Egenintresse

Eisenhardt (1989) menar på att då det finns en målkonflikt väljer många människor att agera i egenintresse, i och med att många människor antas vara begränsat rationella. Om studenten väljer att agera för att själv få så stor nytta som möjligt kan det leda till att konflikter skapas mellan principal och agent, alltså universitet och student, eftersom universitetet kan ha svårt att kontrollera exakt vad studenten gjort. Frostenson (2015) skriver om att agenter är

nyttomaximerande och vill uppnå så stor nytta som möjligt med minsta möjliga ansträngning. Korrelationsanalysen visar att det finns ett positivt samband mellan viljan att anstränga sig så lite som möjligt på studier och sannolikhet att fuska på tentamen, där korrelationen är 0,232 och är signifikant på 99% signifikansnivå. Även mellan viljan att anstränga sig så lite som möjligt på studier och sannolikhet att plagiera är det ett positivt samband, med korrelation på 0,211 som även den är signifikant på 99% signifikansnivå. Dessa positiva samband visar att studenten som nyttomaximerar också gärna väljer en mindre ansträngande väg för att klara studierna. Detta överensstämmer med agentteorin som beskriver agenten som en

nyttomaximerare och som är begränsat rationellt. Det betyder att studenten vill anstränga sig så lite som möjligt, men ändå få ut mycket av det, och gärna tar enkla vägar.

Auer och Krupar (2011) menar på att studenter har ändrat beteende, där det nu främst är fokus på att klara sina uppgifter istället för att utveckla ny kunskap. Deras studie visar på att om fokuset ligger på att snabbt bli klar med sina studier kan det leda till att studenterna väljer att fuska. Detta överensstämmer med resultatet i vår studie där det finns skillnader kring viljan att fuska beroende på vilket mål studenten har. Resultatet för samtliga studenter oavsett mål visar på att ungefär var tionde person någon gång har plagierat och 7,5% av respondenterna någon gång fuskat på en tentamen. Sett utifrån vilket mål studenten har så är det 13,6% av de med mål att ta examen som någon gång plagierat och drygt 5% av de med mål att utveckla

kunskap som plagierat. Fusk på tentamen följer samma spår där det är drygt 10% av de med mål att ta examen som fuskat och 4,2% av de med mål att utveckla kunskap. Anledningen till att det är större andel av studenter med mål att ta examen som väljer att fuska kan hänföras till att dessa studenter väljer att agera i egenintresse, i enlighet med agentteorins resonemang. Därför prioriterar studenten att själv få ut det bästa av handlingen som utförs. Eftersom det viktigaste för dem med mål att ta examen inte är att lära sig nya saker kan fusk vara en enkel väg att klara kurserna på. Studenter vars mål är att utveckla kunskap har ett annat

egenintresse, vilket är att lära sig mycket saker. Därmed kommer dessa studenter inte närmare sitt mål genom att fuska.

Studiens resultat visar att även de som anser det sannolikt att de skulle fuska på tentamen eller genom att plagiera övervägande är de med mål att ta examen. 79,2% av de med mål att ta examen anser det osannolikt att fuska på tentamen och 71,4% anser det osannolikt att

plagiera. Utifrån de med mål att klara kurserna är det större andelar som anser det osannolikt att på något sätt fuska. När det gäller att fuska på tentamen är det 93,2% som aldrig skulle göra det och 89,8% anser att det är helt osannolikt att fuska på tentamen.

Korrelationsanalysen visar en positiv korrelation mellan primärt mål med studier och

sannolikhet att fuska både när det gäller genom plagiering eller fusk på tentamen. Sambandet mellan primärt mål med studier och sannolikhet att fuska på tentamen är en korrelation på 0,198, som är signifikant på 99% signifikansnivå. Sambandet mellan primärt mål med studier och sannolikhet att plagiera visar på en korrelation på 0,216 och även den är signifikant på 99% signifikansnivå. Detta visar att studenter med mål att ta examen anser det mer sannolikt att fuska, än de som vill utveckla kunskap.

De med mål att ta examen är alltså mer benägna att fuska och det kan bero på att det kan ligga i deras intresse att klara sin utbildning på lättast möjliga sätt. Det är alltså 7,4% av

respondenterna som någon gång valt att fuska på tentamen och 9,9% som plagierat. Majoriteten har alltså aldrig tagit beslutet att fuska. Vad det kan bero på kan inte förklaras med hjälp av agentteorin eftersom den antar att alla människor är begränsat rationella, tar beslut i egenintresse och således borde fuska vid målkonflikt. Noreen (1988) ifrågasätter hur sant påståendet är om att alla människor skulle handla i egenintresse. Diskussionen grundar sig i att det finns människor som agerar utifrån egenintresset, medan andra begränsar sina handlingar utifrån etik och moral. Denna argumentation överenstämmer med vår studies

resultat, då det finns en målkonflikt kan vi se att fler är benägna till att fuska. Målets

korrelation med sannolikhet att fuska på tentamen är 0,198 och korrelationen med sannolikhet att plagiera är 0,216, båda korrelationerna är signifikanta på 0,01. Trots detta väljer inte alla studenter med ett annat mål än universitetet att fullfölja sitt fusk.

Ser man till sambandet mellan etik och moral och viljan att fuska ser man starkare signifikanta (på 0,01) samband mellan dessa, än mellan målet och viljan att fuska.

Korrelationen mellan studenter som anser det vara fel att fuska och sannolikheten att fuska på tentamen är -0,480, och mellan att anse det vara fel att fuska och sannolikheten att plagiera är det -0,418. En positiv syn på fusk och sannolikheten att fuska har en stark positiva

korrelationer, som även är signifikanta på 99% signifikansnivå. Mellan att anse att fusk leder till positiva konsekvenser och viljan att fuska på tentamen är korrelationen 0,636 och ser man istället till sannolikheten att plagiera är korrelationen 0,461. Därmed är det snarare etiken, än målet med studierna och egenintresset, som är den starkare faktorn när det kommer till hur studenten väljer att agera.