På introduktionslektionen frågade jag om intresse fanns för att prova en nätmötesplats. Det fanns det.
En nätmötesplats är ett ställe på Internet där man kan samla schema, gemensamma dokument, internetlänkar, deltagarförteckningar, epostadres- ser, sändlistor etc. Mötesplatsen underlättar både att ha öppna diskussio- ner mellan alla deltagarna, och individuell korrespondens. Fördelen med att ha en mötesplats på Internet är att man kan kontakta gruppen var man än befinner sig – från den egna datorn, eller något bibliotek eller internetcafé el dyl.
Vi använde nätmötesplatsen eGroups, www.egroups.com. En av nack- delarna är att eGroups är reklamfinansierad. Detta innebär att man tvingas titta på en liten reklamflagga på varje sida, som ibland rör sig, blippar, eller distraherar på annat sätt.
Det motmedel jag valde var en s.k. annonsdödare som känner igen annonsrutorna och förhindrar att de laddas ner. Detta gör websidorna mer vilsamma och snabbar upp ens internetförbindelse väsentligt då man slipper vänta på massa onödig reklam (”fattigmans bredband”). Gratis annonsdödare finns på www.webwasher.com eller www.junkbuster.com. Jag valde den första, den har fungerat utmärkt.
Sändlista
Jag skickade vid introduktionslektionen ut en lista där deltagarna fick skriva de epostadresser dit de ville ha kommunikationen under kursen. Jag fick 13 adresser. På denna lista satte jag även upp professor Dan Loyd men inte mig själv.
Det är en fördel om man får tag i maskinskrivna listor, då slipper man läsa fel på nollor och o:n etc. Adressen i96an0gu@... skrev jag först som i96anogu... Jag fick ingen felutskrift pga detta. Kanske fanns det nån som hette i96anogu och fick introduk- tionsbrevet av misstag.
Schema
Det var först vid första lektionstillfället som det bestämdes att vi skulle använda en nätmötesplats. Lektionssalar fanns därför redan bokade. Jag använde schemamöjligheten på eGroups nätmötesplats till att lägga in vilka lektionssalar som var bokade.
Jag missade att ställa in rätt tidszon innan jag matade in de första schematiderna. Om man ändrar tidszon i efterhand ändras alla tiderna. Vår tidszon är Amsterdam, = GMT +2 = GMT + 1 timme tidszonskillnad + 1 timme sommartid.
Jag valde att hålla mig tillgänglig under lektionstiden, även om uppgiften mest innehöll moment som inte behövde en lektionssal (experiment med Husima-programmet, diskussion, PM skrivning etc). Jag fick under dessa tider och vid enstaka andra tillfällen besök med korta frågor och diskussioner. Jag fick dock inte några motsvarande frågor via epost.
Nyttiga länkar
Jag hänvisade till skriften ”Energiläget” som ges ut av Energimyndigheten, och rekommenderade att ta hem filen via Energimyndighetens länk http:/ /www.stem.se
Tanken var att deltagarna under arbetet skulle hitta fler länkar. Framtida kurser skulle kunna använda de länkar som denna kursens deltagare hittat osv. Ingen under denna kurs lade dock in de länkar de hittat i eGroups.
Filer
Projektuppgifterna skrev jag i Word, och konverterade sedan filen till pdf- format som inte gick att ändra. Detta format används bl.a. av Adobe Acrobat läsare, som finns att ladda ner gratis från Internet. Vid konverteringen använde jag Acrobat Distiller, som översätter en postscript-fil till pdf-fil. Projektuppgiften och Husima-programmet laddades upp på eGroups server.
Senare ersattes uppgiftsfilen med en ändrad version, då jag upptäckte ett skrivfel i uppgifterna. Man kan alltså alltid ha senaste version tillgänglig, och tipsa om felaktigheter och rättningar via sändlistan.
Introduktionsbrev
Jag skickade följande introduktionsbrev via eGroups sändlista.
Väl inloggad går du till ”My groups”. Nu ser Du vilka grupper Du är ansluten till. Här bör nu gruppen TMMV46 komma upp. Man får ”ansöka” om att bli medlem i gruppen (jag har gjort så för att få en viss koll att jag inte skrivit fel i nån mailadress). När Du blivit godkänd (kan ta nån dag beroende på när jag kollar min mail) kan Du logga in till kursens mötsplats.
Pröva att gå in under ”Calendar”. Där finns schemat upplagt. Du kan här växla till en månads eller årsöversikt för att se övriga kurstillfällen.
Under ”Files” har jag lagt Projektuppgiften (.PDF-fil) och Husima (.EXE-fil).
Under ”Links” finns början till ett länkbibliotek till sidor som kan vara av intresse. Ladda gärna ner Energiläget 99 (PDF-fil) om Du inte fått den i pappersform på kursen i energiteknik! Sök i sökfunktionen. Här kan du även själv fylla länkar om du hittar några intressanta.
För att skicka e-post till hela gruppen använder Du adressen tmmv46@egroups.com. Dessa meddelanden kommer också att lagras under ”Messages” på servern. Pröva gärna! Och håll tummarna att allt funkar nu då!! :-)
mvh /Johan Hedbrant
Att sätta upp eGroupsmötet, lägga in schemat, och skicka introduktionsbreven tog ca 45 min.
Jag fick ingen kvittens på att introduktionsbreven hade sänts. Ett framtida knep kan vara att sätta upp sin egen adress i sändlistan.
En av adresserna var fel (se ovan). Jag fick ingen felutskrift.
Jag tyckte också att jag kryssade i ”skyddad” medlemsantagning. Detta betyder att man måste ansöka hos mötesledaren om att få tillträde till mötet. De som anmälde sig på listan kom in utan något sådant godkännande. Jag tänkte att kanske deltagarna med epostadresser enligt inbjudan fick komma in utan prövning. Men en av deltagarna som anslöt sig hade en adress som inte stått på sändlistan.
Vartefter kursen fortskred, kunde man se vilka deltagare som anslutit sig, och när.
Resultat
Anslutningar till nätmötesplatsen
Nio deltagare (av 13) anslöt sig till eGroups mellan 00-04-10 och 00-05-16.
Eftersom deltagarna jobbade i grupper behövde inte alla ansluta sig för att de skulle kunna ladda ner filer etc. Däremot gick det inte att nå alla deltagare genom eGroupslistan, t.ex. för att flytta lektioner. Ville man nå alla fick man ha en egen lista i sitt epostprogram.
Jag har ingen aning om vem en av de anmälda deltagarna var (epostadressen var en privatadress). Var det någon som hellre ville ha listans meddelanden till sin bostad, nån intresserad kompis, eller någon helt främmande...
Examination
Vi kom vid introduktionslektionen överens om att alla grupperna skulle skicka sina rapporter till mig via epost. Jag skulle sammanställa dessa, och när alla blivit godkända skulle jag lägga ut sammanställningen på Internet, så att intresserade deltagare kunde se hur andra löst uppgifterna.
En av grupperna lämnade dock en av rapporterna i pappersform, vilket gjorde att jag inte kunde göra någon sammanställning. Jag undrade lite över papperskopian, men en kollega trodde att det i nån kursinformation eller studiehandbok stod att examinationsuppgifter skulle lämnas in i pappersformat. Om man i en kurs vill att examinationsuppgifter ska lämnas på fil, bör man kontrollera att det inte kolliderar med formella krav.
I sammanställningar som läggs på Internet bör man ta bort personnummer och ”utpekande” namn.
I min kurshalva godkände jag 12 av de 13 som från början anmält sitt intresse. En av de anmälda fanns inte med i någon grupp och lämnade inte in någon redovisning.
Eftersom jag knappast hade några personliga kontakter vet jag inte vem den icke godkända deltagaren var. Troligen någon som varit på introduktionslektionen men sedan inte fullföljt kursen. Kanske, kanske inte, skulle deltagaren på en vanlig lektion haft lättare att diskutera eventuella hinder ansikte mot ansikte.
Rapporterna, PMen, som lämnades in var välgjorda och trevliga att läsa.
De jag skickade tillbaka för förbättringar innehöll oftast något smärre räknefel. Några grupper var bestörta över att deras resultat inte stämde med deras förväntningar. ”Om alla 70-talshus med vedspis sparar el genom vedeldning en kall vinterdag krävs att ett
extra kärnkraftverk är igång?!”
Det gick inte att se hur deltagarna fördelade arbetet inom gruppen, eller
På IKP hade inte detta system fått fullt genomslag, man använde oftare pappers- formulär. Den forskare på institutionen som fått uppgiften att lära sig kursutvärderings- systemet hade inte fått lösenordet att fungera och sedan inte gått vidare. Jag mailade till förvaltningen och blev hänvisad till en studierektorerna som hade åtkomsträttig- heterna för IKP, som hänvisade till en av Energisystems lektorer. Den (pappers) instruk- tion han ursprungligen fått hänvisade till en domänadress som blivit ändrad. Till slut kom vi dock in i systemet.
En av totalt 11 godkända på kursen hade svarat, och givit kursen betyget 5 som helhetsbedömning (och oftast 4-5 som betyg på delfrågorna). Det fanns inga speciella kommentarer kring IT-användningen eftersom endast standardformuläret användes.
Diskussion
Min uppfattning är att en nätmötesplats inte är överlägsen en fysisk mö- tesplats, om man med en sådan menar en grupp människor som delar sam- tidighet, rum och fokus. På universitetet (rum) finns dagtid veckodagar under höst, vinter och vår (tid) studenter med liknande förutsättningar – ålder, grundutbildning, studieinriktning, finansiering etc – som studerar samma kurser (fokus).
En nätmötesplats skulle kunna förstärka ett bristande rum (som vid distansstudier, internationell studiegrupp etc), eller bristande samtidighet (som då möten och andra lektioner konkurrerar) eller ett bristande fokus (som då diskussionens ämne är brett, otydligt eller varierar). Inget av detta känns som ett problem i en universitetsmiljö där kurserna hålls i lektions- salar enligt ett uppgjort schema. Snarare kan bristen på studentkontakt vara ett problem för lärare som liksom jag undervisar relativt lite. Natur- liga mötesplatser kan ge idéer och uppslag.
En fördel är att all kurskunskap kan samlas på ett enda ställe. Kurs- portföljen blir lättare att underhålla och får bättre tillgänglighet. Men detta går att ordna på enklare sätt.
Spridandet av IT-stöd i universitetskulturen beror av hur kolleger förmår ta till sig möjligheterna och förstå systemets fördelar. Om någon nyckel- person inte stöder införandet av den nya tekniken, kommer det att leda till otydlighet och osäkerhet i rutinerna. Emellertid, trots att förnyarna må- hända anser att lite sävliga nyckelpersoner fungerar som bromsklossar, kan det ibland kan vara till fördel med en viss skepsis. Historiskt visade sig varken LiTHs TV-undervisning (70-talet) eller LiUs satellitsända dis- tansföreläsningar (80-talet) nå den förväntade tillväxten. Kanske sparade
den skeptiske stora resurser på att inte rusa åstad för tidigt.
Orsaker som kan få utvecklingen att spåra ur trots en stor potential kan vara tekniska (strulande utrustning), kunskapsmässiga (användaren förstår inte hur systemet bäst utnyttjas) eller organisatoriska (oklart an- svar för användning och underhåll). Många datorsystem som lagts ner sägs ha fungerat hyfsat men användarna förstod inte hur de bäst skulle utnyttjas.
När man sätter teknik mellan människor påverkas integritet och ano- nymitet. Epost kan upplevas obehagligt därför att det inte går att ”tappa bort” information längre. Förr kunde man alltid säga att ett papper kom- mit bort i posten eller blev felsorterat, om ärendet var delikat och krävde eftertanke. Nu kommer all epost upp rakt i ansiktet och går inte att und- vika. Vill man ha ett nyanserat förhållande till information idag, bör man hitta sätt att få distans till sin epost.
Men tekniken ger också individen ett större svängrum och en större möjlighet att vara ifred. Det är lättare vara anonym vid internetkontakter. Under denna kurs anslöt sig endast vissa deltagare till mötesplatsen, och någon anslöt sig trots att han kanske inte hörde dit.