Fusk på universitetet : En kvantitativ studie om studenters inställning till att fuska

(1)

Örebro universitet Handelshögskolan

Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hp Handledare: Magnus Hansson

Examinator: Andreas Nilsson VT 2018

Fusk på universitetet

En kvantitativ studie om studenters inställning till att fuska

Lovisa Björkman 940815 Paula Svensson 960125

(2)

Abstract

A growing problem in today's society is that many students choose to cheat their way through their education. The reason for the higher statistic of students getting caught may be, students cheat more or that university supervision is getting better. In 2005, 441 students were caught for cheating and 10 years later, twice as many. In 2016 it had increased even more and 1,000 students were incriminated.

The purpose of our study is to investigate students' attitude to cheating on agency theory and ethical and moral aspects. The study has been conducted through a survey of students at Örebro University.

The majority of students suggest that their primary goal of the studies is to graduate and not to develop knowledge. The result shows that there are a lot more people cheating than the

statistics show get caught. The study also shows that a number of students are willing to cheat in the future. Connections have been shown between the students overall goals with the studies and the desire to cheat. There is also a strong correlation between a positive view of cheating and the desire to cheat. The study shows a strong relationship between ethical and moral aspects and the desire not to cheat.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1. Forskningsfråga ... 3 1.2. Syfte ... 3 2. Om fusk ... 5 3. Teoretisk referensram ... 8 3.1. Tidigare forskning ... 8 3.2. Agentteori ... 9 3.2.1. Målkonflikt ... 9 3.2.2. Egenintresse ... 10 3.2.3. Riskaversion ... 10 3.2.4. Kontrakt ... 11 3.2.5. Grundläggande antaganden ... 11 3.2.6. Informationsasymmetri ... 12 3.2.7. Moral hazard ... 12 3.2.8. Adverse selection ... 13

3.3. Etik och moral ... 13

3.3.1. Konsekvensetiken ... 13

3.3.2. Pliktetiken ... 14

3.4. Kritik mot teorin ... 15

3.5. Analysmodell ... 16 4. Metod ... 18 4.1. Forskningsdesign ... 18 4.2. Litteraturgenomgång ... 18 4.3. Val av metod ... 19 4.4. Enkätfrågor ... 21 4.5. Urval ... 29 4.6. Bortfall ... 30 4.7. Etiska principer ... 30 4.8. Pilotundersökning ... 31 4.9. Reliabilitet ... 32 4.10. Replikerbarhet ... 32 4.11. Validitet ... 32 4.12. Analysmetod ... 33 5. Empiri ... 35 5.1. Respondenter ... 35

5.2. Vad är ditt primära syfte med studierna? ... 35

5.3. Vad anser du vara fusk? ... 36

5.4. Det är alltid fel att fuska oavsett vilka bra konsekvenser det kan leda till ... 37

5.5. Jag tycker det är fel att fuska ... 39

5.6. Har du fuskat? ... 40

5.7. Sannolikhet att fuska på tentamen ... 42

5.8. Sannolikhet att plagiera ... 43

5.9. Om risken att bli ertappad för fusk var obefintlig skulle jag välja att fuska ... 44

5.10. Jag skulle kunna tänka mig att fuska eftersom det kan leda till bättre betyg och mindre stress ... 45

5.11. Jag tycker det är okej att fuska så länge ingen annan blir lidande av det ... 47

(4)

5.13. Universitetets övervakning ... 50

5.14. Jag känner till sätt att fuska på som universitetet inte är medvetna om ... 51

6. Analys ... 52

6.1. Målkonflikt ... 53

6.2. Egenintresse ... 54

6.3. Riskaversion och kontrakt ... 56

6.4. Informationsasymmetri ... 58

6.5. Etik och moral ... 58

7. Slutsatser ... 61

8. Fortsatt forskning ... 63

(5)

1. Inledning

Under högskoleprovet våren 2018 genomförde ekobrottsmyndigheten och insatsstyrkan ett tillslag mot en lägenhet. I lägenheten befann sig flera personer som var mitt uppe i att förse troligtvis framtida studenter med de rätta svaren till högskoleprovet. Det är ungefär 70 personer som nu är misstänkta för att ha använt dig av denna liga för att nå en viss prestation på årets prov. Ligan som är misstänkta för att ligga bakom denna verksamhet, har försett deras “kunder” med avancerad teknisk utrustning som till exempel hörselsnäckor, för att kunna ta emot svaren under skrivningen. Tjänsten har kostat olika mycket beroende på vilket resultat “kunden” efterfrågat, men för att få högsta poäng, alltså skriva 2,0, så var priset 170 000 kronor. Tjänsten har exponerats öppet på internet, via sociala medier och

ekobrottsmyndigheten uppskattar att verksamheten har funnits i cirka fyra till fem år (Arborén & Malmén 2018). Det antas som sagt att detta har pågått under flera års tid, vilket har bidragit till att elever har kunnat köpa sig in på populära universitetsutbildningar (Svenska dagbladet 2018).

Fusk har alltid förekommit, men under de senaste åren har allt fler åkt fast för det. I statistik från år 2005 visas det att 441 studenter antingen stängdes av eller varnades då de blivit påkomna. 10 år senare, år 2015 var antalet studenter som blivit påkomna för fusk det dubbla och år 2016 var det närmare 1000 studenter (Universitetskanslersämbetet 2018).

Eftersom fusk bland studenter har ökat väldigt mycket har vi valt att granska vad studenters syfte med sina studier är och hur deras syn på fusk ser ut. Alla universitet har idag tydliga regler och instruktioner för vad som räknas som fusk, samt vilka konsekvenser studenter kan få när de bryter mot riktlinjerna. Det står dock ingenting om vem som bär ansvaret över att se till att informationen om vad som räknas som fusk blir uppmärksammat.

Örebro universitet skriver på sin hemsida att det inte är tillåtet att vilseleda eller på något sätt att fuska när studieprestationer ska examineras. Fusk kan innebära allt från att ta med otillåtna hjälpmedel, såsom anteckningar på tentamen, till otillåtet samarbete där studenter kan dela med sig av varandras individuella arbeten. Dock krävs det inte att fusket är fullbordat för att åtgärder ska göras, ett försök till fusk är tillräckligt (Örebro universitet 2018a). De vanligaste ärendena som disciplinnämnden granskar handlar om plagiering av uppsatser, hemtentor och rapporter (Urkund 2005). Detta blir problematiskt för universitetet och samhället i sig, då det

(6)

inte går att säkerställa att personer har de kunskaper som betygen motsvarar. Det leder till att det kan vara svårt att veta om personer som kommer ut i arbetslivet har rätt kompetens för yrket.

På Örebro Universitets hemsida finns det tydliga angivna mål som verksamheten har och det är att skapa ett aktivt lärande för både studenterna och medarbetarna (Örebro universitet 2018b). Universitetets målbild är i detta fall tydligt och de har också instruktioner om hur de inte accepterar och hanterar studenter som trots det väljer att fuska (Örebro universitet 2018a). När studenter väljer att handla genom att fuska bryter de mot det kontrakt som finns mellan universitetet och studenten. Detta agerande sker förmodligen på grund av att studenten handlar utifrån sitt egenintresse, men frågan är om detta grundar sig i att universitet och studenterna har olika mål.

Enligt agentteorin råder det ofta en målkonflikt mellan principalen och agenten i en organisation (Eisenhardt 1989). Teorin går att tillämpa på många olika organisatoriska situationer (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre 2012), där vi med hjälp av teorin kommer analysera eventuella målkonflikter mellan studenter och universitet och vilken problematik som kan uppstå. Agenten, i det här fallet studenten, antas agera utifrån ett egenintresse och om då agenten har ett annat mål än principalen, som i det här fallet är universitetet, så skapas det lätt en konflikt mellan dessa. Relationen mellan principalen och agenten styrs med hjälp av kontrakt som ska vara som en plattform för agentens handlande (Eisenhardt 1989).

Enligt teorins antagande kommer agenten alltså att agera utifrån ett egenintresse (Eisenhardt 1989). Detta skulle kunna tolkas som att alla studenter vars mål är att ta en examen skulle välja att fuska, eftersom fokus då inte ligger på att lära sig saker. Vi kommer därför studera moral och etik, utifrån pliktetik och konsekvensetik, som skulle kunna förklara varför inte alla väljer att agera utifrån egenintresset. Konsekvensetik innebär att individen väljer att agera på ett specifikt sätt, på grund av vilka konsekvenser som kan uppstå av handlandet (Roos 2007). Pliktetiken handlar istället om att individens agerande styrs av de normer, regler och principer som finns (Koskinen 1999).

Eftersom studenter senare i arbetslivet kommer återfinnas på olika positioner i organisationer, är det relevant att redan nu undersöka deras beteende och inställning till att agera oetiskt. Tidigare studier av Noonis och Swift (2001) visar på samband mellan att studenter som agerar

(7)

“oärligt” under sina studier även är mer benägna till att agera “oärligt” på framtida

arbetsplatser. I och med detta är det viktigt att undersöka hur studenter agerar. Om oetiskt handlande under studietiden kan medföra att beteendet följer med i senare arbetsliv, kan detta få stora konsekvenser för verksamheter och samhället. Hur skulle samhället se ut om våra framtida läkare, lärare eller ekonomer väljer att agera utifrån sitt egenintresse oavsett om det missgynnar verksamheten?

Målet med denna studie är att kunna visa på hur studenterna resonerar kring oetiska

handlingar och hur de är villiga att handla i förhållande till konsekvenser och regler. Allt fler studenter blir ertappade för att fuska och detta kan vara ett tecken på att fler studenter väljer att handla oärligt, eller så har universitetens övervakning drastiskt förbättras. Vi kommer därför studera studenters vilja till att fuska för att kunna skapa en tydligare bild om studenters syn på oetiska handlingar.

1.1. Forskningsfråga

Hur påverkas studenternas vilja att fuska utifrån etiska och moraliska aspekter i en agent-principal-relation?

1.2. Syfte

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur målkonflikter kan visa sig mellan studenter och universitet och om dessa målkonflikter påverkar studenternas vilja att fuska. Vi vill analysera om studenter som studerar för att ta en examen är mer benägna till att fuska jämfört med studenter som studerar för att utveckla ny kunskap och erfarenhet. Utifrån detta vill vi även analysera hur etiska och moraliska aspekter påverkar inställningen till att fuska.

(8)

(9)

2. Om fusk

Fusk kan definieras på många olika sätt, plagiat är ett sätt att tolka det. Medvetenheten att personer har plagierat sträcker sig långt bak i tiden och lika länge har det funnits personer som har försökt att hitta metoder för att motverka detta. Tekniken som används för att finna plagiat i texter utvecklas snabbt, detta beror till stor del på att det alltid finns personer som strävar efter att kringgå systemet. Denna kamp gör att systemet ständigt behöver utvecklas för att lyckas motverka de “nya” metoderna att fuska på. Det finns såklart svagheter i nästan alla plagiatsystem och det är precis dessa svagheter som personer som plagierar försöker finna. Dock befinner sig ibland dessa personer lite efter systemet och detta innebär att de blir ertappade för fusk (Bailey 2012).

Det finns många olika tekniker för att kringgå systemet. En metod som har använts är att ändra bokstäverna i en text. Poängen med detta är att byta ut en vanligt återkommande bokstav, som till exempel “E” och sedan hitta en liknande symbol i något annat språk. Detta kommer innebära att läsaren kommer tolka och läsa det som ett vanligt “E”, samtidigt som systemet inte kommer matcha det som plagiat. Denna teknik upptäcktes för nästan tio år sedan och blev väldigt effektiv. På senare tid har tekniken även utvecklats, vilket innebär att bokstäver med liknande utseende kommer kunna matchas, oberoende vilket språk de kommer ifrån. Däremot kan de som inte vill få utslag på plagiatkontrollen istället använda sig av icke-standardiserade bokstäver. Detta problem är än så länge olöst, då tekniken för att granska detta inte har utvecklats. När denna teknik används och texten sedan granskas av ett plagiatsystem kommer det troligtvis att visa på 0% plagiat. Att få ett sådant resultat på en granskning är ofta mer misstänkt, då texterna ofta kommer få mellan 1 till 5% matchning på grund av likheter när det gäller exempelvis källorna (Bailey 2012).

En annan teknik och som är något lättare i praktiken är att om personer redigerar en text tillräckligt mycket och byter ut tillräckligt många ord, så kommer det inte ge några utslag under granskningen. Dock finns det argumentationer kring hur fel detta egentligen är, då vissa menar på att detta egentligen inte är plagiat. Trots att det är genomförbart att ändra en text så pass mycket att ett system inte kan påträffa det, krävs det en mängd omskrivningar. Vissa system kräver att var tredje ord måste bytas ut för att säkerställa att det inte ska räknas som plagiat av systemet (Bailey 2012).

(10)

Förutom att plagiera texter på olika sätt för att kringgå systemet, så existerar även handel av texter. Detta är också ett av de vanligaste sätten som används för att inte fastna i de system som finns. Detta fungerar då de uppsatser som köps ska vara nyskrivna och kan på så sätt inte upptäckas som plagiat. Systemet kommer inte reagera på uppsatsen eftersom den förmodligen inte har använts tidigare. Det som dock har visat sig är att mycket av de köpta uppsatserna är plagierade, då det nästan är omöjligt att undvika när de har så pass många kunder (Bailey 2012).

Trots att de flesta arbeten går igenom den automatiska granskningen för plagiat, så kan det finnas andra faktorer som gör att misstankar om plagiat dyker upp. Det är ofta den mänskliga faktorn som är bäst när det gäller att uppmärksamma när personer plagierar andras texter, eftersom läraren ofta kan känna igen hur en person vanligtvis brukar skriva (Bailey 2012).

Det finns flera olika tekniker för att även lyckas fuska på en tentamen. Det kan vara metoder som att skriva anteckningar på miniräknarens lock och baksida. Vissa miniräknare har även en minnesfunktion som gör att studenter till exempel kan spara formler. Anteckningar kan även skrivas till exempel på läskflaskors etiketter (Horton 2016). Fusklappar i olika former är en förekommande metod för att fuska vid tentamen, det har till exempel hittats fusklappar inklistrade i lagböcker under tentamen (Thorsén 2017).

Tentavakterna informerar innan varje tentamen om vilka regler som gäller vid tentamen, inga påslagna mobiler är tillåtna i tentasalen. Dock händer det upprepade gånger att studenter blir påkomna med sina mobiler i fickan. Många gånger skyller stunderna på att det var ett misstag, då de glömt att lägga ifrån sig den och detta misstag kan bli kostsamt om studenten blir

påkommen. Användningen av mobilerna idag skulle kunna tyckas vara ett smart sätt att fuska, då man hela tiden har tillgång till internet. En teknik som lanserats för att denna problematik med mobilerna ska upphöra är en mobilpejlare. Det är en bärbar apparat som ska placeras ut i tentasalen, som ska ge utslag när den känner av påslagna telefoner. Apparaten ska framförallt används vid toaletterna, där ofta misstankarna är höga att studenterna använder mobilerna (Sveriges radio 2011).

Hedman (2015), författare i en skoltidning på Göteborg universitet, rapporterar om hur vanligt det är med fusk på tentor. Där beskrivs hur studenter har visat upp sina tentor för varandra under tentans gång och hur de googlat fram svar med hjälp av sina mobiltelefoner. Till

(11)

skillnad från inlämningsuppgifter där uppgiften skickas genom urkund som upptäcker plagiat, måste personen som fuskar tas på bar gärning när det gäller salstentor. Detta gör att det är svårare att upptäcka och sätta dit personer som fuskar på salstentor. Ofta sker tentor i salar där man måste gå förbi många andra bänkar för att ta sig till exempelvis toaletten. Detta gör att det är väldigt enkelt att se vad andra skriver på sina tentor medan man passerar och det är något som gynnar fusk. Hedman skriver också om hur svårt det är att upptäcka om personer har mobiltelefoner i fickan då tentavakterna inte får kroppsvisitera studenterna. Även om det alltid nämns att telefonerna ska läggas undan och är förbjudna betyder inte det att detta efterföljs av alla.

(12)

3. Teoretisk referensram

3.1. Tidigare forskning

Hult & Hult (2003) diskuterar i sin rapport orsaker till att fusket bland studenter ökar. Ett skäl är att den personliga kontakten mellan lärare och student är väldigt liten och att studenter då blir mer anonyma. Detta kan leda till att studenter förlorar kopplingen till sitt universitet och de värden det står för. Den ökade tillgången till internet är även det ett skäl till att fler fuskar, då det går att hitta väldigt mycket information och fakta på ett enkelt sätt. De sista skälen som nämns är att många prioriterar bra betyg vilket leder till tidspress, samt att det är väldigt liten risk att bli ertappad för fusk.

Auer och Krupar (2001) har upptäckt skillnader i hur studenter beter sig och att många prioriterar att göra färdigt sina studier istället för att ta möjligheten att lära sig saker. När fokuset ligger mer på att bli färdig med sina studier leder det till plagiat och fusk. Vissa studenter menar på att de bara fuskar i kurser som de måste läsa, men inte i de “viktiga”. För andra studenter är alla kurser sådana som de måste läsa, då de endast är ute efter en examen för att kunna få ett visst jobb, och motiveras därför inte av att lära sig saker. Om en student som studerar för att ta en examen väljer att fuska för att nå sina mål, kommer man lura systemet. En student som har målsättningen att lära sig så mycket som möjligt kommer både lura systemet men också sig själv, eftersom man då inte får den kunskap man själv vill ha. Att lura systemet kan innebära att man använder metoder för att kunna fuska, men också att det utåt sett ser ut som att man har mer kunskap än man egentligen har. Auer och Krupar skriver att även studenter, som faktiskt är mest intresserade av lärandet under sina studier, plagierar då de annars tycker att det är orättvis konkurrens då de förmodar att andra studenter redan fuskar.

Noreen (1988) diskuterar om antagandet att alla människor agerar i egenintresse och är villiga att lura och bedra principalen för att nå sina egna mål, verkligen är sant. Tidigare

observationer har visat att många människor agerar totalt i egenintresse, medan andra begränsas av sin etik och moral. Därför kan det vara lämpligt att även se till etiska aspekter vid tillämpande av agentteorin. Noreen menar på att det är svårt och liten sannolikhet att upptäcka oetiska beteenden. För att minska att sådant beteende förekommer, krävs det därför att beteendet leder till stora konsekvenser om denne blir påkommen. Om det inte blir ett ordentligt straff kommer det inte vara något som avskräcker personer från att fortsättningsvis

(13)

ha ett oetiskt beteende. Noreen menar på att det finns statistiskt signifikanta exempel på aktörer som agerar fullt ut i egenintresse, men det går inte att säga att alla har det beteendet. Därför är det fel att enligt agentteorin anta att alla aktörer agerar enligt egenintresse och att det är onormalt eller konstigt att vissa personer begränsas av sina etiska överväganden.

Rutledge och Karim (1999) skriver om en studie utförd av Harrison och Harrell (1993) där de med agentteorin undersökt intressekonflikter som uppstår när individer har andra ekonomiska intressen än företaget de arbetar på. Studien visar att chefer som upplever

informationsasymmetri är mer benägna att fortsätta olönsamma projekt. Agentteorin kan dock inte förklara varför många i Harrison och Harrells (1993) undersökning var villiga att offra sin egna vilja för att istället gynna företagets intressen. Rudledge och Karim (1999) utvecklar därför studien med hjälp av att även se till etiska aspekters påverkan på en chefs

beslutsfattande när informationsasymmetri finns eller inte finns. Resultatet i Rutledge och Karims (1999) studie visar att informationsasymmetri påverkar en chefs beslut om att fortsätta ett olönsamt projekt. Det visar även att hög grad av moral hos chefen minskar risken för att fortsätta ett olönsamt projekt. Ser man på informationsasymmetri tillsammans med moral ändras resultatet. För att en chef ska fortsätta ett olönsamt projekt krävs både låg moral och informationsasymmetri. Personer med hög moral var mindre benägna att påverkas av deras egenintresse vid olönsamma projekt (Rutledge och Karim, 1999).

Nonis och Swift (2001) granskade hur förhållandena såg ut mellan akademisk oärlighet samt oärlighet på arbetsplatsen. Studien grundar sig i att media publicerar allt mer om oetiska beteenden som tycks öka på alla olika nivåer. Resultatet i studien visar att det fanns ett samband att studenter som bedrev oärliga handlingar på universitetet hade större sannolikhet att delta i oärliga handlingar på arbetsplatsen (Nonis & Swift 2001). Tidigare forskning visade på att 70% av de studenter som granskades ansåg att fusk inte var något allvarligt brott (Bunn, Caudill & Gropper 1992).

3.2. Agentteori

3.2.1. Målkonflikt

Agent-principal relationen kan enligt teorin bygga på att det finns en målkonflikt mellan agenten och principalen. Detta innebär att agenten och principalen inte har samma mål, vilket

(14)

skulle kunna visa sig genom att exempelvis principalen i ett företag vill maximera nyttan, medan agenten prioriterar att anstränga sig så lite som möjligt men ändå få ut maximalt (Black, Hashimzade & Myles 2017). Detta medför att det i grunden finns en intressekonflikt mellan parterna som kan leda till konsekvenser för organisationen (Frostenson 2015). Detta är ett av de främsta problemen som teorin behandlar. När det råder en målkonflikt mellan

principalen och agenten kan det bli både svårt och kostsamt att kontrollera agentens arbete (Eisenhardt 1989).

3.2.2. Egenintresse

Teorin bygger som sagt på att det ofta finns en målkonflikt mellan principalen och agenten. Detta antagande medför att människan också antas agera utifrån ett egenintresse (Eisenhardt 1989). När det finns en intressekonflikt mellan principalen och agenten, finns det alltså en risk att agenten väljer att agera utifrån ett egenintresse, istället för att följa principalens önskemål. Om agentens agerande inte förhindras kan det bli en nackdel för organisationen och

principalen (Frostenson 2015). Att agenten kan handla utifrån ett egenintresse kan skapa konflikter mellan principalen och agenten, då det kan vara svårt för principalen att kontrollera exakt vad agenten har gjort. Det kan då skapas tvivel på om agenten har agerat som

överenskommet (Eisenhardt 1989). Agentteorin menar på att principalen har ett behov av att övervaka agentens arbete (Frostenson 2015).

3.2.3. Riskaversion

I teorin antas även agenten agera utifrån att vara riskavert, och är därmed villig att ta mindre risker. Det som kan bli problematiskt inom teorin som nämnt tidigare är att det kan finnas målkonflikter mellan agenten och principalen, men också att det finns olika nivåer av risktagande mellan dessa två (Eisenhardt 1989). I en agent-principal-relation finns det problem som handlar om fusk, begränsad information och begränsad rationalitet (Perrow 1986). Argumentationen om att agenter är mer riskaverta än principalen grundar sig i att agenten inte kan påverka sin position i verksamheten på samma sätt som en principal ofta har möjlighet till. Detta kan medföra att agenten och principalen kan föredra olika åtgärder, då deras risktagande kan variera på grund av att de befinner sig på olika positioner i

organisationen (Eisenhardt 1989). Kotowitz (1989) tar upp riskaversion som en faktor som påverkar hur agenten väljer att agera. Agenter som är riskaverta vill försäkra sig om att risken

(15)

inte kommer uppstå och detta kan motverkas genom att skaffa sig exempelvis en typ av försäkring.

3.2.4. Kontrakt

Teorin bygger på några grundantaganden som att de ekonomiska relationerna primärt förstås som sådant som sker mellan principalen och agenten. Relationen ska grunda sig i ett slags kontraktsförhållande och parterna i den ekonomiska relationen är egenintresserade och nyttomaximerande (Frostenson 2015). Teorin tar upp två typer av kontrakt som kan påverka agentens risktagande. Det ena kontraktet är uppbyggt på att principalen förväntar sig ett visst beteende av agenten, medan det andra kontraktet är grundat på agentens resultat. Det

resultatbaserade kontraktet resulterar i att risken förflyttas över till agenten, när det egentligen är principalen som ska vara mer riskfylld (Eisenhardt 1989).

Teorin grundar sig på att finna det ultimata och mest effektiva kontraktet mellan principalen och agenten genom att se till både människan, organisationen och informationen. Syftet med detta är att klargöra att principal och agenten strävar mot samma mål. Relationen som teorin grundar sig i ska bygga på att skapa en struktur mellan de involverade parterna i

verksamheten, men som har olika mål och syn på risk (Eisenhardt 1989).

3.2.5. Grundläggande antaganden

Agentteorin grundar sina antagande på att människor inte alltid delar samma målsättning. Det är detta teorin syftar till att justera med så kallade kontrakt mellan principalen och agenten, så att agenten handlar utifrån principalens önskemål. Teorin har också en utgångspunkt i att individer är begränsat rationella. Dessa antaganden grundar sig i att individens agerande kan påverkas av informationsasymmetri, både principalen och agenten strävar efter effektivitet, att risktagandet varierar mellan människor samt att information kan användas som en

handelsvara (Eisenhardt 1989). Teorin om principal och agent kan appliceras på många olika organisatoriska situationer. Relationen kan kopplas mellan olika aktörer i organisationer såsom aktieägare och styrelse, men även mellan köpare och säljare. (Eriksson-Zetterquist, Kalling & Styhre 2012).

(16)

3.2.6. Informationsasymmetri

Informationsasymmetri uppstår i en situation där vissa aktörer har mer eller viktigare relevant information om något, än vad andra aktörer har. Det kan exempelvis visa sig i en

affärsrelation där den ena aktören har personlig information om sig själv som den andra aktören inte har tillgång till, och därför kan detta leda till att felaktiga beslut tas. Agenter som har tillgång till mer information än någon annan kommer försöka dra nytta av detta vilket kommer resultera i ineffektivitet (Black, Hashimzade & Myles 2012). Några problem som kan uppstå i en agent-principal-relation är hidden actions och hidden informations. Hidden actions beskrivs som att principalen inte har vetskap om vad agenten egentligen gör. Hidden informations handlar däremot om att agenten har information som principalen inte har. Agenten använder denna information när denne fattar beslut, samtidigt som principalen inte kan avgöra om informationen används till fördel eller nackdel för principalen själv (Arrow 1984).

Två problem som kan uppstå vid informationsasymmetri är moral hazard och adverse selection.

3.2.7. Moral hazard

Moral hazard handlar om hur individens beteende förändras efter avtalat kontrakt. Teorin grundar sig ofta i diskussioner om hur försäkringar påverkar en persons agerande, där till exempel individer som är försäkrade visar på mindre försiktighet (Black, Hashimzade & Myles 2017). När de förväntade riskerna är försäkrade resulterar detta till att det skapas en felaktig fördelning av resurser. Moral hazard analyserar alltså hur individens risktagande förändras beroende på hur försäkringen är tillämpad (Marshall 1976).

Eisenhardt (1989) beskriver moral hazard som att agenten slutar anstränga sig lika mycket för att handla enligt kontraktet. När agentens agerande brister gentemot det överenskommande kontraktet med principalen, innebär det att agenten smiter från sina förpliktelser. Kotowitz (1989) beskriver teorin som att agenten agerar för att maximera sin egna nytta, oberoende av att det blir en nackdel för andra. Detta beteende visar sig i situationer där agenten inte behöver bära konsekvenserna av sitt handlande. Detta leder till externa effekter där någon blir lidande av den andras handlande.

(17)

3.2.8. Adverse selection

Adverse selection innebär att inblandade parter har olika mycket information, det kan till exempel vara en agent som påstår sig ha mer erfarenhet och förmågor, än vad som faktiskt stämmer. Denna problematik uppstår då principalen inte har möjlighet kontrollera om dessa antaganden stämmer. När agentens agerande eller påstående kan ifrågasättas kan principalen i vissa fall investera i olika typer av informationssystem, för att kunna granska agenten.

Systemen kan medföra att principalen kan få en fullständig information och kan agera utifrån det (Eisenhardt 1989).

3.3. Etik och moral

3.3.1. Konsekvensetiken

Inom konsekvensetiken är det viktigaste att konsekvenserna för alla sammantaget blir så lyckade som möjligt. Det finns inom teorin en tydlig skillnad mellan rätta (riktiga) och orätta (felaktiga) handlingar. Dock bör inte alltid en handling som är rätt utföras. Inom

konsekvensetiken används uttrycket “rätt” som svagare positiv värdeladdning än om man jämför med hur ordet används i vardagen. Teorin menar på att en handling är rätt om det inte finns några andra alternativ som skulle innebära bättre konsekvenser. En handling kan också ses som obligatorisk men då krävs det att handlingen ger bättre konsekvenser än något annat alternativ (Tännsjö 2003).

Konsekvensetiken innebär att vi vill maximera det goda, för att skapa en så bra värld som möjligt. Dock råder det en liten problematik när det gäller definitionen på vilka konsekvenser som anses bra. Det finns också olika uppfattningar om vad som ska maximeras inom teorin (Tännsjö 2003).

Konsekvensetiken grundar sig i att människan ska handla så att konsekvenserna för alla som berörs blir så bra som möjligt. Det kan dock bli problematiskt att veta om konsekvenserna kan bli bättre i något annat alternativ. Konsekvenserna av en handling kan sträcka sig långt fram i tiden, vilket innebär att det kan vara svårt att överblicka. Detta innebär att vi inte kan avgöra om vi handlat rätt, om vi inte kan utesluta att inget annat alternativ skulle ha medfört bättre konsekvenser. Riktigheten hos handlingarna bestäms av konsekvenserna som uppkommer på grund av handlandet (Tännsjö 2003).

(18)

Konsekvensetiken är en lära som handlar om att handlingar bedöms efter sina konsekvenser. Inom konsekvensetiken bedöms en handling endast efter konsekvenserna som den medför och inte motiven, och det spelar därför ingen roll om det är med avsikt eller ej. Utifrån

konsekvenserna av en handling bedöms vilken välfärd den medför till människor i form av välbehag och njutning. Konsekvensetiken räknar med en maximering av välfärden (Roos 2007).

Konsekvensetiken kan motivera att det inte är moraliskt fel att plagiera genom att det leder till bra resultat, såsom högre betyg eller bättre lärande. Det kan också motiveras genom att “ingen får ont” och därmed inte ses som en moraliskt dålig handling (Granitz & Loewy 2007).

3.3.2. Pliktetiken

Konsekvensetiken brukar ställas i motsats till pliktetiken. Enligt pliktetiken kan en handling vara både påbjuden eller förbjuden oberoende av vad den får för konsekvenser.

Konsekvensetiken handlar om vad som medför att våra handlingar är rätt eller orätt, när vi ser till människans moraliska plikt. Konsekvenserna av ett handlande är inte den avgörande faktorn, inom pliktetiken. Teorin menar på att om en människa handlar utifrån ett

grundantagande att det är accepterat att ljuga, så tyder det på att det är accepterat för alla att ljuga. För att kunna följa pliktetiken krävs det att reglerna måste kunna fastställas. Det råder ibland oklarheter kring vad som verkligen är rätt eller fel, exempelvis om det alltid är fel att ljuga eller om det kan vara okej i vissa lägen (Tännsjö 2003).

Tre viktiga begrepp inom pliktetiken är rätt, orätt och plikt. Enligt teorin är en oetisk

människa en person som medvetet väljer att göra saker som inte är rätt. En person som agerar emot pliktetiken ska känna skuld och förtjänar att straffas för sina handlingar (Tännsjö 2003).

Enligt pliktetiken är det moraliskt fel att plagiera. Detta eftersom studenten stjäl och använder någon annans arbete som sitt eget. Den enda ursäkten till detta skulle kunna vara att studenten inte kände till att den utförde plagiat eller visste att plagiat var fel (Granitz & Loewy 2007). Pliktetiken bygger på att det ska finnas normer, regler och principer som kan hjälpa till att förstå hur man ska handla rätt (Koskinen 1999).

Ibland står konsekvensetiken i stark motsättning till pliktetiken och även allmän lag.

(19)

Konsekvenserna av två handlingar kan vara samma, men det behöver inte betyda att båda handlingarna är rätt, utan det är som sagt handlingen i sig som avgör (Roos 2007).

Även om konsekvensetiken och pliktetiken skiljer sig markant åt så är det ofta bra att kombinera dessa med varandra. Detta på grund av att det många gånger är svårt att vara helt konsekvent som konsekvensetiker. Innan de konsekvensetiska valen görs finns det ofta pliktetiska normer att ta hänsyn till först. Det finns många saker som är förbjudna att göra oavsett vilka eventuella goda konsekvenser de skulle kunna medföra (Koskinen 1999).

3.4. Kritik mot teorin

Agentteorin har bland annat kritiserats av Perrow (1986) för att vara ensidig i och med att agenten oftast förväntas handla utefter sitt egenintresse. Kritiken beror på att teorin i stora drag utgår från att agenten framställs som att endast agera utifrån egoism och egenintresse, vilket får konsekvenserna att agenten behöver övervakas.

Baiman (1990) kritiserar agentteorin för att vara väldigt smal, då den inte ser till aspekter såsom förtroende och rättvisa, som även dem sägs påverka beteenden. Rutledge och Karim (1999) menar på att teorin ignorerar att vissa människor inte alltid agerar i egenintresse på grund av etiska skäl. De valde därför att utveckla sin studie med att använda både agentteorin och etiska aspekter tillsammans, vilket ledde till att de fick en förståelse för varför vissa människor inte alltid väljer att agera i egenintresse som agentteorin menar på.

Precis som Baiman (1990) kritiserar Hirsch, Michaels och Friedman (1987) teorin genom att påstå att den är för enkel. De anser att de varierande mänskliga beteendena kan vara svåra att förklara med modellen, då antagandena är för smala. Beteenden som trotsar den befintliga modellen blir då svåra att analysera med hjälp av teorin. Perrow (1986) beskriver teorin genom att antyda att teorins ambitioner är höga men att den knappast används för att

empiriska tester, då den sällan kan förklara de händelser som faktiskt uppstår. Det innebär att det kan få en negativ påverkan på analysen.

Davis, Schoorman och Donaldson (1997) anser att agentteorin är användbar när det gäller att förklara relationer där det finns skilda intressen vilka kan hindras genom övervakning och

(20)

ersättning. De menar dock att det krävs ytterligare teorier för att förklara andra typer av mänskligt beteende och har därför utifrån detta utvecklat en teori som kallas

stewardshipteorin. Stewardshipteorin utgår, till skillnad från agentteorin, från en relation där båda aktörerna har intresse av att sträva efter samma mål. I teorin väljer agenten alltid att agera i enlighet med företagets mål istället för i egenintresse. Även om det finns skillnader i mål mellan parterna väljer agenten ändå alltid att bortse från sitt eget intresse för att agera utifrån företagets bästa.

3.5. Analysmodell

Figur 1. Analysmodell över viljan att fuska

Utifrån litteratur som vi har använt oss av har vi utvecklat en modell som vårt arbete och analys ska utgå ifrån, se figur 1. Analysmodellen som vi utvecklat kommer analyseras utifrån en empirisk variabel som i vårt fall består av målkonflikt, som står utanför modellen.

Målkonflikten blir en central del av vår modell då Eisenhardt (1989) förklarar teorin genom antaganden som att människor inte har samma målsättning. När det finns en målkonflikt mellan agenten och principalen, menar teorin att beteendet kan förändras och att agenten då kommer agera utifrån sitt egenintresse. Dock har teorin kritiserats för att vara för smal för att kunna analysera varierande mänskliga beteenden (Hirsch, Michaels & Friedman 1987). Rutledge och Karim (1999) hade liknande kritik mot teorin och valde därför att även se till

(21)

etiska aspekter för att förklara sin studie. I likhet med dem valde vi därför att ta med konsekvensetik och pliktetik i vår modell för att på ett bredare sätt kunna analysera varför agenten väljer att agera på ett specifikt sätt.

Konsekvensetiken är en teori som handlar om hur olika handlingarna anses som rätta eller felaktiga. Teorin innebär att en handling bedöms som rätt om inte andra handlingsalternativ ger bättre konsekvenser. Målet är att maximera det goda, det som dock kan bli problematiskt är vilka konsekvenser som ska anses vara bra (Tännsjö 2003).

Pliktetikens ställningstagande till olika handlingar är inte beroende av konsekvenserna, utan det är handlingen i sig som avgör om den anses vara rätt eller fel (Tännsjö 2003). Plagiera är en handling som teorin anser vara moraliskt felaktigt, då studenten otillåtet använder sig av någon annans arbete (Granitz & Loewy 2007).

Utifrån pliktetik och konsekvensetik kommer vi analysera hur respektive teori påverkar viljan att fuska och om “bra” konsekvenser är tillräckligt för att det ska bli accepterat att fuska. Resonemanget kring om detta agerande kommer även analyseras och jämföras med den empiriska variabeln som står utanför modellen, vilket i detta fall är studentens primära mål med sina studier är.

(22)

4. Metod

4.1. Forskningsdesign

Vi har valt att utgå från en deduktiv ansats. Det innebär att utgångspunkten är i teorin och att man utifrån den försöker förklara empirin. Avsikten med en undersökning med deduktiv ansats är ofta att testa om teorin är hållbar (Grönmo 2006). Patel och Davidson (2011) menar på att den information som studien ska samla in ska grunda sig i den befintliga teorin.

Tolkningen av informationen och resultaten kommer också präglas av teorin. Fördelen med deduktiv ansats är att studien inte till samma grad riskerar att bli påverkad av forskarens egna uppfattningar. Det som dock kan kritiseras är att denna typ av ansats används för att se till befintlig teori, vilket kan resultera till att teorierna inte utvecklas.

Vår studie grundar sig i agentteorin och vid genomgången av teorins grunder och kritik valde vi att även se till teori inom konsekvensetik och pliktetik. Utifrån dessa teorier valde vi att skapa en frågeställning om ett känt problem för att kunna analysera om problematiken kunde förklaras med hjälp av teorin. För att kunna genomföra detta var teorin en mycket central del när vi skapade studiens enkätfrågor. Teorin är även grunden till studiens analys och det är med hjälp av den befintliga teorin som vi förklarat studenters vilja till att fuska.

4.2. Litteraturgenomgång

En litteraturgenomgång syftar till att beskriva vad som redan är känt inom området och vad som ännu inte har undersökts. En bra genomgång av tidigare litteratur stärker trovärdigheten för studien (Bryman & Bell 2013).

För att få ett bra underlag till studien har vi sökt vetenskapliga artiklar på

universitetsbibliotekets hemsida i sökmotorn Primo samt i Google scholar. Vid sökning av artiklar har sökord såsom agency theory, self-interest, cheating, students och ethics använts. För att hitta fler artiklar har vi även använt oss av synonymer till begreppen och använt begreppen i olika kombinationer. Vi har läst flera olika artiklar och utifrån dessas referenser fortsatt sökningen. Utifrån detta har vi byggt vår teoretiska referensram. För att säkerställa trovärdigheten i studien har vi kontrollerat så samtliga artiklar är vetenskapligt granskade och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.

(23)

För att hitta mer information om fusk och olika sätt att fuska på har vi använt oss av olika nyhetssidor och hemsidor, för att därigenom få en uppfattning om problemet som finns och hur utbrett det är.

4.3. Val av metod

Vi har använt oss av en kvantitativ metod för att genomföra vår studie, och har valt att göra en enkät. Kvantitativ studie innebär att en måttstock kan användas som ett verktyg för att mäta resultaten. Ett mått ska inte påverkas av tidpunkten den utförs eller vilka personer som utför undersökningen. Mätningen tillför även att det kan göras tydligare beräkningar mellan begreppen som används i studien (Bryman & Bell 2013).

Motivet till att vi valde att göra en kvantitativ metod är till stor del på grund av att studiens trovärdighet kan stärkas genom mätning. Mätningen medför, som Bryman och Bell (2013) menar på, att vi kan se om det finns samband mellan begreppen och även hur starka eller svaga dessa samband egentligen är. Det minskar även risken för att vi som forskare ska tolka resultat utifrån våra egna uppfattningar och preferenser.

Enkäter kan utformas och skickas ut genom ett antal olika former och sätt. Att skicka ut en enkät genom post är ett av de vanligaste sätten att skicka ut en enkät, vilket resulterar i att respondenterna måste skicka tillbaka dem när enkäten är gjord. Det finns såklart även andra metoder som att till exempel forskarna delar ut enkäten i en klass och sedan tar in dem när de är ifyllda. Enkäter tenderar att ha mer slutna frågor jämfört med till exempel intervjuer, detta beror på att slutna frågor ofta anses som lättare att besvara. Enkäten rekommenderas även att vara relativt kort, för att minska risken att respondenten tröttnar och inte väljer att slutföra enkäten. Fördelen med enkäter att de är snabba och effektiva att administrera. Forskarna kan skicka ut ett stort antal enkäter samtidigt, vilket kan jämföras med om forskarna istället valde att intervjua en stor grupp människor (Bryman & Bell 2013).

(24)

Det finns vissa begränsningar med att använda enkäter som metodiskt verktyg. En

begränsning är att man inte kan hjälpa respondenten att tolka frågorna om det skulle uppstå några oklarheter (Bryman & Bell 2013). För att minska detta problem angav vi vår

e-mailadress i början av enkäten för att respondenterna skulle kunna kontakta oss vid eventuella frågor. Några andra begränsningar med enkäter är att det inte går att ställa uppföljningsfrågor och att det inte är bra att ha med för många frågor i en enkät, varför det var viktigt för oss att verkligen tänka igenom frågorna vi använde.

Vi valde att göra vår enkät i Google Formulär för att på ett enkelt och tidseffektivt sätt kunna sprida enkäten till respondenter, samt för att kunna sammanställa resultatet på ett smidigt sätt. I Google Formulär sammanställs alla svar i diagram automatiskt. Enkäterna postades på Facebook i Örebro universitets studentgrupp “Dom kallar oss studenter” för att nå så många studenter som möjligt. Medlemmarna i facebookgruppen fick då själva välja om de ville medverka i studien eller ej. Då vi undersöker ett ämne som kan uppfattas som “känsligt”,

hoppas vi på att respondenterna känner sig mer anonyma i enkäter och därför är mer sanningsenliga, vilket kan resultera till mer rättvisande svar.

Vid utformningen av enkätfrågorna valdes enbart slutna frågor. Detta eftersom det i slutändan blir lättare att bearbeta svaren, det blir lättare för respondenten att svara samt att slutna frågor ökar jämförbarheten i svaren (Bryman & Bell 2013). När vi utformade svarsalternativen var vi tydliga med att ange hur svarandet av frågan skulle gå till, speciellt där det kunde råda oklarheter. Vi angav antingen “välj ett alternativ” eller “välj flera alternativ”. När

respondenten skulle ta ställning till ett påstående användes en femgradig likertskala. En likertskala består av ett antal påståenden där respondenten får ange hur starkt denne

instämmer eller tar avstånd till dessa (Nationalencyklopedin u.å.). Alternativen angavs som “stämmer inte alls”, “stämmer ganska dåligt”, “varken eller”, “stämmer ganska bra” och “stämmer helt”.

(25)

4.4. Enkätfrågor

Kön * Kvinna Man Annat Ålder * • 18-21 år • 22-25 år • 26-29 år • 30 år och över

Vilken institution tillhör du? *

• Handelshögskolan

• Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap • Hälsovetenskaper

• Juridik, psykologi och socialt arbete • Medicinska vetenskaper

• Musikhögskolan

• Naturvetenskap och teknik • Restaurang- och hotellhögskolan

Hur många timmar i veckan lägger du i genomsnitt på dina studier? *

• 0-10 h • 11-20 h • 21-30 h • 31-40 h • 41+ h

1. Vilket av dessa påståenden stämmer bäst in på vad ditt primära syfte med att studera på universitetet är? (Välj ett alternativ) *

(26)

• Det viktigaste för mig är att utveckla ny kunskap och erfarenhet.

Motiv: Motivet till denna fråga är att undersöka om det finns en målkonflikt mellan

universitetet och studenter. En målkonflikt kan enligt agentteorin leda till att problem uppstår mellan agent och principal (student och universitet) då agenten agerar i egenintresse och därmed inte alltid i enlighet med principalens vilja om aktörerna har olika mål (Eisenhardt 1989).

2. Vad av följande anser du vara fusk? (Flera alternativ är möjliga att kryssa i) *

• Ta med otillåtna anteckningar till tentamen. • Använda telefonen eller liknande på tentamen.

• Ta med anteckningar eller telefon till tentamen som inte används under tentamens gång.

• Programmera miniräknaren med formler (om miniräknaren får tas med på tentamen). • Kolla på någon annans tentamen under tiden för själva skrivningen.

• Ej referera till alla källor som använts i ett arbete.

• Använda sig av en kompis arbete som stöd till ens egna arbete.

• Byta ut enstaka ord från en befintlig text, för att sedan använda till sitt egna arbete. • Kopiera text från exempelvis internet, artiklar eller böcker till ett arbete.

• Att direkt översätta text från annat språk.

• Samarbeta med andra studenter vid individuella obligatoriska uppgifter. • Utelämna citattecken till text som kommer från annan källa.

• Återanvända material som du själv skrivit i annat sammanhang (t.ex. från ett tidigare arbete du skrivit).

• Avstå från att skicka in en inlämningsuppgift till Urkund (trots att anvisningarna anger just att du skall göra detta).

• Betala för att någon annan skriver en inlämningsuppgift eller uppsats för din räkning.

3. Anser du att det är universitetets ansvar att upplysa om vad som räknas som fusk, snarare än eget ansvar? *

• Stämmer helt • Stämmer ganska bra • Varken eller

(27)

• Stämmer ganska dåligt • Stämmer inte alls

Motivet till fråga 2 och 3 är att undersöka om det råder delade meningar om vad som

egentligen räknas fusk. Påståendena i fråga 2 grundar sig i tidigare studier och nyheter där det skrivits om hur studenter fuskar (Bailey 2012; Thorsén 2017; Sveriges radio 2011).

I och med att agentteorin utgår från att det kan råda målkonflikter, vilket kan medföra att agenten agerar utifrån ett egenintresse så krävs det ett “kontrakt” för att agenten ska agera i enlighet med principalens mål (Eisenhardt 1989). Genom fråga 2 vill vi undersöka hur tydligt “kontraktet” är och om studenten och universitetet har samma syn på vilka regler och

restriktioner som finns i kontraktet. Det kan vara så att kontraktet mellan studenterna och universitet är tydliga, om respondenterna markerar de “rätta” svaren, däremot kan vi inte se om studenterna väljer att följa dessa regler utifrån denna fråga. Frågan skulle också kunna få ett helt annat resultat, om det visar sig att studenterna inte anser att svarsalternativen räknas som fusk. Tolkningen skulle då kunna vara att kontraktet brister i sin tydlighet och att det då finns skillnader mellan universitetets och studenternas syn på fusk är. Fråga tre grundar sig i samma resonemang, den används för att analysera hur tydligt kontraktet egentligen är mellan principalen och agenten. Utifrån Eisenhardt (1989), används kontraktet för att agenten inte ska agera utifrån ett egenintresse utan efter principalens restriktioner. För att agenten ska kunna uppfylla principalens krav, måste det finnas tydliga kontrakt för att det ska ske i enlighet med vad som efterfrågas. Med hjälp av denna fråga vill vi undersöka studenternas syn på vem ansvar det är att se till så att kontakten förmedlas på rätt sätt.

4. Har du någon gång på universitetet plagierat genom att exempelvis kopiera befintlig text från någon annan eller inte källhänvisat korrekt? *

• Ja, medvetet

• Ja, visste ej att det var fusk • Nej

5. Har du någon gång på universitetet fuskat på en tentamen genom att exempelvis haft med dig fusklappar, telefon eller kollat på en annan som skriver tentan? *

(28)

• Ja, visste ej att det var fusk • Nej

6. Har du någon gång blivit anmäld till disciplinnämnden för fusk? *

• Ja • Nej

Motivet till fråga 4, 5 och 6 är för att skapa en förståelse hur många som plagierat respektive fuskat på tentamen, men även för att se om det finns informationsasymmetri mellan

principalen och agenten. Frågorna kommer också kunna användas för att analysera om studenten agerar utifrån egenintresset, beroende på hur personen svarade på första frågan om målkonflikt. Som tidigare nämnt så skrev Eisenhardt (1989) att agentteorin utgår från att agenter ofta handlar i egenintresse när tillfälle ges. Det är då svårt för principalen att

kontrollera exakt vad agenten gjort och det kan då skapas tvivel på om agenten handlat enligt överenskommelse. Genom dessa frågor ser vi hur många studenter som fuskat och därmed brutit mot kontraktet och agerat i egenintresse, samt hur många som inte blivit påkomna och därmed råder informationsasymmetri. Svaren på dessa tre frågor kan också kopplas samman med fråga 2, som handlade om vad studenten ansåg vara fusk. Om kontraktet mellan

principalen och agenten har varit otydligt, kan studenten ha brutit mot kontraktet genom att fuska omedvetet.

7. Om du blivit anmäld till disciplinnämnden för fusk, har du då blivit fälld för fusk?

• Ja • Nej

8. Har du någon gång varit avstängd under en tid från studier som en konsekvens av att du blivit fälld för fusk?

• Ja • Nej

9. Jag skulle kunna tänka mig att fuska eftersom det kan leda till bättre betyg och mindre stress. *

(29)

• Stämmer ganska bra • Varken eller

10. Jag tycker att det är okej att fuska så länge ingen annan blir lidande av det. *

11. Det är alltid fel att fuska oavsett vilka bra konsekvenser det kan leda till. *

12. Sannolikheten är stor att jag skulle ta med otillåtna hjälpmedel eller på annat vis fuska på en salstentamen, oavsett om det finns en risk för att bli ertappad. *

13. Sannolikheten är stor att jag skulle plagiera ett skriftligt arbete, oavsett om det finns en risk för att bli ertappad. *

(30)

• Stämmer inte alls

Plikten säger att det är fel att fuska (Roos 2007), fråga 9 till 13 används för att undersöka om de positiva konsekvenserna kan medföra att studenterna väljer att fuska trots att det är fel enligt pliktetiken. Inom konsekvensetiken grundar sig handlingarna på vilka konsekvenserna blir av ett visst agerande. Om konsekvenserna för en handling är tillräckligt bra, kan

agerandet accepteras som rätt, oavsett vad motivet till handlingen är (Roos 2007). Resonemanget om konsekvensetiken skulle kunna tolkas som att det skulle kunna vara accepterat för en student att fuska om konsekvensen av det är tillräckligt bra. De ovanstående frågorna ska vi därmed använda oss av för att undersöka om studenterna agerar efter

pliktetiken eller om det är konsekvenserna som styr handlandet.

14. Om risken att bli ertappad för fusk var obefintlig så skulle jag välja att fuska. *

Motivet till denna fråga är att undersöka hur studenten skulle agera om denne var helt försäkrad mot negativa konsekvenser. Moral hazard är ett begrepp som handlar om hur försäkringar påverkar en persons handlande (Black, Hashimzade & Myles 2017). Detta resonemang skulle kunna innebära att studenternas vilja till att fuska skulle öka om de kunde vara garanterade att inte åka fast för att fuska. Detta skulle innebära att det egentligen inte är moralen som hindrar studenterna från att fuska, utan att det är risken att åka fast som påverkar det slutgiltiga handlandet. Kotowitz (1989) menar på att agenten är villig att maximera sin egennytta oberoende av om det leder till negativa konsekvenser för andra.

15. Jag tycker det är fel att fuska. *

(31)

Fråga 15 används för att analysera vad studenter har för åsikt om fusk. Antagandet som påståendet bygger på grundar sig i pliktetiken. Roos (1989), menar på att det är fel att fuska utifrån pliktetiken och denna uppfattning ändras inte, oberoende vilka konsekvenser

handlandet leder till.

16. Jag känner till sätt att fuska på som universitetet inte är medvetna om. *

17. Skrivvakter under salstentamen gör det svårt att fuska. *

18. Inlämning via urkund gör det svårt att fuska. *

19. Lärares erfarenheter om att upptäcka fusk gör det svårt att fuska. *

(32)

Motivet till frågorna 16-19 är att undersöka om studenter anser sig ha mer information om fusk än universitetet. Black, Hashimzade & Myles (2012) menar att informationsasymmetri uppkommer när en aktör har mer information än de andra i relationen. Den aktören som har informationsasymmetri, kommer troligtvis utnyttja denna information för sin egna fördel. Grundtanken med fråga 16 är att undersöka om studenterna anser sig ha mer information än universitetet och att de alltså har informationsasymmetri. Tekniker och metoder som finns för att försöka motverka fusk är under ständig utveckling, då det alltid finns personer som vill kringgå systemet (Bailey 2012). Detta kan förklara att universitetet vill öka sin kunskap inom fusk och hur fusk ska kunna förhindras. Universitet använder sig av olika metoder för att förhindra fusk, men kampen om informationsasymmetrin mellan universitet och studenterna fortsätter. Utifrån dessa frågor kan vi försöka skapa oss en bild om universitets övervakning påverkar svårigheten att fuska.

20. Jag anstränger mig inte mer än nödvändigt för att nå mina mål med mina studier. *

21. Jag lägger gärna mer energi på mina studier än vad kursanvisningarna anger, exempelvis genom att läsa mer litteratur eller göra fler uppgifter än vad som anges. *

Motivet till frågorna 20 och 21 är att återkoppla till den första frågan gällande målkonflikt. Enligt agentteorins antagande så väljer agenter att nyttomaximera och vill gärna anstränga sig så lite som möjligt, men ändå få ut så mycket som möjligt av det (Black, Hashimzade &

(33)

Myles 2017). Genom att koppla samman dessa frågor med fråga ett, alltså vad som är

studentens primära syfte med att studera kan vi analysera om studenterna nyttomaximerar. De studenterna vars primära mål är att erhålla en examen skulle då nyttomaximera genom att inte läsa mer än vad kursanvisningarna anger.

4.5. Urval

Vi valde att göra urval av respondenter genom självselektion. Det innebär att personer får information om en studie och inbjuds till att delta. Urvalet består sedan av de personer som själva anmäler att de vill delta i studien och det är oftast just dessa personer som utgör hela urvalet (Grönmo 2006).

Genom att göra urval genom självselektion har forskaren inte speciellt bra kontroll över vem som kommer med i urvalet och inte heller över vilka som inte väljer att vara med i studien. Det är därför viktigt att tänka igenom var och hur inbjudan ska spridas för att nå just de respondenter man söker. Detta kan annars leda till att man får en skev bild av studien då det kan vara personer med vissa åsikter som är mer benägna att delta än andra (Grönmo 2006).

I och med att det var studenter vi efterfrågade som respondenter valde vi att lägga ut vår enkät på internet i studentgruppen “Dom kallar oss studenter”, där en stor del av alla studenter vid Örebro Universitet är med. Då kunde studenterna själva välja om de ville delta eller inte i studien. Detta gjorde vi för att kunna nå så många studenter som möjligt på universitetet på ett enkelt och effektivt sätt, men även för att ha en viss kontroll över vilka personer som urvalet skulle kunna bestå av.

Totalt 272 personer valde att delta i studien och det var något större andel kvinnor som valde att delta, men vi hade även manliga respondenter och respondenter som tillhörde annat kön. Vi fick även svar från studenter i alla åldersgrupper (18-21, 22-25, 26-29 och 30 år och över) med störst andel studenter i åldrarna 22-25 år. Även studenter från alla institutioner på Örebro universitet valde att delta i studien. Detta är något vi anser vara viktigt då vi vill att

undersökningen ska kunna täcka stora delar av alla möjliga respondenter, för att göra det så verklighetstroget som möjligt utan att urvalet ska täcka hela populationen.

(34)

4.6. Bortfall

Bortfall är en felkälla som kan uppstå då respondenter väljs ut för att medverka i en undersökning. Det som då kan hända är att respondenten vägrar samarbeta, inte finns

tillgänglig eller inte kan lämna den önskade information man söker. Bortfallet kan även bestå av ofullständiga svar eller att det är uppenbart att respondenten inte svarat på ett seriöst sätt, och det är därmed inte lämpligt att använda sig av dessa respondenternas svar (Bryman & Bell 2013).

I och med att vi använde oss av ett urval genom självselektion har vi inget bortfall i och med att vårt urval endast består av de som besvarade enkäten. För att motverka bortfall i form av ofullständiga svar så markerade vi alla frågor i enkäten som obligatoriska, vilket innebär att det inte gick att skicka in enkäten utan att ha svarat på alla frågor. Vi har inte sett några tendenser till att vissa respondenternas svar ska vara oseriösa vilket innebär att vi inte har något bortfall i undersökningen.

4.7. Etiska principer

Diskussionen kring etiska principer inom forskningen brukar handla om fyra kategorier, om det uppstår någon skada för deltagarnas del, om det förekommer någon brist på samtycke från deltagarnas sida, om man inkräktar på privatlivet samt om det förekommer någon form av bedrägeri eller undanhållande av viktig information (Bryman & Bell 2013).

För att skydda respondenterna informerade vi i början av enkätundersökningen om att allt deltagande sker anonymt och att det inte går att koppla ett visst svar till en viss individ. Detta var väldigt viktigt i och med att vissa respondenter har brutit mot universitetets regler. Om enkäten inte hade skett anonymt hade en del respondenter möjligen avstått från att delta i undersökningen. Det var även en anledning till att enkäten gjordes på internet istället för vid ett fysiskt möte. Den personliga informationen vi samlat in är kön, ålder och vilken institution som respondenten tillhör. Detta gör dock inte att svaren kan kopplas till en speciell individ ändå. I början av enkäten informerade vi respondenterna om att allt deltagande är frivilligt, men att man genom att skicka in svaren samtycker till att delta i studien. Vi förklarade även vad studien handlade om så att respondenterna skulle vara medvetna om vad de godkände att delta i.

(35)

4.8. Pilotundersökning

När vi utformat enkätfrågorna valde vi att göra en pilotstudie på fem utomstående personer. Det kan vara bra för att testa så att enkäten fungerade som vi tänkt, att frågorna inte var svårtolkade, för många eller i fel ordning (Hagevi & Viscovi 2016). En pilotundersökning kan anses vara extra viktig när studien grundar sig på enkäter, då det inte kommer finnas någon person som kan svara på oklarheter när respondenter svarar på enkäten. Det kan också dröja mycket längre tid innan det visar sig att det finns fel eller oklarheter när det gäller en enkätstudie. Detta beror på att det kan dröja innan enkäterna kommer tillbaka, till skillnad från när studien är gjort utifrån intervjuer där det kan visa sig mycket tidigare om det finns brister med intervjuguiden. Pilotstudien ska inte prövas på personer som kan vara med i kommande urval, detta beror på att dessa personer kan behövas väljas bort om de medverkar i studien. Bryman och Bell rekommenderar istället att använda sig av personer som kan vara jämförbar med populationen som studien ska göras på (Bryman & Bell 2013). Att genomföra en pilotstudie är ett sätt att göra kvalitetsförbättringar på en kvantitativ studie. Reliabiliteten och validiteten förstärks också genom att utföra en pilotstudie, då en granskning görs av studiens upplägg innan insamlingen av data börjar (Grönmo 2006).

När pilotstudien skulle genomföras tog vi hänsyn till ovanstående information för att få resultatet så sanningsenligt som möjligt, samt att stärka studiens trovärdighet. Vi valde som sagt ut fem utomstående personer som skulle utföra pilotstudien. Dessa respondenter ingår inte i vårt urval till den slutgiltiga enkäten då dessa individer antingen redan har tagit sin examen eller är studenter från andra universitet. Vi ansåg att respondenterna var jämförbara med den population vi valt till studien men som samtidigt inte ingick i vårt urval. Deltagarna fick först svara på enkäten och efter att de var klara gick vi tillsammans igenom enkäten med respektive respondent. Detta gjorde vi för att vi ville se hur respondenterna hade tolkat frågorna och vad de hade för övriga synpunkter. Efter genomgången av pilotstudien gjordes några korrigeringar bland några av frågorna eftersom vi med hjälp av respondenterna ansåg att de kunde misstolkas en aning. En fråga som vi omformulerade är “Anser du att du har mer kunskap och information om olika sätt att fuska på än vad universitetet har?”. Den

omformulerades till “Jag känner till sätt att fuska på som universitetet inte är medvetna om”, då flera av deltagarna i pilotstudien hade svårt att förstå den ursprungliga frågan korrekt.

(36)

4.9. Reliabilitet

Reliabilitet betyder samma sak som tillförlitlighet och handlar om resultaten från en undersökning skulle bli samma om undersökningen gjordes på nytt eller om resultaten har påverkats av slumpmässiga och tillfälliga omständigheter (Bryman & Bell 2013). Om undersökningen gjordes om på nytt är det inte säkert att resultatet skulle bli exakt samma, då det skulle kunna vara andra respondenter som är villiga att svara på enkäten då. Eftersom en webbenkät gjordes som lades upp i en facebookgrupp valde respondenterna själva att välja att delta i studien när de såg inbjudan till att delta. Det kan dock finnas personer som inte

upptäckte enkäten och därför inte deltog, men som skulle vilja delta om studien gjordes om. Dock har vi i våra undersökningar en låg signifikansnivå, vilket innebär att det är liten risk att det är slumpen som gjort att resultatet ser ut som det gör. Den låga signifikansnivån kan därför stärka reliabiliteten.

Ett annat sätt att stärka reliabiliteten på är att försäkra sig om att respondenterna uppfattar enkäten som det är tänkt. Detta kan göras genom att ha tydliga instruktioner och utforma enkäten så det blir lätt att svara på den (Patel & Davidson 2011). Detta har vi gjort genom att göra en pilotundersökning för att säkerställa så frågorna tolkades som vi tänkt och även för att få respons mot både innehåll och utformning.

4.10. Replikerbarhet

Bryman & Bell (2013) beskriver begreppet replikerbarhet, vilket handlar om ifall en

undersökning är möjlig att upprepa. För att studien ska gå att upprepa krävs det att forskaren tydligt beskriver sitt tillvägagångssätt. Genom att förklara hur vi sökt litteratur och valt ut litteratur, motiverat alla frågor i enkätundersökningen och beskrivit vårt urval bör det innebära att replikerbarheten är relativt god.

4.11. Validitet

Validitet är ett viktigt forskningskriterium som handlar om de slutsatser som kommit fram genom en undersökning verkligen hänger ihop eller inte. Det finns flera olika typer av

(37)

validitet och grunden i alla är att det vi önskar undersöka verkligen är just det som undersöks. För att kunna mäta olika variabler som inte är abstrakta, måste dessa på något sätt definieras. Efter det kan ett instrument konstrueras och om det mäter vad som avses att mäta, har det god validitet (Patel & Davidson 2011).

Innehållsvaliditet handlar om att teorin kopplas till frågor som ställs i enkäter och intervjuer. Genom att finna begrepp i litteraturen som är aktuella för studien och sedan formulera dessa till frågor kan en god innehållsvaliditet uppnås. En god innehållsvaliditet innebär att studien får en bra koppling mellan det problemområde som finns och frågorna som ställs (Patel & Davidson 2011). För att uppnå detta har vi utgått från teorin när vi skrivit alla våra

enkätfrågor. För att stärka detta ytterligare har vi även skrivit motivering till samtliga frågor för att det lätt ska gå att förstå kopplingen mellan teori och frågorna.

Patel och Davidson (2011) menar på att man kan säkerställa validiteten genom samtidig validitet, vilket innebär att studiens utfall jämförs med kriterium som handlar om det som studien avser att mäta. Bryman och Bell (2013) förtydligar även att det är viktigt att

ifrågasätta om måttet mäter det som begreppet avser. För att uppnå god samtidig validitet har vi utfört en pilotstudie och sedan tillsammans med respondenten gått igenom frågor och svar för att säkerställa att personen förstått frågorna korrekt. Detta görs även för att undersöka så att frågorna mäter just de begrepp vi önskar mäta och inte tolkas på andra sätt. Grönmo (2006) menar på att validiteten kan stärkas av en pilotstudie, i och med att en granskning av studien görs innan datan samlas in.

4.12. Analysmetod

En bivariat analys handlar om att man analyserar två variabler för att se hur de är relaterade till varandra. Man söker bevis för att variation i den ena variabeln leder till variation i den andra variabeln. Beroende på vilka variabler som analyseras används olika tekniker (Bryman & Bell 2013). I och med att vi i vår studie använder ordinalvariabler och även dikotoma variabler är det enligt Bryman & Bell (2013) lämpligt att analysera sambanden med hjälp av Spearmans rho. Ordinalvariabler är variabler som kan rangordnas, men avstånden mellan kategorierna är inte lika stora. När det endast finns två svarsalternativ att välja mellan kallas variablerna istället för dikotoma.

(38)

Spearmans rho är utformad för att användas på par av ordinalvariabler, men går även att använda när ena variabeln är ordinal och den andra är dikotom.Med hjälp av Spearmans rho beräknas korrelationen med ett positivt eller negativt värde mellan 0 och 1, som visar på hur variationen i en variabel samvarierar med en annan (Bryman & Bell 2013).

Vi gjorde korrelationsanalyser i programmet SPSS och gjorde alltså bivariata analyser med hjälp av Spearmans rho. Innan detta gjordes kodade vi om svarsalternativen på enkätfrågorna till siffrorna 1-5. Stämmer inte alls döptes om till 1 och stämmer helt döptes om till 5. På frågan om vilket syfte studenten har med sina studier kodade vi om “klara kurserna” till 1 och “utveckla kunskap” till 0 för att kunna använda dessa variabler i programmet. Bryman och Bell (2014) menar på att kodningen används som en typ av etikett som sätts på svaren från respondenterna, detta görs för att det sedan ska vara möjligt att analysera detta med hjälp av datorn.

Det kan enligt Bryman & Bell (2013) vara bra att beräkna den statistiska signifikansen för en korrelation, för att undersöka om korrelationen gäller för hela populationen som urvalet kommer ifrån. Signifikansen förklarar sannolikheten för att ett värde man fått fram bara beror på slumpen. Ett värde att sträva efter är att signifikansnivån (p) ska vara mindre än 0,05. Vid en signifikansnivå på 0,05 kan slutsatsen dras att det endast är i 5 fall av 100 som