Egenanv¨andningen av solel beskrivs som den totala solelsproduktionen minus den andel som s¨aljs till n¨atet. Den beskrivs ofta som en kvot som s¨atter de tv˚a storheterna i relation till varandra, allts˚a hur stor andel av solelsproduktionen som anv¨ands p˚a plats. F¨or att s¨atta den egenanv¨anda solelen i relation till det totala energibehovet anv¨ands ist¨allet solt¨akningsgrad, det vill s¨aga hur stor andel av elanv¨andningen som solelen t¨acker. Figur 9 nedan visar ett typiskt dygn av solelsproduktion och elbehov. Med figuren kan tv˚a mattematiska uttryck f¨or egenanv¨andning och solt¨ackningsgrad defineras. [69].
Figur 9: Visar p˚a en typisk relation mellan producerade solel och elanv¨andningen under ett dygn samt vad DSM och energilagring inneb¨ar [69].
Egenanv¨andning = C
(C + B) (2.26)
d¨ar C ¨ar egenanv¨and solel och B ¨ar solel till n¨at. Solt¨ackningsgrad = C
(C + A) (2.27)
d¨ar A ¨ar k¨opt el fr˚an n¨atet.
2.6 ˚Atg¨arder f¨or ¨okad egenanv¨andning av solel
I huvudsak finns det tv˚a typer av ˚atg¨arder f¨or att ¨oka egenanv¨andningen av solel utan att f¨or¨andra elanv¨andningen. Det ¨ar energilagring och Demand side managment, f¨orkortat DSM. DSM inneb¨ar att man skjuter elf¨orbrukningen till den tid d˚a det produceras mycket solel. Det kan antingen ske automatiskt via reglersystem som styr ventilation, v¨armepumpar m.m. eller manuellt d¨ar personer v¨aljer att till exempel anv¨anda sin disk- eller tv¨attmaskin vid avsatta tidpunkter. Energilagring sparar ist¨allet elen till den tidpunkt d˚a behovet av el ¨ar stort. [70]. Dessa tv˚a illusterars i figur 9 ovan. Man kan ¨
aven ¨oka egenanv¨andningen av solel genom uppr¨atta ett gemensamhetsabonnemang s˚a att hyresg¨aster ocks˚a kan ta del av solelen eller via ett mikron¨at skicka elen mellan byggnader och fastigheter [71][72]. Vidare kommer teoriavsnittet fokusera p˚a batterier, gemensamhetsabonnemang och likstr¨omsmikron¨at.
2.6.1 Batterier
Det finns m˚anga tekniker f¨or energilagring, men f˚a ¨ar tillg¨angliga p˚a marknaden. De tv˚a vanligaste ¨ar v¨atgaslagring i kombination med br¨ansleceller eller batterier. [69]. Batterier har h¨og omvandlingseffektivitet och relativt h¨og sj¨alvurladdning medan det omv¨anda g¨aller f¨or v¨atgassystem. Beroende p˚a hur l˚ang tid man vill lagra sin energi passar systemen olika bra. Den vanligaste tekniken i kombination med solcellssystem ¨ar batterier eftersom man oftast inte beh¨over lagra sin el l¨angre ¨an ett dygn. Batterisystem tar ocks˚a betydligt mindre plats ¨an v¨atgastankarna. [70].
Bland olika batteritekniker ¨ar det blysyra, litium-jon, kadmium och nickel-metalhybrid-batterier som anv¨ands i st¨orst utstr¨ackning och ¨ar de l¨ampligaste f¨or lagring av solel i fastigheter [69]. Den grundl¨aggande funktionen hos batterier ¨ar att omvandla elektrisk energi till kemisk energi och sedan tillbaka igen vid ¨onskad tidpunkt. Batterier kan se ut p˚a m˚anga olika s¨att, men den klassiska strukturen har tv˚a sidor (elektroder) med olika laddning som separeras av ett ¨amne med goda elektriskt ledande kunskaper (elektrolyt). N¨ar ett batteri laddas ur sker en reduktions- och oxidations-reaktion, to-talt sett kallad redox-reaktion. ¨Amnen vid den ena elektroden oxiderar och bildar joner plus ett ¨overskott av elektroner som avges till den externa kretsen. Samtidigt reduceras ¨
amnen vid den andra elektroden tillsammans med de elektroner som redan passerat den externa kretsen. P˚a s˚a s¨att har elektrisk energi avgivits genom ihopkopplandet av de b˚ada sidorna via en extern krets. Precis samma process sker fast bakl¨anges n¨ar batteriet sedan ska laddas igen. [21]. Reaktionerna visas f¨or ett blysyra-batteri i figur 10 nedan.
Figur 10: Redox-reaktionen samt separata elektrodreaktioner i ett typiskt bly-syra batteri [21].
Batteriets storlek definieras av hur mycket energi som kan lagras, vilket ben¨amns som batteriets kapacitet. Enheten f¨or detta ¨ar antingen amperetimmar [Ah] eller wattim-mar [Wh], d¨ar b˚ada definierar en energim¨angd. [73]. Ett batterisystem best˚ar ofta av flera celler, d¨ar den totala kapaciteten blir summan av respektive battericells kapacitet. Till exempel best˚ar en standard Tesla modell S av 7 104 litium-jon-battericeller med en sammanlagd kapacitet p˚a 85 kWh [74]. Just litium-jon-batterier passar sig bra till elektriska fordon eftersom de b˚ade har h¨ogs energit¨athet per viktenhet och volymsenhet samt har snabb i- och urladdning [75]. D¨arf¨or ¨ar de ocks˚a dyrare ¨an andra kommersiella batterier som bly-syra, som ¨ar den mest mogna batteritekniken [69]. ˚Ar 2016 l˚ag priset f¨or batterisystem f¨or lagring av solel i ett intervall mellan 3 300 - 6 300 kronor per kWh kapacitet, d¨ar bly-syra-batterier ligger n¨armare den undre gr¨ansen och
litium-jon-batterier n¨armare den ¨ovre [76][77].
Livsl¨angden f¨or ett batteri ber¨aknas i antal cykler d¨ar en cykel best˚ar av en i- och urladdning. Om man vill veta livsl¨angden i tid (˚ar) m˚aste uppskattningar g¨oras f¨or hur ofta batteriet anv¨ands. Det som framf¨or allt begr¨ansar ett batteris livsl¨angd ¨ar korro-sion, som inneb¨ar att metaller och annat material fr¨ats s¨onder. Hur mycket korrosionen inverkar p˚a livsl¨angden beror av m˚anga faktorer s˚asom, arbetstemperatur, tryck samt i-och urladdningsm¨onster [78]. Eftersom det ¨ar sv˚art att f¨orutsp˚a korrosionsfaktorer och anv¨andningsm¨onstert kan man inte exakt best¨amma ett batteris livsl¨angd, men normal f¨or de flesta batterisystem ¨ar en livsl¨angd mellan 10-15 ˚ar [79].
2.6.2 Gemensamhetsabonnemang
Ett gemensamhetsabonnemang inneb¨ar en gemensam anslutningspunkt till eln¨atet f¨or en byggnad. D¨arefter debiteras verksamheten eller hyresg¨asterna efter vissa aff¨arsmodeller f¨or den el de anv¨ander. Detta ger en m¨ojlighet f¨or fastighets¨agare att lokalt producera solel och s¨alja den till sina hyresg¨aster. Ur ett tekniskt perspektiv ¨ar det relativt enkel l¨osning f¨or att ¨oka egenanv¨andningen av solen. D¨aremot finns det juridiska utmaningar som m˚aste klarg¨oras kring elhandel och eln¨at innan l¨osningen kan implementeras. [?]. I normala fall har varje l¨agenhet i ett flerbostadshus en egen anslutningspunkt till n¨atet och kan d¨armed v¨alja vilket elhandelsbolag de vill k¨opa el ifr˚an. Fastighetselen st˚ar fas-tighets¨agaren f¨or, vilket ocks˚a har en separat m¨atare och en separat anslutningspunkt. Om anslutningspunkterna sl˚as ihop till en gemensam punkt med gemensam elm¨atare (huvudm¨atare) har byggnaden ett gemensamhetsabonnemang. I s˚a fall ¨ar det fastig-hets¨agaren som ansvarar f¨or eln¨atsabonnemanget till byggnaden och vidaredebiteringen av hyresg¨astelen eller verksamhetselen. Att organisera underdebiteringen medf¨or vissa administrativa belastningar men g¨ors vanligtvis p˚a tv˚a olika s¨att [81]:
• Genom att installera underm¨atare kan fastighets¨agaren debitera respektive hy-resg¨ast f¨or den faktiska f¨orbrukningen. Det kallas f¨or individuell m¨atning och de-bitering (IMD) och ¨ar fr˚an om med ˚ar 2014 ett lagkrav vid ny- och ombyggnation. Tanken ¨ar att det ska medf¨ora att ett incitament f¨or hyresg¨asten att minimera sin elanv¨andning.
• Kollektiv m¨atning och debitering (KMD) som inneb¨ar att fastighets¨agaren till¨ampar olika schablonskalkyler f¨or debitering. Det ¨ar relativt ovanligt eftersom incitamen-tet f¨or att vara sparsam f¨orsvinner. Det finns dock kvar i relativt enkla former av boende s˚asom studentrum eller serviceboenden med m˚anga gemensamma utrym-men.
Hur mycket som hyresg¨asten ska betala f¨or den vidaredebeterade solelen kan g¨oras med olika aff¨arsmodeller. Nedan presenteras tv˚a vanliga koncept f¨or detta [81]:
• Den producerade solelen s¨aljs till hyresg¨asterna f¨or samma pris som n¨atelen de-biteras f¨or. Den kan antingen vara fast eller r¨orlig och f¨oljer d˚a marknadspriset. Hyresg¨asten f˚ar i detta fall en m˚anadsfaktura f¨or den el som anv¨ants.
• Solelen debiteras som en del av hyran. D˚a baseras kostnaden inte p˚a den faktiska f¨orbrukningen utan en m˚anadsavgift d¨ar varje hyresg¨ast f¨or tillg˚ang till en viss andel av produktionen.
F¨ordelar med gemensamhetsabonnemang
Det finns ett antal f¨ordelarna med gemensamhetsabonnemang med IMD. F¨orst och fr¨amst finns det m¨ojligheter att minska eln¨atsavgifterna. Ist¨allet f¨or att respektive hy-resg¨ast har flera mindre s¨akringsabonnemang kan ett st¨orre eln¨atsabonnemang uppr¨attas. Kostnaden f¨or det gemensamma abonnemanget ¨ar i de flesta fall betydligt l¨agre ¨an de summerade kostnaderna f¨or flera mindre. Det ¨ar ¨aven m¨ojligt att dimensionera s¨akringsstorleken efter hyresg¨asternas (plus fastighetselens) gemensamma maximala ef-fektuttag, vilket ofta leder till kostnadseffektivitet eftersom de maximala individuella effektuttagen s¨allan infaller under samma tidpunkt. [81].
Gemensamhetsabonnemang m¨ojligg¨or ¨aven en relativt h¨og egenanv¨andning av solel ef-tersom ¨aven hyresg¨astelen och/eller verksamhetselen kan tillgodoses med el fr˚an solpa-nelerna. Genom att dimensionera solelanl¨aggningen efter hela byggnadens elbehov kan fastighets¨agaren dra nytta av stordriftsf¨ordelar vid installation samtidigt som risken f¨or ¨
overproduktion minskar. Eftersom s¨aljpriset av solel ofta s¨atts till spotpris ¨ar det betyd-ligt mer l¨onsamt att egenanv¨anda solelen ¨an att skicka ut den p˚a n¨atet. I och med ett mindre solel¨overskott ¨okar l¨onsamheten av en solcellsinvestering. F¨or vissa hyresg¨aster finns det ocks˚a ett v¨arde i att anv¨anda f¨ornybar och n¨arproducerad el. F¨or att uppn˚a h¨ogsta betyg i en milj¨obyggnads-certifiering kr¨avs det att fastighets¨agaren kan p˚avisa att elen som f¨orbrukas i byggnaden (inklusive hyresg¨astel) till stor del ¨ar f¨ornybar, vilket ¨
ar sv˚art utan egen f¨ornybar elproduktion med gemensamhetsabonnemang. [81]. Nackdelar med gemensamhetsabonnemang
Ett gemensamhetsabonnemang tar bort m¨ojligheten f¨or hyresg¨asterna att sj¨alva v¨alja elleverant¨or och elhandelsavtal. Enligt EU-lag ska varje medlemsland lagstifta om el-konsumenters r¨att till att fritt v¨alja elleverant¨or. I Sverige saknas s˚adan lagstiftning. Elkonsumenternas r¨attigheter ¨ar reglerade i ellagen och ber¨or fr¨amst koncessionspliktiga n¨at. Eftersom eln¨atet i en byggnad eller fastighet vanligtvis ¨ar undantagen koncessions-plikt saknas det regler f¨or hur f¨ors¨aljning av el till hyresg¨aster f˚ar g˚a till och vilka r¨attigheter som g¨aller. D¨aremot ¨ar det tydligt att ansvaret ligger p˚a fastighets¨agaren att samla in data och uppr¨atta ett system f¨or vidaredebitering vid ett gemensamhets-abonnemang eftersom fastighets¨agaren i detta fall blir ansvarig f¨or huvudm¨ataren och d¨armed distributionen av el. De boende f¨orlorar ocks˚a vissa lagstadgade r¨attigheter som elkund, exempelvis ers¨attning vid elavbrott och r¨atten att f˚a sin elm¨atare kontrollerad vid misstanke om funktionsfel. Hyresg¨asten kan d¨aremot ha visst inflytande ¨over valet av elleverant¨or via hyresg¨astf¨oreningen. [81].
2.6.3 Likstr¨omsmikron¨at
N¨astan all elektricitet som produceras, transformeras och konsumeras i Sverige ¨ar v¨axelstr¨om, ocks˚a kallad AC-str¨om (alternating current). Om str¨ommen inte ¨ar v¨axelstr¨om s˚a ¨ar den likstr¨om, ¨aven kallad DC-str¨om (direct current). Skillnaden mellan de tv˚a ¨ar att v¨axelstr¨om byter riktning ett visst antal g˚anger varje sekund, medan likstr¨om flyter i samma riktning hela tiden. I Sveriges eln¨at sker riktningsv¨axlingen 50 g˚anger varje sekund, d¨arav s¨ager man att frekvensen i n¨atet ¨ar 50 Hz. Anledningen till att AC blev mer popul¨art ¨an DC var att den var enklare att transformera fr˚an h¨og till l˚ag sp¨anning och vise versa. [82].
P˚a senare tid har d¨aremot likstr¨omstekniken f˚att ett visst uppsving i samband sol-celler, energilager och mikron¨atsl¨osningar f¨or f¨ordelning av el. Tanken ¨ar att minska omvandlingsstegen f¨or att minska energif¨orlusterna samt dra ner p˚a on¨odiga komponen-ter och d¨armed kostnader. Likstr¨omsmikron¨at passar egentligen ocks˚a mycket b¨attre f¨or anv¨andning av egenproducerad solel eftersom solcellspanelerna naturligt producerar DC-str¨om. ¨Aven applikationen med energilager i form av till exempel batterier blir ef-fektivare eftersom inkommande str¨om till lagring m˚aste vara DC. Man kan ¨aven spara in p˚a v¨axelriktarkostnader eftersom den endas beh¨over dimensioneras utefter ¨overskottsel som ska s¨aljas till eln¨atet ist¨allet f¨or total solelsproduktion. [83]
Det som d¨aremot kan vara till nackdel f¨or likstr¨omsmikron¨at ¨ar att det kr¨avs vissa modifikationer av befintliga el-laster och andra komponenter som ¨ar ditsatta i syfte att hantera AC-str¨om. I dagsl¨aget ¨ar n¨amligen hela anv¨andningen av el uppbyggt kring v¨axelstr¨omstekniken, trotts att de flesta el-laster anv¨ander sig av likstr¨om [84].
N¨ar man pratar om likstr¨omsmikron¨at i Sverige st¨oter man ofta p˚a termen eln¨atskoncession. Det inneb¨ar att man endast med tillst˚and f˚ar bygga starkstr¨omsledningar [85]. Detta tillst˚and tillfaller ofta eln¨atsbolagen och ska s¨akerst¨alla att ledningar inte dras p˚a ett s¨att som orsakar skada eller ¨ar samh¨allsekonomiskt on¨odiga [86]. F¨oljaktligen kan s˚aledes inte en fastighets¨agare producera solel p˚a en byggnad och skicka ¨overskottet till en an-nan n¨arliggande byggnad, utan att bryta mot n¨atkoncessionen. Det finns d¨aremot vissa undantag f¨or n¨atkoncession som beskrivs i F¨orordningen om undantag fr˚an kravet p˚a n¨atkoncession enligt ellagen [87]. D¨ar st˚ar bland annat att:
”22 a § Ett internt n¨at som f¨orbinder tv˚a eller flera elektriska anl¨aggningar f¨or pro-duktion, vilka utg¨or en funktionell enhet, f˚ar byggas och anv¨andas utan n¨atkoncession. F¨orordning (2008:897).”
”30 § P˚a ett s˚adant internt n¨at som avses i 22 a § f˚ar ¨overf¨oring av el mellan anl¨aggningarna ¨
aga rum ¨aven om de anl¨aggningar som ing˚ar i den funktionella enheten har olika in-nehavare. Detta g¨aller ¨aven om n¨atet i sin helhet ursprungligen inte har anv¨ants f¨or ¨
overf¨oring av el uteslutande f¨or egen r¨akning. F¨orordning (2008:897).” ¨
Aven solelskommissionen lyfter problemet med att f¨ordela solel mellan fastigheter och menar att undantag f¨or n¨atkoncession b¨or g¨alla inom flerbostadshus [88].
3 Metod
Metoden best˚ar av tv˚a delar. Den f¨orsta delen syftar till att uppn˚a det huvudsakliga m˚alet f¨or examensarbetet, det vill s¨aga att ta fram en investeringsmodell f¨or solcellssy-stem ¨amnade f¨or Rikshems fastigheter. Den andra delen unders¨oker ˚atg¨arder f¨or ¨okad egenanv¨andning av solel med hj¨alp av investeringsmodellen. De olika ˚atg¨ardernas in-verkan p˚a l¨onsamhet och egenanv¨andning realiseras med hj¨alp av tre fallstudier. De tre fallen best˚ar av tre olika fastigheter i Rikshems fastighetsbet˚and och ska representera de olika fastighetskategorierna; bost¨ader, samh¨allsfastigheter och kommersiella fastigheter, se figur 2.
3.1 Investeringsmodellen
Investeringsmodellen byggdes i excel eftersom den ska vara anv¨andarv¨anlig f¨or s˚a m˚anga som m¨ojligt p˚a Rikshem. Modellen tar viss indata fr˚an en given fastighet och leverar ett antal l¨onsamhetsm˚att. Det som ber¨aknas ¨ar rak- och diskonterad payback, net-tonuv¨arde, internr¨anta, LCC och LCOE, som alla ¨ar f¨orklarade i teoriasvnittet. Rikshem anv¨ander sig av m˚anga olika metoder vid investeringsber¨akningar och d¨arf¨or valdes en variation av utdata som ger stora valm¨ojligheter av l¨onsamhetsm˚att. Den indata som kr¨avs f¨or att k¨ora modellen ¨ar solinstr˚alning, byggnadsspecifik data, investerings- och l¨opande kostnader samt ekonomiska parametrar s˚a som elpris, kalkylr¨anta och infla-tionsindex. Innan modellen ber¨aknar l¨onsamheten ska tre fr˚agor besvaras med ”ja”eller nej”, vilka ¨ar f¨oljande;
• Ska systemet kopplas till n¨atet? • ¨Ar solcellspanelerna upplutade? • Ska modellen r¨akna med moms?
Om systemet ¨ar n¨atanslutet kan vissa incitament f¨or solceller utnyttjas samt att ¨ oversko-ttselen kan s¨aljas. Dock tillkommer det vissa utgifter och l¨opande kostnader s˚asom elcertifikathantering, inmatningsabonnemang och eventuellt m¨atarkostnader beroende p˚a systemets storlek. Om panelerna ¨ar monterade i upplutat l¨age tar de st¨orre plats p˚a taket eftersom de ska placeras med ett visst radavst˚and, enligt ekvation (2.21), f¨or att minimera sj¨alvskuggning. Det g¨ors f¨orst och fr¨amst n¨ar taket ¨ar i princip ¨ar platt. Varje solpanels upptagna yta ber¨aknas d˚a med ekvation (2.22). Eftersom det r˚ader regelskillnader kring moms f¨or olik typer av fastigheter, ges valet att ber¨akna l¨onsamheten med eller utan moms. Till exempel ¨ar flerbostadshus momspliktiga medan andra regler g¨aller f¨or samh¨allsfastigheter [89]. F¨oretag har ocks˚a r¨att att dra av moms, vilket kan ge ett missvisande resultat eftersom investeringskostnaden potentiellt sett kan bli l¨agre om moms inte medr¨aknas.
3.1.1 Solinstr˚alningsdata
Solinstr˚alningsdata anv¨andes fr˚an SMHIs databas STR˚ANG. Det ¨ar ett onlinebaserat verktyg som ber¨aknar solinstr˚alningsparametrar f¨or ett rutn¨at ¨over norra Europa [90]. Diffus och global solinstr˚alning h¨amtades f¨or tre positioner d¨ar rikshem ¨ager flest fas-tigheter; Uppsala, Stockholm och Helsingborg, se figur 2. Det finns ¨aven andra orter d¨ar Rikshem ¨ager m˚anga fastigheter, men som saknar energif¨orbrukning p˚a timmbasis, vilket inte kan anv¨andas i modellen utan v¨aldigt grova uppskattningar. F¨or respektive
stad k¨ordes sedan en MATLAB-kod som anv¨ande sig av ekvationerna (2.3) till (2.18) tillsammans med lattituda och longituda koordinater f¨or varje stad. Koden skrev ut solinstr˚alningstada f¨or olika lutningsvinklar och orienteringsvinklar i enheten kW/m2. Intervallet f¨or lutningsvinkeln β varierades mellan 0◦ till 90◦ i steg om 5◦. F¨or varje lutningsvinkel varierades ocks˚a oreinteringsvinkeln γ fr˚an −180◦ till 180◦ i steg om 5◦. Det gjordes genom en dubbel for-loop och resulterade i en matris (703x8760 element) f¨or respektive stad. Data laddades sedan ner i excel, som p˚a ett smidigt sett kan anv¨andas f¨or inh¨amtning av indata till investeringsmodellen.
3.1.2 Byggnadsspecifik data
F¨or aktuell byggnad h¨amtas sedan solinstr˚alningsdata, fr˚an de externa excelfilerna. Da-tan som h¨amtades skulle matcha den lutnings- och orienteringsvinkel som taket har d¨ar solcellerna ska placeras. S˚adan data h¨amtas antingen i Rikshems arkiv f¨or ritningar eller uppskattas genom google earth. En viktig begr¨ansning f¨or solcellssystemets storlek ¨ar den tillg¨angliga takytan som ocks˚a m˚aste fyllas i som indata. ¨Aven h¨ar finns det bra on-linbaserade verktyg som ber¨aknar arean f¨or takytor. I detta arbete anv¨andes Solkollens verktyg f¨or att best¨amma tillg¨anglig takyta f¨or solcellspanelerna [91], d¨ar ritningarna inte var tillr¨ackliga. ¨Aven fastighetselen, som solelen ska tillgodose, beh¨ovdes som indata till modellen. Den h¨amtades fr˚an Rikshems energiuppf¨oljningssystem Vitec Energy. 3.1.3 Ekonomiska parametrar
Elpris
Det framtida elpriset ¨ar h¨ogst relevant f¨or l¨onsamheten av ett solcellssystem eftersom det avg¨or v¨ardet av den egenanv¨anda kilowattimmen. I modellen best¨amdes respekti-ve del av elpriset idag samt en procentuell genomsnittlig ¨okning eller minskning under kalkylperioden som sattes till 25 ˚ar. Den procentuella f¨or¨andringen f¨or elspot-priset och energiskatten best¨amdes med hj¨alp av historisk data [92] [93]. Elcertifikatavgiftens f¨or¨andringen best¨amdes av framtida data f¨or kvotniv˚aerna [94], d¨ar avgiften sjunker med kvotniv˚aerna eftersom utbud och efterfr˚aga styr marknaden. Eln¨atskostnadens an-togs ¨oka kommande ˚ar, vilket grundar sig i de problem och underh˚allsbehov som finns idag. Vissa omr˚aden omfattas redan av effektbrist. [95]. Elprisets totala f¨or¨anding ¨over tid resulterade i en genomsnittlig ¨okning p˚a 2.14 %. Denna ¨okning anv¨andes sedan i fallstudien.
Int¨akter
Int¨akterna fr˚an en solcellsinvestering best˚ar till st¨orsta del av den besparade m¨angden el som fastighets¨agaren slipper k¨opa. Den m¨angden el som inte anv¨ands p˚a plats och matas ut till n¨atet s¨aljs ocks˚a till ett visst pris som genererar int¨akter. Dock ¨ar det priset ofta betydligt l¨agre ¨an elpriset. De flesta elhandelsbolagen k¨oper ¨overproducerade solel till ungef¨ar samma pris som elspotpriset, givet att man inte ¨ar kund [96]. S˚ald solel till n¨atet antogs d¨arf¨or vara elspotpriset i modellen. Int¨akter fr˚an elcertifikat antogs komma fr˚an den totala m¨angden producerad solel, det vill s¨aga att en intern m¨atare har installerats. Priset f¨or certifikat uppr¨atth˚alls i 15 ˚ar och minskar ocks˚a med kvotniv˚aerna. Priset i dagsl¨aget sattes till strax under medelv¨ardet f¨or de senaste ˚aren. Vissa eln¨atsbolag betalar ¨aven ut n¨aters¨attning och ursprungsgarantier f¨or ¨overproducerad solel, vilka ocks˚a beaktades p˚a int¨aktsidan. Efter kalkylperioden har passerat antas solcellssystemet ha ett viss restv¨arde. Restv¨ardet r¨aknades ut och anv¨andes eftersom sannolikheten ¨ar
liten att solcelssystemet tas ner n¨ar garantin g˚att ut. H¨ar antogs det att systemet forts¨atter producera el p˚a samma villkor som tidigare i en period om 15 ˚ar.