Informationsasymmetri

Informationsasymmetri uppstår när aktörer har olika mycket information. När aktörer har olika mycket information kan detta medföra att personen som har mer information drar nytta av detta, vilket kan leda till ineffektivitet (Black, Hashimzade & Myles 2012). Hidden action och hidden information är två begrepp som används när principalen inte är medveten om vad agenten gör samt när agenten har information som inte principalen känner till. Agenten använder sedan denna information oavsett om det är positivt eller negativt för principalen (Arrow, 1984).

Studien visar att det är 21% av alla de 272 respondenterna som anser sig ha fullständig koll eller ganska bra koll på olika sätt att fuska på som universitet inte är medvetna om. Detta betyder att det finns hidden information mellan student och universitet, där studenten har tillgång till information som kan gynna denne. Dock är det inte alla studenter som besitter information om fusk som väljer att fuska, och de väljer därmed att inte använda denna information. Detta innebär att om alla studenter valde att utnyttja denna information, skulle universitetet behöva hantera ännu fler studenter som bröt mot reglerna genom fusk.

Informationen kring fusk skulle behöva kontrolleras av universitet, istället för studenterna. Om universitet skulle ha mer kunskap om fusk än studenterna skulle det leda till bättre övervakning.

6.5. Etik och moral

Pliktetiken innebär att en handling som bryter mot de regler som finns kommer alltid ses som fel oberoende hur bra konsekvenserna än blir. Konsekvenserna inom pliktetiken har alltså ingen betydelse, utan teorin menar på att individen ska handla utifrån de regler som finns (Tännsjö 2003).

Resultat från studien visar att studenterna vars primära syfte är att utveckla kunskap anger en majoritet på 66,9% att det alltid är fel att fuska oberoende av hur bra konsekvenserna är. Vid jämförelse med de studenter som studerar för att ta en examen visar resultat att det var 48,1% som helt eller delvis överensstämde med påståendet. Sambandet mellan studenters primära mål med studierna och synen på om det oavsett konsekvenser är fel att fuska visar sig i korrelationsanalysen. Sambandet mellan “primärt mål med studier” och “Det är alltid fel att fuska oavsett konsekvenser” visar på en negativ korrelation på -0,195, som är signifikant på 99% signifikansnivå. Mellan “primärt mål med studier” och “det är fel att fuska” är det också ett negativt samband, en korrelation på -0,183, som även är signifikant på 99%

signifikansnivå. Korrelationsanalysen visar sambandet att studenter vars mål är att utveckla kunskap anser det vara mer fel att fuska än vad studenter med andra mål anser. Sambandet visas alltså både när det handlar om det är fel att fuska oavsett positiva konsekvenser och även när man bortser från konsekvenserna. Detta visar på ett samband mellan pliktetik och

studenter vars mål är att utveckla kunskap, då studenterna anser det vara fel att fuska på grund av handlingen i sig. Det spelar ingen roll om fusk kan leda till positiva konsekvenser som kan gynna en.

Inom konsekvensetiken är det konsekvenserna av en handling som avgör om den är bra eller dålig, oberoende av vad motivet var till handlingen (Roos 2007). Tännsjö (2003) menar på att en handling är rätt om det inte finns några andra alternativ som skulle innebära bättre

konsekvenser.

Resultatet från denna studie visar att det är större andel av de med mål att ta examen som anser det vara “rätt” att fuska eftersom det kan leda till positiva konsekvenser än vad

studenterna med mål att få kunskap tycker. Detta visas även i korrelationsanalysen som visar ett positivt samband mellan primärt mål att fuska och positiva konsekvenser kring fusk. Mellan “primärt mål med studier” och “skulle kunna fuska då det leder till positiva konsekvenser” är det en korrelation på 0,254 (signifikansnivå 0,01). Korrelationen mellan “Det är okej att fuska om ingen annan blir lidande av det” och “primärt mål med studier” är det också en positiv korrelation på 0,204 (signifikansnivå 0,01). Det betyder att det finns ett samband mellan studenter vars mål är att ta examen och en större benägenhet att vara

konsekvensetisk och tycka att det är okej att fuska så länge det leder till positiva konsekvenser för en själv och då ingen annan blir lidande. Bland studenterna med mål att ta examen finns

då istället sambandet att dessa anser det vara dåligt med fusk oavsett om det kan leda till positiva konsekvenser.

Resultatet från studien visar på att studenterna som studerar för att ta en examen är mer benägna att fuska om det leder till bra konsekvenser. Det som också kan utläsas från studien är att studenterna vars primära mål är att ta en examen var det 47,4% som överensstämde helt eller ganska bra med påståendet “jag anstränger mig inte mer än nödvändigt för att nå mina mål med studierna”. Jämfört med de 21,2% som studerar för att utveckla kunskap.

Korrelationsanalysen visar på en positiv korrelation (0,240, signifikansnivå 0,01) mellan “primärt mål med studier” och “jag anstränger mig inte mer än nödvändigt för att nå mina mål med studierna”. Mellan “primärt mål med studier” och “jag lägger gärna mer energi på mina studier än vad kursanvisningarna anger” finns det istället en negativ korrelation på -0,245, signifikant på 99% signifikansnivå.

Detta visar på ett samband mellan att studenter med mål att ta examen är mindre villiga att lägga mycket tid på sina studier jämfört med de med mål att utveckla kunskap. Detta visar på att studenter med målet att ta en examen är mer benägna att nyttomaximera, alltså skapa så hög nytta som möjligt med minsta möjliga ansträngning. Studenter med mål att ta examen är alltså mer benägna att nyttomaximera och har en mer positiv syn på fusk. Båda dessa faktorer leder till positiva konsekvenser för de studenter som har mål att ta examen eftersom de då når sitt mål på ett enkelt sätt. För en konsekvensetiker är det inte handlingen i sig som avgör om man agerar rätt eller inte, utan om det medför positiva konsekvenser.