Solskensgatan 6 & 8

aven g¨aller dem som redan st¨allt sig i k¨o. Efter den 8 maj utbetalades allts˚a ingen ers¨attning st¨orre ¨an 20% av installationskostnaderna, eller maximalt 1.2 miljoner per system. [102]

En annan aktuell fr˚aga ¨ar huruvida egenanv¨andning av solel ska beskattas eller ej. M˚anga menar att full energiskatt p˚a solcellsanl¨aggningar som ¨ar st¨orre ¨an 255 kWp ¨ar orimligt och att alla egen producerad och egen anv¨and solel borde vara skattefri. Det ¨ar n˚agot som b˚ade solelskommissionen och flera debatt¨orer p˚a svenska dagbladet ¨ar eniga om [53][103]. Om s˚a blir fallet kommer l¨onsamheten av solcellssystemen ¨oka n˚agot, men speciellt d¨ar stora anl¨aggningar har installerats som har en h¨og egenanv¨andning av solel.

5.4 Basfallen

5.4.1 Ed¨ov¨agen 2

Som figur 17, 18 och 19 visar, ¨ar samtliga basfall l¨onsamma. Hur l¨onsamma dem ¨ar va-rierar d¨aremot. L¨onsamheten ¨ar starkt kopplad till en h¨og egenanv¨andning av solel, d¨ar det mest l¨onsamma fallet, Ed¨ov¨agen 2, har en egenanv¨andning p˚a 96 % redan i basfallet. Givetvis blir en ˚atg¨ard f¨or att ¨oka egenanv¨andningen mindre aktuell i verkligheten, men eftersom det var n˚agot som visade sig i efterhand unders¨oktes ¨aven detta fall. Taket p˚a Ed¨ov¨agen 2 hade ocks˚a b¨ast f¨oruts¨attningar f¨or att producera mycket solel, till skillnad fr˚an de andra tv˚a. En annan viktig faktor ¨ar att energianv¨andningen f¨or Ed¨ov¨agen 2 inte avtar under sommarm˚anaderna, n¨ar solelporduktonen ¨ar som st¨orst. Det kan till exempel vara s˚a att byggnadens verksamhet kr¨aver mycket kyla och ventilation under sommaren, som p˚a s˚a s¨att uppr¨atth˚aller en h¨og elanv¨andning. En solcellsinvestering p˚a Ed¨ov¨agen 2 skulle betala av sig p˚a 9 ˚ar med ett nettonuv¨arde p˚a cirka en miljon, vilket kan ses som en bra investering.

5.4.2 Sand¨ov¨agen 4

Fall 2 (Sand¨ov¨agen 4) genererade s¨amst l¨onsamhet av de tre basfallen, b˚ade till ˚ aterbetalning-stid och nettonuv¨arde. Egenanv¨andningen av solel l˚ag p˚a 41 %, vilket medf¨or att myc-ket el beh¨over s¨aljas till eln¨atet. F¨orbrukningen av fastighetsel var konstant ¨over ˚aret f¨orutom de tv˚a m˚anaderna d˚a skolan h˚aller st¨angt. D˚a ¨ar elanv¨andningen m¨arkbart l¨agre. Den l˚aga l¨onsamheten beror p˚a den relativt l˚aga elanv¨andningen. Totalt sett uppgick den knapp till en tiondel av Ed¨ov¨agens ˚arliga f¨orbrukning av fastighetsel. Det ska ocks˚a n¨amnas att systemet som valdes till basfallet, i vissa avseenden, kan ses som ¨

overdimensionerat. Men eftersom modellen utgick fr˚an en dimensionering som maxime-rade nettonuv¨ardet, valdes systemstorleken d¨arefter. Om ett solcellssystem ska installe-ras p˚a Sand¨ov¨agen 4 b¨or s¨akringens nuvarande storlek beaktas, samt de potentiellt sett extra kostnaderna som ett ¨overdimensionerat solcellssystem kan medf¨ora.

5.4.3 Solskensgatan 6 & 8

Fall 3 (Solskensgatan 6 & 8) var varken den mest- eller minst l¨onsamma fallet. Det ¨ar ¨

aven det mest representativa f¨or rikshems fastighetsbest˚and eftersom det ¨ar ett flerbo-stadshus. ¨Aven fast den hade ungef¨ar samma egenanv¨andning av solel som Sand¨ov¨agen 4, s˚a var nettonuv¨ardet n¨astan det dubbla. F¨orklaringen ligger i en h¨ogre anv¨andning av fastighetsel. Till exempel har byggnaden ett FTX-system, som anv¨ands ˚aret om. D¨aremot fanns det en viss ned˚atg˚aende trend f¨or elf¨orbukningen under sommarhalv˚aret,

vilket kan f¨orklaras av mindre anv¨and belysning tack vare det ljusare klimatet. ˚ Aterbetal-ningenstiden ber¨aknades till 15 ˚ar och nettonuv¨ardet ungef¨ar 400 000 kronor. ¨Aven det kan ses om en relativt bra investering. Eftersom Vattenfall ¨ar eln¨ats¨agare i Uppsala borde priset av den s˚alda kilowattimmen solel redas ut, eftersom de kan betala ut mer ¨

an elspotpris. Om en r¨attvisande och verklig l¨onsamhet ska presenteras borde modellen r¨aknas om med de f¨oruts¨attningar vattenfall erbjuder.

5.5 ^˚Atg¨arder f¨or ¨okad egenanv¨andning av solel

F¨or att p˚a ett r¨attvist och enkelt s¨att kunna utv¨ardera de olika ˚atg¨ardernas inverkan p˚a egenanv¨andning och l¨onsamhet implementerades respektive ˚atg¨ard i b¨orjan av kal-kylperioden. Ett annat viktigt antagande ¨ar att solcellssystemet (basfallet) redan var p˚a plats d˚a ˚atg¨arden inf¨ordes. Allts˚a var solcellssystemet dimensionerat efter byggna-den utan ˚atg¨ard ist¨allet f¨or med. Om ˚atg¨arderna ist¨allet hade genomf¨orts i samband med installation av solcellssystemet hade man till exempel sparat in p˚a arbetskostnader och kanske valt en mer passande systemstorlek. Det var en avgr¨ansning som gjordes eftersom de tre teknikerna ska ses som ˚atg¨arder mot en fr˚an b¨orjan l˚ag egenanv¨andning av solel.

5.5.1 Batterier ¨

Overlag kan man s¨aga att batterisystem f¨or att ¨oka egenanv¨andningen av solel i fas-tigheter i dagsl¨aget inte ¨ar l¨onsamt. Det beror p˚a att de ¨ar alldeles f¨or dyra, med tanke p˚a hur mycket energi de kan lagra. F¨or st¨orre fastigheter med stora solcellssystem beh¨ovs ocks˚a v¨aldigt stora batterier. D¨arf¨or kan det ocks˚a skapa problem kring vart de ska placeras. F¨or samtliga fall innebar en installation av batterier ett minskat net-tonuv¨arde och i fall 2 och 3 blev l¨onsamheten till och med negativ, se figur 21. ˚Atg¨arden ¨

okade egenanv¨andningen mest f¨or Solskensgatan och kan beror p˚a dygnsm¨onstrena som elanv¨andningen har i ett flerbostadshus.

Det finns inga allm¨angiltiga riktv¨arden f¨or dinemsioneringen av batterisystem. Vad som utg¨or en l¨amplig storlek ¨ar fallspecifikt. Den best¨ams ofta med solelsproduktionen och energianv¨andningen som utg˚angs punkt, samt f¨orh˚allandet d¨ar emellan. I denna studie antogs en batteristorlek p˚a 144 kWh (10 batterisysyem) f¨or samtliga fall, vil-ket inte alltid var den optimala storleken. Valet av 10 batterisystem gjordes med en avv¨agning mellan ¨okad egenanv¨andning och kostnad. En storlek ¨over 10 batterier var inte ett alternativ eftersom ett av fallen uppn˚adde 100 % egenanv¨andning vid 144 kWh kapacitet. F¨or n¨astan alla installationer kommer det f¨orsta batterisystemet var det mest l¨onsamma eftersom det d˚a anv¨ands ofta och till fullo. D¨aremot ser man d˚a inte en spe-ciellt stor ¨okning i egenanv¨andning, vilket ¨ar det huvudsakliga ¨andam˚alet med att lagra solelen. F¨or en riktig installation av batterier kr¨avs en mer noggrann granskning av dyngnsm¨onstrena f¨or solelsproduktion och energianv¨andning f¨or att kunna v¨alja r¨att batterikapacitet.

5.5.2 Gemensamhetsabonnemang

Att f¨ordela solel till verksamheten eller hyresg¨asterna med ett gemensamhetsabonne-mang var den mest l¨onsamma ˚atg¨arden f¨or samtliga fall. I detta examensarbete har det d¨aremot gjorts vissa antaganden som har f¨orenklat ber¨akningarna av ihopslagningen av anslutningspunkterna. Det har inte heller lagts s˚a mycket vikt vid hur den ny admi-nistrativa processen kring f¨ordelning av solel ska ske. Det som kan konstateras ¨ar att

egenanv¨andningsgraden i samtliga fall kommer att ¨oka. Hur mycket den ¨okar ¨ar givetvis kopplat till storleken p˚a den ¨ovriga elanv¨andningen. I b˚ade fall 1 och fall 2 var andelen fastighetsel relativt liten och d¨arf¨or medf¨orde ett gemensamhetsabonnemang en st¨orre l¨onsamhet. Eftersom hyresg¨astelen f¨or fall 3 inte fanns i Rikshems uppf¨oljningsystem beh¨ovdes den uppskattas, vilket gjordes med f¨orsiktighet. Det ¨ar mer sannolikt att hy-resg¨astelen f¨or ett stort bostadshus ¨ar st¨orre ¨an den el som betj¨anar fastigheten. Den, kanske l˚agt uppskattade hyresg¨astelen, straffar d¨arf¨or ett gemensamhetsabonnemang p˚a Solskensgatan ganska h˚art. F¨or en mer korrekt ber¨akning av ˚atg¨ardens l¨onsamhet borde elanv¨andning h¨amtas fr˚an elhandelsf¨oretagen, men vilket kr¨aver hyresg¨asternas godk¨annande.

Anledningen till gemensamhetsabonnemangets l¨onsamhet ¨ar att den inte beh¨over medf¨ora Rikshem n˚agra extra kostnader f¨orutom m¨ojligtvis upps¨attning av elm¨atarer (vilket oftast finns). Den extra kostnaden f¨or st¨orre anslutningspunkt och administrativ belastning l¨aggs rimligtvis p˚a hyresg¨asternas faktura som ¨and˚a kan bli mindre i och med besparingar p˚a s¨akringskostnader.

Det m˚aste ocks˚a till¨aggas att det ¨ar viktigt med hyresg¨asternas godk¨annande om ˚atg¨ardens ska implementeras i verkligheten. Det kan annars skapa missn¨oje, vilket kan v¨acka juridiska diskussioner som ¨ar b¨ast att undvika. Det ¨ar fortfarande oklar om man kan ¨andra hyresg¨asters val av elhandelsbolag utan deras till˚atande. Enligt svenska lag ¨

ar det till˚atet, men inte enligt EU-direktiv, vilket svensk lag ska efterstr¨ava. 5.5.3 Likstr¨omsmikron¨at

Att installera ett likstr¨omsmikron¨at f¨or att distribuera solel till n¨arliggande byggnader ¨

ar ett bra s¨att att ¨oka egenanv¨andningen av solel. Att uppskatta kostnaderna f¨or en s˚adan ˚atg¨ard ¨ar dock v¨aldigt sv˚art. I detta arbete har kostnaderna baserats p˚a ett ti-digare projekt, vilket kan vara mer eller mindre r¨attvisande f¨or fallen i denna rapport. Kostnaderna kan dels bero p˚a hur l¨attillg¨anglig elcentralerna ¨ar och hur problematisk kabeldragningen kan blir. Just kabeldragningen blir ocks˚a mer kostsam ju l¨angre ka-beln dras. Den slutsats som dras, fr˚an resultatet av likstr¨omsmikron¨at som ˚atg¨ard, ¨ar att den ¨ar mer l¨onsam ju h¨ogre elanv¨andning byggnaden har som kabeln dras till. F¨or Solskensgatan kopplades de tv˚a andra byggnaderna p˚a fastigheten ihop med den simu-lerade byggnaden med solcellssystemet. Dessa tv˚a hade inte speciellt h¨og elanv¨andning och d¨arf¨or blev det fall 3 minst l¨onsamt. Nettonuv¨ardet f¨or Ed¨ov¨agen 2 visade ocks˚a p˚a en minskning, men uppr¨atth˚alls av det h¨oga ursprungliga nettonuv¨ardet. Anledningen till detta ¨ar att egenanv¨andningen redan l˚ag p˚a 96 % innan ˚atg¨arden inf¨ordes. Lik-str¨omsmikron¨at visade sig vara mest l¨onsamt f¨or Sand¨ov¨agen 4. Det beror i huvudsak p˚a tv˚a faktorer. Det fanns en byggnad i n¨arheten i Rikshems fastighetsbest˚and som har h¨og elanv¨andning och d¨armed kan ta emot mycket ¨overskottsel. Samtidigt var solcells-systemet n˚agot ¨overdimensionerat relativt skolans anv¨andning av fastighetsel.

Likstr¨omsmikron¨at som ˚atg¨ard f¨or att ¨oka egenanv¨adningen av solel ¨ar ett relativt nytt koncept och ¨ar under utveckling. Det ¨ar absolut n˚agot som har stor potential i framtiden. Det r˚ader dock f¨or tillf¨allet otydligheter kring n¨atkoncessionen och huruvida mikron¨at strider mot den eller inte. Det pilotprojekt som kostnaderna baserades p˚a har kringg˚att lagen genom undantaget som presenteras i f¨orordningen om undantaga fr˚an kravet p˚a n¨atkocessions enligt ellagen, som presenteras i teoriavsnittet. D¨ar har samtliga byggnader, som kopplas ihop, solceller p˚a taken. D¨armed f¨orbinder mikron¨atet elektriska anl¨aggningar f¨or produktion och undkommer d˚a n¨atkoncessionen. Mycket talar f¨or att uppf¨orande av mikron¨at f¨or f¨ordelning av solel kommer bli betydligt mer

tillg¨angligt i framtiden. D¨arf¨or anses likstr¨omsmikron¨at vara en aktuell ˚atg¨ard med goda etableringsm¨ojligheter som kan bidra till en mer l¨onsam solcellsinvestering.

6 Slutsats

I dagsl¨aget finns det goda m¨ojligheter f¨or Rikshem att investera i solcellssystem. De har m˚anga fastigheter utspridda ¨over hela landet som anv¨ander mycket elektricitet. Priset f¨or solcellssystem har minskat de senaste ˚aren och det finns m˚anga ekonomiska incitament som bidrar till teknikens l¨onsamhet. Givet att en viss byggnad till˚ater att ett solcellssystem uppf¨ors och att taket h˚aller f¨or installationen kan vissa viktiga fak-torer f¨or investeringens l¨onsamhet urskiljas. Solcellspanelernas lutning och orientering ¨

ar viktig f¨or att producera s˚a mycket solel som m¨ojligt per installerad kWp. I Sveri-ge ¨ar det optimalt med en lutning p˚a ungef¨ar 40^◦ i rakt s¨oderl¨age. L˚ag skuggning fr˚an kringvarande milj¨o och mellan panelrader ska d˚a givetvis minimeras. R¨att rikting r¨acker d¨aremot inte f¨or en l¨onsam solcellsinvestering. Eftersom v¨ardet av den egenanv¨anda ki-lowattimmen solel ¨ar betydligt h¨ogre ¨an f¨or den s˚alda kilowattimmen till eln¨atet ¨ar det avg¨orande med en h¨og egenanv¨andning av solel. En h¨og egenanv¨andning kommer med en h¨og anv¨andning av el i byggnaden som solel d˚a kan tillgodose.

Hur egenanv¨andningen av solel kan ¨okas har ¨aven unders¨okts med tre ˚atg¨arder i fo-kus. Lagring av el i batterier, sammanslagning av anslutningspunter till eln¨atet (ge-mensamhetsabonnemang) och f¨ordelning av solel till n¨arliggande byggnader via ett lik-str¨omsmikron¨at. Det har ocks˚a unders¨okts hur mycket dessa ˚atg¨arder p˚averkar l¨ onsamh-eten f¨or existerande solcellssystem i en variation av fastigheter. Det gjordes genom en fallstudie av tre byggnader d¨ar objekten baseras p˚a de tre huvudkategorier som Rik-shems fastighetsbest˚and best˚ar av; kommersiella fastigheter, samh¨allsfastigheter och flerbostadshus. Resultatet visar att gemensamhetsabonnemang var den mest l¨onsamma ˚atg¨arden f¨or samtliga fall. D¨arefter kommer likstr¨omsmikron¨at. Batterier visade sig inte alls vara l¨onsamt vilket fr¨amst beror p˚a att de fortfarande ¨ar v¨aldigt dyra. Det ¨ar sv˚art att urskilja hur pass bra de olika ˚atg¨arderna matchar olika typer av fastigheter och verksamhet eftersom endast en byggnad fick representera ett helt urval av fastigheter. Det kan d¨aremot konstateras att en elkr¨avande verksamhet, som ocks˚a uppr¨atth˚alls under sommarm˚anaderna, ¨ar b˚ade f¨ordelaktig f¨or solcellsinstallationer och inf¨orande av ˚atg¨arder. Hur l¨onsam respektive ˚atg¨ard visade sig vara, beror snarare p˚a de plats-specifika f¨oruts¨attningar som finns f¨or varje fastighet ¨an vilken typ av kategori bygg-naden tillh¨or. F¨or att ˚atg¨arderna ska implementeras i verkligheten beh¨ovs en djupare kartl¨aggning av kostnader g¨oras f¨or att med st¨orre s¨akerhet kunna fasst¨alla en mer r¨attvisande l¨onsamhet.

Referenser

[1] Johan Lindahl. 2016. National Suurvey Report of PV Power Applications in Sweden 2016. Swedish Energy Agency.

[2] Energimyndigheten. 2017. Produktionskostnader f¨or el fr˚an solceller i Sverige - En intervjuvsstudie med solcellsbyggare under 2017.

[3] Solelskommissionen. 2018. Skattereduktion. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-28].

[4] Svensk Solenergi. 2011. Solceller - Snabbguide och anbudsformel¨ar. H¨amtades h¨ar, [2019-03-02].

[5] Swapnil Dubey, et al. 2012. Temperature Dependent Photovoltaic (PV) Efficiency and Its Effect on PV Production in the World - A Review. Nanyang Technological University. Singapore.

[6] Rikshem AB (publ). 2019. ˚Arsredovisning 2018 - med H˚allbarhetsredovisning. Stock-holm, Vasagatan 52.

[7] IVA. 2012. Energieffektivisering av Sveriges Flerbostadshus - Hinder och m¨ojligheter att n˚a en halverad energianv¨andning till 2050. Kungl. Ingenj¨orsvetenskapsakademin, 2012. H¨amtades h¨ar, [2019-04-25].

[8] Roger A. Messenger, Jerry Ventre. 2010. Photovoltaic Systems Engineering - Third Edition. Sida. 21. Taylor and Francis Group. USA.

[9] Joakim Wid´en & Joakim Munkhammar. 2019. Solar Radiation Theory - Course compendium. Built Environment Energy Systems Group. Department of Engineering Sciences. Uppsala University.

[10] Aktea Energy. (u.˚a.). FAQ om Solceller. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-20].

[11] PV Education. 2019. Mismatch Effects in Arrays. H¨amtades h¨ar, [2019-03-10]. [12] Svensk Elstandard. 2019. Solceller - R˚ad och regler f¨or elinstallationen. Handbok

457. Utg˚ava 1.

[13] Profu. 2018. Teknisk-ekonomisk kostnadsbed¨omning av solceller i Sverige. Peter Blomqvist & Thomas Unger. Profu AB. G¨oteborg. H¨amtadesh¨ar, [2019-05-01]. [14] Antonio Luque, Steven Hegedus. 2011. Handbook of Photovoltaic Science and

Engi-neering. Second Edition. John Wiley Sons Ltd. United Kingdom.

[15] Uwe Zimmermann. 2018. Solar cells - Modules. Solid State Electronics. Uppsala Universitet.

[16] Ahmad Mohd Khalid, et.al. 2016. Performance ratio – Crucial parameter for grid connected PV plants. Department of Management Studies. Indian Institute of Tech-nology. Delhi.

[17] The Atlantic - Technology. 2014. It Wasn’t Relativity That Won Einstein His Nobel Prize. H¨amtades h¨ar, [2019-04-17].

[18] International Energy Agency. 2018. Trends 2018 in Photovoltaic Applications. 23rd Edition. Report IEA PVPS T1-34:2018.

[19] PV Education. 2019. Module Circuit Design. H¨amtadesh¨ar, [2019-04-05].

[20] KTH. 2016. Solceller ur flera perspektiv - Handbok f¨or beslutsfattare. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-20].

[21] Heinrich H¨aberlin. 2012. Photovoltaics - System Design and Practice. John Wiley Sons Ltd. United Kingdom.

[22] Green Rhino Energy. 2016. Energy Yield and Performance Ratio of Photovoltaic Systems. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-20].

[23] Energimyndigheten. 2015. Solceller v¨axelriktare. H¨amtadesh¨ar, [2019-03-11]. [24] Electronic Design. 2011. Don’t Judge A Solar PV System’s Efficacy By Inverter

Efficiency Alone. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-14].

[25] Solcellskollen. 2019. Optimerare till solcellsanl¨aggningen? Vi reder ut vad som ¨ar bra att t¨anka p˚a! H¨amtades h¨ar, [2019-02-19].

[26] Solcellskollen. 2018. S˚a v¨aljer du en bra v¨axelriktare. H¨amtadesh¨ar, [2019-03-11]. [27] Elisabeth Kjellson. 2000. Potentialstudie f¨or byggnadsintegrerade solceller i

Sve-rige Rapport 2. Analys av instr˚alningsniv˚aer p˚a byggnadsyto.Rapport TVBH-7216, Avdelningen f¨or Byggnadsfysik. Lunds Tekniska H¨ogskola. Lund, Sverige.

[28] Joakim Widen. 2017. Utv¨ardering av tekniska l¨osningar f¨or att hantera omfattande anslutning av solcellssystem i eldistributionsn¨at. Institutionen f¨or teknikvetenskaper. Uppsala universitet.

[29] Christian Azar, et.al. 1998. Energil¨aget 2050. Avdelningen fr¨o Fysisk Resursteori. Chalmers tekniska h¨ogskola. G¨oteborg.

[30] Mathias Gustavsson. et. al. 2011. Energy Scenario for Sweden 2050 Based on Re-newable Energy Technologies and Sources. Swedish Environment Institute and WWF Sweden. G¨oteborg and Stockholm

[31] Energimyndigheten. 2016. F¨orslag till strategi f¨or ¨okad anv¨andning av solel. ET 2016:16. ISSN 1404-3343. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-17].

[32] Sveby. 2009. Brukarindata f¨or energiber¨akningar i bost¨ader. Svebyprogrammet. Projektrapport. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-28].

[33] Energimyndigheten. 2016. Bost¨ader och lokaler. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-26]. [34] IVA. 2012. Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus - Hinder och m¨ojligheter

att n˚a en halverad energianv¨andning till 2050. H¨amtades h¨ar, [2019-02-27].

[35] Bengt Stridh. 2011. Att s¨alja ¨overskott av solel - Sv˚arigheter och l¨osningar + j¨amf¨orelse med Tyskland. ABB. Malm¨o.

[36] Energimarknadsbyr˚an. u.˚a. S˚a h¨ar fungerar elmarknaden. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-19].

[37] Energif¨oretagen. 2018. Energi˚aret 2017 - Elmarkanden. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-19]. [38] Energimarknadsbyr˚an. u.˚a. Elpriser - prognos och utveckling H¨amtadesh¨ar,

[2019-02-19].

[39] Noordpool. 2019. Market data H¨amtadesh¨ar, [2019-02-19].

[40] Energimarknadsbyr˚an. u.˚a. N¨atavgifter H¨amtadesh¨ar, [2019-02-22].

[41] Energimyndigheten. 2018. En Norsk-Svensk Elcertifikatmarknad - ˚Arsrapport f¨or 2017. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-22].

[42] Sveriges Riksdag. 2018. Lag (2011:1200) om elcertifikat. Infrastrukturdepartemen-tet. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-19].

[43] Energimyndigheten 2018. Kvotniv˚aer. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-19].

[44] Sveriges Riksdag. 2018. Skatteutskottets bet¨ankande 2017/18:SkU10 - Punktskat-ter. H¨amtadesh¨ar, [2019-04-01].

[45] Skatteverket. 1999. Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om energiskatt p˚a elektrisk kraft. Punktskatter (Skatt p˚a energi). H¨amtadesh¨ar, [2019-03-11].

[46] Sabo. 2016. Den l¨agre energiskatten p˚a el i vissa norrlandskommuner kommer att beh˚allas. H¨amtadesh¨ar, [2019-03-10].

[47] Energimarknadsbyr˚an. u.˚a. H¨ojd energiskatt fr˚an 1 januari 2019. H¨amtades h¨ar, [2019-2-22].

[48] Skatteverket. u.˚a. Moms. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-19]. [49] Ekonomifakta. 2019. Moms. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-19].

[50] Solkompaniet. 2018. Hur blir det med solcellsst¨odet? H¨amtadesh¨ar, [2019-04-05]. [51] Sveriges Riksdag. 2009. F¨orordning (2009:689) om statligt st¨od till solceller. SFS

2019:192. H¨amtades h¨ar, [2019-03-01].

[52] Sveriges Riksdag. 1994. Lag (1994:1776) om skatt p˚a energi. SFS 2018:1887. H¨amtadesh¨ar, [2019-05-02].

[53] Solelkommissionen. 2018. Energiskatt. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-22].

[54] Solar Region Sk˚ane. 2018. Vilka regler g¨aller om jag s¨aljer el? H¨amtadesh¨ar, [2019-02-22].

[55] Sktteverket. u.˚a. Mikroproduktion av f¨ornybar el – n¨aringsfastighet. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-19].

[56] Solkollen. u.˚a. - Mikroproducent: Var G˚ar Gr¨ansen? H¨amtadesh¨ar, [2019-02-28]. [57] PWC. 2016. Nya kvoter f¨or elcertifikat samt f¨orl¨angt system enligt

Energimyndig-heten. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-19].

[58] Energimyndigheten. 2015. Elva fakta om elcertifikat och ursprungsgarantier. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-26].

[59] Svensk Kraftm¨akling. 2019. SKM Elcertificate price history (SEK). H¨amtadesh¨ar, [2019-03-01].

[60] Energimarknadsbyr˚an. 2017. Ellagen och solceller. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-19]. [61] Energimyndigheten. 2018. Om Ursprungsgarantier. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-28]. [62] Stefan Yard. 2001. Kalkyler - f¨or investering och verksamheter. Sida 45. Anda

upplagan. Studentlitteratur. Lund. Sverige.

[63] Upphandlingsmyndigheten. 2017. F¨oretagsekonomiska kalkyler f¨or investeringar. H¨amtadesh¨ar, [2019-04-05].

[64] Energy Education. 2018. Levelized cost of Energy. H¨amtadesh¨ar, [2019-03-17]. [65] Biger Ljung & Olle H¨ogberg. 1988. Investeringsbed¨omning - En Introduktion. Liber

Ekonomi. Malm¨o. Sverige.

[66] Corporate Finance Institute. u.˚a. Net Present Value (NPV). H¨amtadesh¨ar, [2019-03-01].

[67] Olof W˚a˚ak. 1992. LCC - Ett besultsverktyg som ger effektivare tekniska utrustningar med l¨agre totalkostnad. Systecon.

[68] Bengt Stridh. 2017. Investeringskalkyl f¨or Solceller. Energimyndigheten. Rapport 2017:02. H¨amtadesh¨ar, [2019-03-05].

[69] Rasmus Luthander, et.al. 2015. Photovoltaicself-consumption in buildings: A revi-ew. Link¨opings Universitet. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-10].

[70] Rasmus Luthander. 2018. Self-Consumption of Photovoltaic Electricity in Residen-tial Buildings. Uppsala Universitet.

[71] Energiforsk. 2017. Slutrapport - Solel-Programmet, Syntesartiklar och Resultatblad. Rapportnummer 2017:388. Stockholm.

[72] Bebo. 2018. Aktuellt inom solel - Utveckling av helhetsl¨osningar f¨or solel i bebyg-gelsen. Energimyndigheten. WSP, Charlotta Winkler.

[73] IEEE. 2016. IEEE Standard Glossary of Stationary Battery Terminology. IEEE Power and Energy Society. New York. USA.

[74] Electrek. 2016. Tear down of 85 kWh Tesla battery pack. H¨amtades h¨ar, [2019-05-05].

[75] Solar Micro Grid. 2017. Battery Showdown: Lead-Acid vs. Lithium-Ion. H¨amtades

h¨ar, [2019-04-28].

[76] Energy Sage. 2019. How much does solar storage cost? Understanding solar battery prices. H¨amtadesh¨ar, [2019-04-28].

[77] Riksbanken. 2019. ˚Arsgenomsnitt valutakurser (ackumulerat). H¨amtades h¨ar, [2019-05-01].

[78] Carl Johan & Bj¨orn A Sanden. 2005. Energy analysis of batteries in photovoltaic systems. Part I: Performance and energy requirements. Volume 46, Issues 11–12.

[79] Reza Hemmati, et.al. 2017. Energy storage planning in electric power distribution networks – A state-of-the-art review. Department of Electrical Engineering, Kermans-hah University of Technology. KermansKermans-hah. Iran.

[80] Energiforsk. 2017. Framtidens solel till hyresg¨aster. RAPPORT 2017:370. H¨amtadesh¨ar, [2019-04-05].

[81] STUNS Energi. u.˚a. Solel i flerbostadshus - En. rapport om f¨oruts¨attningarna att s¨alja solel till hyresg¨aster. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-15].

[82] Faktabanken. u.˚a. Str¨om. H¨amtadesh¨ar, [2019-04-21].

[83] Ny Teknik. 2017. Likstr¨om fr˚an solceller ska spara energi. H¨amtadesh¨ar, [2019-04-21].

[84] SVK. 2017. V¨axelstr¨om – den dominerande ¨overf¨oringstekniken. H¨amtades h¨ar, [2019-04-21].

[85] Sveriges Riksdag. 1997. Ellag (1997:857). Infrastrukturdepartementet. H¨amtades

h¨ar, [2019-04-22].

[86] Energimarknadsinspektionen. 2017. Eln¨at och koncessionsplikt. Avdelningen Till-st˚and och Pr¨ovning (ATP). H¨amtadesh¨ar, [2019-04-22].

[87] Sveriges Riksdag. 1997. F¨orordning (2007:215) om undantag fr˚an kravet p˚a n¨atkoncession enligt ellagen (1997:857). H¨amtadesh¨ar, [2019-04-22].

[88] Solelkommissionen. 2018. Flytt av el. H¨amtadesh¨ar, [2019-04-16].

[89] Energiforsk. 2017. Slutrapport Solel-Programmet - Syntesartiklar och Resultatblad.. H¨amtadesh¨ar, [2019-03-17].

[90] SMHI. 2017. STR˚ANG - En modell f¨or solstr˚alning. H¨amtadesh¨ar, [2019-04-05]. [91] Solkollen.se. 2019. Solceller Kalkyl. H¨amtadesh¨ar, [2019-03-17].

[92] Noordpool. 2019. Market Data. H¨amtades h¨ar, [2019-02-22].

[93] Ekonomifakta. 2019. Konsumtionsskatter p˚a el. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-25]. [94] Energimyndigheten. 2018. Kvotniv˚aer. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-28].

[95] SVK. 2019. B˚ade kort- och l˚angsiktiga l¨osningar beh¨ovs f¨or att m¨ota kapacitetsbris-ten. H¨amtadesh¨ar, [2019-05-01].

[96] Sweden Sol. u.˚a. Elbolag som k¨oper solel. H¨amtadesh¨ar, [2019-05-14].

[97] Bengt Stridh. 2016. Investeringskalkyl f¨or Solceller. M¨alardalens H¨ogskola. Eskilstuna. V¨aster˚as. H¨amtadesh¨ar, [2019-02-14].

[98] WSP. 2019. Utveckling av helhetsl¨osning f¨or solel i bebyggelsen - Projektrapport. WSP Sverige ABWSP Sverige AB. Stockholm.

[99] Energiforsk. 2017. Elproduktionsutv¨ardering fr˚an solcellsanl¨aggningar. RAPPORT 2017:387. H¨amtades h¨ar, [2019-05-24].

[100] Energimyndigheten. 2016. Uppf¨oljning av utvecklingen f¨or investeringar i solener-gi.ER 2016:31. H¨amtades h¨ar, [2019-05-24].

[101] IVA. 2015. Scenarier f¨or den framtida elanv¨andningen En specialstudie. IVA-projektet V¨agval el. H¨amtadesh¨ar, [2019-05-24].

[102] Energimyndigheten. 2019. De som st˚ar l¨angst fram i k¨on f¨or solcellsst¨od f˚ar pengar nu. H¨amtadesh¨ar, [2019-05-27].

[103] Svenska dagbladet. 2016. ”Skatten p˚a solel m˚aste slopas nu”. H¨amtadesh¨ar, [2019-05-27].

7 Appendix

7.1 Indata til Investeringsmodellen

7.1.1 Basfall 1 - Ed¨ov¨agen 2

Teknisk indata Ekonomisk indata

In document Solcellssystem med åtgärder för ökad egenanvändning av solel i fastigheter Investeringsanalys av solcellssystem åt Rikshem AB Erik Simonsson (Page 51-64)