tagit sig tid att läsa igenom villkoren och anser att önskat skydd inte erhållits finns det små möjligheter att åstadkomma en lösning. En uppsägningsrätt föreligger i det fall försäkringsbolaget väsentli-
94 A.a. s. 208. 95 A.a. s. 208, 339.
gen har åsidosatt sina skyldigheter enligt lag. Det innebär att det kan vara både det fall för- säkringsbolaget väsentligen åsidosatt för- och efterköpsinformation och avseende både konsument- och företagsförsäkring. Författaren kan därmed instämma i Bengtssons åsikt att efterköpsinformationen ger ett bristfälligt skydd. Dock anser Bengtsson att efterköpsin- formationen fyller en funktion i det avseendet att försäkringstagaren blir medveten om vis- sa förpliktelser, vilket är en relevant fråga i denna uppsats. Dock anser han att det inte är så troligt att en försäkringstagare efter försäkringens tecknande tar sig tid att mer ingående granska informationen. Återigen är det fråga om försäkringstagarens intresse, även i detta fall bör väl ett sådant intresse finnas hos försäkringstagaren. Naturligtvis kan man förstå Bengtssons resonemang, men mot detta kan anföras att ett engagemang från försäkringsta- garens sida bör finnas på grund av att konsekvenserna kan bli stora om en skada inte täcks av försäkringen. Naturligt är väl att anta att försäkringstagaren redan tidigare har kontrolle- rat om försäkringen täcker vissa skador som denne är intresserad av att täcka. Ett sådant resonemang talar i detta fall för att förköpsinformationen är av större betydelse för försäk- ringstagaren. Av det ovan framförda kan försäkringstagaren, både konsument och företag, med hjälp av efterköpsinformationen få vetskap om viktiga begränsningar om bara intresse finnes hos försäkringstagaren att taga del av informationen. Efterköpsinformation bör därmed i detta avseende uppfylla sitt syfte om försäkringstagaren har ett intresse. Intresset bör motiveras i detta fall till skillnad från vid förköpsinformationen med att konsekvenser- na kan bli stora om en skada inte omfattas av försäkringen som man tidigare har trott. Vid tidpunkten för en sådan skada som ej omfattas av försäkringen finnes det ingen möjlighet att komplettera skyddet.
Bengtsson anför vidare beträffande att efterköpsinformationen inte bara ska innehålla oväntade och väsentliga begränsningar utan även information om andra villkor bland annat anmälningsskyldighet vid fareökning, gällande konsumentförsäkring och viktiga säkerhets- föreskrifter. För en okunnig konsument kan även nämnda villkor anses överraskande. Dock utgår lagen från att dessa villkor existerar och utifrån en allmän synpunkt kan de var- ken ses som orimliga eller ens olämpliga. Försäkringsvillkoren ska inte bara ges till försäk- ringstagaren så att denne har möjlighet att ta del av dem utan det krävs även att villkoren särskilt framhålls. Lagens konstruktion är enligt Bengtsson tydligen uppbyggd av att avtals- villkoren ska påverka försäkringstagarens beteende, men frågan är hur? Vid konsumentför- säkring kan värdet i att informationen tydliggörs ligga i att försäkringstagaren har vetskap om och hur han ska agera för att anses följa avtalet och i dessa fall speciellt de säkerhetsfö-
reskrifter som givits. Bengtsson menar att man skulle kunna se det som att villkorens bety- delse gör det naturligt att informationen fastställs skriftligt enligt det sätt som lagen anger. På så viss skulle man kunna uppfatta regleringen som ett slags formkrav.96
Efterköpsinformationen ska utöver viktiga och oväntade begränsningar särskilt framhålla, avseende konsumentförsäkring, när försäkringsbolagets ansvar inträder och anmälnings- plikten för fareökning och konsekvenser om detta inte följs. För både konsumentförsäkring och företagsförsäkring gäller även att man ska ange viktiga säkerhetsföreskrifter, som ska följas och konsekvenser om så inte sker. För en konsument bör det vara av stor vikt att veta när försäkringen börja gälla och även veta vilka förhållande som kan göra att risken för ett försäkringsfall ökar. Att detta inte skulle påverka konsumentens beteende kan tyckas vara ett antagande utan grund. Ta det fall då en konsument har tecknat en bilförsäkring. Försäkringstagaren borde inte vilja köra bilen om ingen försäkring finns ifall en olycka skul- le inträffa. Om en olycka inträffar finns inget skydd om inte försäkringen har börjat att gäl- la. I det fall försäkringsbolaget har uppställt vissa säkerhetsföreskrifter som ska följas och om dessa inte efterföljs kan en konsekvens vara, att ingen ersättning för skadan utgår. Av nämnda skäl är efterköpsinformationen viktig för försäkringstagarens beteende och därmed kan författaren inte instämma i Bengtssons åsikt. Att det är av vikt att känna till säkerhets- föreskrifter gälla såväl företag som konsumenter.
I motiven har det angetts att efterköpsinformationen ska ses som en form av bekräftelse. Har försäkringstagaren redan innan informerats om villkoren så blir funktionen en form av bekräftelse. Av det tidigare nämnda framgår att denna information kan innehålla mycket av vikt för försäkringstagaren som inte tidigare har framhållits. Av detta kan tyckas att efter- köpsinformationens främsta syfte är att ange viktiga villkor för att försäkringen ska gälla. Som tidigare har anförts ligger det på försäkringstagarens intresse att informationens syfte uppfylls.