Examensarbete Malmö högskola
SASPHT02:2 Hälsa och samhälle
Socionomprogrammet 205 06 Malmö
Hälsa och samhälle
UNGDOMAR OCH
ALKOHOL
- Hur uppfattar ungdomar sina egna erfarenheter
av alkohol och vad har de för attityder kring det?
LINDQVIST PERNILLA
MALMSTRÖM CAMILLA
UNGDOMAR OCH
ALKOHOL
- Hur uppfattar ungdomar sina egna erfarenheter
av alkohol och vad har de för attityder kring det?
Lindqvist Pernilla
Malmström Camilla
Lindqvist, P. & Malmström, C. Ungdomar och alkohol. Hur uppfattar ungdomar sina egna erfarenheter av alkohol och vad har de för attityder kring det?
Examensarbete i Socialt arbete i ett internationellt perspektiv, 10 poäng. Malmö
högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Socialt Arbete, 2005.
Lindqvist, P. & Malmström, C. Young people and alcohol. How do young people apprehend their own experiences of alcohol and what are their attitudes
concerning the subject.
Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur ungdomar uppfattar sina egna
erfarenheter av alkohol och vad de har för attityder kring det. Vi vill också göra en jämförelse mellan killar och tjejer samt mellan en större (Malmö) och en mindre stad (Karlskrona). För att ta reda på detta gjorde vi en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Utöver detta sökte vi litteratur inom ämnet som vi kunde knyta an svaren på våra enkäter till. Vi kom fram till att majoriteten av ungdomarna dricker både relativt ofta och mycket alkohol och hälften känner sig berusade nästan varje gång. Det är lika många som dricker just för att bli berusade/fulla. Vanligast är att ungdomar dricker vid fester och discon och de dricker för att ha roligt. Vännerna har en stor betydelse både för ungdomarnas alkoholkonsumtion och attityder. Majoriteten av ungdomarna är medvetna om att det finns
konsekvenser med att dricka alkohol och de brukar diskutera dem. Familjen hade enligt ungdomarna en ganska tillåtande attityd till deras alkoholkonsumtion. Det var få skillnader i jämförelsen mellan könen och städerna.
FÖRORD
Vi vill börja med ett stort tack till alla elever på Borgarskolan, Af Chapman och Ehrensvärdska som ställde upp i vår undersökning. Vi vill även tacka rektor Barbro Anderberg som gav oss tillstånd att göra den på Borgarskolan i Malmö och lärare Johan Bäck som ordnade fram både klasserna och tiderna till oss. I Karlskrona vill vi tacka programrektorerna Carina Agnéus och Bengt Jacobsen som både gav oss tillstånd att göra undersökningen på Af Chapman respektive Ehrensvärdska, men även hjälpte till med att ordna fram klasser och tider. Ett stort tack även till de lärare på samtliga skolor som gav oss lite av deras lektionstid. För att vi överhuvudtaget skulle kunna göra undersökningen behövdes cirka 200 enkäter och det har vi, Leif Pettersson, att tacka för. Han hjälpte oss nämligen att trycka upp alla enkäterna.
Vår handledare Sergio Cuadra vill vi också ge ett stort tack till eftersom han har uppmuntrat oss, gett oss konstruktiv kritik och framförallt lagt ner mycket tid att hjälpa oss med programmet SPSS. Ett program som vi inte kunde alls mycket om från början.
Vi vill avsluta med att tacka varandra för att vi har samarbetat väldigt bra och stöttat varandra när någon av oss ibland känt det varit tungt att fortsätta. Anledningen till att vi valde att skriva om detta är för att vi tycker det är ett intressant ämne. Vi har nämligen uppfattningen om att ungdomar dricker mycket alkohol. Detta grundar vi både på egna erfarenheter men även medias
framställning. För att få en bild av ungdomars alkoholkonsumtion känner vi att det vore intressant att göra en kvantitativ undersökning. Samtidigt tycker vi också att det är vikigt att få fram ungdomarnas attityder kring ämnet eftersom vi tror att det påverkar konsumtionen.
Vår förhoppning med detta arbete är att få mer förståelse om ungdomar och deras alkoholvanor.
Diagramförteckning
Diagram 1: Vad brukar du dricka? s. 22
Diagram 2: Hur ofta händer det att du känner dig berusad när
du dricker alkohol? s. 23
Diagram 3: Vad tror du avgör om man får alkoholproblem? s. 28
Diagram 4: Vad brukar du dricka? En jämförelse mellan killar
tjejer. s. 29
Diagram 5: Vid vilka sammanhang dricker du alkohol?
En jämförelse mellan killar och tjejer. s. 31
Tabellförteckning
Tabell 1: Hur får du tag på alkohol? s. 24
Tabell 2: Hur får du tag på alkohol? En jämförelse mellan
Malmö och Karlskrona. s. 33
Tabell 3 Tycker du den alkohol du dricker smakar gott?
En jämförelse mellan Malmö och Karlskrona. s. 34
Tabell 4: Dricker du alkohol för att bli full/berusad?
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING s. 6 1.1 Problemformulering s. 6 1.2 Syfte s. 6 1.3 Frågeställningar s. 7 1.3.1 Huvudfrågeställning s. 7 1.3.2 Delfrågeställningar s. 7 1.4 Avgränsningar s. 7 1.4.1 Empirins omfattning s. 7 1.5 Definitioner och begrepp s. 81.5.1 Ungdomar s. 8 1.5.2 Droger s. 8 1.5.3 Alkohol s. 8 2. METOD s. 8 2.1 Urval s. 8 2.2 Kontakttagande s. 9 2.3 Enkäter s. 10 2.3.1 Pilotstudie s. 10 2.3.2 Genomförande av enkätundersökning s. 10 2.3.3 Bearbetning av enkäter s. 11 2.4 Värderingsaspekter s. 11 2.4.1 Validitet s. 11 2.4.2 Reliabilitet s. 12 2.4.3 Representativitet s. 12
2.5 För- och nackdelar med metod och urval s. 13
2.6 Etiska överväganden s. 13 2.7 Källkritik s. 13 3. HISTORIK s. 14 4. TIDIGARE FORSKNING s. 15 4.1 Statistiska undersökningar s. 15 4.2 Alkoholens betydelser s. 16 4.3 Orsaker till ungdomars drickande s. 16 4.3.1 Påverkan av andra s. 16
4.3.2 Identitetsutveckling s. 18
4.3.3 Övriga orsaker s. 18
4.4 Alkohol och genus s. 19
5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER s. 20
5.1 Eriksons teori om identitet s. 20
5.2 Rusets betydelser s. 20
5.3 Genus s. 21
6. RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS s. 22 6.1 Ungdomar och alkohol s. 22
6.2 Kön och alkohol s. 29
7. SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE DISKUSSION s. 34 7.1 Ungdomar och alkohol s. 34
7.2 Kön och alkohol s. 36
7.3 Skillnader mellan städerna s. 38 7.4 Sammanfattning av slutsatserna s. 38
7.4.1 Hur uppfattar ungdomar sina egna erfarenheter av alkohol och vad har de för attityder kring det? s. 39
7.4.2 Varför dricker ungdomar? s. 39 7.4.3 Finns det någon skillnad mellan könen i
konsumtion av alkohol samt attityder till det? s. 39
7.4.4 Finns det någon skillnad när det gäller både konsumtion och attityder till alkohol i större
(i detta fall Malmö) och mindre städer
(i detta fall Karlskrona)? s. 40 7.4.5 Hur uppfattar ungdomar relationen mellan
alkohol, dem själva och familjen? s. 40 7.4.6 Är ungdomar medvetna om alkoholens
konsekvenser? s. 40
7.5 Egna reflektioner s. 41
8. Referenslista s. 43
9. Bilagor s. 45
9.1 Bilaga 1 Enkäten s. 45
9.2 Bilaga 2 Diagram och tabellöversikt s. 55 9.3 Bilaga 3 Diagram och tabellöversikt för kön s. 62 9.4 Bilaga 4 Diagramöversikt för område s. 71
1. INLEDNING
CAN (2005), Centrum för alkohol och narkotika, som samlar in, bearbetar och sprider information om alkohol och narkotika, skriver i en lägesrapport för 2005 att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat oerhört sedan mitten av 1990-talet. De skriver vidare att det också skett en kraftig ökning av införandet av smugglad alkohol medan tillgången på hembränt däremot har minskat. CAN (2004a) gör också undersökningar av skolungdomars drogvanor (både alkohol och narkotika) och i sin rapport från 2004 skriver de att en samlad bedömning av ungdomars alkoholvanor visar att även de har ökat under 1990-talet. Däremot har det visat sig att för lite yngre ungdomar har man sett en viss nedgång i både konsumtion och berusning under 2000-talet. Även könsskillnader för konsumtionen bland
ungdomar har minskat de tre senaste åren. Detta beror på att killar dricker mindre samtidigt som flickornas konsumtion ligger relativt oförändrad. Socialstyrelsen (2005) skriver i sin folkhälsorapport att det är framförallt unga vuxna (18-29 år) som dricker allt mer alkohol. Även berusningsdrickandet har ökat i denna
ålderskategori och det har också visat sig i undersökningar i årskurs 9. Något som är oroväckande är att antalet personer som vårdas för alkoholförgiftning har ökat under en rad år i alla åldrar, utom bland 24-44 åringar. Bland unga kvinnor som befinner sig i åldrarna 15-24 år har antalet som vårdas för detta tredubblats sedan 1987, bland män har den nästan fördubblats.
1.1 Problemformulering
Vi har uppfattningen om att ungdomar dricker mycket alkohol. Denna uppfattning kommer dels från egna erfarenheter men i viss mån också från medias
framställning. Samtidigt har vi nu läst in oss en del på ämnet och funnit källor som visar att alkoholkonsumtionen faktiskt var högre förr samt att den i vissa fall till och med minskat bland yngre människor. Därför känner vi att det vore
intressant att genom vår undersökning ta reda på hur det ligger till, åtminstone bland de ungdomar som svarar på våra enkäter. Vår målgrupp för denna
undersökning är tjejer och killar som går andra året på gymnasiet. För oss är det också intressant att få fram deras attityder till alkoholen idag eftersom vi tror att det påverkar konsumtionen. Vi är också nyfikna på vad ungdomarna tror om deras föräldrars inställning till att de konsumerar alkohol samt om ungdomarna själva är medvetna om alkoholens konsekvenser. Källor visar också på att skillnaden mellan könen när det gäller främst konsumtionen av alkohol har blivit mindre. Detta är väldigt intressant eftersom vi själva länge har trott att killar dricker mer än tjejer. Därför väljer vi även att belysa genusaspekten i detta arbete för att se om det finns några stora skillnader eller inte. Slutligen vill vi även göra en liten geografisk jämförelse mellan en storstad, Malmö med cirka 269 000 invånare, och en lite mindre stad, Karlskrona med cirka 61 000 invånare (NE, 2005). Vi själva tror att det finns skillnader i vad som konsumeras, till exempel tror vi att det dricks mer smuggelsprit i Malmö och mer hembränt i Karlskrona och även att det kanske finns skillnader i hur man får tag på det. Att dessa skillnader finns bygger vi främst på Malmös närhet till Europa.
1.2 Syfte
Vårt syfte är att ta reda på hur ungdomar uppfattar sina egna erfarenheter av alkohol samt även deras attityder kring ämnet. Detta innefattar framförallt deras alkoholkonsumtion och åsikter om varför ungdomar dricker inklusive de själva.
1.3 Frågeställningar
Här följer våra frågeställningar:
1.3.1 Huvudfrågeställning
• Hur uppfattar ungdomar sina egna erfarenheter av alkohol och vad har de för attityder kring det?
1.3.2 Delfrågeställningar
• Varför dricker ungdomar?
• Finns det någon skillnad mellan könen i konsumtion av alkohol samt attityderna till det?
• Finns det någon skillnad när det gäller både konsumtionen och attityderna till alkohol i större (i detta fall Malmö) och mindre städer (i detta fall Karlskrona)?
• Hur uppfattar ungdomar relationen mellan alkohol, dem själva och familjen?
• Är ungdomar medvetna om alkoholens konsekvenser?
1.4 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa oss till att endast titta på ungdomar som går andra året på gymnasiet, i åldrarna 17-20 år, samt som läser antingen samhällsvetenskapliga eller naturvetenskapliga programmet.
1.4.1 Empirins omfattning
När vi tittade på tidigare statistik kring hur alkoholkonsumtionen sett ut använde vi oss bland annat av en rapport från CAN (2004a). Den görs årligen och ger en översikt över främst alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige. Rapporten bygger på CAN-undersökningar men också på andra källor som till exempel Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen och Vägverket. Vi använde oss också av lite som stod på CAN: s hemsida (CAN 2005). Slutligen använde vi också Socialstyrelsens (2005) årliga folkhälsorapport där även
alkoholkonsumtionen i Sverige ingick. När det gäller tidigare statistisk forskning av ungdomars alkoholvanor har vi valt att titta på följande rapporter. CAN
(2004b) har gjort telefonintervjuundersökningar bland ungdomar i åldrarna 16- 24 år angående deras drogvanor. Dessa undersökningar har gjorts 1994, 1996, 1998 och 2003. Vi kommer här att utgå från det som framkom i 2003 års undersökning som omfattade cirka 4600 ungdomar. Malmö stad stadskontor har också gjort undersökning 2003 kring Malmöelevers levnads- och drogvanor. De delade ut enkäter i årskurs 6, 9 och gymnasiet årskurs 2. Vi kommer endast att använda oss av resultaten som har kommit fram från gymnasiet årskurs 2, där antalet deltagare var 2465, eftersom det är mest jämförbart med vårt material. Lindén- Boström och Andersson (2000) har skrivit en rapport som bygger på TEMO: s undersökning 1998 av alkohol och narkotikavanor hos ungdomar. Den omfattade ca 2000 personer mellan 16-24 år och genomfördes via telefon. Till sist har vi även använt oss utav Ninive von Greiffs (2000) rapport där hon har gjort fokusgruppintervjuer med sex tjejer och fem killar från gymnasiet angående deras relation till alkohol. Utöver dessa undersökningar kommer vi också att utgå från mindre
undersökningar som främst berör attityder till alkohol samt annan relevant litteratur för ämnet som berör ungdomar. Utöver detta har vi använt oss av tre olika teorier som vi tyckt varit relevanta för vårt arbete. Det är Yvonne Hirdmans
(1988) teori om genussystemet, Eriksons (1969) teori om identitetsutveckling och till sist Sjöstrands (1989) och Löfgrens & Nelson- Löfgrens (1980) teorier om rusets betydelse.
1.5 Definitioner och begrepp
Vi kommer här att definiera begreppet ungdomar samt förtydliga begreppet droger och alkohol.
1.5.1 Ungdomar
Enligt NE (2005) definieras ungdomar som ”unga personer i (de övre) tonåren el.
tidig 20-årsålder”. Däremot skriver både Greiff (2000) och Erling och Hwang
(2001) att det är svårt att definiera ungdomar som en enhetlig grupp eftersom de genomgår olika livsfaser. Erling och Hwang (2001) skriver att till exempel låta en 13- åring respektive en 18- åring vara representerade i samma grupp kan vara problematiskt eftersom de befinner sig i olika faser. Med tanke på dessa svårigheter väljer vi att vara tydliga med vår definition av ungdomar. Vi ser ungdomar som personer mellan 13 och 20 år. De ungdomarna som deltog i vår undersökning är mellan 17-20 år, det vill säga de faller under både NE: s (2005) och vår definition av ungdomar.
1.5.2 Droger
Några av författarna (Bergström, 1992, Andersson, 1995, Lalander & Johansson, 2002 och Sjöstrand, 1989) till den litteratur vi har använt oss av har använt begreppet droger som ett samlingsbegrepp för både alkohol och narkotika. Bakgrunden till varför de har valt att jämställa narkotika och alkohol vet inte vi men vi vill inte lägga en annan betydelse i deras begrepp. Därför kommer vi också använda ordet droger i de sammanhang som de har gjort det. I de fallen vi skriver droger syftar vi däremot på alkohol.
1.5.3 Alkohol
Det mest centrala begreppet i våra enkäter är alkohol. Vår definition på detta begrepp är att det innefattar cider och öl (2,25 %, 3,5 %, 5,2 % och uppåt), vin och starksprit. Med starksprit avser vi brännvin, vodka, gin, rom, konjak, whisky, likör, punsch, hembränt och liknande.
2. METOD
För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar har vi gjort en kvantitativ studie i form av enkäter. Denscombe (2000) skriver att använda sig av en
kvantitativ metod innebär att data bygger på siffror och att resultaten läggs fram i form av tabeller och diagram. Våra resultat redovisar vi just i form av diagram och i form av tabeller som antingen ligger inne i arbetet eller som en bilaga. Att vi ibland har diagram och ibland tabeller beror på vad frågorna lämpar sig för. Vi väljer det som vi tycker är mest överskådligt. Denscombe (2000) skriver vidare att det när gäller enkäter ska de vara utformade så att informationen som kommer fram kan användas till analysen. Viktigt är också att alla som besvarar enkäterna får identiska frågor. Vi har försökt att arbeta på detta sätt.
2.1 Urval
Den population vi valde att rikta in oss på var ungdomar som går andra året på gymnasiet i Malmö och Karlskrona. Anledningen till att vi valde ungdomar i denna ålder är för att vi har uppfattningen att det konsumeras mest alkohol inom
denna åldersgrupp. Vi upptäckte också att det gjorts tidigare forskning på elever som går andra året och vi kände att om vi väljer samma kan det bli en intressant jämförelse. Valet av gymnasieskolor byggde på ett så kallat klusterurval.
Ejlertsson (1996) beskriver klusterurval som ett urval i två steg. Först sker ett obundet slumpmässigt urval från populationen. I detta steg får man med andra ord fram ett antal kluster eller huvudgrupper. Nästa steg blir att antingen ta alla som ingår i ett kluster eller att slumpmässigt dra några personer från varje utvalt kluster. För att applicera detta på vårt urval kan man säga att vi i första steget slumpmässigt valde en gymnasieskola i Malmö genom att dra lott av de kommunala gymnasieskolorna. Den gymnasieskola som lotten föll på sade nej men gav oss tips på en annan gymnasieskola i Malmö som de trodde skulle ställa upp. På grund av tidsbrist kände vi att vi ville kontakta denna skola och då inte göra något nytt slumpmässigt urval med risk för att återigen få ett nej. Vi kontaktade gymnasieskolan vi fick tips om och de var villiga att ställa upp. Steg två var att välja vilka elever på skolan som skulle besvara enkäterna. Vi kunde inte låta alla elever på skolan delta eftersom det hade blivit en för stor undersökning. Ett slumpmässigt urval kändes inte som en bra lösning eftersom vi ville ha ungdomar av olika kön. Av erfarenhet vet vi att några program är
överrepresenterade av det ena eller det andra könet. Mot denna bakgrund valde vi två program som oftast består av blandade kön.
När det gäller valet av skola i Karlskrona kunde inte urvalet göras slumpmässigt eftersom där endast finns tre gymnasieskolor och programmen vi valde fanns uppdelade mellan två av skolorna. De program vi valde var det
samhällsvetenskapliga programmet och det naturvetenskapliga programmet. Vi såg det som rimligt att låta cirka 100 elever i respektive stad, det vill säga sammanlagt runt 200 stycken, besvara enkäterna. Detta såg vi som ett
representativt urval. Ytterligare en anledning till urvalet är att vi tror att på dessa båda teoretiska program är könsfördelningen relativt jämn, vilket är viktigt för vår del eftersom vi ska se om det finns skillnader mellan könen.
2.2 Kontakttagande
Det första slumpmässiga urvalet föll på Heleneholmsgymnasium i Malmö. Genom telefonkontakt med rektorn på gymnasiet fick vi nej på grund av att de inte ville ”trötta ut” sina elever med fler enkäter än sina egna men de gav oss tips att kontakta Borgarskolan, vilket vi gjorde. Efter telefonkontakt med rektorn bestämdes det att vi skulle ta kontakt med lärarna på samhällsinstitutionen. Av dem fick vi information om att vi skulle skriva ett e-mail och informera om vad undersökningen skulle innebära och sedan skulle någon som kunde hjälpa oss kontakta oss. Några dagar senare fick vi ett e-mail av en lärare som skrev att han kunde hjälpa oss med enkätundersökningen. Han ordnade två
samhällsvetenskapliga och två naturvetenskapliga klasser som kunde svara på våra enkäter.
När det gäller Karlskrona blev det två olika gymnasieskolor, Af Chapman och Ehrenvärdska, som vi tog kontakt med och i detta fall var det respektive
programrektor vi ringde till. Båda två gav oss samtycke och ville vi skulle maila dem enkäterna när de var färdiga för att senare bestämma ett datum när vi kunde komma. Vi fick efter att skickat ”påminnelsemail” tider som vi kunde komma till skolan. I ena fallet fick vi själva ringa lärarna och ordna tiderna.
2.3 Enkäter
Vår enkät är uppbyggd av 34 frågor som berör olika områden när det handlar om alkohol. Det finns, skriver Ejlertsson (1996), en tumregel att enkäter inte ska ha mer än 40- 50 frågor. Därför tyckte vi det kändes lagom med dem vi hade. Enkäten inleds med några ”uppmjukande” frågor om ålder, kön och boendeform. Sedan följer ett antal frågor om ungdomars erfarenheter av alkohol, till exempel hur mycket, vad och hur ofta de dricker. Vi tar också upp frågor om andra
personers involverande i deras alkoholkonsumtion. Sista delen av enkäten handlar mer om att ta ställning och frågorna behandlar ungdomarnas attityder kring ämnet, så som anledningar till alkoholintaget och även riskerna med det. Enkäten avslutas med öppna frågor, det vill säga frågor utan svarsalternativ, om alkohol samt om de har några övriga synpunkter de vill tillägga (Bilaga 1). Slutligen har vi även kodat enkäterna genom att benämna var och en med M för Malmö och K för Karlskrona samt även numrera dem.
2.3.1 Pilotstudie
Ejlertsson (1996) skriver att en enkät måste testas i en så kallad provundersökning innan den används i den riktiga undersökningen. Detta kallas ofta för pilotstudie. Meningen med en sådan pilotstudie är att se om respondenterna ser frågor och svar på samma sätt som de/dem som sammansatt enkäten. Det kan även komma fram andra åsikter så som till exempel att det saknas något.
Vi gjorde en pilotstudie där fem testpersoner fick svara på vår enkät. Ejlertsson (1996) nämner att pilotundersökningen bör göras bland personer som är i ungefär samma åldersgrupp som de som sedan ska ingå i undersökningen. Med tanke på detta bestod våra testpersoner av tre killar och två tjejer i åldrarna 17 till 21 år. Det framkom en del åsikter och många av dessa höll vi själva med om och gjorde därför ändringar. Ett exempel på en ändring var hur vi hade formulerat fråga 19. Från början löd frågan: Tycker du alkohol smakar gott? Här framkom det en svårighet att svara ansåg några av testpersonerna. De menade att viss alkohol smakar gott men inte all. Därför formulerade vi om frågan till: Tycker du den
alkohol du dricker smakar gott (Bilaga 1, fråga 19)? På några frågor lade vi även
till några svarsalternativ efter tips om detta. En annan sak vi fick ut av
pilotundersökningen var ungefär hur lång tid det tog att fylla i enkäten. Ejlertsson (1996) skriver att det bör högst ta en halvtimme att fylla i enkäten och vår
testundersökning visade att det rörde sig om högst 15 minuter.
2.3.2 Genomförande av enkätundersökning
Undersökningen gjordes i sammanlagt åtta klasser och vid nästan varje tillfälle var vi båda närvarande. En dag ”krockade” tiderna mellan Malmö och Karlskrona och vi var därför tvungna att dela på oss. Varje gång gjorde vi en kort presentation av oss och vårt arbete samt förklarade enkätens uppbyggnad. Vi påpekade också att den var anonym och frivillig samt att vi skulle vara närvarande under tiden de fyllde i den för att kunna besvara eventuella frågor. Efter att vi samlat in
enkäterna tackade vi eleverna för de tagit sig tid att fylla i dem.
Genomförandet av enkäterna var inte helt oproblematiskt. I en av klasserna började läraren lektionen trots att det var tre stycken elever som fortfarande inte var färdiga med enkäten. Detta kändes för oss som att läraren kanske omedvetet stressade dem vilket kan ha lett till att de kände att de inte hade tid att skriva det de ville. Vid ett annat tillfälle hade en lärare inte skrivit upp när undersökningen skulle ske vilket resulterade i att enbart åtta elever kom eftersom läraren hade gett
dem i uppgift att arbeta själva. Detta betydde att resterande hade valt att åka hem. Efter detta missöde försökte läraren att hitta en ny klass omgående, men lyckades inte. Nästa steg var att prata med programrektorn som hade hjälpt oss innan att hitta klasserna. Hon lyckades ordna en ny tid, två dagar senare, med samma klass. I en NV klass visade det sig att majoriteten av eleverna gick teknikprogrammet men hade gemensam lektion med de elever som gick natur. Detta framgick efter att enkäterna delats ut vilket gjorde att det inte fanns möjlighet att göra något åt situationen. Troligtvis hade läraren missförstått vilka som skulle ingå i
undersökningen. När vi tog kontakt med skolorna tänkte vi inte heller på att säga att vi behövde ha klasser med både killar och tjejer. Vi antog nämligen att SP och NV programmen skulle bestå av en jämn fördelning mellan könen. Det visade sig emellertid att programmen hade många olika inriktningar där en del var
överrepresenterade av det ena könet. Detta gjorde att vi fick vissa klasser som var överrepresenterade av antingen killar eller tjejer, men det jämnade ändå ut sig i slutändan.
Under genomförandet upptäckte vi att en av frågorna blev missuppfattad (Bilaga 1, fråga 17). Frågan berörde hur gamla ungdomarna var första gången de drack alkohol. Det vi syftade på då var första gången de ”kände av” alkoholen medan vissa av dem uppfattade det som det var första gången de fick smaka. Efter att vi förstod att denna fråga kunde missuppfattas valde vi att förtydliga den i de resterande klasserna.
2.3.3 Bearbetning av enkäter
Efter att vi fått in alla enkäterna gjorde vi en datamatris i programmet SPSS. Programmet hjälpte oss sedan att sammanställa alla enkäter och även skapa olika sorters tabeller och diagram. Vi var också tvungna att använda oss av Excel till vissa diagram eftersom dessa diagram inte blev som vi önskade när de gjordes i SPSS. I vissa fall valde vi också att göra tabeller i Words. För att även kunna redovisa de som inte svarat alls på frågorna samt de som svarat på fel sätt
använder vi oss av kategorierna svarar ej och bortfall. Att ha svarat på fel sätt, det vill säga det som räknas som bortfall, innebär att ungdomarna fyllt i fler alternativ än de skulle eller lagt till egna alternativ.
Vi upptäckte vid sammanställningen en miss med en av frågorna (Bilaga 1, fråga 9). Frågan handlade om hur mycket de brukar dricka vid varje tillfälle av cider/öl, vin respektive starksprit. I svarsalternativen förekommer ett värde mer än en gång. Till exempel när det gäller konsumtionen av cider/öl gav vi alternativen 1-2 burkar, 2-4 burkar, 4-6 burkar, 6 burkar eller mer. Detta gör att de som till exempel dricker 2 burkar cider/öl kan ha svarat antingen 1-2 eller 2-4 burkar, vilket gör det problematiskt när vi ska redovisa frågan. Ungdomar som dricker lika mycket kan ha hamnat i olika kategorier.
2.4 Värderingsaspekter
Här kommer vi att ta upp tre värderingsaspekter som är viktiga i kvantitativa studier.
2.4.1 Validitet
Ejlertsson (1996) skriver att med validiteten i enkätfrågor menas frågans förmåga att mäta det den tänker mäta. Därför är det viktigt att tänka igenom frågorna och se till att de ställs på ett sådant sätt att de mäter rätt saker. Vi känner att när vi formulerade frågorna hade vi hela tiden vårt syfte i baktanke det vill säga att
belysa ungdomars erfarenheter av och attityder till alkohol. Alla frågor förutom de två ovan nämnda (Bilaga 1, fråga 9, 17) anser vi mätte detta. Rosengren och Arvidsson (2002) talar också om undersökningens validitet (giltighet). De skriver att bundna svarsalternativ, som man använder sig av i enkäter, kan innebära att validiteten försämras eftersom de svar som erbjuds är forskarens och den
tillfrågade kanske inte alls tänker så. I stora drag tycker vi att undersökningen har en god validitet men den hade blivit högre om det inte varit för de två frågor som vi formulerade fel. Vi är också medvetna om att validiteten påverkas negativt av att vi hade bundna svarsalternativ men vi hade också en hel del öppna frågor, det vill säga utan svarsalternativ, där ungdomarna fick uttrycka sig helt själva. De öppna frågorna borde påverka validiteten positivt.
2.4.2 Reliabilitet
Denscombe (2000) menar att som mätinstrument sägs ett frågeformulär har hög tillförlitlighet och det är konsekvent och pålitligt. Tillförlitlighet (reliabilitet) innebär att man ska kunna lita på att mätningarna inte påverkas av
mätinstrumentet. Det vill säga mätinstrumentet ska ge samma typ av data gång efter gång utan större skillnader i resultaten. Vi tror att reliabiliteten i vår
undersökning påverkas av vårt skolval. Konsumtionen och attityderna till alkohol kan se annorlunda ut i olika områden och därför också på olika skolor. Rosengren och Arvidson (2002) skriver vidare att man ska kunna använda samma
mätinstrument på samma sätt vid olika tillfällen. Vi använde oss av samma mätinstrument (enkäten) mer än en gång eftersom vi gjorde undersökningen både i Malmö och Karlskrona. Något vi känner ökade tillförlitligheten i vår
undersökning var vår närvaro när ungdomarna fyllde i enkäterna. Vi tänker främst på att de fick möjlighet att fråga oss om något var oklart och att det inte fanns någon risk att ungdomarna skulle behöva oroa sig över att läraren eller någon annan skulle se deras svar.
Denscombe (2000) skriver att när det gäller större siffermängder brukar statistik ge pålitliga resultat. Sannolikheten att resultat går att generalisera är större ju fler enheter som ingår. Den statistiska tillförlitligheten ökar också.
2.4.3 Representativitet
I Karlskrona går 776 elever (Skolverket, 2005) andra året på gymnasiet och vår urvalsgrupp representerade 12 % av dessa. Malmös urvalsgrupp representerade endast 3 % eftersom där är betydligt fler som går andra året, nämligen 2738 elever (Skolverket, 2005). Enligt Trost (2001) innebär ett representativt urval att
urvalsgruppen ska kunna representera hela befolkningen, det vill säga vara en miniatyr. Vi tycker att de 189 ungdomar som deltog i vår undersökning är ett representativt urval samt att de kan representera ungdomar i Sverige och även ses som en miniatyr. Enligt Rosengren och Arvidson (2002) handlar representativitet i en kvantitativ studie också om hur stort bortfallet är, det vill säga hur många som inte har deltagit. I vår undersökning kunde vi inte styra över hur många elever som kom till lektionen då vi skulle genomföra enkäten. Lyckligtvis var det tillräckligt många som kom till respektive lektion och det var ingen som inte fyllde i enkäten. Efteråt valde vi emellertid själva att ta bort en av enkäterna eftersom den inte var korrekt ifylld på majoriteten av frågorna och svaren stämde inte överens med vad individen skrev på andra frågor och så vidare. Vi kände att enkäten inte var seriös. Däremot fick vi bortfall på enstaka frågor i enkäten. Trots borträknandet av en enkät och bortfallet på enstaka frågor känner vi att
2.5 För- och nackdelar med metod och urval
Denscombe (2000) skriver att fördelar med kvantitativa metoder är att de kan ge en känsla av pålitlig och objektiv forskning. Det går också att använda sig av stora mängder av data för det går att analysera rätt snabbt. Att sedan presentera det i form av tabeller och diagram är också positivt eftersom det är ett lätt sätt att se resultaten. Dessa fördelar ser även vi med vår kvantitativa undersökning. Vi kände att eftersom vi hade bundna svarsalternativ var det lättare att göra jämförelser mellan till exempel könen och städerna. Det hade varit betydligt svårare om vi använt oss av intervjuer. Rosengren och Arvidsson (2002) tar också upp att jämförbarheten ökar vid bundna svar.
Ejlertsson (1996) tar upp att enkäter möjliggör en större undersökningspopulation jämfört med intervjuer. Det är framförallt tid man spar in genom att dela ut enkäter. Ofta är det också lättare att täcka ett större geografiskt område. För vår del hade det varit nästan omöjligt att genomföra intervjuer med ett så stort antal elever och därför passar enkäter oss bäst.
När det gäller intervjuer tar Ejlertsson (1996) upp att respondenten kan känna press på sig att svara på frågorna. Enkäter inger ofta mer lugn och ro samt chans att överväga svarsalternativen. Det minskar också den så kallade
intervjuareffekten som innebär att intervjuaren påverkar respondenten. Det finns också nackdelar med enkäter. Bortfallet brukar vara större vid enkätfrågor, det innefattar även bortfallet av enstaka frågor. Vid intervju kan man också ställa mer djupa frågor och även följdfrågor. I vår undersökning var det bortfall på enstaka frågor något som vi uppfattade som en stor nackdel, både för att det drar ner på resultatet men också för att vi tycker det är synd att inte få ta del av alla
ungdomarnas åsikter. Självklart kände vi också att man ibland hade velat ställa lite mer djupa frågor.
2.6 Etiska överväganden
Innan vi påbörjade denna uppsats gjorde vi en ansökan till etikprövningsrådet vid Hälsa och samhälle på Malmö högskola. Från dem skulle vi få ett godkännande att genomföra vår empiriska undersökning. När vi formulerade enkäten hade vi det forskningsetiska informationskravet i baktanke. Detta innebär att man som forskare ska ge information om vilka villkor som gäller för deltagandet
(Vetenskapsrådet). Med tanke på detta skrev vi på försättsbladet på enkäten om vad undersökningen skulle handla om samt betonade att den var anonym och frivillig. Detta informerade vi också om ännu en gång innan vi delade ut enkäterna. Vi kommer också att följa nyttjandekravet i de forskningsetiska principerna som innebär att uppgifter som samlas in om enskilda individer endast får användas för forskningens syften (Vetenskapsrådet). Detta är något som vi skrivit på försättsbladet på enkäten och det kommer att innebära att vi efter uppsatsen är klar förstör enkäterna.
2.7 Källkritik
I detta arbete har vi använt oss utav både primär- och sekundärkällor.
Primärkällan är våra egna enkäter och sekundärkällorna består framförallt av tidigare studier samt litteratur inom ämnet. Vi anser att dessa källor är relevanta för framställningen av detta arbete.
De tidigare undersökningar som gjorts inom ämnet, vi tänker då framförallt på CAN: s undersökningar (2004a, b), Socialstyrelsens folkhälsorapport (2005),
Alkoholinspektionen (2001), Malmöundersökningen (2004) och Lindén- Boström och Andersson (2000), anser vi vara trovärdiga. Detta grundar vi på att de har genomförts av individer som inte får någon egen vinning av det, utan det handlar om att sprida information. De har heller inte tagit något ställningstagande eller tolkat informationen utan endast redovisat den. Det som man kan vara kritisk till är att i några av dessa undersökningar har man inte kunnat fråga alla ungdomar utan endast ett urval. Detta kan göra att vissa ungdomar kanske tycker annorlunda men aldrig får komma till tals.
Att vara källkritisk, skriver Denscombe (2000), innebär bland annat att reflektera över om källornas ålder påverkar innehållet. En del litteratur vi har använt oss är från 1990 – talet. Detta kan ses som gammalt men vi övervägde över hur relevant innehållet är idag och kom fram till att vi kunde använda oss utav det.
När det gäller teori delen i arbetet har vi valt att använda oss av den ursprungliga källan. Det innebär att den inte har tolkats av någon annan och blir på detta sätt äkta. Man kan vara kritisk till Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Vårt samhälle förändras ständigt till exempel har kvinnor fått en allt viktigare roll i yrkeslivet medan männen har fått en större roll i hemmet med mera. Detta kan tyda på att hennes tankar kring framförallt genuskontraktet håller på att förändras. De två andra teorierna vi använt oss utav är ganska så gammal nu vilket självklart gör att man även kan vara kritisk till dessa.
3. HISTORIK
Leissner (1997) skriver att alkohol är något som använts långt tillbaka i tiden, till exempel kände redan stenåldersmänniskan till alkoholjäsning. Nilsson (1999) skriver att brännvinet kom till Sverige på 1400-talet och under 1600-talet var det ölen som dominerade. Alkoholism utvecklades och blev ett alltmer växande hälsoproblem under denna tid. Under 1700- och 1800-talen var
alkoholkonsumtionen fem till tio gånger högre än vad den är idag och alkoholismen var stort utbredd. Under 1900-talet började många nykterhetsrörelser växa fram och under denna tid minskade alkoholens
tillgänglighet och även missbruket minskade. I början av 1900-talet drack inte ungdomar speciellt mycket alkohol eftersom de efter sin skolgång började arbeta som lärlingar och bidrog på det viset till försörjningen. Ungdomarna blev vuxna snabbt och fick ta ansvar. Oftast hörde drickande till helglivet samt högtider som till exempel midsommar, jul med flera. Under 1970-talet skedde däremot en förändring, något som beskrivs som ”hedonistisk revolution”, och
alkoholkonsumtionen bland ungdomar ökade kraftigt. Konsumtionen av alkohol har aldrig varit så hög bland ungdomar som den var just under 1970-talet.
Alkoholen blev ett motstånd både mot föräldrar och mot samhället och för många var det samma sak som att vara ung. Senare under 1980-talet gick konsumtionen ner igen, kanske på grund av att det blev allt viktigare att träna, ha en fin kropp och se pigg ut. Under 1990-talet blandades dessa stilar.
Intresset för alkohol har enligt Leissner (1997) funnits under hela Sveriges historia. Trots att övriga förhållanden har förändrats som till exempel arbetssätt, kultur, klimat så har ändå alkoholkonsumtionen kvarstått.
Dryckesmönster kan man enligt Greiff (2000) delas in i våta och torra kulturer. I den förstnämnda tillhör alkoholen vardagen och konsumtionen sker ofta i
samband med mat. Det är ovanligt med berusning och barn/ungdomar lär sig ofta dricka alkohol tillsammans med sina föräldrar. Sverige tillhör den torra kulturen där det finns regleringar och restriktioner för alkohol. Dryckesmönstret i Sverige idag karakteriseras av en stor konsumtion vid få tillfällen. Alkoholen ingår inte i vardagen och berusningskonsumtionen är vanlig. I den torra kulturen är det ofta jämnåriga som introducerar ungdomar till alkohol och det är vanligt
förekommande med känslor av skam och skuld.
4. TIDIGARE FORSKNING
Greiff (2000) skriver att det på den senare tiden kommit larmrapporter om att dagens alkoholkonsumtion börjar närma sig den som var på 1970-talet. Det som främst har ökat är själva konsumtionen för att bli berusad. I och med detta har även en del alkoholrelaterade problem ökat. Unga människors experimenterade med alkohol är mycket oroande. Det finns flera bakomliggande faktorer till den ökade alkoholkonsumtionen bland ungdomar. Bland annat har det skett
förändringar när det gäller attityder, värderingar och regleringar. Utvärderingar av olika preventionsmetoder visar att de inte varit så effektiva. Att ha kunskap är den grundläggande basen men ofta gäller det bara vad och hur mycket ungdomar dricker. Viktigt att veta är varför och på vilket sätt det dricks.
4.1 Statistiska undersökningar
I CAN: s (2004b) senaste undersökning från 2003 visade det sig att endast 10 % av ungdomar aldrig dricker alkohol. När det gäller årskonsumtionen för killarna i åldrarna 16- 19 låg den på 5,4 liter alkohol och när det gäller flickorna låg den på 2,6 liter, det vill säga det fanns en viss skillnad. En annan skillnad som också fanns mellan könen var vad som dracks. När det gäller killarna har det väldigt länge varit sprit som stått för det största bidraget av deras konsumtion av alkohol. På senare tid har däremot starkölen tagit denna position och sprit kommer i andra hand. Därefter kommer blanddrycker och sist kommer vin. Hos tjejerna däremot är det mer blandat men deras konsumtion av sprit har ökat. I undersökningen ställdes också frågor om alkoholanvändandet under de senaste 12 månaderna. Något som visades där var att det bland annat var fler tjejer än killar som drack en gång per månad eller mer sällan. Däremot bland dem som drack 2-4 gånger per månad var det killarna som var fler. Det var väldigt få som uppgav att de drack alkohol två gånger i veckan. När det gäller känslan av att vara berusad var det 21 % i åldersgruppen 16-18 år som kände detta 2-3 gånger i månaden. I
Malmöundersökningen (2004) visade det sig att knappt hälften av tjejerna hade varit berusade några gånger de senaste åren eller oftare, medan motsvarande för killar var lite över hälften. I undersökningen kom det fram att första berusningen oftast sker vid 14 års ålder. Detta är något som gäller för båda könen och man hänvisar detta resultat även till tidigare studier som är gjorda i hela landet. CAN: s (2004b) undersökning tog även upp möjligheterna för ungdomar under 20 år att skaffa alkohol. Det vanligaste sättet visade sig vara genom vänner eller syskon. Efter detta var det vanligaste att man blev bjuden hemma av sina
föräldrar, något som var mer vanligt bland de lite äldre ungdomarna (18-19 års ålder). Däremot var det ovanligt att föräldrarna köpte ut. Malmöundersökningen (2004) visade på en intressant sak när det gällde detta, nämligen att tjejer i större utsträckning än killar behövde någon vuxen till hjälp för att få tag på alkoholen.
Användandet av svartsprit, som innefattar smuggelsprit och hembränt, var något som enligt CAN: s (2004b) undersökning har minskat under de senaste åren. Ungefär en tredjedel av killarna i åldrarna 16-24 år uppgav att de druckit det medan det var lite mindre än en fjärdedel av tjejerna. Det visade sig också att de som hade en hög konsumtion av svartsprit också hade en hög alkoholkonsumtion. Lindén-Boström och Andersson (2000) lägger i sin rapport fram att det fanns en skillnad mellan könen när det gäller smuggelsprit och hembränt. Precis som CAN (2004b) också visade var det en större andel killar som köpte smuggelsprit och hembränt. I en jämförelse mellan Sydsverige och hela landet visade det sig dessutom att fler ungdomar i Sydsverige köpt smuggelsprit.
Malmöundersökningen (2004) visade att drygt 30 % av ungdomarna hade druckit hembränt.
Alkoholinspektionen (2001) skriver att Skånes geografiska läge, framförallt Malmö området, gör att det är speciellt utsatt för illegal alkoholhantering. Det finns en fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn och dessutom en båtförbindelse med både Danmark, Tyskland och Polen. Av den alkohol som smugglas in till Sverige passerar en stor del Skånes region och en del av detta omsätts också på den illegala marknaden i regionen. Några kända
försäljningsställen för denna sprit som är utmärkande just för Skåneregionen är gatuhandel, försäljning på svartklubbar eller försäljning i närbutiker. Att tillverka hembränt och sälja är inte så omfattande i Malmö men förekommer i andra delar av regionen. När det gäller ungdomars möjligheter att få tag på hembränt är det oftast att de blir bjudna av vänner eller köper av vänner.
4.2 Alkoholens betydelser
Lalander (1998) skriver att alkohol har olika betydelser för olika människor. För en del är alkohol något värdefullt som förknippas med fest och som inger en känsla av lycka och frihet. Alkoholen blir en väg till njutning och en befrielse från skuldkänslor och krav. För andra är alkohol något farligt som de har ett
kontrollerat förhållande till. Det är däremot många som ser alkohol både som njutningsmedel och som något farligt.
Löfgren och Nelson- Löfgren (1980) tar upp att i den västerländska rustraditionen är ofta alkoholruset förknippat med aggression och olika våldshandlingar. På sätt och vis är det lite konstigt eftersom det också är förknippat med avspändhet, glädje med mera. Däremot förklaringen till varför man blir aggressiv när man dricker alkohol är svårare att finna. Det finns olika teorier om det som till exempel att det beror på den hämningslösande verkan alkoholen har vilket gör att
människor som är lite aggressiva i vanliga fall blir det mycket mer när de druckit.
4.3 Orsaker till ungdomars drickande
Bergström (1992) skriver att det finns flera olika orsaker till att ungdomar börjar använda sig av droger. Dessa orsaker kan gå in i varandra vilket betyder att det kan finnas mer än en orsak till att ungdomar använder droger.
4.3.1 Påverkan av andra
Andersson (1995) beskriver två olika teorier som försöker förklara familjens inverkan på ungdomars användning av olika sorters droger. Den ena teorin, stressteorin, menar att familjens interna motsättningar och bristande omsorg skapar ett behov hos ungdomen att använda drogen. Enligt den andra teorin, rollteorin, lär sig barnet att använda droger av sina föräldrar. Detta visade bland annat en undersökning som gjordes i Norge 2000. Även Greiff (2000) tar upp att
det är de vuxnas dryckesmönster som påverkar ungdomarna. De socialiseras in i dryckeskulturen av de vuxna. Fahlke (2001) skriver att något man vet är att den egna familjens vanor och attityder när det till exempel gäller alkohol har en väsentlig roll för ungdomars förhållningssätt till det. Hon menar vidare att föräldrar som tillåter sina barn att dricka i hemmet leder till att de barnen också kommer dricka mer än de som blir förbjudna. Ferrier- Wreder, Koutakis och Stattin (2003) beskriver resultat från undersökningar gjorda av Ulla Marklund, 1987 och 1997, som också visade på att föräldrar som bjudit sina barn på alkohol hemma drack mer än de som inte blev bjudna. De hänvisar sedan till sin egen undersökning om detta där resultatet såg annorlunda ut. Den visade nämligen att det inte alls är erbjudandet i hemmet som påverkar ungdomars drickande. Det som kanske är mer väsentligt är föräldrarnas grad av tillåtande attityder gentemot ungdomars användande av alkohol utanför hemmet.
Något man säkert vet, skriver Erling och Hwang (2001) och även Nilsson (1999), är att under ungdomstiden är relationen till jämnåriga mer betydelsefull än
tidigare. Erling och Hwang (2001) menar vidare att det är viktigt för ungdomar att hantera intimitet och självbestämmande som är centrala under denna tid. För dessa två spelar vänskapsrelationer en avgörande roll. Ofta är det viktigt att tillhöra en grupp av vänner. För att tillhöra krävs det av ungdomen att vara populär. Forskare som försökt avgöra vad som gör att vissa är populära har kommit fram till att det handlar om ungdomens sociala färdigheter. Ungdomar som är bra på att hantera sociala situationer är också de som är mest populära.
Väldigt mycket forskning pekar på, enligt Andersson (1995), ett starkt samband mellan ungdomars användande av droger och deras vänner. De anser att det råder ett kamrattryck som kan fungera både som en motkraft mot droger men också som en kraft som verkar för droger. Ofta får de som dricker alkohol vännernas
gillande, vilket ses som en social förstärkning, medan de som avstår får obetydligt med erkännande. Bergström (1992) skriver också om trycket från vännerna som han benämner som grupptryck. Han menar att det kan göra att ungdomar i vissa ungdomsgrupper dricker alkohol. Bergström (1992) beskriver vidare det så kallade majoritetsmissförståndet, som också kan leda till att ungdomar dricker. Majoritetsmissförståndet innebär att ungdomar tror att andra dricker mer än de gör. För att senare leva upp till detta skryter de om vad man själv dricker. Detta gör att förväntningarna trissas upp och det blir en ond spiral som driver upp drickandet. Lalander och Johansson (2002) menar däremot att det kan vara viktigt att inte alltid använda termen grupptryck. Det är en nedlåtande term som får det att låta som om att den unge är helt osjälvständig. De menar vidare att om en ungdom gör/beter sig som de övriga gruppmedlemmarna beror det på att de finner ett värde i det och inte för att de blir påtvingade. En individ kan välja att dricka alkohol för att det markerar identitet som oberoende och fri. De skriver vidare att användandet av droger är något som ungdomar gör tillsammans och det bildar en stark känsla av gemenskap. En anledning till att det blir så här är på grund av att det är förbjudet och hemligt vilket svetsar samman individer. När ungdomar träffas och dricker gör de ofta det mot deras föräldrars vilja och har kanske själv också ordnat fram alkoholen. Detta upplever de som hemliga handlingar som stärker deras sammanhållning. De som druckit alkohol en längre tid känner sig kanske inte direkt hemliga längre men känner ändå fortfarande en stark
gemenskap. Enligt Fahlke (2001) uppger också ungdomar att det främsta skälet till varför de dricker är tillhörigheten till en kamratgrupp. Även i Greiffs (2000) undersökning säger ungdomarna att umgänget till stor del styr hur mycket alkohol
de dricker. Både killarna och tjejerna menar att grupptrycket var större när de var yngre men att det fortfarande finns kvar till viss del.
4.3.2 Identitetsutveckling
Enligt Lalander (1998) handlar ungdomstiden om att skapa sig en identitet. Man förväntas klara sig på egen hand och bli oberoende sina föräldrar. Det finns två begrepp för identitet; personlig och social identitet. Den förstnämnda handlar om en unik identitet som skiljer sig från andra. Social identitet handlar om en identitet som man kan relatera till andras, det vill säga vem man är i förhållande till en grupp. Man får en aning om vem man är genom andras bekräftelse av den personliga identiteten. Nilsson (1999) anser att det är under ungdomsåren som både personligheten och identiteten formas. Man växer, lär känna sig själv och blir självständig. Det är ett sätt att försöka hitta sitt rätta jag och det speglar sig även i andra ungdomar. Lalander och Johansson (2002) menar att genom att använda droger kan en identitet konstrueras, det vill säga en bild av vem man är skapas. Det kan också röra sig om en bild av vad/vem man önskar vara.
Användandet av droger handlar också om att visa sig erfaren. Med det menas att man associerar sig själv med sådant som är vuxet och inte tillåtet för barn och ungdomar. Eftersom alkoholkonsumtion ses som en vuxenritual känner sig unga människor som vuxna när de dricker alkohol. De ser det som att de håller på att lämna barndomen. I en grupp kan till exempel vissa aktiviteter ses som förenade med erfarenhet och om en enskild individ har utfört någon sådan aktivitet kan hans/hennes position i gruppen förbättras. Manlighet är också något som förknippas erfarenhet. Alkoholkonsumtion hör ihop med den snabbe, tuffe och orädde mannen. En del ungdomar låtsas vingla lite för att andra ska tro att de är mer berusade än vad de egentligen är. Vuxenritualen att dricka alkohol blir viktigare om man är osäker på sig själv. Alkoholkonsumtionen gör att man upplever sig vara någon, samt att man vågar möta andra människor. Lite äldre ungdomar brukar ofta ändra på sitt drickande, det blir mer sofistikerat. Man kan säga att droger används för att skapa en gemenskap och för att hantera ensamhet. Gemenskap och identitet utgörs inte enbart av själva handlingen då man använder drogen utan också av berättelserna om de tillfällen då man var berusad.
4.3.3 Övriga orsaker
Flera forskare tar upp att alkoholen ofta underlättar för ungdomar när de befinner sig i olika sociala situationer. Både Fahlke (2001) och Bergström (1992) skriver att ungdomar känner sig säkrare och mer oblyga i umgänget när de druckit alkohol. Båda skriver också att det ofta underlättar för ungdomar att ta kontakt med det motsatta könet. Detta uppgav även killarna som en orsak till varför de dricker i Greiffs (2000) undersökning. Lalander och Johansson (2002) kallar olika sociala situationer som till exempel disco och skoldanser för kritiska miljöer, där ungdomar ofta känner att risken är stor att man inte blir sedd, misslyckas att vara attraktiv och så vidare. Det underlättar därför att ha ett glas i handen för det blir ett tecken på att man tillhör festgemenskapen. De menar vidare att förfester är till för att förbereda ungdomar inför dessa miljöer.
Andra skäl, enligt Fahlke (2001), till att ungdomar dricker alkohol är för att slappna av eller för att provocera föräldrarna. Att provocera föräldrar är något som är vanligt hos ungdomar i tonåren och de gör det för att frigöra sig och finna självständighet. Ungdomarna säger också att de vill tappa kontrollen och slippa ifrån verkligheten. Lalander och Svensson (2003) skriver om liminala faser, det vill säga ett tillstånd som en grupp tillfälligt befinner sig i där det råder en annan kulturell ordning. I det liminala kan det vara äventyrligt och människor kan göra
sådant som de annars förnekar. Man kan jämföra detta med ett andningshål i förhållande till vardagslivets rutiner och stress. Festen kan vara en sådan här fas där den unge kan gå in i ett tillstånd att bara vara. Att använda rusmedel kan också ses som en höjdpunkt eller belöning i tillvaron. Det börjar hända saker till
exempel att man möter nya vänner, inleder sexuella relationer och får vara med om något häftigt.
Både Greiff (2000) och Fahlke (2001) skriver att ungdomar ofta inte tycker att den alkohol de dricker smakar gott. Lindén-Boström och Andersson (2000) kom också fram till detta i sin rapport som visade att över hälften inte ansåg att alkoholen de dricker smakar gott. Greiff (2000) skriver vidare att både de killar och tjejer hon intervjuat ansåg att man drack framförallt för att bli full. De ansåg också att alkohol är något man främst dricker på fester. Några av tjejerna
berättade även att de konsumerade alkohol hemma tillsammans med föräldrarna och de menade att alkoholen nu hade fått en mer social karaktär. De påpekade också att man kan gå på fest och ha kul utan alkohol. Lindén-Boström och Andersson (2000) ställde också den frågan i sin undersökning och där instämde 39 % killarna och 59 % av tjejerna.
I Lindén- Boströms och Anderssons (2000) undersökning ingick en del
attitydfrågor kring alkohol. En fråga var om ungdomarna någon gång kände att det behövdes en alkoholfri vecka. På detta svarade cirka tre fjärdedelar ja och det var likartad inställning mellan könen. En annan fråga som ställdes var om
ungdomarna ibland känt att de druckit för mycket. Drygt en tredjedel ansåg detta och det var 13 % fler killar än tjejer som tyckte det. Ungdomarna fick även ta ställning till vad som påverkar uppkomsten av alkoholproblem. De flesta trodde att det berodde på sociala förhållanden medan endast 17 % trodde att alla som dricker kan få problem. Ett litet antal ansåg att det berodde på arvsanlag.
4.4 Alkohol och genus
Lalander (1998) skriver att det i ett flertal studier har framkommit att män och kvinnor dricker alkohol för att skapa sina könsidentiteter. Med detta menas att män och kvinnor inte haft samma rättigheter att dricka sig berusade. Det har sedan långt tillbaka varit så att mannen har druckit mer än kvinnan. I Sverige är kön den starkaste statistiska determinanten, tillsammans med ålder, för hur mycket människor dricker. Genom historien har spriten varit ett privilegium för mannen medan kvinnan ska ta avstånd från det för annars har hon setts som ansvarslös. Det har varit kvinnornas roll att vara skötsamma och inte supande. Det kan ses som att individer har haft olika roller att spela. För kvinnan har det inte varit lika tillåtet att tappa kontrollen med hjälp av alkohol som för mannen. Detta könsbundna drickande har börjat lösas upp men skillnader finns fortfarande. Helmersson- Bergmark (2002) menar att man vet att kvinnors drickande har förändrats både genom att det blivit vanligare men också mer omfattande. På grund av detta samt andra förändringar som skett i kvinnors liv har man utvecklat en konvergenshypotes. Den går ut på att livsvillkoren för könen börjar närma sig varandra och det visar sig genom att saker och ting mellan könen utjämnas till exempel att alkoholvanor blir mer lika. Helmersson- Bergmark (2002) menar att det fortfarande ändå råder stora skillnader mellan både drickande och
5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Här följer en presentation av tre teorier som vi bland annat kommer att utgå ifrån i analysen.
5.1 Eriksons teori om identitet
Erikson (1969) menar att det är i adolescensen som människan vuxit fysiologiskt, fått en mental mognad och socialt ansvar för att kunna uppleva och genomgå en identitetskris. Erikson ser identitetskrisen som en psykosocial aspekt av
vuxenblivandet. Människan kan inte passera detta stadium utan att någon form av identitet skapas, vilken bestämmer fortsättningen av livet. Kris används inte i bemärkelsen av en katastrof utan det handlar om en kritisk period där både sårbarheten och möjligheterna ökar, en så kallad vändpunkt.
Tiden från att ett barn börjar skolan till att en ung människa träder in i yrkeslivet blir längre. Detta gör att själva ungdomstiden blir mer markerad och medveten. Det är ett sätt att leva mellan att vara barn och vuxen. Könsmognaden har en stor roll under slutet av skoltiden och ovissheten om framtiden och vuxenheten kan vara stor. Under denna period ägnas mycket tid åt att försöka organisera en subkultur med en identitetsbildning som kan se slutgiltig ut. Ungdomar bryr sig mer om det intryck de gör på andra jämfört med vad/hur de egentligen är. De är också upptagna av hur de ska få ett sammanhang mellan de roller och färdigheter som de tidigare ägnade sig åt och dagens ideal. I sökandet efter det nya
sammanhanget och kontinuiteten råkar vissa ungdomar återigen ut för en del kriser från tidigare år innan några ideal kan skapa en definitiv identitet. Det är de tidigare stadiernas bidrag till identitetskrisen som måste integreras. Den sexuella mognaden ska också ingå i det nya sammanhanget som nu är större och vagare med fler krav. Barndomsmiljön har ersatts av samhället (ibid).
Människans tidigaste stadiums bidrog till identitetskrisen med behovet av tillit, både till sig själv och till andra. Sedan under ungdomstiden återkommer detta till viss del. Den unge söker efter människor och idéer att tro på. Detta kan också visa sig genom misstro om den unge blir rädd för att engagera sig på ett alltför
lättroget sätt. I människans andra stadium handlar det om att finna sin individuella form i det man kan välja. I ungdomsåren uttrycker sig detta i att frivilligt få bestämma sig för plikt och tjänst. Den unge kan i detta skede bli rädd för att tvingas göra saker som får honom/henne att tvivla på sig själv. Under lekåldern ges utrymme för fantasi om vad man skulle kunna bli. Detta återkommer även under ungdomsåren då den unge har tillit till jämnåriga och äldre ledare som tror på honom/henne. Under ungdomstiden kan oron för vilket yrke de ska välja vara stor. Denna oro kan leda till att ungdomar överidentifierar sig med en grupp och förlorar sin egen individualitet (ibid).
Ungdomar som förlorar känslan av identitet kan reagera på ett hånfullt och överlägset fientligt sätt. De roller som av den unges familj och omgivning uppfattas som lämpliga möts istället med förakt av ungdomen som är på väg att skapa sig en så kallad negativ identitet (ibid).
5.2 Rusets betydelser
Sjöstrand (1989) tar upp rusets funktion i den enskilde individens liv och han tittar ur ett existentiellt perspektiv. Han knyter däremot inte ruset till någon särskild drog men gör inte heller någon exakt avgränsning, utan han menar att ruset är
något som är överordnat drogen. Ruset är något som människor använder för att bemästra den disharmoni som finns i deras liv. Disharmonin bildas i ett så kallat psykologiskt tomrum som finns mellan människan och den faktiska verkligheten. Detta tomrum kallar Sjöstrand (1989) den ontologiska sprickan och i denna förställer sig människor andra verkligheter än de han/hon för tillfället lever i. Disharmonin kan drivas till sin spets och leda till ångest. Ruset används för att dämpa denna ångest och de motsättningar som finns mellan den konkreta verkligheten och föreställningen om andra verkligheter. För att slippa ifrån den faktiska verkligheten används ruset och gränsen mellan verklighet och möjlighet suddas ut. Det ger subjektiviteten ett friare spelrum. Med hjälp av ruset kan också nuet isoleras och frigöras från sådant som hänt i det förflutna och även från morgondagens krav och förväntningar. Även upplevelser av ångest och skuldkänslor minskar.
Löfgren och Nelson- Löfgren (1980) skriver också om rusets betydelse för individer. De anser att eftersom så många människor i vår kultur vill berusa sig, måste ju ruset innehålla något eftertraktat. De tar bland annat upp MacAndrews och Edgertons time out begrepp, vilket innebär att de värderingar och normer som finns på en individ i olika situationer kan sättas åt sidan med hjälp av alkoholen. Människor blir mer ohämmade och frigjorda, både på gott och ont. Det gör att det alltid går att ursäkta handlingar genom att hänvisa till berusningen, vilket ger människor befrielse från ansvar. Alkoholen kan användas för att göra saker som individen normalt sett inte skulle göra. Löfgren och Nelson- Löfgren (1980) tar upp att detta även kan kallas parentesbeteende, ansvarsundvikande beteende eller symptomatiskt beteende. När ruset ses på detta sätt anser de att det blir en
kulturell fråga. I den västerländska kulturen behövs ruset för att ge människor en möjlighet att testa olika normer. Det behövs för att visa olika känslor som till exempel ilska, intresse av andra, sexualitet med mera. Löfgren och Nelson-Löfgren (1980) skriver vidare att vid festliga sammanhang blir ruset en självklar del eftersom människor kan lättare släppa loss då och uppföra sig med mindre hänsyn till normer och regler. Festen bedöms också ofta efter hur mycket människor dricker. Samtidigt måste det ses som ett dåligt tecken att människor måste ha ruset varje gång de träffas för att relationerna ska fungera. Löfgren och Nelson- Löfgren (1980) ger också ett sammanfattande begrepp för rusets funktion som de kallar adaptiv funktion. Vilket innebär att det fungerar som en anpassad faktor, det vill säga det kan vara livräddande, hjälp till att ta kontakt, uppleva sexuella relationer med mera. De skriver vidare att människor skaffar det ruset som passar bäst för situationen. Både genom sättet de väljer att dricka på men också genom psykologiska mekanismer som styr människors beteende. Vill en människa koppla av och känna sig avspänd dricker han/hon på grund av det och upplever antagligen också den känslan.
5.3 Genus
Lundgren- Gofhlin (1999) skriver att begreppet gender, eller genus som det heter på svenska, kommer från det latinska ordet ”genus” som betyder härkomst, släkt, stam, kön, art eller slag. Det var den amerikanske psykoanalytikerna Robert Stoller, som under 1950 och 1960- talen använde begreppen sex/gender för att kunna beskriva transexuellas situation. Hos dem fanns nämligen ingen klar skillnad mellan gender (könsidentitet) och sex (biologiskt kön). Begreppet sex/gender fördes sedan in i kvinnoforskningen av antropologen Gayle Rubin. Hon menade att gender är en socialt skapad uppdelning av människor i två olika kategorier, uppdelningen grundas på sexuella och reproduktiva relationer. Gender
är något som präglar och genomsyrar alla samhällen. Rubin ansåg vidare att det fanns ett så kallat sex/gender system. Lundgren- Gofhlin (1999) skriver vidare att på svenska talar man alltså om biologiskt och socialt kön och om ett genussystem. Begreppen används för att visa på att män och kvinnors beteende, sysslor, manligt och kvinnligt inte är biologiskt givet utan socialt och kulturellt betingat.
Hirdman (1988) beskriver genussystemet som en grundläggande bestämd ordning av kön. Denna grundläggande ordning är också förutsättningen för andra sociala ordningar. Detta system har också två bärande bjälkar. Den ena är den så kallade isärhållande tabun som innebär att manligt och kvinnligt inte bör blandas. Den andra är hierarkin där mannen är norm. Vilket innebär att männens egenskaper värderas högre än kvinnornas, vilket skapar ett maktförhållande mellan könen. Hirdman menar också att det finns ett så kallat genuskontrakt vilket innebär att till exempel när det gäller sysslor inom familjen delas de upp enligt en speciellt och ofta osynlig överenskommelse. Det handlar också om att det finns förväntningar på människor hur de ska bete sig eller vara på grund av könet. Detta finns i varje samhälle och tid.
6. RESULTATREDOVISNING OCH ANALYS
I vår undersökning deltog sammanlagt 189 ungdomar, 97 killar och 91 tjejer, och deras ålder låg mellan 17- 20 år. Den stora majoriteten var dock 17 år. Det är 148 ungdomar som bor med båda föräldrarna medan 33 bor med endast en förälder. Resterande bor antingen med pojk- eller flickvän (2) eller ensam (2). De allra flesta, 114 stycken, bor i villa och vanligast därefter var hyresrätt, 28 stycken, som följdes av radhus, 21 stycken, och sist bostadsrätt, 17 stycken.
6.1 Ungdomar och alkohol
Av de 189 ungdomar som deltog i vår undersökning var det hela 87,8 % (166 stycken) som svarade ja på frågan om de dricker alkohol. Detta kan jämföras med CAN: s (2004b) undersökning där 90 % uppgav att de dricker alkohol.
När det gäller vad ungdomarna brukar dricka är det i vår undersökning vanligast med starkcider/öl, därefter kommer starksprit, vin och sist lätt och mellan cider/öl, vilket diagram 1 nedan visar.
Lätt cide r/ö l 11,4% M ella n cide r/ö l 11,0% Sta rks prit 28,3% Vin 16,9% Sta rkc ide r/ö l 32,4%
De allra flesta av ungdomarna, 37,6 %, dricker alkohol 2-3 gånger i månaden och efter detta är det vanligaste 1 gång i månaden (20,6 %). 14,4 % dricker 2-6 gånger per år vilket är ungefär lika många (13,6 %) som dricker en gång i veckan eller mer (Bilaga 2, diagram 1). Vid de tillfällen ungdomarna dricker alkohol är den vanligaste konsumtionen det högsta svarsalternativet på hur mycket de dricker. De allra flesta dricker mer än 6 burkar cider/öl (Bilaga 2, diagram 3), 4 glas vin (Bilaga 2, diagram 4) eller 2dl starksprit (Bilaga 2, diagram 5).
Nästan hälften av de ungdomar som uppgav att de dricker alkohol känner sig berusade nästan varje gång. En femtedel svarade att de blir berusade varje gång de dricker, vilket diagram 2 nedan visar.
,5% 12,2% 3,7% 6,9% 11,1% 45,5% 20,1% Bortfall Svarar ej Aldrig Sällan Någon gång ibland Nästan varje gång Varje gång
Diagram 2: Hur ofta händer det att du känner dig berusad när du dricker alkohol?
Medelåldern för första gången ungdomarna drack ligger på 14,1 år (Bilaga 2, tabell 5). Detta kan jämföras med vad som framkom i Malmöundersökningen (2004) där 14 år var den ålder då de flesta var berusade första gången. Det hänvisades här även till tidigare likartade studier i hela landet som kommit fram till samma resultat.
De allra flesta av ungdomarna får tag på alkohol genom vänner. Det är också ganska många som får tag på det genom egna föräldrar, vilket tabell 1 nedan visar. Även i CAN: s (2004b) undersökning är det vanligaste anskaffningssättet genom vänner. Härefter är de vanligaste sätten genom syskon respektive att bli bjuden hemma. I vår undersökning var inte syskon alls så vanligt utan fler fick tag på det genom föräldrar. Vi vet däremot inte om ungdomarna syftar på att bli bjudna, vilket framkommer i CAN: s (2004b) undersökning, eller om föräldrarna köper ut till sina barn.
Tabell 1: Hur får du tag på alkohol? Antal Procent Egna föräldrar 63 15,1 % Syskon 24 5,8 % Annan vuxen 45 10,8 % Vänner 112 26,9 % Vänners föräldrar 13 3,1 % Handlar själv på systembolaget 1 0,2 % Handlar i Danmark 32 7,7 % På pub/restaurang eller liknande 51 12,2 % Tar/lånar hemma 23 5,5 % Annat sätt 53 12,7 %
I vår undersökning dricker betydligt fler ungdomar smuggelsprit jämfört med hembränt. Det är 146 stycken som dricker smuggelsprit (Bilaga 2, tabell 1) av de tillfrågade och enbart 72 som dricker hembränt (Bilaga 2, tabell 2). Den allra största delen av ungdomarna som dricker smuggelsprit respektive hembränt får tag på det genom vänner (Bilaga 2, tabell 1, 2), vilket även var fallet när det gäller övrig alkohol (se tabell 1 ovan). Enligt Alkoholinspektionen (2001) är de
vanligaste sätten att få tag på hembränt att bli bjuden eller att just köpa av vänner. Ett annat alternativ som ungdomarna i vår undersökning fyllde i var att de får tag på smuggelspriten på annat sätt (Bilaga 2, tabell 1). En del av dem som hade fyllt i annat sätt specificerade detta genom att lägga till vad de syftade på fastän att vi inte bett om det.
När det gäller frågorna som berörde föräldrarnas kännedom om ungdomarnas alkoholkonsumtion var det hela 127 stycken som uppgav att båda föräldrarna känner till att de dricker. Ungefär hälften av ungdomarna uppgav också att deras syskon känner till det (Bilaga 2, tabell 3). Det visar sig också att många föräldrar har bjudit sina barn på alkohol. Det är enbart 33 stycken som uppgav att de aldrig blivit bjudna av sina föräldrar (Bilaga 2, diagram 6). För några, 39 stycken, är det också genom familjen som de första gången kom i kontakt med alkohol (Bilaga 2, diagram 7). 40 stycken av ungdomarna uppgav också att de ibland dricker alkohol tillsammans med familjen vid de tillfällen då de dricker (Bilaga 2, diagram 2). Fahlke (2001) menar att när föräldrar låter sina barn dricka alkohol hemma kan det leda till att de dricker mer än de ungdomar som inte blir bjudna. Detta fenomen visade sig även i Ulla Marklunds studie (Ferrier- Wreder, Koutakis och Stattin 2003). Ferrier- Wreder, Koutakis och Stattin (2003) menar däremot att det inte handlar så mycket om föräldrarnas bjudningsvanor utan mer om deras
attityder till att ungdomar använder alkohol, det vill säga hur pass tillåtande de är. Vår undersökning visar tydligt att enligt ungdomarna är deras föräldrar relativt tillåtande i sin attityd och det var ett ytterst litet antal som tror att föräldrarna inte alls tycker om att de dricker alkohol (Bilaga 2, tabell 4).
