Ekonomiska avgr¨ ansningar

Kalkylperioden avgr¨ansades till 25 ˚ar eftersom de flesta solcellsgrossister ger ut en ef-fektgarati under s˚a l˚ang tid. F¨or enkelhetens skull sattes v¨axelriktarens livsl¨ang till halva kalkylperioden eftersom man m˚aste byta den minst en g˚ang under solcellernas livsl¨angd. Dessa tv˚a tidsavgr¨ansningar ¨ar de enda fasta i investeringsmodellen.

I ber¨akningarna f¨or elpriset har 5 best˚andsdelar analyserats. ¨Aven effektreservavgift, elspotp˚aslag och grundavgift till svenska kraftn¨at kan ing˚a i elpriset f¨or Rikshems fas-tigheter men har bortsetts ifr˚an ty dess generellt s¨att obetydande storlek. ¨Aven l¨opande kostnader fr˚an ˚atg¨arderna bortses ifr˚an. Dels f¨or att de ¨ar sv˚aruppskattade och dels eftersom de kanske ¨and˚a inte efterlevs i verkligheten.

4 Resultat

Resultatet fr˚an examensarbetet ¨ar dels investeringsmodellen, som ska l¨amnas ¨over till Rikehem, men ¨aven ber¨akningar med modellen som ska besvara fr˚agest¨allningarna. I f¨oljande resultatavsnitt kommer f¨orst valideringen presenteras, f¨oljt resultatet f¨or fr˚agest¨allning ett och tv˚a. Analys och reflektion kring det som presenteras i detta avsnitt kommer redovisas i diskussionsavsnittet senare i rapporten.

4.1 Validering

Nedan visas resultatet f¨or valideringen. Tabell 1 visar teknisk data fr˚an investerings-modellen som validerats mot PVSOL. Tabell 2 visar ekonomisk data fr˚an investerings-modellen som valdierats mot M¨alardales h¨ogskolas modell f¨or l¨onsamhetsber¨akning av solcellssystem. Samtlig data har j¨amf¨orts f¨or respektive fastighets basfall, d.v.s. bara solcellssystem utan ˚atg¨arder f¨or ¨okad egenanv¨andning av solel.

Ed¨ov¨agen 2 Sand¨ov¨agen 4 Solskensgatan 6 & 8 Modell PVSOL Modell PVSOL Modell PVSOL Solinstr˚alning [kWh/m2] 1 093 1 091 1 066 1 049 1 160 978 Performance ratio 0.85 0.84 0.85 0.87 0.85 0.86 Solelsproduktion [kWh/kWp] 929 953 906 949 986 882

Tabell 1: Validering av teknisk in- och utdata i investeringsmodellen j¨amf¨ort med PVSOLs simulerings-resultat.

Ed¨ov¨agen 2 Sand¨ov¨agen 4 Solskensgatan 6 & 8

Modell ^Kalkyl M¨alardalen ^Modell Kalkyl M¨alardalen ^Modell Kalkyl M¨alardalen LCOE [kr/kWh] 1.012 1.006 1.077 1.002 0.96 0.943 Internr¨anta [%] 13.0 15.5 7.0 8.1 8.5 10.1 Diskonterad ˚aterbetalningstid [˚ar] ^{9 8 18 18 15 12} Nettonuv¨arde [kr] 966 665 957 418 205 368 199 169 405 776 415 879

Tabell 2: Validering av ekonomiska resultat fr˚an investeringsmodellen j¨amf¨ort med M¨alardalens h¨ogskolas modell f¨or l¨onsamhetsber¨akningar av solcellssyetm.

4.2 K¨anslighetsanalys

Den f¨orsta fr˚agest¨allningen ska besvara p˚a ett s˚adant s¨att att de som l¨aser rapporten p˚a Rikshem ska f˚a f¨orst˚aelse f¨or vilka fastigheter det ¨ar l¨onsamt att investera i solcellssy-stem. F¨or att besvara fr˚agest¨allningen har en k¨anslighetsanayls gjorts ¨over viktig indata till investeringsmodellen. De parametrar som har varierats ¨ar elprisets v¨arde idag (med ¨

okning p˚a 2.14%), elpris¨okningen (med startv¨arde 1.15 kr/kWh, investeringsst¨odet stor-lek, investeringskostnaden f¨or ett nyckelf¨ardigt system, kalkylr¨antan, l¨opande kostnader, preformance ration (PR) f¨or systemet och den ˚arliga degraderingen av solcellerna, se fi-gur 15. Parametrarnas variation ska visa vilka f¨or¨andringar som l¨onsamheten ¨ar k¨anslig f¨or. Det ska exempelvis visa p˚a hur viktigt det ¨ar att v¨alja ett system med h¨og verk-ningsgrad och hur mycket nettonuv¨ardet ¨okar utav det. Man f˚ar d˚a v¨aga det potentiellt

sett h¨ogre nettonuv¨ardet mot de extra kostnaderna f¨or till exempel en v¨axelriktare med h¨ogre verkningsgrad eller dyrare solcellspaneler med l¨agre degraderingsfaktor.

Det gjordes en separat tabell f¨or variation i lutning- och orienteringsvinkeln, som ska visa p˚a hur viktig det ¨ar att v¨alja byggnader med tak som har s¨oderl¨age med r¨att lutning. Tabellen visar den procentuella elproduktionen relativt den maximala elproduktionen vid optimal lutning och orientering, se figur 16.

Figur 15: K¨anslighetsanalys ¨over ekonomiska och tekniska parametrar. Parentesv¨ardena ¨ar utan f¨or¨andring och motsvarar x-v¨ardet p˚a 0%.

Figur 16: Solelproduktion i Stockholm f¨or olika lutnings- och orienteringsvinklar fr˚an simuleringar i MATLAB. 100% motsvarar 1 186 kW h/m²,˚ar.

I och med arbetets g˚ang och investeringsmodellens utveckling har en uppfattning skapats om vad som ¨ar viktigt vid en l¨onsam installation av ett solcellssystem. Det kommer att summeras i en lista (se nedan) i syfte att hj¨alpa Rikshem vid en potentiell investering. Vissa av punkterna ¨ar mer eller mindre sj¨alvklara och rangordnas med den viktigas-te punkviktigas-ten f¨orst. Listan besvarar fr˚agest¨allning ett; P˚a vilka fastigheter ¨ar det mest f¨ordelaktigt f¨or Rikshem att investera i solcellssystem?

• D¨ar det ¨ar till˚atet (p˚a exempelvis ej K-m¨arkta byggnader). • D¨ar taket h˚aller f¨or installationen.

• D¨ar taket inte ¨ar skuggat.

• D¨ar det finns stora ytor att montera solcellspanelerna p˚a. • D¨ar takytan ¨ar relativt bra orienterad.

• D¨ar byggnaden har h¨og elf¨orbrukning som solcellerna kan tillgodose. • D¨ar taket inte ska bytas ut inom en snar framtid.

• D¨ar kabeldragning till elcentral inte blir allt f¨or omst¨andigt. • D¨ar s¨akringen kan hantera installationen.

• D¨ar det ¨ar relativt m˚anga soltimmar per ˚ar (s¨odra Sverige).

• D¨ar solcellssystemet kan uppr¨atth˚alla en h¨og energiproduktion under en l˚ang tid. Att det ska vara till˚atet och att taket ska h˚alla f¨or installationen ¨ar kanske en sj¨alvklarhet, men ¨ar ¨and˚a n˚agot som borde finnas i ˚atanke. God solinstr˚alning med lite skuggning ¨ar ocks˚a viktigt f¨or l¨onsamheten. Givetvis g˚ar det att investera i l¨onsamma solcellssystem i Lule˚a, men ¨ar det ¨ar betydligt sv˚arare ¨an i exempelvis Malm¨o. Eftersom Rikshem ¨ager fastigheter ¨over hela landet kan det rekommenderas att b¨orja se ¨over de fastigheter som ligger i den s¨odra delen av landet. H¨og elf¨orbrukning ¨ar v¨aldigt viktigt eftersom s¨aljpriset f¨or solel ¨ar betydligt l¨agre ¨an v¨ardet av den egenanv¨anda kilowattimmen. Rikshem som fastighetsbolag kan inte nyttja skattareduktionen p˚a s˚ald solel eftersom de inte r¨aknas som en mikroproducent. Att elcentralen ¨ar l¨attillg¨anglig och att s¨akringen kan hantera systemet ¨ar en viktig teknisk aspekt. Det kan bli v¨aldigt kostsamt att gr¨ava ner kablar eller s¨akra upp anslutningspunkten. Mer om detta presenteras i diskussionskapitlet.

4.3 Fallstudie