7. Analys och avslutande diskussion
7.1 Egna reflektioner
Med detta övergår vi till att redogöra för våra egna reflektioner som uppkommit under arbetets gång.
Då det är stor brist på forskning kring män som faller offer för våld i nära relationer är det ofrånkomligt att vi i vår undersökning även beskrivit hur utvecklingen sett ut när det gäller kvinnor som fallit offer för våld i nära relationer. Detta för att vi tror att forskning kring mäns utsatthet för våld i nära relationer kan ta hjälp från forskningen kring kvinnors utsatthet för partnervåld. Den feministiska grupperingen har varit relativt stark och sammanhållen i att kämpa för kvinnors rättigheter att bli sedda när det gäller de ojämlikheter som förekommer i det
hegemoniska samhället som vi lever i. Man har lyckats att få statliga medel för att få starta upp olika resurser för kvinnor i form av kvinnojourer och liknande. Det har länge varit angeläget att uppmärksamma statsmakten om den oerhört viktiga frågan utsatthet för våld i en nära relation. Både vad gäller kvinnor och män.
39
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet Mångkulturell inriktning 205 06 Malmö Januari 2010
Vi vill på inget sätt med denna uppsats förringa antalet kvinnor som utsätts för våld i nära
relationer. Vi är övertygade om att den största andelen av individer som faller offer för våld i nära relationer är kvinnor, oavsett om det gäller homosexuella eller heterosexuella relationer. Vi vill även ge en eloge till de kvinnojourer som dagligen arbetar med att stötta dessa kvinnor att påbörja ett liv där våld inte tillhör vardagen.
Det innebär i sin tur inte att samhället ska bortse från att problemet även existerar för män i sina nära relationer. Det innebär heller inte att samhället kan bortse från sitt ansvar att tillhandahålla adekvata resurser utifrån de behov som finns i samhället bland medborgarna. Vi är ju förstås fullt medvetna om att anmälningsstatistiken för främst män som blir utsatta för partnervåld är mycket låg därför anser vi att det är ytterst viktigt att man forskar i frågan för att undersöka vad som ligger bakom det stora mörkertalet. Mörkertalet medför ju också att samhället har svårt att få en bild av hur omfattande problemet är och därför svårt att anpassa sina resurser. Men vi tror på att om forskare skulle ”våga sig ut på fältet” inom detta område och undersöka bakomliggande faktorer så skulle det vara till stor hjälp och samtidigt främja utvecklingen av ett mer jämställt samhälle. Lagstiftningen behöver utvecklas för att bli icke-diskriminerande mot grupper som män, barn och hbt-personer. Frågan om kvinnors utsatthet har på senare tid toppat listan på den politiska agendan men var finns diskussionen om samhällets andra medborgare, männen till exempel? Vi anser att strävan om jämställdhet bör uppmärksamma alla grupper som har en "svagare" position i samhället oavsett kön eller relationstillhörighet. Vi tänker att vi i Sverige har antagit en diskrimineringslagstiftning visar tydligt på ett värdegrundat ställningstagande mot olika former av diskriminering, där personer missgynnas på grund av deras identitet eller bakgrund. Därför bör vi även sträva efter att kontinuerligt uppdatera lagstiftningen att bli ickediskriminerande, utifrån de individer som lever i samhället samt de nya
familjekonstellationerna och de demografiska förändringar som samhället möter.
Vi har också stött på ytterligare ett behov som det saknas resurser för att möta. På Utväg Män inom Göteborgs stad arbetar man dagligen med män som utsätter sin partner för våld och de får lära sig att hantera sin aggressivitet och andra känslor som är kopplade till våldet.
Då det inte finns en motsvarande resurs för kvinnor som utsätter sina partner för våld och
behöver samma stöd har det förekommit att några kvinnor vänt sig till Utväg Män för att få hjälp för sin problematik (Intervju, 2009-12-08). Visar ändå inte detta på att det faktiskt finns ett behov från både kvinnliga förövare (de som utsätter) som för manliga offer (de som blir utsatta)? Sonja bekräftade vår tidigare tes om att det saknas många olika typer av resurser för män som utsatts för våld av sin partner. I avsaknad av adekvata resurser händer det att samhället erbjuder individerna ”fel” insatser. Ett exempel på detta är det fall som Sonja från Socialtjänsten tog upp, där en man placerades på ett boende för missbrukare efter att ha blivit misshandlad av sin
respektive. Vi tror att detta måste känts oerhört kränkande för mannen som inte bara kände skam över sin situation utan när han väl vågade berätta så behandlades han som en missbrukare. Vi ställer oss frågan om Socialtjänsten själva var ”nöjda” med placeringen eller om de kände sig ”tvungna” att placera honom där på grund av bristande resurser. Vi har en vision om att en man som utsatts för våld i en nära relation på lika villkor kan få hjälp av socialtjänsten att tillgodose
40
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet Mångkulturell inriktning 205 06 Malmö Januari 2010
sitt behov av stöd i processen samt få hjälp att bearbeta den skuld och skam som utsattheten för detta innebär. Man pratar om kvinnors dubbla utsatthet för våld i nära relationer, om kvinnan har en psykisk störning eller en drogproblematik. Vi menar att en man som utsätts för våld i en nära relation är dubbelt så utsatt på grund av att våra samhällsnormer inte tillåter honom att vara offer, även om han i juridisk mening kan vara offer för att vara utsatt för våld att sin partner.
Vad gäller hbt-personer kan den dubbla utsattheten bestå av hans/hennes sexuella läggning då han/hon dessutom blir utsatt för våld av sin partner.
Vi menar på att de domare som fattar beslut i rättsliga processer i denna fråga, har en viktig roll i att skapa normer samt att upprätthålla dem. De domar vi letat fram visar att även när det blir så tydligt att en kvinna bragt en man om livet eller misshandlat honom så letar man efter
förklaringar till det inträffade hos den drabbade mannen. Man frågar sig vad har han gjort mot henne så att hon ska ha kunnat utföra något så fruktansvärt mot honom? Varför rättfärdigas en kvinnas våldsutövande genom att man kallar det för självförsvar? Vi anser det vara skrämmande att många gånger använder denna förklaringsmodell för att rättfärdiga deras beteende. Kan man rättfärdiga en kvinnas våld mot sin man genom att diskutera om att mannens kroppsbyggnad skulle vara avgörande för om han kunde försvara sig eller inte. Sedan när har muskler blivit lika med att utöva makt och förtryck? Kvinnor kan oavsett om de är mindre till sin kroppsbyggnad eller ej utöva både makt och förtryck bara genom att öppna munnen. Kalle från KCM uttryckte att det våld hans erfarenheter har visat är att kvinnor mest utövar det psykologiska våldet. Vårt arbete har visat på våldets olika definitioner och karaktärer och lika många våldstyper det finns lika många olika bilder av offer och förövare finns det.
Som vi nämnt tidigare finns det olika uppfattningar om vad våld är, hur det betraktas, vilka förklaringsmodeller som tros ligga bakom våldet och så vidare. Många av de böcker, rapporter, tidskrifter och annat som behandlar relationsvåld betonar starkt att det är kvinnan som är offret och mannen som är förövaren och att om det mot förmodan skulle vara så att kvinnan slår så har hon gjort detta i syfte att skydda sig själv. Inte bara forskare och journalister har denna syn på våld i hemmet. Även våra politiker har enligt oss denna synvinkel på partnervåld, det märks ju inte minst i lagstiftningen.
Det våld som beskrivs i tidningsartiklarna visar mer det fysiska sensationella våldet som gått över styr, då kvinnan antingen grovt misshandlat mannen fysiskt eller mördat sin make eller sambo När det gäller grövre våld har vi även tittat på fyra tidningsartiklar som under slutet av 2009 publicerats i olika dagspress, med det samband att det handlar om en kvinna som misshandlat en man på ett eller annat sätt mer eller mindre grovt (Internetkälla 14-17, 2009)Ytterligare en gemensam nämnare är att kvinnorna haft någon form av relation till sina offer. Skillnaden har bestått i att det skett med ett avstånd mellan de olika städerna och spritt i Sverige. Notiserna har varit bara ett par stycken långa och ger oss egentligen inte så mycket underlag för analys utöver att det geografiska avståndet mellan händelserna kanske är en anledning till att man som
medborgare har en bild av att män inte är utsatta för våld av kvinnor i så stor utsträckning eller ibland i obefintlig utsträckning. Detta bekräftas av våra intervjuer. Där alla intervjupersoner uppger att de någon gång stött på en man som varit utsatt för våld av sin partner oavsett det varit
41
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet Mångkulturell inriktning 205 06 Malmö Januari 2010
på arbetet eller i något annat sammanhang. D v s det geografiska avståndet ger en bild av att problemet inte är så omfattande, då problemet inte är så koncentrerat vilket gör att problemet kanske inte blir så uppmärksammat.
Resurser saknas inte bara inom de egna verksamheterna utan det handlar också om en
attitydförändring i hela samhället, om att ändra normer och synsätt på samhällsindivider (män och kvinnor) men också i frågor kring lagstiftning samt att ge fler möjligheter för olika
verksamheter att utveckla sig i frågan genom utbildning och mer pengar för att hjälpa de utsatta. Att utveckla lagen behöver inte innebära att man beskriver alla relationstyper som finns utan man skulle kunna använda ett könsneutralt begrepp såsom Anna föreslog, nämligen begreppet
relationsfrid.
Vi vill avslutningsvis ge ett stort tack till alla informanter som ställt upp och gjort detta arbete möjligt genom att bidra med sina erfarenheter och viktig information i ämnet. Män som utsätts för våld i nära relationer måste uppmärksammas i större utsträckning för att samhället ska kunna erbjuda adekvat stöd till både offer och förövare.
42
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet Mångkulturell inriktning 205 06 Malmö Januari 2010
Källhänvisning
Tryckta källor
Conell R.W (1996) Maskuliniteter. Uddevalla: bokförlaget Diadalos AB Conell R.W (2003) Om genus. Uddevalla: bokförlaget Diadalos AB
Eliasson, M (1997), Mäns våld mot kvinnor. En kunskapsöversikt om kvinnomisshandel och
våldtäkt, dominans och kontroll i Klara Hradilova Selins bok (2009), Våld mot kvinnor och män i nära relationer. Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet,
Rapport 2009:12, Brottsförebyggande Rådet, Edita Norstedts, Västerås
Eriksson, H (2001) .Ofrid? våld mot kvinnor och män - en omfångsundersökning i Umeå
kommun. Umeå: Åströms tryckeri
Giddens, A (2003) Sociologi. Lund: studentlitteratur
Hirdman, Y. (2003). Genus om dess stabila och föränderliga former. Stockholm: Historisk tidskrift
Hofrén, A (2007). Våld i samkönade relationer. Halmstad: Bulls Graphics. Isdal, P. (2001), Meningen med våld, Förlagshuset Gothia AB, Stockholm
Kordon, S och Wetterqvist, A (2006) Gärningsmannen är en kvinna - En bok om kvinnlig
brottslighet. Förlag: Bokförlaget DN
Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lundgren, E., Heimer, G., Westerstrand, J., & Kalliokoski, A-M (2001), Slagen Dam. Mäns våld
mot kvinnor i jämställda Sverige – en omfångsundersökning i Klara Hradilova Selin, H (2009), Våld mot kvinnor och män i nära relationer. Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet, Rapport 2009:12, Brottsförebyggande Rådet, Edita Norstedts,
Västerås
Lundgren, E. Våldets normaliseringsprocess. (2004) Stockholm: Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS),
Norrköpings tidningar, (2009), Berusad kvinna misshandlade man, 2009-09-06. Olsson, M. (1996), Våldsbrott, särtryck i BRÅ- rapport 1996:4, Gotab, Stockholm
43
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet Mångkulturell inriktning 205 06 Malmö Januari 2010
Pettersson, U (2000). Etik och socialtjänst- om förutsättningarna för det sociala arbetets etik Stockholm förlagshuset Gothia
Rying, M (2000) Offer för dödligt våld känner förövaren. Apropå nr 5/2000
Scheffer Lindgren, M (2005), Mäns våld mot kvinnor i nära relationer ur perspektiven genus,
rätt och folkhälsa. En kunskapsöversikt i Klara Hradilova Selin, H (2009), Våld mot kvinnor och män i nära relationer. Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet,
Rapport 2009:12, Brottsförebyggande Rådet, Edita Norstedts, Västerås
Selin, H (2009), Våld mot kvinnor och män i nära relationer. Våldets karaktär och offrens
erfarenheter av kontakter med rättsväsendet, Rapport 2009:12, Brottsförebyggande Rådet, Edita
Norstedts, Västerås
Svensson, K (2006). Socialt arbete med brottsoffer. Stockholm: Carlsson
Lagtexter
Brottsbalken 3 kapitel 5 §. SFS 1962:700. Om brott mot liv och hälsa. Departement: Justitiedepartementet.
Brottsbalk 4 kapitel 4a § . SFS 1962:700. Lag 1998:393. Brott mot frihet och frid. Departement: Justitiedepartementet J5
Diskrimineringslagen. Kap 1. (SFS: 2009:567). Departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Prop. 1997/98:55. Messing, U (1998). Kvinnofrid. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Socialtjänstlagen, 4 kapitel 1 § . SFS 2001:453. Rätten till bistånd. Departement:
Socialdepartementet
Socialtjänstlagen, 5 kapitel 11 §. SFS 2001:453. Särskilda bestämmelser för olika grupper. Departement: Socialdepartementet.
Internetkällor:
Internetkälla 1: Brottsförebyggande rådet, (2008), Statistik 2008,
http://www.boj.se/boj/ung/uploads/file/statistik2008.pdf, hämtat 2009-11-03
Internetkälla 2, Genus Magazinet, (2009), Frågelådan: Distriktssköterskeföreningen och våld
44
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet Mångkulturell inriktning 205 06 Malmö Januari 2010
Internetkälla 3, Irlander, Å. & Wigerholt, J. (2008), NTU 2008. Om utsatthet, trygghet och
förtroende, http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=2009_02_NTU_
2008.pdf&url=/dynamaster/file_archive/090226/f68506f843dd23f6cb81c674cce2522b/2009%25 5f02%255fNTU%255f2008.pdf, hämtat 2009-11-06
Internetkälla 4, Rikskriscentra för män, (2008), Män och våld,
http://www.rikskriscentraforman.se/Sida07.htm, hämtat 2009-11-03
Internetkälla 5, Lerner, T. (2004), Kvinnovåld mot män tystas ner,
http://www.dn.se/insidan/kvinnovald-mot-man-tystas-ner-1.322735, hämtat 2009-11-04 Internetkälla 6, Olsson, N. (2004), Kvinnor misshandlar lika mycket,
http://www.sourze.se/default.asp?itemId=10421134, hämtat 2009-11-08 Internetkälla 7, Socialstyrelsen, (2009), Våld i samkönade relationer,
http://www.socialstyrelsen.se/valdochovergrepp/valdinararelationer/valdisamkonaderelationer,
hämtat 2009-11-07
Internetkälla 8, Polismyndigheten, (2009), Brott i nära relationer, http://www.polisen.se/sv/Om- polisen/Polisen-i-Sverige/Uppdrag-och-mal/Prioriterade-omraden/Regeringsuppdraget-Brott-i- nara-relationer/, hämtat 2009-11-07
Internetkälla 9, Svenska Dagbladet (2009), Kvinna tände eld på man
svd.sehttp://www.svd.se/stockholm/nyheter/kvinna-tande-eld-pa-man_3771199.svd, hämtat 2009-11-09
Internetkälla 10, Social Resursförvaltning (2009), Familj och relationer,
http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c1/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU- 9AJyMvYwN_t0AXA6MQN8ewgBAfJ1NXY6B8pFm8n79RqJuJp6GhhZmroYGRmYeJk0- Yp4G7izEB3X4e-bmp- gW5EeUApI538Q!!/dl2/d1/L0lDU0lKSWdrbUEhIS9JRFJBQUlpQ2dBek15cXchL1lCSkoxTkE xTkk1MC01RncvN18yNUtRQjJKMzBHSFQxMDIzSTlMR0pJMDI1Ny9XV0hHTDk0MDIwM DAy/?WCM_PORTLET=PC_7_25KQB2J30GHT1023I9LGJI0257_WCM&WCM_GLOBAL_ CONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/politikoorganisation/organisation/fackf orvaltningar/social+resursforvaltning/art_n130_familj, hämtat 2009-11-11 Internetkälla 11, Kriscentrum för män, (2009), http://www.goteborg.se/wps/portal/kriscentrumforman, hämtat 2009-12-03.
Internetkälla 12, Våld i nära relationer, (2009), Våld i nära relationer.
http://www.valdinararelationer.se/sv/Vald-i-nara-relationer1/Hjalpguiden/Kommunvis- information/Goteborg/, hämtat 2009-11-14
45
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet Mångkulturell inriktning 205 06 Malmö Januari 2010
Internetkälla 13, Ytterberg, H. (2002), Personsäkerhetsutredningens delbetänkande Nationell
handlingsplan mot våld i nära relationer . http://www.homo.se/o.o.i.s/1606, hämtat 2009-12-05 Internetkälla 14, Sveriges Radio Kalmar, (2009), Kvinna anhållen för mordförsök,
http://www.sr.se/cgi-bin/kalmar/nyheter/artikel.asp?artikel=3210788, hämtat 2009-12-11
Internetkälla 15, Norrbottenskuriren, (2009), Kvinna misshandlade man,
http://www.kuriren.nu/nyheter/artikel.aspx?articleid=5075425, hämtat 2009-12-11
Internetkälla 16, Norrköpings tidningar, (2009), Berusad kvinna misshandlade man, hämtat 2009- 12-11
Internetkälla 17, Hallands Nyheter, (2009), Kvinna misshandlade man i Falkenberg,
http://hn.se/nyheter/falkenberg/1.579441, hämtat 2009-12-11
Övriga källor
B 748-06, Sänkt straff för kvinna som knivdödade pojkvän. 2006-05-29. Göta Hovrätt. Juridik Idag.
B 807-09, Misshandlade man med toffel- slipper utvisning.. 2009-05-25 . Göta Hovrätt. Juridik Idag.
Intervju 2009-10-29, Sonja, Socialtjänst i Göteborg Intervju 2009-11-17, Anna, RFSL i Göteborg
Intervju 2009-11-24, Petra, Kriscentrum för kvinnor, Göteborg Intervju 2009-12-08, Kalle, Kriscentrum för män, Göteborg
NJA 1990 s 370. Mål om ansvar för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans död uppkommer fråga om bl a nödvärn vid försök till våldtäkt. Domstolsverket
46
Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola
15 hp Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet Mångkulturell inriktning 205 06 Malmö Januari 2010
Bilaga 1
Intervjuguide
1. Vad bedriver ni för sorts verksamhet och vem riktar den sig till? Vem arbetar här (vilka professioner)?
2. Hur definierar ni (verksamheten) våld i nära relationer?
3. När det gäller våld i nära relationer, vad möter ni för personer och vilka behov har dem? Hur många män som utsatts för våld i nära relationer i snitt kommer till er/tar kontakt med er på något sätt?
4. Hur arbetar ni för att möta dessa (mäns) behov? Vilka resurser har ni, finansiella, praktiska och professionella?
5. Vilken lagstiftning anser ni är viktig för ert arbete med individer som utsätts för våld i nära relationer? Skulle ni vilja säga att alla individer som utsätts för våld i nära relationer inkluderas i den lagstiftningen? Eller infattas ej män och andra av den? D v s är den bara till för kvinnor eller är den även användbar på andra målgrupper/offer?
6. När ni hör begreppet män som offer (män som utsätts för våld i nära relationer), vad tänker ni på då? Hur ser ni på offerfrågan? Vilka mekanismer tror ni ligger bakom denna problematik (att samhället inte ser män som offer)?
7. Finns det några behov som ni möter som det saknas resurser för? Finns det kunskapsbehov hos personalen?