Egna reflektioner

Genom detta arbeta har vi fått många nya perspektiv och tagit lärdom av mycket om den offentliga organisationen. Inte minst gällande den skola som vi alla har genomgått, men kanske inte har haft så stor insyn i utan endast åsikter om. Skolan befinner sig i en komplex värld där det ställs krav från många olika håll och kanter vilket innebär att det är många som ska tillfredställas genom det offentliga uppdrag som faktiskt är skolans skyldighet. Detta kräver också att strukturerna kring arbetet och organisationen är tydligt uppbyggt.

Vi tror att insikt är något som alla olika professioner bör arbeta mer med. Det är två helt skilda saker att tala om hur något borde vara och hur något är. Om man då kan komma till insikt med det som man själv i sin yrkesroll kan bidra med för måluppfyllelsen så tror vi att resultaten kommer efter hand. Vi anser dock att det är något som man inom vår valda stadsdel har kommit ganska långt med, men som kan bli bättre. I vissa situationer har man en föreställning om att man kanske gör mer än man egentligen gör och det är sådant som skulle kunna bli bättre. Vi tror exempelvis att man ibland kanske kan ställa för höga förväntningar på den andra professionen. Ibland kanske man bör gå till sig själv och granska de krav som man tillskriver andra och istället inse sin egen roll i det hela. Exempelvis framkom det vid intervjuerna att politikerna inte ser sig som ledare, men vår reflektion är att de trots allt utövar ett ledarskap då de bland annat har ansvar för stadsdelens budget. Detta gör att de indirekt utövar ett ledarskap i

Något vi lärt oss genom uppsatsen arbete är att när organisationer är så stora som skolan faktiskt är så är tydligheten extra viktig. Då skolan är hierarkiskt uppbyggd är det extra betydelsefullt att man är tydlig i de mål som arbetas fram eftersom mål annars kan gå förlorade längs vägen på grund av att man tvingas till prioriteringar. Därför är det centralt i vår kommande roll som

verksamhetsutvecklare att ha det i beaktande då syftet med mål faktiskt är att de ska uppfyllas.

9.2.1 Reflektioner kring vårt eget arbete

Arbetet kring uppsatsen har mestadels fungerat bra. Då vi tidigare arbetat tillsammans var vi medvetna om de brister som vi hade gällande vårt samarbete. Detta medförde att vi före uppsatsens start kunde föra en diskussion gällande vad som behövdes förändras i vårt samarbete för att undvika eventuella konflikter under arbetsprocessens gång. Styrkan i att vi har varit två stycken som författat uppsatsen är att vi hela tiden har kunnat bolla idéer mellan varandra för att strukturera upp arbetet på bästa möjliga sätt.

Vi hade i början av arbetet svårigheter med att få intervjupersoner till uppsatsen, vilket var ett stort stressmoment. Därför tvingades vi till att ändra vårt urval en aning. Dock visade det sig sedan att det faktiskt var till nytta för studien. Tanken var till en början att intervjua tre rektorer och tre politiker, men då rektorerna i stadsdelen hade en tendens till att inte svara trots påminnelser via mail och telefonsamtal fick vi bestämma oss för att endast intervjua två rektorer samt utbildningschefen. Vi bör tillägga att december är en månad då man inte minst på skolorna har en tung arbetsbelastning vilket kan ha påverkat till att intresset för medverkan minskade. Utbildningschefen visade sig ha en väldigt central roll i stadsdelen vilket gör att dennes syn på mål och måluppfyllelse var av stor vikt. Att dessutom skolorna ser lite olika ut i sin utformning valde vi att se som en styrka då vi fick ett bredare perspektiv på målsynen. Politikerna kommer från två olika partier, vilket i sig kan ses som en svaghet. Det hade varit av vikt att få med intervjupersoner från de två olika partiblocken, men även politikerna hade en låg svarsfrekvens trots att vi vid flertalet tillfällen mailade samt ringde. Vi anser dock att de politiker som vi intervjuade endast till viss del framförde åsikter utifrån sin politiska ställning. Vid intervjuerna talade de mest om måluppfyllelse generellt vilket förmodligen inte påverkade svarsresultaten. Emellertid är det inget som vi kan veta helt säkert, men man bör ha det i beaktande och om man i framtiden ska författa ett liknande arbete kan detta vara något att ta hänsyn till.

9.2.2 Vidare frågeställningar

När vi genomförde intervjuerna framkom det att man inom skolorna själv prioriterar vilka mål som är viktiga för den egna verksamheten och att det är de nationella riktlinjerna som styr arbetets utformning. Detta gjorde att nya frågor väcktes kring de mål som ställs upp för den egna stadsdelen. Alla verksamheter ser olika ut och har därför olika förutsättningar vilket vi tror påverkar det gensvar som man inom stadsdelen får för sina egna mål. Det kanske borde utformas mål utifrån varje skola? Detta kanske kan ses som ett väldigt tungt uppdrag inom stadsdelen, men vad tjänar det till att utforma mål som skolorna sedan rycker på axlarna för? Om budskapet med ett mål ska vara tydligt, måste man inom verksamheterna förstå varför de har tagits fram. Därför ställer vi oss fortfarande frågande till, det som vi nämnde i inledningen. Nämligen varför man arbetar fram mål om de inte fyller en funktion? Självklart bör det finnas riktlinjer inom varje stadsdel över hur skolorna ska utformas, men det måste vara verklighetsförankrat.

Således skulle det vara intressant att närmare belysa det huvudmannaskap som kommunen faktiskt har för skolan som vi i vår bakgrund tar upp. Det kanske rent av är så att skolan helt och hållet bör ligga under statens ansvar?

REFERENSLISTA

Litteratur

Almqvist, R (2006) New Public Management – om konkurrensutsättning, kontrakt och kontroll. Liber AB. Malmö

Andersson, S.(2004). Om vetenskapens gränser – socialfilosofiska betraktelser. Göteborg: Diadalos AB

Augustinsson, S. Brynolf, M. (2009) Rektor ledarskap – komplexitet och förändring. Malmö: Studentlitteratur AB.

Bakka, J F. Fivelsdal, E. Lindkvist, L.(2001). Organisationsteori – struktur, kultur, processer. Malmö: Liber AB

Björkstedt, C. (1998). Kommunal styrning och ledarkap. Praktisk handledning på kommunalrättslig grund. Hässleholm: Kommunlitteratur AB

Blomquist, C. Röding, P.(2010). Ledarskap – personen, reflektionen, samtalet. Lund: Studentlitteratur AB

Christensen, T. Laegreid, P. Roness, P G & Rövik, K A. (2005). Organisationsteori för offentlig sektor. Malmö: Liber AB

Fiskerud, M & Segerfeldt, C-H. (2005). Den tydlige ledaren. Kristianstad: Liber AB

Hamrefors, S (2009) Kommunikativt ledarskap – Den nya tidens ledarskap i värdeskapande nätverk. Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag

Hedenquist, J-A. Håkansson, J.(2001).Formulera och utvärdera mål. Uppsala: Nina Tryckeri

Hertting, N. Vedung, E.(2009). Den utvärderingstäta politiken – styrning och utvärdering I svensk storstadspolitik. Lund: Studentlitteratur AB

Holmberg, I. Henning, R. (2003). Offentligt ledarskap – om förändring, förnyelse och nya ledarideal. Lund: Studentlitteratur AB

Kvale, S. Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB

Lind Nilsson, I. Gustafsson, L.(2006). Ledarskapets inre och yttre resa. Lund: Studentlitteratur

Nilsson, B. Waldemarson, A-K. (2007) Kommunikation – samspel mellan människor. Polen: Studentlitteratur

Robson, C.(2002). Real world reaserch – second edition. Singapore: Fabulous Printers Pte Ltd

Rosengren K E. Arvidsson, P. (2005). Socioligisk metodik. Malmö: Grafiska AB Solberg, E (2006) Målstyrning av daghemsverksamhet i Karlstad kommun – En undersökning om relationen mellan utvärderingsresultat och mål. Estetisk- filosofiska fakulteten. Karlstads universitet.

Sundell, J. Faal, M (2008) Motstånd och Mullvadar – en studie om skolstyrning och implementering av de nationella genusmålen (Lpo94) i två skolor i Malmö stad. Statsvetenskapliga institutionen. Lunds universitet.

Svanberg, L (2009) Ökad måluppfyllelse- Utvecklingsprojekt på ett naturbruksgymnasium. Lärarutbildningen. Malmö högskola.

Svensson, A.(1993). Målstyrning i praktiken. Malmö: Bäcklunds Tryckeri Thylefors, I. (2007). Ledarskap i Human Service Organisationer. Stockholm: Natur och kultur

Ödman, P-J.(2005). Tolkning, förståelse, vetande – Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Nordstedts Förlag

Internetadresser

Internetadress 1, Nationalencyklopedin, Skola: http://www.ne.se/enkel/skola 2010-11-16

Internetadress 2, Skolverket, Hur ser verksamheten ut?: http://www.skolverket.se/sb/d/2731/a/3438 2010-11-16 Internetadress 3, Malmö stad, Malmö stad om skolan:

http://www.malmo.se/download/18.6301369612700a2db9180005408/Broschyr+ Malm%C3%B6+stad+om+skolan.pdf 2010-11-16

Internetadress 4, Malmö stad, Grundskola:

http://www.malmo.se/Medborgare/Forskola--utbildning/Grundskola.html 2010- 11-16

Internetadress 5, Skolverket, Rektors ansvar för uppföljning och måluppfyllelse – ett stödmaterial:

http://www.skolverket.se/sb/d/2772/a/15808 2010-10-25 Internetadress 6, Skolverket, Framgångsrik skola:

http://www.skolverket.se/sb/d/2439Skolverket 2010-10-25 Internetadress 7, Skolverket, Uppfylla målen:

Internetadress 8, Malmö stad, Skolplan:

http://www.malmo.se/download/18.5d8108001222c393c00800013700/Skolplan% 2Bf%C3%B6r%2BMalm%C3%B6.pdf 2010-12-06

Internetadress 9, Skolverket, Kommunernas ansvar: http://www.skolverket.se/sb/d/3927/a/20596 2010-12-06 Internetadress 10, Skolverket, Uppföljning och utvärdering: http://www.skolverket.se/sb/d/3920/a/20585 2010-12-06 Internetadress 11, Skolverket, Publikationer:

http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f00770077 00770034002e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e0073006500 3a0038003000380030002f00770074007000750062002f00770073002f0073006b0 06f006c0062006f006b002f0077007000750062006500780074002f007400720079 0063006b00730061006b002f005200650063006f00720064003f006b003d0031003 600310033/target/Record%3Fk%3D1613 2010-12-06

Internetadress 12, Codex, Forskarens etik:

http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml 2010-12-02 Internetadress 13, Codex, Forskningsetiska principer: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf 2010-12-19

Informanter

Intervjuperson 1A: Politiker

Intervjuperson 1B: Politiker

Intervjuperson 1C: Politiker

Intervjuperson 2A: Rektor

Intervjuperson 2B: Rektor

BILAGOR

Bilaga 1: Intervjuguide politiker Bilaga 2: Intervjuguide rektorer

Bilaga 1

Synen på mål

Vad är ett mål för dig?

Vad kännetecknar ett bra mål?

Varför får vissa mål genomslagskraft?

Tror du att politiker och rektorer har olika syn på mål?

Vilka faktorer tror du är viktiga för att ett mål ska genomföras?

Skolan som offentlig organisation

Hur påverkas möjligheten till måluppfyllelsen av att skolan är en offentlig organisation?

Vilken betydelse har resurserna för måluppfyllelsen?

Mål och resultatstyrning

Vad innebär mål- och resultatstyrning enligt dig?

Skolan är mål och resultatstyrd, hur går det till när man formulerar mål? (styrkedjan)

Anser du att denna form av styrning är ett bra sätt att styra skolan på?

Kommunikation

Vad har ni för ansvar som politiker att de mål som sätts upp genomförs? Hur gör ni som politiker för att målen ska accepteras i skolverksamheterna? På vilket sätt följer ni upp att målen genomförs?

Hur fungerar kommunikationen inom skolan mellan politiker och rektorer?

Ledarskap

Vilken roll spelar ledarskapet för måluppfyllelsen? Hur ser ledarskapet ut som politiker gentemot skolan?

Bilaga 2

Synen på mål

Vad är ett mål för dig?

Hur bör mål vara utformade?

Varför får vissa mål genomslagskraft? Vad kännetecknar ett bra mål?

Hur gör man för att uppfylla alla de krav/mål som ställs? Vad utgår ni ifrån när ni formulerar mål för verksamheterna?

Skolan som offentlig organisation

Hur påverkas möjligheten till måluppfyllelsen av att skolan är en offentlig organisation?

Vilken roll spelar resurserna för måluppfyllelsen?

Mål och resultatstyrning

Vad innebär mål- och resultatstyrning enligt dig? Hur går det till när ni formulerar mål för skolan?

Vilka svårigheter kan finnas med skolans organisering enligt dig?

Kommunikation

Hur fungerar kommunikationen inom skolan mellan politiker och rektorer? Vad skulle kunna bli bättre från politikernas sida för att underlätta i

måluppfyllelsen?

Ledarskap

Vilken roll spelar ledarskapet för måluppfyllelsen? Vilken roll spelar ledarskapet i rollen som rektor?

Bilaga 3

Synen på mål

Vad är ett mål?

Hur bör ett mål vara utformat?

Vad gör du i din roll för att medverka till måluppfyllelse inom skolan? Vilka faktorer är viktiga för att uppnå framgång med måluppfyllelsen?

Tror du att det finns skillnader i synen på mål om man jämför mellan rektorer och politiker?

Vilka svårigheter kan det finns med att nå målen i skolan?

Skolan som offentliga organisation

På vilket sätt påverkar möjligheten till måluppfyllelse av att skolan är en offentlig organisation?

Vad är viktigt att tänka på då man arbetar inom den offentliga sektorn?

Ansvarsområden

Vad anser du om din roll som utbildningschef? Vad är ditt ansvar? Hur ser styrningen ut i er stadsdel för att uppnå de mål som finns? Vilket ansvar har rektorerna i måluppfyllelsen?

Vilket ansvar har politikerna i måluppfyllelsen?

Ledarskap

Hur bör ledarskapet vara utformat för att nå målen? Vilken betydelse har ledarskapet i måluppfyllelsen?

Hur legitimerar man som ledare målen så att de tas emot av övriga i organisationen?

Kommunikation

Vad kommuniceras till rektorer respektive politiker? Hur ser kommunikationen ut?