Egna reflektioner

Det har varit intressant och roligt att ta del av ungdomars tankar och åsikter om alkohol. Skolornas och elevernas samarbetsvilja har verkligen hjälpt oss att uppfylla vårt syfte. Vi tycker det är roligt att alla ungdomarna ville ställa upp och det kändes som att de flesta svarade ärligt och seriöst. Några ungdomar skrev också att de tyckte att det var en bra undersökning och andra ville gärna ta del av resultaten vilket gjorde det ännu roligare att fortsätta.

Genom att skriva detta arbete har vi har lärt oss mycket och vi tror att andra som läser detta arbete också kan dra lärdomar av det. Det kan vara viktigt att veta att ungdomar dricker alkohol på grund av olika orsaker men den mest framträdande orsaken är för att bli berusade/fulla. Vi tycker det verkar som att ungdomarna mår bra av att känna ruset som alkoholen ger och att de känner att de behöver det för att visa vissa sidor. Många av ungdomarna påpekade att de behövde dricka för att bli mer sociala och ta kontakt med andra människor. På detta sätt blir alkoholen ett hjälpmedel. Detta tycker vi är synd men samtidigt innebär det att man nog måste hitta ett substitut för ruset om ungdomarna ska dricka mindre. Även vännerna har en stor betydelse när det gäller alkohol. Vi tror framförallt att i ungdomsåren är vänner väldigt viktiga och vi minns själva att man blev påverkad av dem.

Vi märkte att vår egen uppfattning om att killar dricker mer alkohol än tjejer i viss mån stämde men inte i den utsträckning vi hade tänkt. Utan det kom istället fram att det är ganska stora likheter mellan könen både när det gäller konsumtionen och attityderna. Tidigare har det varit mer tillåtet för killar än tjejer att dricka alkohol men vi tycker att vår undersökning på sätt och vis visar på en pågående

förändring. Denna förändring är enligt oss inte så förvånande eftersom det för tjejer borde vara lika tillåtet att dricka alkohol. Samtidigt är det inte bra, varken för killarna eller tjejerna, att de dricker i de mängder de gör med tanke på

riskerna. Vi hade också en uppfattning om att det skulle drickas mer smuggelsprit i Malmö och mer hembränt i Karlskrona. Detta resonemang visade sig stämma, även om det inte var jättemycket som skiljde. Det var inget som vi blev förvånade över med tanke på att Malmö har stora problem med försäljning av illegal alkohol. Vi såg också att hembränt inte dracks av så många vilket förhoppningsvis är ett tecken på att tillverkningen av detta har minskat. Samtidigt finns risken att smuggelsprit kommer öka istället vilket kan betyda att ungdomar även fortsättningsvis kommer få tag på illegal, ”farlig” alkohol. Självklart är detta något vi anser att man måste motverka om man vill få ner konsumtionen av alkohol bland ungdomar.

En intressant och skrämmande iakttagelse vi gjorde var att en del ungdomar skrev att de dricker alkohol för att slappna av, orka med och för att fly från verkligheten. Att ungdomar dricker av dessa anledningar tycker vi är oroväckande. Det tycker vi kan tyda på att ungdomar idag är stressade och ett sätt för dem att hantera det är att dricka alkohol, vilket kan få konsekvenser senare. Blir det en vana att använda alkoholen för de här orsakerna kan det utvecklas till ett beroende. Självklart är vi också medvetna om att ungdomarna som dricker på fester för att ha roligt också kan utveckla ett beroende. Vi tror däremot att behovet av att dricka på fester är något som försvinner med åren för de flesta, medan resonemanget att dricka för att orka med, slappna av med mera inte är lika lätt att komma ifrån.

Många av tjejerna ser våldtäkter, tappa kontrollen och inte kunna ta vara på sig själv som risker med att dricka alkohol. Vi blev inte förvånade över att killarna inte tog upp våldtäkt men däremot fann vi det intressant att nästan ingen av dem nämnde tappa kontrollen eller inte kunna ta vara på sig själva. Här tycker vi att det blir väldigt tydligt att det finns skillnader mellan könen. Vi anser att det visar på att tjejer fortfarande inte har lika rätt att vara berusade eftersom de i dessa

sammanhang löper större risk att råka ut för något jämfört killar. Självklart tycker vi att tjejer inte ska behöva känna såhär men vi anser samtidigt att det är så samhället ser ut idag. Både tjejerna och killarna var däremot även väl medvetna om andra konsekvenser som alkoholen kan leda till. De brukar ibland diskutera dessa med någon vuxen. Trots denna medvetenhet dricker majoriteten av ungdomarna ofta och relativt mycket alkohol. Detta tycker vi visar på att många ungdomar helt enkelt inte bryr sig om konsekvenserna. Troligtvis går det inte att endast prata om konsekvenser för att få ner ungdomars alkoholkonsumtion eller för att förändra attityder. Det tycker vi att de flesta preventionsprogrammen mot alkohol gör. En av killarna i undersökningen skriver:

”Alkohol för ungdomar är inte så farligt som vuxna säger. Det är så vanligt att det lika bra kan acepteras av vuxna.”

(Kille, 17 år)

Vi tycker det är jättesvårt att komma fram till hur man ska kunna få ungdomar att både dricka mindre men också förändra sina attityder. Något man kan göra är att satsa mer på ungdomar genom att diskutera med dem om de attityder som finns till alkohol och varför de finns. Kanske är det viktigt att man inte bara pratar om alkoholen som sådan, utan även tar upp andra saker. Dessa kan till exempel vara den påverkan som ungdomarna utsätts för av andra, stressen som finns i skolan men även utanför, osäkerheten och behovet av att passa in. Det krävs att ungdomarna kan känna förtroende för vuxna i dessa frågor och inte bara bli ”uppläxade”. Tillsammans måste man hitta andra alternativ till alkohol.

8. REFERENSER

Böcker

Alkoholinspektionen. (2001). Smuggling, hembränning och olaglig försäljning. Stockholm: Elanders Gotab

Andersson, C. (1995). Marias barn. Malmö: Sober Förlag AB

Bergström, G. (1992). När knoppar brister. Om tonårstiden och droger. Hässleholm: Sober Förlag AB

Denscombe, M. (2000). Forksningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur

Erling, A & Hwang, P. (2001). Sociala relation. I: Erling, A & Hwang, P. (2001).

Ungdomspsykologi. Utveckling och livsvilkor. Stockholm: Natur och Kultur. ss.

21-39

Erikson Homburger, E. (1969). Ungdomens identitetskriser. Stockholm: Natur och Kultur.

Fahlke, C. (2001). Tobak, alkohol och narkotika. I: Erling, A & Hwang, P. (2001).

Ungdomspsykologi. Utveckling och livsvilkor. Stockholm: Natur och Kultur. ss.

140-158

Ferrer- Wreder, L, Koutakis, N & Stattin, H. (2003). Alkoholprevention i familjen. I: Andreasson, S (red). (2003). Den svenska supen i det nya Europa. Stockholm: Gothica. ss. 111-136

Hellström, L. (2004). Anvisningar för skrivande studenter. Handfast handledning

för studenter som skriver rapporter och examensarbeten. Malmö: Malmö

högskola Hälsa och Samhälle.

Helmersson - Bergmark, K. (2002). Kvinnor och alkohol. I: Leissner, T & Hedin, U- C (red). Könsperspektiv på missbruk. Bettna : Bjurner och Bruno. ss. 28-44 Lalander, P. (1998). Anden i flaskan. Alkoholens betydelser i olika

ungdomsgrupper. Göteborg Symposion

Lalander, P & Johansson, T. (2002). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Lalander, P & Svensson, B. (2003). Ungdomar, normer och kultur. I: Andreasson, S (red). (2003). Den svenska supen i det nya Europa. Stockholm: Gothica. ss. 189-210.

Leissner, T. (1997). Alkohol. Ett psykosocialt, beteende- och

Lindén-Boström, M & Andersson, B. (2000). Ungdomars alkohol- och

narkotikvanor 1998. Rapport nr. 10 Stockholm: Folkhälsoinstitutet och

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Lundgren – Gothlin, E. (1999). Kön eller genus. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning

Löfgren, B & Nelson-Löfgren, I. (1980). Alkohol Rus Missbruk Behandling. Stockholm: Prisma

Nilsson, A. (1999). Man vet inte var trappstegen är i livet... perspektiv på tobak,

alkohol och narkotika. Stockholm: Skolverket

Rosengren, K- E, Arvidson, P. (2002). Sociologisk metodik. Malmö : Liber Trost, J. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur

Tidsskriftartiklar

Hirdman, Y. (1988). Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3, 49-61

Sjöstrand, L. (1989). Rus, inspiration och existens. Psykisk hälsa, 4, 282-299

Övrigt källmaterial

CAN. (2004a). Drogutvecklingen i Sverige. Rapport 2004. Rapport 82. Stockholm http://www.can.se 050406

CAN. (2005). http://www.can.se 050406

CAN. (2004b). Ungdomars drogvanor 1994-2003. intervjuer med 16-24 åringar. Rapport nr 75. Stockholm

http://www.can.se 050412

Socialstyrelsen. (2005). Folkhälsorapport 2005. http://www.socialstyrelsen.se Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning.

http://www.mah.se 050409

Greiff von, N. (2000). Utlevelse och kontroll – Hur ungdomar resonerar kring

alkohol och berusning. Rapport från Addiction Research Group, ARG, nr. 1.

Stockholm: Stockholms Universitet

Malmöundersökningen. (2004). Malmöelevers levnads- och drogvanor 2003. Malmö stad: Stadskontoret CD- rom

Skolverket. (2005). http://siris.skolverket.se/ 050415 NE. (2005). http://www.ne.se 050406

Bilaga 1

Ungdomars erfarenheter och attityder till alkohol