Egna reflektioner

Bedömningspraktiken ingår i varje lärares professionsutövning. Selghed (2011, s. 34) skriver att lärare utifrån sin professionella kompetens ska behärska en bedömning av elevernas kunskaper utifrån de kunskapskrav som finns. Redan här syns en problematik kring likvärdigheten då lärare omöjligt kommer att tolka värdeorden på samma sätt. Hur en lärare synliggör progression behöver inte stämma överens med hur en annan lärare synliggör denna. I vårt resultat uppehåller sig respondenterna vid olika kvaliteter vilket bekräftar att kunskapskraven och vad som ska ingå i dessa tolkas olika på olika skolor. En nationell likvärdighet kan därför ses som en utopi så länge det finns utrymme att tolka värdeorden. Vidare är det anmärkningsvärt att undervisningen enligt den rådande kunskapssynen ska bedrivas subjektivt, där eleverna skapar kunskap inifrån och

kunskap hela tiden är diskuterbar, när bedömningen ska vara objektiv och jämförbar. Med en subjektiv undervisning går det egentligen inte att hävda att något är rätt eller fel varför det torde vara omöjligt att bedöma och testa sådan kunskap objektivt.

Utifrån vårt resultat har vi funnit ytterligare frågor vi inte fått besvarade. Vid fortsatt forskning hade vi velat undersöka huruvida lärare är medvetna om den

konstruktivistiska kunskapssynen och vad den innebär. Vidare hade vi även velat ta reda på om likvärdig bedömning går att uppnå med en konstruktivistisk syn på kunskap.

Referenslista

Alvén, F. (2011). Historiemedvetande på prov: en analys av elevers svar på uppgifter

som prövar strävansmålen i kursplanen för historia. (Licentiatavhandling,

Lunds universitet & Malmö högskola, Forskarskolan i historia och historiedidaktik). Från:

http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/23133/historiemedvetande_pa_ prov.pdf;jsessionid=73B28C417B581AE7F600E98A5B7D06FD?sequenc e=2

Andersson, C. (2013). Betyg i årskurs sex – Hur ser lärare på denna förändring innan

första betygstillfället? (Magisteruppsats, Malmö högskola, Institutionen

för lärande och samhälle) Från:

https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15694/Betyg_i_arskurs_sex% 20Hur%20ser_larare%20pa_denna_forandring.pdf?sequence=2

Berg, M. & Persson, A. (2020). Graderande granskning och förklarade glapp. Svensk historie- och samhällskunskapsdidaktisk forskning om lärares

bedömningspraktik 2009–2019. Nordidactica - Journal of Humanities and

Social Science Education, (1), 18-44. Från:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-32067

Charters, E. (2003). The Use of Think-aloud Methods in Qualitative Research An Introduction to Think-aloud Methods. Brock Education, 12(2), 68–82. Från:

https://journals.library.brocku.ca/brocked/index.php/home/article/view/38 Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter (1.

uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Dalen, M. (2008). Intervju som metod. (1. uppl.). Malmö: Gleerups utbildning. Enkvist, I. (2017). Postmodernism och subjektivism i Läroplanen för grundskolan,

Lgr11. I Henrekson, M (Red.), Kunskapssynen och pedagogiken: varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas (s. 94–114). Stockholm:

Dialogos.

Enkvist, I., Henrekson, M., Ingvar, M. & Wållgren, I. (2017a). Kunskapssynen och pedagogiken: implikationer för elever, lärare och samhälle. I Henrekson, M (Red.), Kunskapssynen och pedagogiken: varför skolan slutade

Enkvist, I., Henrekson, M., Ingvar, M. & Wållgren, I. (2017b). Skolan behöver ett paradigmskifte. I Henrekson, M (Red.), Kunskapssynen och pedagogiken:

varför skolan slutade leverera och hur det kan åtgärdas (s. 176–206).

Stockholm: Dialogos.

Fekjær, S.B. (2016). Att tolka och förstå statistik (1. uppl.). Malmö: Gleerup.

Gustafsson, J-E., Cliffordson, C., & Erickson, G. (2014). Likvärdig kunskapsbedömning

i och av den svenska skolan - problem och möjligheter. Stockholm: SNS

Förlag.

Jansdotter Samuelsson, M., & Nordgren, K. (2008). Betyg i teori och praktik (1. uppl.) Malmö: Gleerups.

Jansson, T. (2011). Vad kommer på provet? Gymnasielärares provpraxis i

samhällskunskap. (Licentiatuppsats, Karlstad universitet, Fakulteten för

samhälls- och livsvetenskaper). Från: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:380888/FULLTEXT02.pdf

Karlegärd, C. (1983). Varför historia?: några didaktiska spörsmål. Malmö: 1983. Kvale, S. (1996). The 1,000 page question. Qualitative Inquiry, 2(3), 275–284. Från:

https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/107780049600200302 Lewis, C., & Rieman, J. (2008). Task-Centered User Interface Design A Practical

Introduction. Colorado: Clayton Lewis & John Reiman.

Lundahl, C., & Folke-Fichtelius, M. (Red.). (2016). Bedömning i och av skolan: praktik,

principer, politik (2., [utök.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, C., Hultén, M., Klapp, A. & Mickwitz, L. (2015). Betygens geografi:

forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt: delrapport från skolforsk-projektet. Stockholm:

Vetenskapsrådet.

Lundahl, C., Hultén, M., & Tveit, S. (2016). Betygssystem i internationell belysning. Stockholm: Skolverket.

Mickwitz, L. (2011). Rätt betyg för vem? Betygsättning som institutionaliserad praktik (Licentiatuppsats, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik). Från: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:396277/FULLTEXT03.pdf Nilsson, B. (2004). Att undervisa i historia. I Karlsson, K-G. & Zander, U. (Red.),

Historien är nu (1. uppl. s. 255–272). Lund: Författarna och

Nordgren, K. (2004). Historiemetodiken under skilda tider: Andra hälften av 1900-talet. I Karlsson, K-G. & Zander, U. (Red.), Historien är nu (1. uppl. s. 346– 347). Lund: Författarna och Studentlitteratur.

Rosenlund, D. (2011). Att hantera historia med ett öga stängt: samstämmighet mellan

historia A och lärares prov och uppgifter (Licentiatavhandling, Malmö

högskola & Lunds universitet, Historiska institutionen). Från: https://portal.research.lu.se/ws/files/5890611/1971787

Selghed, B. (2011). Betygen i skolan: kunskapssyn, bedömningsprinciper och

lärarpraxis (2. uppl.). Stockholm: Liber.

Shepard, L. (2000). The Role of Classroom Assessment in Teaching and Learning (CSE Technincal Report 517). Los Angeles: Center for the Study of Evaluation National Center for Research on Evaluation, Standards, and Student Testing; Graduate School of Education & Information Studies. Från: https://cresst.org/wp-content/uploads/TECH517.pdf

Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2011). Kunskapsbedömning: vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2013). Sambedömning i skolan – exempel och forskning. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket. (2017a). Bedömning i skolan – vad och varför? Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2017b). Kommentarsmaterial till kursplanen i historia. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket. (2017c). Utvärdering av betyg från årskurs sex. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2019). Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor. Stockholm: Skolverket.

SOU 1992:94, Läroplanskommittén, Skola för bildning: huvudbetänkande, Stockholm 1992.

Thornberg, P., & Jönsson, A. (2015). Sambedömning för ökad likvärdighet? Educare -

Vetenskapliga skrifter, (2), s. 179–205. Från: https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:860260/FULLTEXT01.pdf

Thorp, R. (2013). Vad är ett historiemedvetande egentligen och varför är det viktigt? I. Ludvigsson, D (Red.), Kritiska perspektiv på historiedidaktiken (s. 97- 119). Linköping: Historielärarnas förening.

Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wahlström, N., & Sundberg, D. (2015). Theory-Based Evaluation of the Curriculum

Lgr 11. Uppsala: Institute for Evaluation of Labor Market and Education

Policy (IFAU). Från: https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2015/wp2015-11-Theory-based- evaluation-of-the-curriculum-Lgr_11.pdf